Personal
För att kartlägga personalens arbetssituation redovisar vi här frågor med avseende på utnyttjandet av arbetslagets kompetenser, personalens möjligheter till fortbildning samt om personalen anser att dess ledning är stödjande.
Tabell 5.1 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att deras
kompetenser utnyttjas.
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att arbetslagets kompetenser utnyttjas ofta eller mycket ofta medan inte någon anser att det sker sällan. En person har valt att inte svara på frågan.
Mkt.o fta
Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
17 41 14 0 0
Tabell 5.2 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att har
möjlighet till fortbildning.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
8 29 30 4 1
Tabellen visar att majoriteten av de svarande anser att personalens möjligheter till fortbildning sker ofta och ibland. Fem personal svarar sällan eller mycket sällan. En personal har valt att inte svara på frågan.
Tabell 5.3 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att deras
ledning är stödjande.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
10 35 23 4 0
Tabellen visar att majoriteten av de svarande anser att ledningen är stödjande. Fyra personal svarar sällan medan ingen svarar mycket sällan.En personal har valt att inte svara på frågan.
Barn
För att kartlägga barngruppernas sammansättningar redovisar vi här frågor med avseende på om personalen anser att deras barngrupp är trygg och harmonisk, vilken åldersindelning avdelningarna har, hur stora barngrupperna är samt om det finns flerspråkiga barn på avdelningarna.
Tabell 5.4 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att deras
barngrupp är trygg och harmonisk.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
11 46 13 1 1
Tabellen visar att majoriteten av de svarande anser att deras barngrupp är trygg och harmonisk. En personal svarar sällan och en personal svarar också mycket sällan.En personal har valt att inte svara på frågan.
Den här frågan var öppen och inga svarsalternativ gavs.
Trettiosju personal arbetar i en barngrupp med åldersindelningen 1 – 3 år. Nitton personal arbetar i en barngrupp med åldersindelningen 3 – 5 år. Sexton personal arbetar i en barngrupp med åldersindelningen 1 – 5 år. En personal väljer att inte svara på frågan.
Två personal arbetar på avdelningar bestående av 5 – 10 barn. Fem personal arbetar på avdelningar bestående av 10 – 15 barn. Fyrtio personal arbetar på avdelningar bestående av 15 – 20 barn. Tjugofem personal arbetar på avdelningar som består av fler än 20 barn. En personal väljer att inte svara på frågan.
Sextionio personal arbetar på avdelningar där det finns flerspråkiga barn. Tre personal arbetar på avdelningar där det inte finns flerspråkiga barn. En personal väljer att inte svara på frågan.
Rum
För att kartlägga den fysiska miljön på avdelningarna redovisar vi här frågor med avseende på om personalen anser att lokalerna utnyttjas optimalt, om det finns möjlighet att förändra lekmiljön efter behov, personalens medvetenhet vad gäller lekmiljön på deras avdelning samt om barngruppen beteende förändras vid omändringar i lekmiljön . Vi får också svar på vilket rum barnen väljer att helst leka i.
Tabell 5.5 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att lokalerna
utnyttjas optimalt.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
30 29 13 0 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att lokalerna utnyttjas optimalt medan ingen svarar att de sällan eller mycket sällan utnyttjas. En personal väljer att inte svara på frågan.
Tabell 5.6 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att det finns
möjlighet att förändra lekmiljön efter behov. Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
8 30 21 11 2
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att det finns möjlighet att förändra lekmiljön efter behov. Elva personal svarar sällan medan två personal svarar mycket sällan.En personal väljer att inte svara på frågan.
Tabell 5.7 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att de är
medvetna om lekmiljön på deras avdelningar. Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
11 35 18 7 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att de är medvetna om lekmiljön på deras avdelningar. Sju personal svarar sällan och ingen svarar mycket sällan.Två personal väljer att inte svara på frågan.
Tabell 5.8 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att
barngruppens beteende förändras vid ändringar i lekmiljön. Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
16 31 21 2 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att barngruppens beteende förändras vid ändringar i lekmilön. Två personal svarar sällan medan ingen svarar mycket sällan.Tre personal väljer att inte svara på frågan.
Fråga tolv.
Trettio personal svarar att barnen leker i alla rum.
Tjugotre personal svarar att barnen leker mest i lekhallen. Elva personal svarar dockvrån.
Tre personal svarar att barnen leker i målarrummet. En personal svarar köket.
En personal svarar kuddrummet. En personal svarar hallen.
Tre personal väljer att inte svara på frågan.
Fråga tretton är en öppen följdfråga som undersöker varför personalen tror att barnen leker i just det rummet. Sextiotre personal har skrivit kommentarer och tio personal väljer att inte besvara frågan.
Personalen svarar ganska enhälligt att de tror det beror på var de själva befinner sig, detta blir avgörande för vilka rum barnen väljer att leka i. Några svarar att de roligaste leksakerna och flest småhörnor finns i de rum som barnen väljer att leka i. Att olika rum har olika funktion kommer också upp som alternativ. En del svarar att barnen väljer dessa rum eftersom de där har möjlighet att få leka i fred från alltför många andra barn och även vuxna. En del har få rum och anser därför att det inte finns några valmöjligheter.
Lek
För att kartlägga personalens syn på lek redovisar vi här frågor med avseende på om personalen anser att lek är viktigt, om barnen får leka fritt, om de vuxna planerar och styr leken, hur ofta de vuxna deltar i leken samt om materialet på avdelningarna är tillgängligt för barnen.
Tabell 5.9 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att lek är
viktigt.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
68 4 0 0 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att lek är viktigt. Ingen svarar ibland, sällan eller mycket sällan.
Tabell 5.10 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att barnen
får leka fritt.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
32 33 7 0 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att barnen får leka fritt. Ingen svarar sällan eller mycket sällan. En personal har valt att inte svara på frågan.
Tabell 5.11 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att de vuxna
styr och planerar leken.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
6 27 34 3 1
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att de vuxna planerar och styr leken. Fyra personal har svarat sällan eller mycket sällan.Två personal har valt att inte svara på frågan.
Tabell 5.12 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att de vuxna
deltar i leken.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
4 28 33 7 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att de vuxna deltar i barnens lek. Sju personal har svarat sällan. En personal har valt att inte svara på frågan.
Tabell 5.13 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att
materialet på avdelningarna är tillgängligt för barnen. Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
30 31 11 0 0
Tabellen visar att en majoritet av de svarande anser att materialet är tillgängligt. En personal har valt att inte svara på frågan.
Fråga 19 är en öppen fråga om vad personalen lägger in i begreppet fri lek.
Några skriver att fri lek är när barnen styr upp leken själv utan att bli styrda av vuxna, att de klarar konflikter på egen hand, men att det finns en vuxen närvarande. Att barnen får leka med vad de vill och var de vill. Någon väljer att kalla fri lek för självvald lek eftersom barnen själva bestämmer innehållet i leken och valet av kompisar. Barnen leker utifrån sina egna erfarenheter och idéer. En del skriver att barnen i den fria leken får möjligheter att bearbeta upplevelser, att prova sig fram knyta sociala kontakter och lära sig empati och att ta hänsyn. Många tycker att den fria leken är den viktigaste leken. Någon skriver att man under den fria leken kan observera barnen för att undersöka vilken nivå de befinner sig på vad gäller språk, motorik och matematik. Man vill ge barnen tid att leka och att leka fritt är att ”leka liv” på skoj och fullaste allvar. En del svarade att lekmiljön spelar stor roll och att man som personal ska vara inspirerande för barnen, så att barnen lättare kommer igång med lekandet. Några har döpt om den fria leken till den viktiga leken eftersom de tycker att leken är så viktig för barnens utveckling. En del tycker att allt som barnen gör egentligen är en lek, det är bara det att barnen inte är medvetna om det.
Specialpedagogen
För att kartlägga specialpedagogens insatser på de tillfrågade avdelningarna redovisar vi här frågor med avseende på om personalen får handledning, om behovet av specialpedagogiskt stöd blir uppfyllt, om förändringar i lekmiljön kan bidra till minskat behov av specialpedagogiskt stöd samt en öppen fråga.
Tabell 5.14 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att de får
handledning.
Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
4 22 27 7 4
Tabellen visar att de flesta av de svarande får handledning medan elva personal svarar sällan eller mycket sällan. Nio personal har valt att inte svara på frågan.
Tabell 5.15 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att det
specialpedagogiska stödet blir uppfyllt. Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
13 23 25 4 1
Tabellen visar att majoriteten av de svarande anser att behovet av specialpedagogiskt stöd blir uppfyllt medan fem svarar sällan och mycket sällan. Sju personal har valt att inte svara på frågan.
Tabell 5.16 Svarsfördelning med avseende på i vilken grad respondenterna anser att
förändringar i lekmiljön kan minska behovet av specialpedagogiskt stöd. Mkt.ofta Ofta Ibland Sällan Mkt.sällan
1 16 35 7 5
Tabellen visar att de flesta anser att förändringar i lekmiljön kan minska behovet av specialpedagogiskt stöd medan tolv svarar sällan eller mycket sällan. Nio personal har valt att inte svara på frågan.
Som en följdfråga ber vi personalen att beskriva med egna ord. Trettioen personal skriver kommentarer.
Fyrtiotvå väljer att inte besvara frågan.
Några anser att en väl strukturerad miljö kan vara till hjälp för de barn som har behov av specialpedagogiskt stöd. Barn kan stimuleras genom förändringar i lekmiljön. En bra genomtänkt lekmiljö minskar behovet av specialpedagogiska insatser. Barns utveckling påverkas av lekmiljön. Förskolan skall tillåta lek i mindre grupper och gärna i avgränsad miljö. En förberedd miljö ger barnen trygghet och hjälper dem att uttrycka sina tankar.
Har man en lugn, inbjudande och varierande miljö så kan barnen leka och fungera på ett konstruktivt sätt. En del skriver att miljön kan anpassas efter de behov och förutsättningar som barnen har, det är viktigt att skapa en miljö där barnen känner sig harmoniska. Även när miljön känns bra och barngruppen fungerar är specialpedagogen viktig som handledare men också för att se med andra ögon.
När det gäller lekmiljön är det många som har tankar och idéer om den. Citaten har vi tagit med för att belysa den kunskap som finns ute på förskolorna vad gäller lekmiljön och dess betydelse för barns utveckling. Här nedan följer några citat:
- Genom att anpassa miljön efter den gruppen barn man har kan man både undvika bråk och stimulera barns olika behov. Men miljön kan inte fixa allt. Ett barn med särskilda behov måste få mer hjälp än bara anpassad miljö. Specialpedagoger är viktiga för oss, för att se det vi inte ser, för att handleda oss i hur vi ska hantera barn med särskilda behov.
- Många gånger beror oro, stress och stök i barngruppen på att lekmiljön inte är stimulerande och inspirerande.
- Jag upplever att det är miljön i stort som påverkar barnen. Fri lek är enormt viktig men det är även den förberedande miljön, trygghet, gränssättning, rätt normer och värderingar.
- Jag vet att anpassar man miljön efter de behov och förutsättningar som barnet har kommer man långt. Det behövs framför allt engagerade vuxna som vågar utmana och vidga vyerna för barnet samtidigt som det finns tydliga gränser.
- Man kan skräddarsy miljön så att den kan fånga upp de barn som har svårt att koncentrera sig eller är utåtagerande. Man kan skapa en miljö där de känner sig harmoniska.
- För mycket/många intryck kan skapa koncentrationssvårigheter. För stora barngrupper kan skapa barn med behov av specialpedagogiskt stöd.
En del personal var av annan åsikt angående lekmiljön och specialpedagogiskt stöd. Här följer några citat:
- De barn som behöver extra stöd måste få tillgång till eget material, stöd och tid från extrapersonal.
- Man kontaktar specialpedagog när barnet har många brister.
- Ett barn som behöver specialpedagogiskt stöd har ofta andra problem också, utanför