SV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
Bryssel den 22.10.2009 KOM(2009) 544 slutlig
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
Åtgärdsprogram för minskade administrativa bördor i Europeiska unionen Områdesspecifika planer för minskade bördor och åtgärder under 2009
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Inledning ... 3
2. Resultat av EU:s utgångsmätning och översikt över de områdesspecifika planerna för minskade bördor... 3
3. Att uppnå minskningsmålet för EU-lagstiftningen ... 7
3.1. Dagsläget – Antagna åtgärder ... 8
3.2. Dagsläget – Föreslagna åtgärder ... 10
3.3. Planerade åtgärder – åtgärder under utarbetande ... 11
4. Framsteg på nationell nivå ... 12
5. Rekommendationer om åtgärdsprogrammets omfattning... 13
6. Slutsatser ... 13
Åtgärdsprogram för minskade administrativa bördor i Europeiska unionen Områdesspecifika planer för minskade bördor och åtgärder under 2009
1. INLEDNING
I januari 2007 lade kommissionen fram ett omfattande åtgärdsprogram1 för att minska onödiga administrativa bördor för företagen i EU. Europeiska rådet godkände programmet i mars 20072 och konstaterade att de administrativa bördorna till följd av EU-lagstiftningen med tillhörande nationella tillämpnings- eller genomförandeåtgärder skulle minskas med 25
% fram till 2012. Europeiska rådet uppmanade också medlemsstaterna att “fastställa egna nationella mål på jämförbar ambitionsnivå”.
Åtgärdsprogrammet är en viktig del av kommissionens övergripande åtgärder för bättre lagstiftning, som ingriper där det behövs, fullt ut involverar berörda parter och minimerar bördorna för de offentliga myndigheterna, företagen och medborgarna så att de samhälliga målen kan uppnås. Programmet är fast förankrat i kommissionens strategi för att främja konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning3. Minskade kostnader till följd av lagstiftningen för företagen ligger också i linje med principen i kommissionens meddelande Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa. Vikten av att minska onödiga administrativa bördor har ökat i och med den ekonomiska krisen, eftersom särskilt små och medelstora företag behöver snabb hjälp. Det är också en meningsfullt komplement till direkt budgetstöd när EU:s och medlemsstaternas finansiella kapacitet att ingripa har minskat betydligt. Av alla dessa skäl har minskade administrativa bördorna utpekats som ett av de viktigaste åtgärdsområdena i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa.
I början av 2009 åtog sig kommissionen att lägga fram områdesspecifika planer för minskade administrativa bördor på alla 13 prioriterade områden samt att utarbeta kompletterande åtgärder för att minska de administrativa bördorna före utgången av sin mandatperiod4 och göra allt den kunde för att uppnå målet på 25 % senast 2012. Båda aspekterna omfattas av detta meddelande, som ger en översikt över vad som hittills har uppnåtts, vilka lärdomar som dragits och nästa steg.
2. RESULTAT AV EU:S UTGÅNGSMÄTNING OCH ÖVERSIKT ÖVER DE OMRÅDESSPECIFIKA PLANERNA FÖR MINSKADE BÖRDOR
Efter att Europeiska rådet och Europaparlamentet lämnat sitt stöd inledde kommissionen en bedömning av de administrativa bördor5 som åligger företagen för att de ska uppfylla de lagstadgade EU-kraven om att lämna information om sina produkter eller sin verksamhet, antingen till offentliga myndigheter eller till privata aktörer6. Utgångsmätningen omfattar
1 KOM(2007) 23, 21.1.2007.
2 Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte den 7–8 mars 2007, s. 10.
3 De minskade administrativa bördornas inverkan på konkurrenskraften behandlas i Europeiska kommissionens dokument Quantitative assessment of Structural Reforms: Modelling the Lisbon Strategy, European Economy – Economic Paper n°282, juni 2007.
4 KOM(2009) 15, 28.1.2009.
5 I enlighet med meddelandet KOM(2007) 23 görs en åtskillnad i utgångsmätningen mellan administrativa kostnader och administrativa bördor.
6 Information skall förstås i vid mening, dvs. med de kostnader för märkning, rapportering, registrering,
bördor som följer av EU-lagstiftningen och av nationella tillämpnings- och genomförandeåtgärder. I mätningen används EU:s standardkostnadsmodell (SCM), som bygger på medlemsstaternas särskilda erfarenheter. De kvalitativa och kvantitativa resultaten av denna mätning har varit värdefulla för fastställandet av prioriteringar för att minska bördorna och för utformningen av förslagen om minskningar.
Utgångsmätningen har slutförts för de 72 rättsakter som åtgärdsprogrammet omfattar på de 13 prioriterade områdena7. Den totala administrativa börda som dessa rättsakter medförde i början av mandatperioden (2005) uppskattas till omkring 123,8 miljarder euro8.
Under arbetet har sammanlagt 486 EU-krav på information9 identifierats och över 10 000 nationella skyldigheter i bestämmelser som genomför eller införlivar dessa EU-krav. Över 700 nationella krav går längre än kraven i EU-lagstiftningen. Bördan för företagen när det gäller att uppfylla varje informationsskyldighet har uppskattats med hänsyn till att företagen i många fall skulle utföra de uppgifter som krävs även utan rättsliga skyldigheter (kostnader för företagens löpande verksamhet).
I tabell 1 finns en uppskattning av de administrativa bördorna för varje prioriterat område samt uppgifter om minskade bördor för varje område. De senare är summan av möjligheterna till minskning med anledning av vidtagna och föreslagna åtgärder och i vissa fall åtgärder under utarbetande. De ger en tydlig bild av hur arbetet med minskade bördor fortlöper och visar samtidigt att målet på 25 % med råge har överskridits på vissa områden. De områdesspecifika planerna för minskade bördor i bilaga C visar konkret vilken betydelse programmet har haft, vem som får hjälp och på vilket sätt.
De viktigaste resultaten av utgångsmätningen och de kompletterande undersökningar som utförts för kommissionens räkning visar följande:10
• En mycket stor andel av de administrativa bördorna följer av ett begränsat antal informationsskyldigheter på några få politikområden (Beskattning och bolagsrätt står för mer än 80 % av den sammanlagda börda som uppmätts, vilket är en logisk följd av den grad av europeisk harmonisering som uppnåtts på dessa områden och av de många företag som berörs av lagstiftningen11. De tio viktigaste informationsskyldigheterna står
informationen lämnas till myndigheter eller till privata aktörer. I andra fall räcker det om den är tillgänglig för kontrolländamål eller lämnas ut på begäran.
7 Jordbruk och jordbruksstöd, årsredovisningar och bolagsrätt, sammanhållningspolitiken, miljö, finansiella tjänster, fiske, livsmedelssäkerhet, läkemedelslagstiftning, offentlig upphandling, statistik, beskattning och tullar, transporter, arbetsmiljö och arbetsmarknadsrelationer.
8 Uppgifter för de olika områdena finns i tabell 1. Uppgifterna i meddelandet KOM(2009) 16 omfattar de 42 EU-rättsakter som ursprungligen ingick i åtgärdsprogrammet. Uppgifterna i det här meddelandet omfattar också 30 EU-rättsakter som kommissionen lade till i januari 2009. Medlemsstaterna skulle samtidigt mäta de bördor som följer av rent nationella bestämmelser, men bara en minoritet av medlemsstaterna har hittills gjort detta. De totala administrativa bördorna i EU (dvs. bördor som följer av alla förpliktelser på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå) kan därför inte med säkerhet fastställas i detta skede. I bilaga A finns närmare information om de uppgifter och metoder som använts.
9 EU-lagstiftningen innehåller olika typer av bestämmelser som kan medföra informationsskyldigheter i medlemsstaterna. Vissa skyldigheter gäller företagen (direkt eller via obligatoriskt införlivande av medlemsstaterna). Andra ger bara medlemsstaterna möjlighet att införa en skyldighet för företagen.
10 Närmare uppgifter finns i bilaga A. De externa undersökningarna finns på http://ec.europa.eu/enterprise/policies/better-regulation/ab_studies_2009_en.htm.
11 Harmoniserade bestämmelser är nödvändiga på dessa områden, eftersom indirekta skatter kan skapa ett omedelbart hinder för den fria rörligheten för varor och det fria tillhandahållandet av tjänster och
sammanlagt för över 77 % av den totala börda som följer av EU-krav). Detta bekräftar att det var lämpligt att inrikta mätningen och arbetet med att minska bördorna på ett begränsat antal rättsakter på de viktigaste områdena.
bestämmelser gäller dessutom samtliga sektorer och kräver ofta att åtgärder vidtas, t.ex. när det årliga
Tabell 1 – Bördor och minskning (72 rättsakter omfattas)
Prioriterat område Administrativ börda (euro)
Områdesspecifik minskning
(euro)
Minskning, andel av börda
Jordbruk och
jordbruksstöd12 5 289 700 000 -1 891 400 000 -36 %
Årsredovisningar och
bolagsrätt 14 589 100 000 -8 274 500 000 -57 % Sammanhållningspolitiken 929 100 000 -222 600 000 -24 %
Miljö 1 180 600 000 -242 100 000 -21 %
Finansiella tjänster 939 600 000 -141 600 000 -15 %
Fiske 73 900 000 -33 400 000 -45 %
Livsmedelssäkerhet 4 073 300 000 -1 281 800 000 -31 %
Läkemedelslagstiftning 943 500 000 -154 600 000 -16 %
Offentlig upphandling 216 300 000 -60 100 000 -28 %
Statistik 779 500 000 -328 100 000 -42 %
Beskattning och tullar 87 005 300 000 -26 334 200 000 -30 %
Transporter 3 861 700 000 -748 200 000 -19 %
Arbetsmiljö och
arbetsmarknadsrelationer 3 879 200 000 -659 600 000 -17 %
Totalt 123 760 800 000 -40 372 200 000 -33 %
• Informationsskyldigheterna medför i regel en proportionellt sett större börda för de små och medelstora företagen. De små och medelstora företagen har på grund av sin storlek ofta inte tillgång till den mest avancerade och effektiva informations- och kommunikationstekniken. De kan inte heller ha intern personal med specialkunskap om alla lagstiftningsfrågor, vilket innebär att de i större utsträckning måste förlita sig på dyra tjänsteleverantörer. Särskild vikt bör därför läggas vid att minska bördorna för dessa företag. Principen om att först tänka småskaligt måste tillämpas systematiskt när nya informationsskyldigheter utformas.
• Den grad i vilken företagen anser att en informationsskyldighet är irriterande (irritationsfaktor) har mycket ofta inget samband med de administrativa bördor som
12
påläggs13. Detta motiverar beslutet att också inbegripa rättsakter som är mer irriterande än betungande. Att beakta dessa uppfattningar är verkligen en förutsättning för att säkra de berörda parternas medverkan på längre sikt.
• Det uppskattas att 32 % av de administrativa bördor som har sitt ursprung på EU-nivå är följden av att vissa medlemsstater har beslutat sig för att gå längre än vad som krävs enligt EU-lagstiftningen och på deras ineffektiva administrativa rutiner. Detta bekräftar i stort sett den tidigare bedömningen av de administrativa bördornas ursprung14 och är också orsaken till att det har visat sig svårt att minska bördorna utan att äventyra lagstiftningens syften, vilket bör förbli ett krav tills programmet har slutförts. Stora skillnader mellan bördor som följer av nationella genomförandeåtgärder till EU-lagstiftningen tyder på att utbyte av god praxis i hög grad skulle minska de administrativa bördorna i många medlemsstater.
3. ATT UPPNÅ MINSKNINGSMÅLET FÖR EU-LAGSTIFTNINGEN
Arbetet med att minska de administrativa bördorna inleddes inte 200515, men det ingick i den sittande kommissions uppgift att ta avgörande steg mot att nå EU-målet på 25 % som fastställdes i mars 2007. Kommissionen har redan identifierat möjliga minskningar av bördor som går väl utöver detta mål. De åtgärder som kommissionen har vidtagit eller föreslagit och som redan har antagits skulle kunna ge en minskning på 7,6 miljarder euro. De åtgärder som kommissionen har föreslagit och som ännu inte har antagits skulle kunna tillföra 30,7 miljarder euro till det beloppet. Förberedelserna för ytterligare minskningar skulle kunna leda till att ytterligare 31 åtgärder läggs fram, som skulle ge en ytterligare minskning på minst 2,1 miljarder euro. Sammantaget skulle detta kunna motsvara en minskning på 40,4 miljarder euro av 123,8 miljarder euro, dvs. 33 % av de totala uppskattade kostnaderna för den börda som har sitt ursprung på EU-nivå.
För att tydligt visa vad som har uppnåtts hittills görs en åtskillnad i meddelandet mellan åtgärder för att minska bördan som har antagits (dvs. genom rättsakter av Europaparlamentet och rådet eller genomföranderättsakter av kommissionen), som har föreslagits (dvs.
lagstiftningsförslag som behandlas av Europaparlamentet och rådet) och som är under utarbetande16.
Vissa minskningsåtgärder inriktas bara på EU-nivån, medan andra kräver gemensamma insatser av EU och medlemsstaterna. I de fall då åtgärderna huvudsakligen inriktas på medlemsstaterna är det kommissionens uppgift att underlätta dessa förändringar.
13 Irritationsfaktorn beror på i vilken utsträckning man stöder det politiska ändamålet, hur man uppfattar informationens användbarhet för det politiska ändamålet, hur de rättsliga kraven integrerats i verksamheten samt hur smidigt samarbetet fungerar med respektive myndighet.
14 KOM(2006) 691.
15 Tio åtgärder för att minska bördorna som har antagits av Europaparlamentet och rådet (motsvarande 6,8 miljarder euro) kommer från förslag till lagstiftning som den förra kommissionen lade fram. Denna kommission startade sitt arbete med en granskning av förslag under behandling. Kommissionen beslutade att behålla dessa tio förslag och att argumentera för dem genom lagstiftningsdiskussionerna.
16 Närmare uppgifter om åtgärder för att minska bördorna för varje prioriterat område finns under rubriken
Tabell 2 – Läge/områdesspecifika planer för minskade bördor (72 rättsakter)
Antagna åtgärder Föreslagna åtgärder Åtgärder under utarbetande Prioriterat
område
Antal euro % Antal euro % Antal euro %
Jordbruk och
jordbruksstöd 7 -1 891 400 000 -36 % 0 0 0 % 1 0 0 %
Årsredovisningar
och bolagsrätt 5 -1 362 900 000 -9 % 2 -6 911 600 000 -47 % 2 0 0 %
Samman-
hållningspolitiken 4 -117 600 000 -13 % 1 -50 000 000 -5 % 1 -55 000 000 -6 %
Miljö 1 -3 600 000 -0,3% 5 -238 500 000 -20 % 4 0 0 %
Finansiella
tjänster 5 -142 500 000 -15 % 1 900 000 0,1 % 1 0 0 %
Fiske 1 -19 000 000 -26 % 2 -14 400 000 -19 % 0 0 0 %
Livsmedels-
säkerhet 5 -24 600 000 -0,6% 1 103 800 000 3 % 2 -1 361 000 000 -33 %
Läkemedels-
lagstiftning 2 -40 100 000 -4 % 1 -61 000 000 -6 % 2 -53 500 000 -6 %
Offentlig
upphandling 1 -12 500 000 -6 % 0 0 0 % 2 -47 600 000 -22 %
Statistik 7 -328 100 000 -42 % 0 0 0 % 6 0 0 %
Beskattning och
tullar 4 -3 133 100 000 -4 % 2 -23 201 100 000 -27 % 3 0 0 % Transporter 4 -403 800 000 -10 % 3 -344 400 000 -9% 1 0 0 %
Arbetsmiljö17
2 -92 600 000 -2 % 0 0 0 % 6 -567 000 000 -15 %
TOTALT 48 -7 571 800 000 -6% 18 -30 716 300 000 -25 % 31 -2 084 100 000 -2 %
3.1. Dagsläget – Antagna åtgärder
Sedan början av mandatperioden har betydande steg tagits för att minska bördorna inom alla prioriterade områden. Europaparlamentet och rådet har hittills antagit 33 lagstiftningsförslag som lagts fram av kommissionen, vilket motsvarar en uppskattad minskning på 5,7 miljarder euro. Kommissionen har samtidigt vidtagit 15 åtgärder (t.ex. genomföranderättsakter, vägledande dokument och IT-hjälpmedel) som skulle kunna ge en minskning på 1,9 miljarder euro. Vissa av dessa åtgärder lades fram som en del av de paket med tekniska åtgärder som lades fram 2007 och 2008 i syfte att ge omedelbara och betydande fördelar eller att minska
17
irritationen (de s.k. omedelbara åtgärderna). Kommissionen beklagar att Europaparlamentet och rådet varit så långsamma att anta vissa av åtgärderna18.
Minskningsåtgärder med omedelbara verkningar
För handelsstatistiken (Intrastat) måste företagen rapportera sin import och export av varor inom unionen. Genom en höjning av den tröskel under vilken företagen inte behöver rapportera uppskattas att antalet uppgiftslämnande företag har minskat med hälften sedan 2004 (från 720 000 till omkring 350 000). Detta har främst kommit de små och medelstora företagen till godo.
Särskild uppmärksamhet har ägnats åt områden med en hög andel administrativa bördor, t.ex.
momslagstiftning och bolagsrätt. Särskild fokus har också satts på att tillåta företagen att så långt som möjligt utnyttja möjligheterna till att spara kostnader genom lösningar via ny teknik och e-förvaltning och på att lätta bördan för de små och medelstora företagen. Exempel på redan antagna åtgärder är följande:
• Formaliteterna för jordbrukare som omfattas av systemet med samlat gårdsstöd och andra stödformer, t.ex. utbetalningar för energigrödor och durumvete, har förenklats. Tidigare var jordbrukarna tvungna att lämna en del av sin mark i träda för att kunna få stöd. När detta krav nu är borttaget behöver de inte längre rapportera om de områden de vill lämna obrukade eller kontrollera om deras areal motsvarar den andel som anges i EU- lagstiftningen. Detta gäller över tolv miljoner ansökningar varje år.
• Tack vare vägledning om riskbedömning19 och den europeiska kampanjen vid Europeiska arbetsmiljöbyrån bör fler företag, särskilt de mindre, kunna utföra de lagstadgade riskbedömningarna på ett enkelt och mindre tidsödande sätt, vilket innebär uppskattade besparingar på 92,5 miljoner euro per år i EU.
• Med den moderniserade tullkodexen20 kommer ett helt elektroniskt tullsystem att införas och tullförfarandena att rationaliseras. Med beaktande av de årliga kostnaderna för inlämning av över 170 miljoner tulldeklarationer är möjligheterna till besparingar enorma (kring 2,4 miljarder euro per år).
18 En förteckning över förslag under behandling finns i bilaga G.
19 http://osha.europa.eu/en.
20 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 450/2008 av den 23 april 2008 om fastställande av
Minskade administrativa bördor: en dynamisk process
Färdskrivare används för att registrera lastbilschaufförernas kör- och vilotider.
Analoga färdskrivare innebär många manuella handhavanden, medan digitala färdskrivare minskar den genomsnittliga tid som behövs för att registrera informationen.
EU har beslutat att digitala färdskrivare ska vara regel för transportföretagen (förordning (EG) nr 561/2006). Med denna omställning minskar de administrativa bördorna med i genomsnitt 37 euro per förare och år. Eftersom 74 % av förarna fortfarande använder analoga färdskrivare kommer åtgärderna i slutändan att innebära besparingar på upp till 286 miljoner euro per år. Denna förordning medför dock olyckligtvis vissa inkonsekvenser när det gäller arbets- och vilotid för dem som inte är yrkesförare, vilket innebär att hantverksföretagen får ökade bördor i förhållande till jordbrukarna.
I juli 2009 lade kommissionen fram ett utkast till genomförandeåtgärder med tolv konkreta åtgärder för att förenkla användningen av digitala färdskrivare. Tiden som varje förare behöver ska i genomsnitt minskas med 10 %. Eftersom minst sex miljoner förare berörs och den genomsnittliga kostnaden per arbetsdag är 147 euro skulle besparingarna kunna uppgå till 234 miljoner per år.
Som en del av den planerade översynen av förordning (EEG) nr 3821/1985 kommer kommissionen också att se till att ta bort de ovan nämnda inkonsekvenserna och att föreslå undantag från EU-bestämmelserna, både för ett avstånd på 100 km och för kör- och vilotider samt även undanta dem från skyldigheten att använda färdskrivare vid kortare avstånd än 100 km. Detta kommer att leda till en betydande minskning av den administrativa bördan både för jordbrukare och för hantverkare som inte är yrkesförare, samtidigt som det garanterar ett fullgott arbetsrättsligt skydd för förarna och trafiksäkerheten.
Det är också värt att notera att de nya lagstiftningsramarna för saluföring av varor, som träder i kraft 2010, kommer att minska de kostnader som har sitt ursprung i nationell lagstiftning21. Enligt de nya bestämmelserna ska exempelvis principen om ömsesidigt erkännande utvidgas till att även omfatta icke-harmoniserade områden. Detta kommer att innebära en betydande minskning av bördorna för företagen.
3.2. Dagsläget – Föreslagna åtgärder
Utöver de åtgärder som redan antagits har kommissionen utarbetat ytterligare 18 åtgärder som ännu inte har antagits. Möjligheterna att minska bördorna genom dessa föreslagna åtgärder uppskattas motsvara 30,7 miljarder euro22.
Särskilda ansträngningar har gjorts för lagstiftning i åtgärdsprogrammet. Två av de förslag som lades fram 2009 är särskilt viktiga. De gäller faktureringsregler enligt momslagstiftningen (se ruta om elektronisk fakturering) och tillämpningsområdet för EU- direktiven om redovisning (undantag från EU:s redovisningsregler för mikroföretag).
Ytterligare allmänna och särskilda åtgärder som kommissionen föreslagit före 2009 och som fortfarande inte har antagits av EU-lagstiftaren är nya regler som i hög grad skulle underlätta rapporteringen avseende säkerhetsövervakning av läkemedel23. Läkemedelsföretagen skulle då bara behöva lämna in förenklad dokumentation, en s.k. master file för systemet för säkerhetsövervakning, till stöd för ansökan om godkännande för försäljning, under förutsättning att närmare dokumentation finns hos företagen. Biverkningsrapporteringen skulle förenklas och resultera i färre, men mer relevanta periodiska uppdateringar av de säkerhetsrapporter som utarbetas av företag som innehar godkännande för försäljning. De
21 http://ec.europa.eu/enterprise/newapproach/index_en.htm.
22 Se bilaga G
23 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv vad gäller säkerhetsövervakning av
resurser som för närvarande läggs ner på rapporteringsskyldigheter skulle kunna användas bättre genom analys av data om mätbara läkemedelseffekter i syfte att ta fram säkrare läkemedel.
I den tredje strategiska rapporten om bättre lagstiftning av den 28 januari 2009 åtog sig kommissionen att lägga fram ytterligare åtgärder för att minska de administrativa bördorna innan dess mandatperiod löper ut. Kommissionen har sedan dess föreslagit eller vidtagit sju åtgärder för minskade bördor och ytterligare sju torde komma före årets slut24.
Förslag med mycket stora möjligheter
I januari 2009 föreslog kommissionen att elektronisk fakturering skulle främjas, dvs. att man skulle undanröja hinder för företagens elektroniska fakturering. Enligt de nuvarande reglerna om fakturering i momsdirektivet får medlemsstaterna ställa ytterligare krav på faktureringen så att den uppfyller momskraven. Dessa ytterligare krav och den bristande harmoniseringen mellan medlemsstaterna i detta avseende hindrar företagen från att dra full nytta av sådana kostnadsbesparande metoder som elektronisk fakturering. Med tanke på att det varje år utfärdas 17 miljarder momsfakturor i EU skulle en övergång till ett helt elektroniskt faktureringssystem spara mycket tid och pengar för över 22 miljoner momspliktiga företag. Den maximala minskningen på medellång sikt uppskattas till 18,4 miljarder euro om alla företag skulle skicka elektroniska fakturor.
Detta är med råge den största minskning som kommissionen föreslagit. Det är därför mycket viktigt att rådet antar förslaget om att pappersfakturor och elektroniska fakturor ska behandlas på samma sätt.
Kommissionen har också föreslagit en betydande förenkling av förfarandena för godkännande av bekämpningsmedel, med en uppskattad minskning av de administrativa bördorna på 140 miljoner per år25. När pilotfasen i det gränsöverskridande pilotprojektet för offentlig upphandling på elektronisk väg (PEPPOL) har slutförts kommer ett stort steg att ha tagits mot att tillåta företagen att kommunicera elektroniskt med offentliga förvaltningar i EU under hela upphandlingsförfarandet.
Kommissionen undersöker dessutom möjligheten att före årsslutet lägga fram ett förslag som grundas på EU-utmärkelsen för bästa idé om att undvika byråkratiskt krångel från maj 200926, där det rekommenderas att hantverksföretag ska undantas från skyldigheten att använda färdskrivare när de tillhandahåller sina tjänster inom ett rimligt avstånd27.
Förslag till minskningsåtgärder som inte omfattas av åtgärdsprogrammet har också lagts fram.
Förslaget angående direktivet om prospekt28 skulle exempelvis innebära att dubbelarbete med börsnoterade värdepapper skulle undvikas för emittenterna. På samma sätt skulle nya åtgärder inom läkemedelsbranschen innebära att onödiga krav tas bort när det gäller ämnen som används som spädningsmedel eller bärare av läkemedel (hjälpämnen) och att det automatiska ömsesidiga erkännandet tillämpas mer allmänt när det gäller godkännanden för försäljning.
3.3. Planerade åtgärder – åtgärder under utarbetande
Ytterligare åtgärder håller på att utarbetas inom nästan alla prioriterade områden. Dessa åtgärder inriktas särskilt på att ta bort irritationsmoment så att företagen märker att bördorna
24 Närmare uppgifter om detta finns i bilaga D. Åtgärderna gäller i synnerhet miljö, transporter, statistik, offentlig upphandling och livsmedelssäkerhet.
25 KOM(2009) 267 slutlig, 12.6.2009.
26 http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens-reduction/competition_en.htm.
27 Närmare uppgifter finns i pressmeddelandet IP/09/754 av den 13 maj 2009. I samverkan med medlemsstaterna följer kommissionen också upp de två andra idéer som fick utmärkelser (registrering av livsmedelstillverkare som producerar små mängder och insamling av uppgifter om handel inom EU).
28 Direktiv 2003/71/EG om de prospekt som skall offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten
minskar. I tidsplanen för förberedelserna beaktas det faktum att åtgärderna måste antas senast 201229.
De kan leda till 31 ytterligare åtgärder på bland annat följande åtgärder:
• Ytterligare anpassa EU-bestämmelserna om redovisning och revision för att tillgodose behov hos små och medelstora företag och deras berörda parter, t.ex. genom en eventuell förenkling av kraven på utformningen av balansräkningen och av vinst- och förlusträkningen samt genom lägre krav på uppgiftslämnande när det gäller noter till bokföringen.
• Minska de administrativa bördorna för läkemedelsföretag som tillverkar veterinärmedicinska läkemedel genom att strömlinjeforma förfarandet för ansökan om godkännande för försäljning, göra det lättare att rapportera ändringar och att modernisera kraven på säkerhetsövervakning av läkemedel.
• Underlätta erkännanden av reguljära sjöfartsförbindelser för företag som fraktar varor mellan två hamnar inom gemenskapens tullområde (med hjälp av en ny europeisk databas som bland annat kommer att göra det första registreringsförfarandet och den påföljande registreringen av fartyg mycket mindre betungande).
4. FRAMSTEG PÅ NATIONELL NIVÅ
Alla medlemsstater har följt Europeiska rådets uppmaning (mars 2007) att fastställa långtgående mål för minskade administrativa bördor på nationell nivå. Arbetet för bättre lagstiftning ingår dessutom i programmen för ekonomisk återhämtning i många medlemsstater. Detta visar att alla medlemsstater är starkt engagerade i arbetet med att skapa ett lättare företagsklimat, särskilt för de små och medelstora företagen.
Det finns dock fortfarande utrymme för förbättringar. Några medlemsstater, t.ex. Österrike, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien30, ligger klart i täten när det gäller att minska de administrativa bördorna. Men även mellan dessa medlemsstater är det fortfarande stora skillnader när det gäller konkreta framsteg att minska de administrativa bördorna.
Det är därför viktigt att stödja medlemsstaternas arbete, eftersom företagen i många fall kommer att känna av fördelarna med EU-åtgärderna i sin dagliga verksamhet först när de nationella myndigheterna drar full nytta av de nya möjligheterna att undanta vissa företag från skyldigheten att lämna vissa uppgifter, att avstå från att ställa ytterligare krav och att minska de administrativa bördorna av rent nationellt ursprung. Kommissionen är beredd att dela med sig av sina erfarenheter till medlemsstaterna och att hjälpa dem att utforma metoder och identifiera möjligheter till åtgärder för att minska bördorna. Med tanke på den övergripande betydelsen av bättre lagstiftning kommer kommissionen att fortsätta sitt nära samarbete med medlemsstaterna och att övervaka framstegen i samband med Lissabonstrategin efter 201031.
29 Se bilaga C: Områdesspecifika planer för minskade administrativa bördor – närmare redogörelse. Det är naturligtvis en sak för nästa kommission att besluta om hur detta arbete ska föras vidare.
30 Se bilaga E.
31 Det är nödvändigt att slutföra de nationella mätningarna och att anta åtgärder för minskade administrativa bördor i fler medlemsstater för att få en god överblick över framstegen i Europeiska unionen (dvs. vad som har gjorts för att minska bördorna med ursprung på EU-nivå och bördorna med ursprung på nationell nivå) samt att se till att företagen märker skillnaderna i sin dagliga verksamhet.
Kommissionen skulle kunna börja rapportera mer i detalj om de nationella framstegen till Europeiska
5. REKOMMENDATIONER OM ÅTGÄRDSPROGRAMMETS OMFATTNING
Detta meddelande visar att mycket har åstadkommits, men kommissionen anser samtidigt att mer kan göras. Kommissionen har redan kompletterat de ursprungliga 42 rättsakterna i programmet med ytterligare 30 rättsakter i januari 2009.
Kommissionen har också noga granskat medlemsstaternas och intressenternas kompletterande förslag, både genom högnivågruppen av oberoende intressenter och genom sina samråd på nätet32, och närmare undersökt resultaten av den granskning av EU-lagstiftningen som presenterades i januari 200933.
Till följd av detta arbete har kommissionen utpekat 28 rättsakter där det kan finnas möjlighet till ytterligare minskning av bördorna, varav vissa eller alla kan ingå i nya initiativ för minskade administrativa bördor under mandatperioden för nästkommande kommission. Dessa kan antingen utvidga omfattningen av de nuvarande 13 prioriterade områdena eller komplettera dem med nya områden i åtgärdsprogrammet, t.ex. civilrätt, handelsrätt, den inre marknaden för varor, FoU-finansiering och turism34. Detta skulle också garantera att administrativa bördor beaktas fullt ut som en del av förenklingsprogrammet.
6. SLUTSATSER
Kommissionen har gjort beslutsamma insatser för att förverkliga sin del av åtgärdsprogrammet. Kommissionens betydande framsteg mot att uppnå målet för minskade administrativa bördor på 25 % är resultatet av ett konstruktivt arbete tillsammans med Europaparlamentet, rådet, medlemsstaterna och de berörda parterna. Kommissionen har dragit särskild nytta av konkreta förslag från högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor. Dessa förslag gäller 72 rättsakter som redan ingår i åtgärdsprogrammet och som redan har integrerats i de områdesspecifika planerna för minskade bördor35. Ytterligare förslag från berörda parter har också visat sig vara ovärderliga. Dessa förslag har använts som underlag för en eventuell utvidgning av åtgärdsprogrammet som nästa kommission får besluta om36.
Högnivågruppen av oberoende intressenter har visat sig vara oerhört värdefull när det gäller att undersöka möjligheten att utarbeta åtgärder för minskade bördor och att hitta nya idéer att minska de administrativa bördorna. Kommissionens ordförande Barroso har därför meddelat att han vill att den nya kommissionen förlänger gruppens mandatperiod (som löper ut i augusti 2010). De offentliga samråden, både de vanliga samråden och de samråd som förts på nätet, i medlemsstaterna har också varit värdefulla.
De förslag till åtgärder som kommissionen hittills har lagt fram skulle kunna innebära besparingar på 38,3 miljarder euro per år för de europeiska företagen. Detta skulle motsvara en minskning av de administrativa bördorna på 31 %. Om dessa framsteg kommer att leda till konkreta fördelar för företagen kommer dock att bero på hur beslutsamma Europaparlamentet och rådet är att snabbt anta de förslag som ännu inte antagits och på hur medlemsstaterna beslutar att genomföra dessa förändringar. Medlemsstaterna bör dessutom till fullo utnyttja de möjligheter som redan finns i EU-lagstiftningen att göra undantag från skyldigheter för vissa
32 Kommissionen fick in drygt 800 svar med synpunkter. Se http://ec.europa.eu/enterprise/admin-burdens- reduction/online_consultation_en.htm.
33 KOM(2009) 17.
34 Se bilaga F.
35 Se avsnitt 3 samt bilagorna B och C.
36
typer av företag, t.ex. små och medelstora, och bör undvika att gå längre än vad som krävs enligt EU-kraven på informationsskyldigheter.
En bättre lagstiftning kräver ett fortlöpande politiskt ledarskap och engagemang. Det är ett kontinuerligt arbete, och alla de som medverkar i lagstiftningsarbetet har ansvaret att se till att resultaten av programmet för minskade administrativa bördor kommer företagen till godo. Det är också en fråga om att bibehålla allmänhetens acceptans för den europeiska integrationen.
Det är därför av avgörande betydelse att se till att alla nya informationsskyldigheter och nya administrativa bördor begränsas till det minimum som behövs och samtidigt fortsätta att minska de befintliga administrativa bördorna med sikte på att uppnå konkreta effekter inom alla områden på fältet.
Kommissionen kommer därför att fortsätta sina ansträngningar på två fronter. För det första kommer kommissionen att på ett aktivt sätt se över befintlig lagstiftning för att se till att föråldrade skyldigheter identifieras och föreslås för avskaffande. För det andra kommer kommissionen genom sitt system för konsekvensanalyser att se till att de krav som införs på nya politikområden begränsas till ett minimum37. Kommissionen kommer slutligen att regelbundet kontrollera om lagstiftningen har gett de avsedda resultaten och om det har uppkommit bördor som lagstiftaren inte avsåg. Med djärvare mål, innovativt tänkande och ny teknik kommer Europeiska unionen att dra nytta av mindre stränga bestämmelser och samtidigt upprätthålla de sociala, ekonomiska och miljömässiga kraven.
37
