Resultat

I denna del sammanfogas de olika resultaten från användare som använder och inte använder VPN-tjänster ihop för att på ett tydligt sätt presentera vad de tillsammans tycker. Varje forskningsfråga får sin egen del i kapitlet.

Till vilket syfte använder studenter en VPN-tjänst till

Denna undersökning pekar på att det primära användningsområdet för studenter att använda en VPN-tjänst var att komma åt regionsspecifikt material, som till exempel Netflix utbudet i ett annat land, följt av anonymitet, säkerhetsskäl och att komma åt blockerade hemsidor och tjänster (se diagram f1). Detta resultat stämde överens med våra egna förväntningar och erfarenheter kring VPN-tjänster. För båda grupperna var dessa svarsalternativ lika förutom anonymitet online, för gruppen som använder en VPN-tjänst lägger ungefär 20 procent mer vikt på det svarsalternativet.

När det kommer till anonymitet online var den största oron hackare följt av företag, stater och hemsidor (se diagram f2). Att hackare låg på första plats där ungefär hälften av

respondenterna tyckte att det var ett problem var inte särskilt förvånande och något som vi förväntade när vi skapade enkäten. Precis som i den tidigare frågan tyckte de som använder och inte använder en VPN-tjänst nästan lika förutom på en punkt. I detta fall var detta staten där det skilde sig nästan 20 procent.

Vad som skulle få en student att sluta använda en VPN-tjänst är huvudsakligen priset på tjänsten. Detta förväntade vi oss inte då vi antog att hur ofta de använde tjänsten, vilket var det svarsalternativet på andra plats, eller om de inte behövde åtkomst till regionsblockerat material längre, på tredje plats, skulle vara aktuellare (se diagram f3). Dock kan detta förklaras eftersom de flesta studenter har en begränsad inkomst.

34 I diagram f3 var den största skillnaden mellan de två grupperna åsikten på

internethastigheten. 40 procent av de som använde en VPN-tjänst skulle sluta använda tjänsten om hastigheten var för dålig. Jämförelsevist för gruppen som inte använde en VPN skulle endast 2,5 procent göra det samma. Det är intressant varför det finns en sådan markant skillnad mellan grupperna när det i överlag har valt samma alternativ med runt tio procents skillnad tidigare.

Vilka åsikter har studenter om VPN-tjänster

När det kommer till vilka åsikter studenterna har om VPN-tjänster, till exempel om vad tjänsten faktiskt gör, tror majoriteten att den skapar en säker anslutning, möjliggöra surfing från en annan plats, skapar anonymitet och gömmer IP-adressen (se diagram f4). Dessa svarsalternativ kan abstraheras till att studenterna övergripande tror att en VPN skapar säkerhet och anonymitet. En stor skillnad i hur de två grupperna tycker är att de som inte använder en VPN tjänst tror till ungefär 33 procent att en VPN-tjänst skapar anonymitet där endast 11 procent av de som använder en VPN tror det. Ett annat svarsalternativ som skilde sig åt var om tjänsten gömde IP-adressen, där var skillnaden mellan grupperna över 20 procent.

Fråga 5 presenterar de viktigaste faktorerna för studenterna vid valet av en VPN-tjänst i första hand var säkerhet, kostnad, lättanvändhet, hastighet och stabilitet följt av funktionaliteten och åtkomsten till regionsblockerat material (se diagram f5).

Diagram f1 visar att 60 procent av studenterna vill använda VPN-tjänsten för att komma åt regionsblockerat material, dock är samma svarsalternativ i diagram f5 på 40 procent. Denna skillnad på 20 procent kan bero på att medan att åtkomsten till regionsblockerat material är det primära användningsområdet för studenterna, men dock inte den bestämmande faktorn vid val av tjänsten.

Kostanden är, precis som diagram f3 visar, en bestämmande faktor som avgör om studenten kommer att fortsätta använda tjänsten. De som inte använde en VPN-tjänst la ungefär tio procent större vikt på kostanden än andra gruppen. Att de som inte använder en VPN-tjänst tycker att kostanden är viktigare bekräftas med avseende till diagram 4, där ungefär 13 procent tycker att det är viktigare än den andra gruppen som använder en VPN-tjänst.

Skillnaden i hur gruppen som använder och inte använder en VPN-tjänst prioriterar internethastigheten presenteras även i diagram f5. De som använder en VPN-tjänst lägger nästan dubbelt så stor vikt på internethastigheten än den gruppen som inte använder en VPN.

Vad studenter gillar och ogillar med VPN-tjänster gav väldigt stora skillnader mellan grupperna i diagram f6 och f7. Detta beror såklart på att den ena gruppen aldrig tidigare har använt en VPN-tjänst. Fokuserar vi endast på gruppen som använde VPN-tjänsten var användarvänligheten är det populäraste alternativet, följt av pålitlighet, hastigheten och

35 möjligheten att komma åt regionsblockerat material. Av vad denna grupp inte gillade med VPN-tjänster var om tjänsten var långsam, opålitlig och sen kostanden.

I andra gruppen som inte använder en VPN var det inte överraskande att majoritet inte viste vad de skulle gilla med en VPN-tjänst. Resterande svarade att möjligheten att komma åt regionsblockerat material, anonymitet och stoppar spårningar vad de tror att de skulle gilla.

Av vad de inte skulle gillar var kostanden det vanligaste svarsalternativet följt av att de inte viste.

Att känna sig säker är viktigt. Av gruppen som använder sig av en VPN-tjänst känner sig majoriteten säkrare när de använder en VPN-tjänst på 71 procent. 13 procent kände ingen skillnad och resterande 13 procent kände sig osäkrare (se diagram f8.1). Av de som inte använde en VPN-tjänst tror 52 procent att de skulle känna sig säkrare. 30 procent tror att inte att de skulle känna någon skillnad och 17 procent skulle känns sig osäkrare (se diagram f8.2).

Vad studenter tror att en VPN garanterar skiljer sig något åt beroende på grupperna (se diagram f9). Ungefär hälften av både grupperna tror att en VPN gömmer IP-adressen, men det är den enda punkten som de tror lika på. Över hälften av de som använder en VPN tror att de kan få tillgång till regionsblockerat material och över 30 procent tror att den ger säkerhet från spårning. Lägre än tio procent tror att anonymitet garanteras som jämförelsevist med den andra gruppen som till 40 procent tror det. Denna skillnad och likhet styrks även i diagram f4.

Den data som studenterna tror VPN-tjänster sparar om sina användare är rätt lika. Nästan hälften av studenterna tror de att deras onlineaktivitet sparas följt av platsdata och enhetstyp.

Ungefär 40 procent vet inte vilken data VPN kan spara, men att något sparas.

Denna misstro om VPN-tjänst utmärks också i senare frågor där en stor del av de som använder en tjänst har är en liten oro att deras data kan läckas ut eller säljas av VPN-företaget. Endast 25 procent känner ingen risk (Se diagram f12.1). Av de som inte använder en VPN-tjänst har 45 procent inte någon åsikt allts, men av de återstående känner endast tio procent ingen oro att deras data kan läckas ut eller säljas (se diagram f12.2).

Ungefär 54 procent av studenterna tror att en VPN-tjänst samlar in mer data än vad de hävdar och 43 procent vet inte om de gör det. Enbart tre procent tror att VPN tjänsterna inte samlar in mer information än vad de påstår. Detta lyfter fram hur stor misstro det finns om dessa tjänster.

Om VPN-tjänsten studenterna använda sig av var med i en skandal skulle nästan 33 procent sluta använda en VPN tjänst helt, nästan hälften skulle byta tjänst och 20 procent vet inte vad de skulle göra. Endast en lite andel på fem procent skulle inte göra något eller agera beroende på skandalen.

36 Vad tycker studenter om marknadsföringen för VPN-tjänster

Den data som vi samlade om hur studenterna ser på marknadsföringen från VPN-tjänster visade att det inte fanns en stor skillnad mellan de som använde och inte använde en VPN.

Majoriteten i båda grupperna, på 65 procent, hade ingen åsikt om marknadsföringen. Ungefär 20 procent hade en negativ åsikt och fem procent hade en väldigt negativ åsikt. Endast runt tio procent var positiva om reklamen och ingen var väldigt positiv till den.