Resultat 57

Jämför man samma aktiviteter i ”försök 1” kan man se tydliga skillnader. Linjerna nu är inte helt raka utan kurviga på flera ställen. Detta beror på att det är olika mängder på våningarna och att det är samma resurser genom hela aktiviteten, alltså aktiviteten går olika fort på olika våningar (se Figur 32 och 33). Det går att göra dem raka genom att ändra resurserna.

Figur 32 utdrag ur Vico Control, Flowline view.

Tittar vi närmare på aktiviteterna kan vi även se hur många man som jobbar, genom att titta på siffran som står ovanför aktiviteten.

Figur 33utdrag ur Vico Control, inzoomad Flowline view.

Resurssättningen för hela projektet kan även ses i ett samlat diagram där de olika färgerna representerar aktiviteterna (se Figur 34). Resurskurvan kan inte jämföras direkt med den befintliga eftersom det här bara gäller tre aktiviteter, men även då lagbasen inte har räknats med. Eftersom man måste knyta resurserna till en aktivitet var det en svårighet. En Lösning är då att man ökar resurserna vid olika tillfällen där det behövs en man. En annan orsak till att det inte går att jämföra är att det befintliga inte är kopplat till tidplanen och då inte nödvändigtvis stämmer med denna. Arbetschefen som skapat den ursprungliga tidplanen har som tidigare nämnt även gjort många egna antagande från tidigare erfarenhet som är svåra att följa.

Figur 34 utdrag ur Vico Control, resursdiagram.

Det går även att stämma av projektet genom att kolla hur många timmar som är gjorda för valda aktiviteter vid ett bestämt datum (se Figur 35).

Figur 35 utdrag ur Vico Control, avstämning timmar.

4.3.3 Platschefernas åsikter

Generellt är samtliga platschefer positiva till detta sätt att bygga tidplaner. Platschef A ser fördelar med att resurssätta i tidplanen. Han säger att det har gjorts i byggplanering, men det har visat sig vara icke användarvänligt och komplicerat. Kopplingen mellan resurssättningen och tiden tycker han komplicerar arbetet, vilket Platschef C inte har några synpunkter på. Men att utnyttja dagens teknik bättre och låta det finnas kopplingar mellan resurser och tidplaner ser platscheferna som mycket positivt.

Platschef B menar att man jobbar på liknande sätt idag där man utgår från mängderna men att man inte gör det lika strikt, att man inte heller låter beräkningarna ske per automatik.

Platschef B ser flera finesser i programmet som skulle kunna vara användbara, t.ex. enkelheten att räkna ut timmar för varje resurs i resursregistret. Att man kan kolla hur många timmar man har gjort för valda aktiviteter och vald

tidpunkt är en stor styrka eftersom de har ett ackordssystem för yrkesarbetarna där man vill jämföra timmar.

Även platschef C ser stor potential och nytta i de verktyg man har i programmet. Bortsett från platschefs A ovan nämnda styrkor ser även platschef C smidigheten att kunna lägga in milstolpar med tydlig beskrivning knutet till en aktivitet.

Han ser fördelarna med att kunna använda sig av Gantt, i det syftet att de som inte tillverkar den, utan bara läser den kan göra detta i Ganttform.

Vidare att man kan gå in och välja enhet, då ner till timnivå ser platschefen som en stor styrka med programmet. Vilket betyder att veckotidsplanerna kan brytas ner från produktionstidplanen på ett enkelt sätt.

Det är en stor fördel om det är ett nöje att arbeta i programmet samtidigt som det är viktigt att det är enkelt. Det ska gå snabbt att ändra i programmet och framför allt om man har gjort fel vilket platschef C ser som en av de större fördelarna med programmet. Han understryker att dagens program är begränsat.

Platschef A och B vill se kollegor använda sig av metoden i ett helt projekt, där uppenbara fördelar och svårigheter redovisas.

Hade det funnits licens för programmet säger platschef C att han skulle göra dubbla tidplaner, med viss hjälp för att komma igång med programmet. Platschefen skulle kunna tänka sig att göra detta redan nästa projekt om ovan nämnda förutsättningar finns.

SAMMANFATTNING

Försök och intervjuer har i detta kapitel gjorts för att påvisa en annan metod och teknik för JM, som mer stärker de JM stävar efter, vilket beskrevs i intervjudelen. Försöken har gjorts för att påvisa de visuella skillnaderna och den skillnad i metoden som detta innebär för att kunna få åsikter och synpunkter för en analys.

Det har visat sig vara många positiva reaktioner där man på sikt tror det kan vara en mycket lämplig metod för JM.

5 ANALYS

5.1 Intervjustudie 5.1.1 Dagens situation

Eftersom JM är i en övergångsfas för sitt sätt att planera skiljer arbetet sig en del från projekt till projekt, varför produktionstidplanerna skiljer sig åt trots slående likheter med projekten. Samtidigt vet vi att platscheferna bygger tidplanerna till en väsentlig del på egen erfarenhet.

Olikheterna skiljer sig inte bara visuellt utan även tidsmässigt. Alltså sättet att skapa tidplanen, vilket resulterar i de kostnader vi har beskrivit i bakgrunden och som senare resulterat i programmet strukturerad produktion. Det kan tolkas som att JM vill styra planeringen mer exakt, utan den egna erfarenheten i lika stor utsträckning.

Det finns inga klara styrdokument som säger hur planen ska tillverkas och med vilka handlingar. Vilket betyder att det inte heller finns några krav på hur information ska kopplas till varandra.

JM använder sig av Gantt schema vilket beskrivs som en icke överskådlig metod när det är över 30 aktiviteter (se kap. 2.3.1, Gantt). När man studerar JM:s produktionstidplan kan man enkelt konstatera att det rör sig om långt över hundra, lite beroende på hur man definierar en aktivitet samt beroende på vilken detaljeringsnivå man väljer (se kap. 2.1.2 strukturer och nivåer).

Enligt kap. 2.1.2, struktur och nivåer, bryter även JM ner sina produktionstidplaner till en rimlig nivå där antalet aktiviteter minskar till ett lämpligare antal. För att få en bra bild över hur alla aktiviteter ska utföras och

5.1.2 Strukturerad produktion

För att minska slöseri som nämnts i kap. 2.2.2, Byggbranschen, främst väntan, rörelse och outnyttjad kreativitet, har JM valt att arbeta fram nya metoder för byggnation och produktionsplanering. När vi tittar närmare på arbetet med tidplanerna är principen att platscheferna ska resonera på samma sätt och utgå från takttal och andra styrande parametrar vid tillverkandet. Man kan även se likheter med JM:s sätt att resonera och de punkter Scania satt upp.

• Principles - A way of thinking, kan jämföras med hela tidplansgruppens resonemang att man ska resurssätta för att klara sina takttider.

• Methods – A way of doing, hjälpmedel för organisationens arbete, syftar då till de styrdokument och mallar tidplansgruppen tagit fram. • Results - To meet target, fokus på att nå övergripliga mål, vilket för JM

innebär att minska skillnaderna i omkostnader för produktionen.

När man utifrån den teori och intervjustudie analyserar dessa punkter inser man att methods är den svaga länken där man kan utveckla de hjälpmedel med en annan teknik och metod än vad JM har gjort.

JM skapar tidplanerna i programmet byggplanering där de även har strukturerat tidplanen så att även plats finns med. Anledningen är att man ska kunna se de krockar som beskrivs i kap. 2.3.2, lägesbaserad tidsplanering. Enligt kap. 4.1.1, dagens situation, nämner vi att det inte är en lämplig metod för JM. Faktum är då att man kan se krockar men på ett icke överskådligt sätt.

JM bygger liknande hus och tar fram en mall som ska stämma för alla dessa. Enligt kap. 3.3.2, strukturerad produktion, framkommer det att husen skiljer mycket beroende på läge, exempelvis bullerkrav och liknande. Med andra ord kommer husen alltid att se olika ut vilket betyder att husen inte blir exakta. Om man kopplar detta till tidplanen och standardiseringen uppkommer frågan hur mycket standard en tidplan kan bli. Det kan då tyckas att det finns ett behov för att på ett enkelt sätt kunna kontrollera att resurser och aktiviteter inte krockar, eftersom varje tidplan är unik.

5.2 Försök 5.2.1 Försök 1

Metoden stärker resonemanget med takttal vilket JM arbetar med för att uppnå en mer Lean Production. Skillnaden är att man med hjälp av LoB ser takttalen visuellt genom lutningen på linjerna.

Att det med JM:s kommande tidplansmall ska vara svårt att få krockar i tid och rum beror på att tidplanen ska vara länkad på ett avancerat sätt vilket förhindrar detta. Men eftersom det är platscheferna själva som ska se till att dessa länkningar stämmer kan man fråga sig hur lätt det är att få alla länkningar att stämma perfekt. Det går inte heller på ett överskådligt sätt göra det, varför de platscheferna vi intervjuat ser LoB som ett mycket bra analysverktyg för att kolla hur bra deras produktionstidplaner stämmer, mer som ett facit. Hade funktionen funnits i programmet skulle platscheferna använda LoB på detta sätt.

När det gäller avstämning av tidplanen ser platscheferna ingen fördel och de tror att det kan vara svårt för många yrkesarbetare att förstå. Eftersom det går att växla till Gantt kan denna inlärning ske enkelt.

I Finland började man använda sig av metoden p.g.a. flera anledningar. En av dessa var att man kunde granska olika vägval grafiskt för att komma fram till ett optimalt produktionsalternativ. Platscheferna på JM skapar många alternativa produktionstidplaner för att komma fram till den bästa lösningen vid t.ex. val av vägtyp och stomme. Det är då uppenbart att metoden med LoB där man också kopplar resurser och mängder till tidplanen bidrar till ett enklare skapande för de olika produktionsalternativen, något som JM saknar.

5.2.2 Försök 2

Det är i dagens läge möjligt att med den information man får som platschef bygga en produktionstidplan ut efter mängder och resurssätta denna med hjälp av styrdokument och takttal (se kap. 3.3.2 strukturerad produktion). Eftersom JM mer eller mindre arbetar på detta sätt idag utan att låta beräkningarna ske i programmet per automatik ser inte platscheferna några konstigheter med det, utan snarare som en bra vidareutveckling.

Att tidplanen och resurserna sedan är kopplade så hårt att tidplanen ändras när man ändrar resurserna kan skrämma vissa platschefer, varför de anser att de vill kunna göra egna antaganden för resurserna utan att påverka tiden. Vilket betyder att platscheferna inte helt vill bygga sina tider på mängder. Motiveringen är att dubbelt så många yrkesarbetare inte gör dubbelt så mycket.

Med andra ord måste det finnas en starkare koppling mellan enhetstalen och de rekommendationer strukturerad produktion ger.

Alla platschefer ser inte heller detta som lika stora problem utan det kan samtidigt handla om det nuvarande sättet att arbeta på och hur mycket det skiljer sig från strukturerad produktion.

Kommande utmaning för tidplansgruppen är att ta fram en veckotidsplan på timnivå. Huruvida denna ska vara kopplad till produktionstidplanen är inte bestämt. Med dagens program på JM kan det finnas svårigheter med kopplingen. Alternativet att använda Vico Control är fördelaktigt då möjligheten att planera på timnivå och koppling till produktionstidplan är stor. Vilket även platscheferna ser som en fördel.