Resultat från intervjusvaren

Redovisningen av intervjusvaren delas in i fem olika delar. Först presenteras intervjupersonernas bakgrund med avseende på hur länge de har arbetat med tillsyn. Sedan följer personernas utbildnings-bakgrund, examensår och om de har någon övrig utbildning i juridik, exempelvis från tillsynskurserna. Därefter redovisas organisationen med avseende på hur många som arbetar med tillsynsfrågor, hur sammansättningen ser ut av brandmän och brandingenjörer samt hur omfattande tillsynsplan de olika räddningstjänsterna har. Vidare följer ett avsnitt om handläggningen av tillsynsarbete med avseende på rollen som tillsynsförrättare, eventuella målkonflikter och dilemmasituationer samt om de upplever risk för jäv.

Anonymiseringen av räddningstjänsterna har gjorts genom att vi använder bokstaveringsalfabetet från A till S13 istället för namnet på räddningstjänsten.

3.3.1 Bakgrundsfrågor

Intervjuerna startade med ett antal frågor om intervjupersonerna själva. Från tidigare forskning vet vi att personliga/individuella förutsättningar har betydelse för hur ett arbete utförs. Oaktat stödmaterial och regelverk så är det ändå i slutändan den person som utför arbetet som tar avgörande beslut. Om personen inte förstår, inte har rätt förutsättningar eller kanske inte vill följa regelverket blir inte resultatet såsom beslutsfattaren förväntar sig (Lipsky 1980, Lundquist 1987:43).

Vi inledde med att ställa frågor om erfarenhet och utbildning ef-tersom man kan anta att det spelar roll för hur personen uppfattar sitt uppdrag. I det som följer sammanfattas intervjusvaren i denna del:

13 Adam, Bertil, Cesar, David, Erik, Filip, Gustav, Helge, Ivar, Johan, Kalle, Ludvig,

Martin, Niklas, Olof, Petter, Qvintus, Rudolf, Sigurd.

Tabell 3.2. Erfarenhet av tillsyn (år)

Erfarenhet Frekvens <6 år 6 6–10 år 6 11–15 år 0 16–20 år 4 21–25 år 2 >25 år 1 Totalt 19

Kommentar: Antal år intervjupersonerna har arbetat inom tillsyn av brandskydd.

I Tabell 3.2 framgår att de flesta har noll till tio års erfarenhet. Sex personer har arbetat mindre än fem år men det behöver inte betyda att de är unga och nyutexaminerade. Det finns exempel på personer som har arbetat operativt inom räddningstjänsten under lång tid men som av olika skäl inte längre kan delta i det arbetet. Sju personer har över 15 års erfarenhet av tillsynsarbete och bara en person har över 25 års erfarenhet. Detta kan jämföras med frågor om när personerna avslutade sin utbildning och om de har utbildning som brandman eller brandingenjör. Tabell 3.3. Examensår Examensår Frekvens 1970–1979 3 1980–1989 3 1990–1999 4 2000–2009 4 2010–2018 5 Totalt 19

Kommentar: Examensår oavsett om utbildningsnivån är brandman eller brandingenjör.

Enligt Tabell 3.3 är det ganska jämn spridning över perioden från 1970 fram till i år angående när personerna avslutade sin utbildning. Det

3.3 Resultat från intervjusvaren

Redovisningen av intervjusvaren delas in i fem olika delar. Först presenteras intervjupersonernas bakgrund med avseende på hur länge de har arbetat med tillsyn. Sedan följer personernas utbildnings-bakgrund, examensår och om de har någon övrig utbildning i juridik, exempelvis från tillsynskurserna. Därefter redovisas organisationen med avseende på hur många som arbetar med tillsynsfrågor, hur sammansättningen ser ut av brandmän och brandingenjörer samt hur omfattande tillsynsplan de olika räddningstjänsterna har. Vidare följer ett avsnitt om handläggningen av tillsynsarbete med avseende på rollen som tillsynsförrättare, eventuella målkonflikter och dilemmasituationer samt om de upplever risk för jäv.

Anonymiseringen av räddningstjänsterna har gjorts genom att vi använder bokstaveringsalfabetet från A till S13 istället för namnet på räddningstjänsten.

3.3.1 Bakgrundsfrågor

Intervjuerna startade med ett antal frågor om intervjupersonerna själva. Från tidigare forskning vet vi att personliga/individuella förutsättningar har betydelse för hur ett arbete utförs. Oaktat stödmaterial och regelverk så är det ändå i slutändan den person som utför arbetet som tar avgörande beslut. Om personen inte förstår, inte har rätt förutsättningar eller kanske inte vill följa regelverket blir inte resultatet såsom beslutsfattaren förväntar sig (Lipsky 1980, Lundquist 1987:43).

Vi inledde med att ställa frågor om erfarenhet och utbildning ef-tersom man kan anta att det spelar roll för hur personen uppfattar sitt uppdrag. I det som följer sammanfattas intervjusvaren i denna del:

13 Adam, Bertil, Cesar, David, Erik, Filip, Gustav, Helge, Ivar, Johan, Kalle, Ludvig,

Martin, Niklas, Olof, Petter, Qvintus, Rudolf, Sigurd.

Tabell 3.2. Erfarenhet av tillsyn (år)

Erfarenhet Frekvens <6 år 6 6–10 år 6 11–15 år 0 16–20 år 4 21–25 år 2 >25 år 1 Totalt 19

Kommentar: Antal år intervjupersonerna har arbetat inom tillsyn av brandskydd.

I Tabell 3.2 framgår att de flesta har noll till tio års erfarenhet. Sex personer har arbetat mindre än fem år men det behöver inte betyda att de är unga och nyutexaminerade. Det finns exempel på personer som har arbetat operativt inom räddningstjänsten under lång tid men som av olika skäl inte längre kan delta i det arbetet. Sju personer har över 15 års erfarenhet av tillsynsarbete och bara en person har över 25 års erfarenhet. Detta kan jämföras med frågor om när personerna avslutade sin utbildning och om de har utbildning som brandman eller brandingenjör. Tabell 3.3. Examensår Examensår Frekvens 1970–1979 3 1980–1989 3 1990–1999 4 2000–2009 4 2010–2018 5 Totalt 19

Kommentar: Examensår oavsett om utbildningsnivån är brandman eller brandingenjör.

Enligt Tabell 3.3 är det ganska jämn spridning över perioden från 1970 fram till i år angående när personerna avslutade sin utbildning. Det

kan innebära att ett flertal av tillsynsförrättarna har erfarenhet av annat arbete inom räddningstjänsten. Genom intervjuerna vet vi också att de personer som leder tillsynsarbetet i större utsträckning hade brandingenjörsutbildning. Av de intervjuade hade åtta brand-mannautbildning och elva var brandingenjörer. För drygt en tredjedel hade förvaltningsjuridik ingått i grundutbildningen inom brand-tillsyn och nästan hälften hade någon typ av övrig utbildning i juridik. Cirka 70 procent av de som intervjuats (13 av 19) hade deltagit i MSB:s seminarium om tillsyn av brandskydd.

3.3.2 Organisationen

Vi valde organisationsform som stratifieringsvariabel för de olika typerna av räddningstjänster, men man kan också tänka sig att omfattningen på räddningstjänstens arbete har betydelse oavsett hur de är organiserade. Som mått på annat än organisationsform för räddningstjänstens omfattning ställdes frågor kring hur många som arbetar med tillsyn samt hur många tillsynsbesök som planeras per år.

Tabell 3.4 Antal heltidstjänster som arbetar med tillsyn

Antal tjänster Frekvens

0,0–1,9 6

2,0–3,9 11

>3,9 2

Totalt 19

Kommentar: I de fall där det finns personer som arbetar del av tjänst som tillsynsför-rättare har de slagits ihop till antal heltidstjänster.

Av Tabell 3.4 framgår att antalet personer inom organisationen som arbetade med tillsyn varierade från mindre än en upp till fler än fyra heltidstjänster. När vi valde att utgå från organisationsform innebar det att räddningstjänster med olika omfattning på verksamheten skulle ingå. Detta illustreras av Figur 3.1 som bygger på antalet planerade tillsynsbesök.

Figur 3.1 Antal planerade tillsynsbesök per år

Kommentar: Figuren illustrerar hur många tillsynsbesök som är planerade per år.

De intervjuade räddningstjänsterna var av blandad storlek, vilket syns tydligt i Figur 3.1, där antalet planerade tillsynsbesök varierade från 20 till 450 per år. Omfattningen hos räddningstjänstens arbete kan ha betydelse på så sätt att i de stora räddningstjänsterna finns det fler personer att samarbeta med – ofta finns det personer med olika utbildningsbakgrund och det kan finnas mer resurser, exempelvis tillgång till jurister och administratörer.

Svaren på intervjustudiens inledande frågor påvisar sammanfatt-ningsvis stor spridning vad gäller både personliga och organisato-riska förutsättningar för det tillsynsarbete som bedrivs. Hur påverkar då dessa förutsättningar själva handläggningen av tillsynsverksam-heten? Genom de fördjupande intervjufrågorna fick vi en inblick i hur interaktionen mellan individuella och organisatoriska faktorer kunde samspela i tillsynsförrättares yrkesroll.

kan innebära att ett flertal av tillsynsförrättarna har erfarenhet av annat arbete inom räddningstjänsten. Genom intervjuerna vet vi också att de personer som leder tillsynsarbetet i större utsträckning hade brandingenjörsutbildning. Av de intervjuade hade åtta brand-mannautbildning och elva var brandingenjörer. För drygt en tredjedel hade förvaltningsjuridik ingått i grundutbildningen inom brand-tillsyn och nästan hälften hade någon typ av övrig utbildning i juridik. Cirka 70 procent av de som intervjuats (13 av 19) hade deltagit i MSB:s seminarium om tillsyn av brandskydd.

3.3.2 Organisationen

Vi valde organisationsform som stratifieringsvariabel för de olika typerna av räddningstjänster, men man kan också tänka sig att omfattningen på räddningstjänstens arbete har betydelse oavsett hur de är organiserade. Som mått på annat än organisationsform för räddningstjänstens omfattning ställdes frågor kring hur många som arbetar med tillsyn samt hur många tillsynsbesök som planeras per år.

Tabell 3.4 Antal heltidstjänster som arbetar med tillsyn

Antal tjänster Frekvens

0,0–1,9 6

2,0–3,9 11

>3,9 2

Totalt 19

Kommentar: I de fall där det finns personer som arbetar del av tjänst som tillsynsför-rättare har de slagits ihop till antal heltidstjänster.

Av Tabell 3.4 framgår att antalet personer inom organisationen som arbetade med tillsyn varierade från mindre än en upp till fler än fyra heltidstjänster. När vi valde att utgå från organisationsform innebar det att räddningstjänster med olika omfattning på verksamheten skulle ingå. Detta illustreras av Figur 3.1 som bygger på antalet planerade tillsynsbesök.

Figur 3.1 Antal planerade tillsynsbesök per år

Kommentar: Figuren illustrerar hur många tillsynsbesök som är planerade per år.

De intervjuade räddningstjänsterna var av blandad storlek, vilket syns tydligt i Figur 3.1, där antalet planerade tillsynsbesök varierade från 20 till 450 per år. Omfattningen hos räddningstjänstens arbete kan ha betydelse på så sätt att i de stora räddningstjänsterna finns det fler personer att samarbeta med – ofta finns det personer med olika utbildningsbakgrund och det kan finnas mer resurser, exempelvis tillgång till jurister och administratörer.

Svaren på intervjustudiens inledande frågor påvisar sammanfatt-ningsvis stor spridning vad gäller både personliga och organisato-riska förutsättningar för det tillsynsarbete som bedrivs. Hur påverkar då dessa förutsättningar själva handläggningen av tillsynsverksam-heten? Genom de fördjupande intervjufrågorna fick vi en inblick i hur interaktionen mellan individuella och organisatoriska faktorer kunde samspela i tillsynsförrättares yrkesroll.