Efter att Europeiska rådet och Europaparlamentet lämnat sitt stöd inledde kommissionen en bedömning av de administrativa bördor5 som åligger företagen för att de ska uppfylla de lagstadgade EU-kraven om att lämna information om sina produkter eller sin verksamhet, antingen till offentliga myndigheter eller till privata aktörer6. Utgångsmätningen omfattar
1 KOM(2007) 23, 21.1.2007.
2 Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 7–8 mars 2007, s. 10.
3 De minskade administrativa bördornas inverkan på konkurrenskraften behandlas i Europeiska kommissionens dokument Quantitative assessment of Structural Reforms: Modelling the Lisbon Strategy, European Economy – Economic Paper n°282, juni 2007.
4 KOM(2009) 15, 28.1.2009.
5 I enlighet med meddelandet KOM(2007) 23 görs en åtskillnad i utgångsmätningen mellan administrativa kostnader och administrativa bördor.
6 Information skall förstås i vid mening, dvs. med de kostnader för märkning, rapportering, registrering,
bördor som följer av EU-lagstiftningen och av nationella tillämpnings- och genomförandeåtgärder. I mätningen används EU:s standardkostnadsmodell (SCM), som bygger på medlemsstaternas särskilda erfarenheter. De kvalitativa och kvantitativa resultaten av denna mätning har varit värdefulla för fastställandet av prioriteringar för att minska bördorna och för utformningen av förslagen om minskningar.
Utgångsmätningen har slutförts för de 72 rättsakter som åtgärdsprogrammet omfattar på de 13 prioriterade områdena7. Den totala administrativa börda som dessa rättsakter medförde i början av mandatperioden (2005) uppskattas till omkring 123,8 miljarder euro8.
Under arbetet har sammanlagt 486 EU-krav på information9 identifierats och över 10 000 nationella skyldigheter i bestämmelser som genomför eller införlivar dessa EU-krav. Över 700 nationella krav går längre än kraven i EU-lagstiftningen. Bördan för företagen när det gäller att uppfylla varje informationsskyldighet har uppskattats med hänsyn till att företagen i många fall skulle utföra de uppgifter som krävs även utan rättsliga skyldigheter (kostnader för företagens löpande verksamhet).
I tabell 1 finns en uppskattning av de administrativa bördorna för varje prioriterat område samt uppgifter om minskade bördor för varje område. De senare är summan av möjligheterna till minskning med anledning av vidtagna och föreslagna åtgärder och i vissa fall åtgärder under utarbetande. De ger en tydlig bild av hur arbetet med minskade bördor fortlöper och visar samtidigt att målet på 25 % med råge har överskridits på vissa områden. De områdesspecifika planerna för minskade bördor i bilaga C visar konkret vilken betydelse programmet har haft, vem som får hjälp och på vilket sätt.
De viktigaste resultaten av utgångsmätningen och de kompletterande undersökningar som utförts för kommissionens räkning visar följande:10
• En mycket stor andel av de administrativa bördorna följer av ett begränsat antal informationsskyldigheter på några få politikområden (Beskattning och bolagsrätt står för mer än 80 % av den sammanlagda börda som uppmätts, vilket är en logisk följd av den grad av europeisk harmonisering som uppnåtts på dessa områden och av de många företag som berörs av lagstiftningen11. De tio viktigaste informationsskyldigheterna står
informationen lämnas till myndigheter eller till privata aktörer. I andra fall räcker det om den är tillgänglig för kontrolländamål eller lämnas ut på begäran.
7 Jordbruk och jordbruksstöd, årsredovisningar och bolagsrätt, sammanhållningspolitiken, miljö, finansiella tjänster, fiske, livsmedelssäkerhet, läkemedelslagstiftning, offentlig upphandling, statistik, beskattning och tullar, transporter, arbetsmiljö och arbetsmarknadsrelationer.
8 Uppgifter för de olika områdena finns i tabell 1. Uppgifterna i meddelandet KOM(2009) 16 omfattar de 42 EU-rättsakter som ursprungligen ingick i åtgärdsprogrammet. Uppgifterna i det här meddelandet omfattar också 30 EU-rättsakter som kommissionen lade till i januari 2009. Medlemsstaterna skulle samtidigt mäta de bördor som följer av rent nationella bestämmelser, men bara en minoritet av medlemsstaterna har hittills gjort detta. De totala administrativa bördorna i EU (dvs. bördor som följer av alla förpliktelser på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå) kan därför inte med säkerhet fastställas i detta skede. I bilaga A finns närmare information om de uppgifter och metoder som använts.
9 EU-lagstiftningen innehåller olika typer av bestämmelser som kan medföra informationsskyldigheter i medlemsstaterna. Vissa skyldigheter gäller företagen (direkt eller via obligatoriskt införlivande av medlemsstaterna). Andra ger bara medlemsstaterna möjlighet att införa en skyldighet för företagen.
10 Närmare uppgifter finns i bilaga A. De externa undersökningarna finns på http://ec.europa.eu/enterprise/policies/better-regulation/ab_studies_2009_en.htm.
11 Harmoniserade bestämmelser är nödvändiga på dessa områden, eftersom indirekta skatter kan skapa ett omedelbart hinder för den fria rörligheten för varor och det fria tillhandahållandet av tjänster och
sammanlagt för över 77 % av den totala börda som följer av EU-krav). Detta bekräftar att det var lämpligt att inrikta mätningen och arbetet med att minska bördorna på ett begränsat antal rättsakter på de viktigaste områdena.
bestämmelser gäller dessutom samtliga sektorer och kräver ofta att åtgärder vidtas, t.ex. när det årliga
Tabell 1 – Bördor och minskning (72 rättsakter omfattas) Sammanhållningspolitiken 929 100 000 -222 600 000 -24 %
Miljö 1 180 600 000 -242 100 000 -21 %
Finansiella tjänster 939 600 000 -141 600 000 -15 %
Fiske 73 900 000 -33 400 000 -45 %
Livsmedelssäkerhet 4 073 300 000 -1 281 800 000 -31 %
Läkemedelslagstiftning 943 500 000 -154 600 000 -16 %
Offentlig upphandling 216 300 000 -60 100 000 -28 %
Statistik 779 500 000 -328 100 000 -42 %
Beskattning och tullar 87 005 300 000 -26 334 200 000 -30 %
Transporter 3 861 700 000 -748 200 000 -19 %
Arbetsmiljö och
arbetsmarknadsrelationer 3 879 200 000 -659 600 000 -17 %
Totalt 123 760 800 000 -40 372 200 000 -33 %
• Informationsskyldigheterna medför i regel en proportionellt sett större börda för de små och medelstora företagen. De små och medelstora företagen har på grund av sin storlek ofta inte tillgång till den mest avancerade och effektiva informations- och kommunikationstekniken. De kan inte heller ha intern personal med specialkunskap om alla lagstiftningsfrågor, vilket innebär att de i större utsträckning måste förlita sig på dyra tjänsteleverantörer. Särskild vikt bör därför läggas vid att minska bördorna för dessa företag. Principen om att först tänka småskaligt måste tillämpas systematiskt när nya informationsskyldigheter utformas.
• Den grad i vilken företagen anser att en informationsskyldighet är irriterande (irritationsfaktor) har mycket ofta inget samband med de administrativa bördor som
12
påläggs13. Detta motiverar beslutet att också inbegripa rättsakter som är mer irriterande än betungande. Att beakta dessa uppfattningar är verkligen en förutsättning för att säkra de berörda parternas medverkan på längre sikt.
• Det uppskattas att 32 % av de administrativa bördor som har sitt ursprung på EU-nivå är följden av att vissa medlemsstater har beslutat sig för att gå längre än vad som krävs enligt EU-lagstiftningen och på deras ineffektiva administrativa rutiner. Detta bekräftar i stort sett den tidigare bedömningen av de administrativa bördornas ursprung14 och är också orsaken till att det har visat sig svårt att minska bördorna utan att äventyra lagstiftningens syften, vilket bör förbli ett krav tills programmet har slutförts. Stora skillnader mellan bördor som följer av nationella genomförandeåtgärder till EU-lagstiftningen tyder på att utbyte av god praxis i hög grad skulle minska de administrativa bördorna i många medlemsstater.