Studenters användning och syn på Virtual Private Networks
Kandidatuppsats
Carl Flodin & Pontus Lantz
Kurs: Examensarbete Nivå: C
Termin: VT-20 Datum: 2020-06-09
Handledare: Thomas Ejnefjäll
ii
Sammanfattning:
Ett
virtual private network (VPN) är ett kraftfullt verktyg för att skydda sig och sin data från angripare online. Denna uppsats undersöker dels hur studenter använder och ser på en VPN- tjänst, dels hur studenter uppfattar marknadsföring av VPN-tjänster. Undersökningen är baserad på en enkätundersökning innehållande över hundra svar från studenter på Uppsala Universitet på campus Gotland. Resultaten har sedan jämförts och analyserats med liknande forskning utförd i USA.Resultatet visar att studenter använder en VPN-tjänst bland annat till att komma åt regionsblockerat material och för att skydda sig online. Utöver detta identifierades flera intressanta aspekter om studenternas åsikter vid användning och prioriteringar vid val av en VPN-tjänst. Vi har identifierat både skillnader och likheter mellan resultatet i denna studie och jämförelsestudien. Dessa likheter är bland annat orsakerna till varför studenterna använder VPN-tjänster. Vi har även identifierat skillnaderna som bland annat vilka aspekter studenterna prioriterar vid val och användning av tjänsten. Utöver det har vi upptäckt att studenterna som deltog i denna studie påvisar en omfattande misstro kring VPN-tjänsterna.
Nyckelord: Virtuellt privat nätverk, studenter, uppfattning & säkerhet
iii
Abstract: A virtual private network (VPN) is a powerful tool to protect you and your data from online attackers. This paper examines how students both use and view a VPN service, as well as how students view the VPN services advertisement. Through a survey, with over a hundred answers from various students at Uppsala University on campus Gotland. The results have then been compared and analyzed against similar research conducted in the United States.
The results show that students use a VPN service, among other things, to access regionally blocked material and to protect themselves online. In addition, several interesting aspects were identified about the students' opinions about what priorities were important when choosing a VPN service. We have identified both differences and similarities between the results in this and the comparison study. These similarities include the purpose of why students use a VPN service. We have also identified the differences that include which aspects the students prioritize when choosing and using the service. We have also discovered that there is a great deal of distrust about the VPN services that the students in this study have.
Keywords: Virtual Private network, Students, Perception, Security
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemformulering ... 1
1.3 Syfte och forskningsfrågor ... 2
1.4 Avgränsningar ... 2
1.5 Kunskapsintressenter ... 2
1.6 Disposition ... 3
1.6.1 Kapitel 1 - Inledning ... 3
1.6.2 Kapitel 2 - Teori ... 3
1.6.3 Kapitel 3 – Metod ... 3
1.6.4 Kapitel 4 - Resultat ... 3
1.6.5 Kapitel 5 - Avslutning ... 3
2 Teori ... 4
2.1 VPN och informationssäkerhet ... 4
2.1.1 Konfidentialitet ... 4
2.1.2 Riktighet ... 4
2.1.3 Tillgänglighet... 4
2.2 Teknisk bakgrund: Virtual Private Network ... 5
2.2.1 Risker med VPN ... 6
2.2.2 Du blir spårad ändå ... 6
2.3 Marknaden ... 7
2.4 Skandaler ... 8
2.5 Teoretisk ramverk ... 9
2.5.1 Litteraturgenomgång ... 9
2.5.2 Diskussion ... 10
3 Metod ... 11
3.1 Forskningsstrategi och metod... 11
3.1.1 Reliabilitet och validitet... 12
3.1.2 Hur enkäten gjordes ... 12
3.1.3 Lånade enkätfrågor ... 14
3.2 Alternativ forskningsstrategi och metod ... 14
3.3 Analysmetod... 15
3.4 Genomförande ... 15
3.4.1 Enkätdistribueringen ... 15
3.5 Kvalitet ... 16
3.5.1 Bias ... 17
3.6 Etiska överväganden ... 17
4 Studenters syn på VPN-tjänster ... 18
4.1 Sammanställning av data ... 18
4.2 Jämförelse med tidigare studie ... 18
4.3 Genomgång av resultatet från enkäten ... 19
5 Avslutning ... 33
5.1 Diskussion ... 33
5.1.1 Resultat ... 33
5.1.2 Diskussion och analys ... 36
5.1.3 Metodologisk medvetenhet... 37
5.1.4 Etiska konsekvenser ... 39
5.2 Slutsats ... 39
5.3 Framtida forskning ... 39
Källförteckning ... 41
Bilagor... 46
Bilaga 1 ... 46
Bilaga 2 ... 47
1
1 Inledning
Ett Virtual Private Network (VPN) är ett mångsidigt verktyg med flera olika
användningsområden. I detta inledande kapitel redogörs bakgrunden till vad en VPN samt syftet med studien.
1.1 Bakgrund
VPN är en teknik som möjliggör en både säker och privat anslutning till ett nätverk över internet. Det ursprungliga syftet är att tillåta anställda på myndigheter och företag att ansluta till ett privat nätverk på ett säkert och privat sätt (Güngörmez, u. å; Appelbaum, et al, 2012).
För privatpersoner är VPN ett värdefullt verktyg för att bland annat höja IT-säkerheten genom att skydda användaren online samt att ge åtkomst till regions blockerat material (Svenska Dagbladet, 2016). Det finns ett flertal företag som erbjuder denna typ av tjänst till privatpersoner (Svenska Dagbladet, 2015).
En VPN fungerar och skapar värde genom att dirigera om användarens internettrafik genom sina servrar, vilket skapar illusionen att trafiken härstammar därifrån (Güngörmez, u. å).
Datatrafiken är också krypterad för att både skydda och dölja vad användaren gör. I praktiken skall detta göra det omöjligt för bland annat myndigheter, hackare och användarens
internetleverantör att utföra någon typ av spårning och datainsamling (Forbes, 2019a). VPN- tjänster har blivit allt mer efterfrågade under senare åt på grund av olika IT skandaler och rädsla att bli övervakade (BBC, 2014).
1.2 Problemformulering
I Perta, Barbera, Tyson, Haddadi och Mei (2015) studie framkom att företag som erbjuder VPN-lösningar ofta marknadsför sina tjänster med argument som till exempel att en VPN ska ge användaren total anonymitet samt lösa användarens integritets- och säkerhetsproblem.
Deras studie visar dock att detta inte är fallet och menar att det finns mycket desinformation om VPN-tjänsternas marknadsföring. Khan, DeBlasio, Voelker, Snoeren, Kanich och Vallina-Rodriguez (2018) identifierar också detta som ett problem i deras artikel. Ikram, Vallina-Rodriguez, Seneviratne, Kaafar & Paxson, (2016) undersökte relationen mellan användare och Android VPN-tjänster och kom fram till att användare var omedvetna om hur VPN-tjänsten kan användas mot användarens intresse och säkerhet. Eftersom integritet har blivit en alltmer vital fråga runt om i världen (Statista, 2019) anser vi att detta är ett problem.
Individer, som till exempel Edward Snowden, har avslöjat hur den amerikanska
säkerhetsmyndigheten National Security Agency (NSA) spionerar på och samlar in data om människor runt om i världen (BBC, 2014).
2 Utifrån detta vill vi undersöka syftet bakom varför studenter i högre utbildning använder en VPN-tjänst. En VPN kan skapa obestridliga säkerhets- och anonymitetsfördelar för
användare. Men bara för att tjänsten säger sig erbjuda vissa fördelar betyder det inte att dessa fördelar är nödvändiga eller relevanta för användaren. Vi kommer även att undersöka hur marknadsföringen av VPN-tjänster uppfattas av användarna. Målsättningen är att samla in data som sedan kan ge oss ett underlag för att dra slutsatser om studenternas uppfattning om VPN-tjänster.
1.3 Syfte och forskningsfrågor
Syftet med detta arbete är att skapa en ökad förståelse kring studenternas uppfattning om VPN-tjänster. Det sekundära målet är att öka insikten och förståelsen kring de påståenden och löften som ges i marknadsföringen av VPN-tjänsten. Forskningsfrågorna som ska hjälpa oss besvara syftet är som följande:
1. Till vilket syfte använder studenter en VPN-tjänst till 2. Vilka åsikter har studenter om VPN-tjänster
3. Vad tycker studenter om marknadsföringen för VPN-tjänster
Detta anser vi är viktigt att undersöka därför att det blir allt vanligare att privat information samlas in av bland annat stater och företag (Sveriges television, 2019a; Sveriges television, 2019b). VPN-tjänster kan därför vara en viktig del när det kommer till privatpersoners IT- säkerhet och integritet.
1.4 Avgränsningar
Arbetet kommer utföras ur ett IT-säkerhetsperspektiv kring användning av VPN. Vi avgränsar oss inom IT-säkerhet till integritet med ett fokus på användarens syn och uppfattning. Vidare kommer datainsamlingen att avgränsas till studenter på Uppsala Universitet Campus Gotland.
1.5 Kunskapsintressenter
Vi bedömer att arbetet har ett värde för privatpersoner som använder eller är potentiella användare av VPN-tjänster, som vill införskaffa utökad kunskap och insikt om det skydd som tjänsten erbjuder. Vidare vill vi genom empiriska studier öka insikten och förståelse kring varför VPN-tjänster användas och hur VPN-tjänster uppfattas av användare för forskare.
3
1.6 Disposition
I detta stycke presenteras rapporten upplägg och struktur.
1.6.1 Kapitel 1 - Inledning
I kapitel 1 presenteras uppsatsens bakgrund, problemformulering och syfte.
1.6.2 Kapitel 2 - Teori
I detta kapitel presenteras vad en VPN-tjänst är samt olika aspekter inom ämnesområdet förklaras mer djupgående. Hur VPN-tjänster påverkar informationssäkerhet, olika VPN- skandaler och marknaden samt en diskussion om relevant litteratur.
1.6.3 Kapitel 3 – Metod
I detta kapitel presenteras såväl arbetets forskningsstrategi och forskningsmetod som alternativ till dessa strategier och metoder. Tillvägagångssätt för datainsamlingen och det analysarbete som ligger till grund för uppsatsen och dess resultat redogörs för i detta avsnitt.
1.6.4 Kapitel 4 - Resultat
Här redovisas, sammanfattas och dras slutsatser kring resultaten från enkäten. Jämförelser och kopplingar till en liknande studie görs där resultaten från enkätstudierna jämförs mot varandra.
1.6.5 Kapitel 5 - Avslutning
I studiens avslutande kapitel presenteras och diskuteras svaret på frågeställningen.
Diskussionen innefattar reflektioner, medologisk medvetenhet, slutsats och framtida studier kring arbetet.
4
2 Teori
I följande avsnitt presenteras den teori som ligger till grund och ger en bakgrund för ämnet för att ge en mer djupgående information till vad en VPN är och hur tekniken fungerar. Hur VPN och informationssäkerhet är länkade samt hur marknaden och framtiden ser ut för VPN.
Det ramverk som används vid arbetet och analysen av vår empiri presenteras i kapitlets avslutande del.
2.1 VPN och informationssäkerhet
Definitionen av informationssäkerhet kan variera men beskrivs vanligtvis som ”bevarande av konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet hos information”. VPN-tjänster ökar
informationssäkerheten genom att stärka den genom funktionaliteten som tjänsten tillhandhåller (MSB, 2016).
2.1.1 Konfidentialitet
Konfidentialitet innebär en uppsättning regler som begränsar dataåtkomsten till endast behöriga personer. Data som kräver en hög konfidentialitet kan vara allt från
bankinformation, sjukvårdsdata, företagshemligheter och andra dokument till bilder och ljud, det vill säga data som ej ska vara allmänt tillgänglig. För att kunna uppnå en hög
konfidentialitet ska det vara möjligt att säkerställa att endast behöriga har åtkomst till informationen. Detta kan möjliggöras bland annat genom att ha robust inloggningssäkerhet samt säker hantering av data vid överföring och lagring. (MSB, 2016; SecureState, 2018).
VPN-tjänster skapar ytterligare konfidentialitet genom att både kryptera och omdirigera användarens internettrafik genom VPN-nätverket (Forbes, 2019a).
2.1.2 Riktighet
Inom datasäkerhet innebär riktighet att såväl den lagrade som den hämtade informationen är korrekt och aktuell. För att säkerställa att data förblir korrekt, med hög riktighet, måste data skyddas från att bli modifierad – antingen avsiktligt eller oavsiktligt – av obehöriga. Nivån av riktighet är således direkt kopplad till konfidentialiteten (SecureState, 2018; MSB, 2009).
2.1.3 Tillgänglighet
Tillgänglighet är egenskapen att data ska vara åtkomlig och användbar vid begäran av den behöriga användaren eller enheten. För såväl företag som privatpersoner är en robust tillgänglighet ett krav eftersom det är viktigt att komma åt sin data inom en acceptabel tidsram (SecureState, 2018; MSB, 2009).
5 VPN-tjänster främjar ökad tillgänglighet då tekniken ger åtkomst till nätverkets resurser oberoende på fysisk plats. Denna typ av tjänst används av företag och organisationer för att ge den anställde åtkomst till dess resurser oberoende av geografiska plats (OPENVPN, 2020).
Tekniken erbjuder en högre grad av flexibilitet för anställda då de kan utföra arbetsuppgifter utanför den ordinarie arbetsplatsen, till exempel från bostaden. Detta är speciellt fördelaktigt under COVID-19 pandemin där bland annat World Health Organization rekommenderar att anställda jobbar hemifrån för att begränsa smittspridning bland befolkningen (WHO, 2020).
VPN-tjänster gör det också möjligt att komma undan tillgänglighetsregler satta av bland annat regeringar och myndigheter. Detta lyfts fram som ett säljargument för VPN-tjänster eftersom det skapar möjligheten att kringgå dessa regelverk (NordVPN, 2019; ExpressVPN, 2020). I Kina är bland annat hemsidor som Google, Youtube, Netflix och många andra websidor blockerade av regeringen i syfte att styra och reglera informationsspridningen till landets medborgare (VpnMentor, 2020). Det är huvudsakligen politiska syften som ligger bakom dessa begränsningar i tillgång till information. Utbudet av filmer från
streamingtjänster som till exempel Netflix varierar beroende på vilket land användaren befinner sig i (Netflix, 2020). För att undgå dessa regler och restriktioner för att komma åt regionsblockerat material kan en VPN används.
2.2 Teknisk bakgrund: Virtual Private Network
Modern digital kommunikation sker över två typer av nätverk, publika och privata. Ett publikt nätverk är ett allmänt nätverk som vem som helst kan ansluta till. Detta är vad som brukas refereras till som Internet. Internet är en samling nätverk som är sammankopplade vilket möjliggör kommunikation och informationsdelning på ett sätt som tidigare inte var möjligt. När en användare gör en sökning på Google ansluts användaren till Googles publika nätverk och kan därmed nyttja Googles allmänt tillgängliga resurser.
Den huvudsakliga skillnaden mellan ett publikt och privat nätverk är åtkomstkontrollen. Ett hemmanätverk som finns i de flesta hushåll är ett exempel på ett privat nätverk.
Operativsystemet Windows 10 gör det möjligt för en individ att enkelt dela filer med till exempel familjemedlemmar över ett privat hemmanätverk (Microsoft, 2019). Företag och myndigheter har möjlighet att nyttja samma typ av teknik för sina nätverk för att på ett robust och säkert sätt dela data mellan anställda för att både optimera arbetsflöden och främja samarbeten. Eftersom all data finns på ett privat nätverk kan externa använda ej komma åt informationen, vilket stärker konfidentialiteten inom nätverket. Ett publikt nätverk är således tillgängligt för alla oberoende av var personen befinner sig, medan ett privat nätverk är, som namnet antyder, privat, det vill säga tillgängligt endast för behöriga användare.
Denna ökade säkerhet kring privata nätverk medför att möjligheten att ansluta till dessa nätverk begränsas, vilket också är syftet. Behöver en behörig användare åtkomst till
nätverkets resurser från extern plats kan detta vara omöjligt. Under COVID-19 pandemin har
6 fjärrarbete blivit allt mer populärt och i vissa fall en nödvändighet för många företag för att bedriva sin verksamhet (CNN, 2020). För att möjliggöra åtkomst till ett privat nätverk utifrån, till exempel fjärrarbete, utan att ge avkall på säkerheten kan VPN användas.
VPN är ett nätverksprotokoll och en kombination av tunneling, kryptering, autentisering och åtkomstkontroll som används för att säkert transportera data mellan två nätverk. Tunneling är, förenklat uttryckt, ett nätverksprotokoll som använder bland annat kryptering för att
möjliggöra både säker och privat dataöverföring mellan två enheter. Säker eftersom all data som skickas håller sin dataintegritet och privat då endast behöriga personer kan ta del av den (CISCO, 2020).
VPN var ursprungligen utvecklad för stora företag och såg sin början 1996. Målet var att möjliggöra både säker och privat datakommunikation mellan olika kontor samt tillåta anställda att få tillgång till viktiga filer på distans utan att introducera säkerhetsrisker
(CactusVPN, 2018). All data som skickas över en VPN krypteras för att garantera att det inte går att avlyssna kommunikationen och därmed upprätthåller den en hög konfidentialitet (Güngörmez, u. å). Det finns flera olika implementationer av VPN protokollet - PPTP, OpenVPN, L2TP/Ipsec, SSTP – och valet av protokoll påverkar hur robust säkerheten är (HowToGeek, 2018).
2.2.1 Risker med VPN
För företag som vill möjliggöra åtkomst till sitt privata nätverk utifrån måste på egen hand installera och underhålla VPN-tjänsten. Detta är kopplat till risker om rätt säkerhetsåtgärder inte vidtas, men eftersom all data går genom företagets nätverk har de full kontroll över all datahantering samt att bäst praxis följs. Detta privilegium har tyvärr inte privatpersoner tillgång till och måste istället förlita sig på operatören som tillhandahåller tjänsten (Appelbaum, et al, 2012).
Att använda en VPN innebär att det finns risker som till exempel säkerhetssvagheter i tjänsten och att användarens nätverksaktiviteter sparas och säljs utan kunskap eller samtycke från användaren (Appelbaum, et al, 2012). Riskerna med att använda en VPN för
privatpersoner beror på vilken typ av tjänst som används. En gratis VPN-tjänster är de mest opålitliga där till exempel tjänsterna, Hola och Betternet blev påkomna med att både spåra och sälja användardata utan att uttryckligen ha informerat om detta (TheNextWeb, 2018). Att använda en ”dålig” eller opålitlig VPN kan därför vara ett sämre alternativ än att inte
använda en VPN alls.
2.2.2 Du blir spårad ändå
VPN kan gömma en IP adress men online spårning har över åren blivit mer avancerad än att bara använda en IP adress. Alla använda har ett digital footprint som kan användas för att identifiera och spåra en användare. Används till exempel ett Facebook-, Google- eller något
7 liknande konto för att logga in på en hemsida spelar det ingen roll att IP adressen är
annorlunda om anonymitet är målet. Eftersom ett konto användes kan till exempel Google ändå extrahera information från surfningsessionen (ChooseToEncrypt, 2019).
Att kunna spåra specifika användare online är lukrativt för många företag då det ger möjlighet att bland annat distribuera riktad reklam. Riktad reklam är värdefullt för företag då specifika målgrupper, till exempel grupper som har större benägenhet att konsumera viss vara eller tjänst, får reklambudskapet. Målet är naturligtvis att detta ska öka företagens försäljning och lönsamhet. (Californa Review Management, 2018; Marotta, Zhang, & Acquisti, 2015).
Intäkter från digital reklam översteg 100 miljarder dollar för första gången 2018 (PwC, 2019). Detta visar att det finns ett stort ekonomiskt incitament att kunna spåra användare och servera relevant reklam till potentiella kunder.
Spårning på hemsidor har blivit så pass omfattande att när dataskyddsförordningen GDPR gick igenom snabbades ett flertal hemsidor upp när spårning togs bort. Nyhetssidan USA Today är ett exempel där hemsidan storlek per sida gick från cirka tre Megabytes till 0.3 Megabytes (The Guardian, 2018).
2.3 Marknaden
Den globala marknaden för VPN-tjänster har sett en tillväxt på senare åren och den beräknas att uppgå till över 3.75 miljarder dollar år 2022 (Se Figur 1) (Statista. 2020).
8 Figur 1 - Storleken på VPN marknaden och förväntad ökning över världen 2016-2022 från
statista.com
VPN-tjänster är en växande marknad som har sett en global tillväxt. Det finns två olika sektorer inom VPN-tjänster, privatpersoner och företag. Det finns flera anledningar bakom marknadens tillväxt. Ett exempel är att människor har blivit mer oroade över deras säkerhet online. År 2019 var 53 procent av internetanvändarna mer oroade över sin integritet online jämfört med 2018 (Statista, 2019). En anledning till att företagssektorn för VPN-tjänster har vuxit är att fler anställda jobbat hemifrån (Sveriges television, 2015), vilket ytterligare har accentuerats under COVID-19 pandemin (WHO, 2020).
Marknaden har sett en kraftig tillväxt de senaste åren och förväntas att växa än snabbare i framtiden. Sedan 2016 har marknaden vuxit med minst 10% varje år och den förväntas att försätta med minst samma tillväxt under överskådlig tid (Statista, 2020). Enligt Statista (2020) förväntas den globala VPN marknaden öka till ett värde över 35 miljarder dollar 2022 jämfört med 15,6 miljarder dollar 2016. Detta påvisar att tjänsten kommer att bli än viktigare i framtiden och är därför viktigt att undersöka djupare.
2.4 Skandaler
Under 2018 blev NordVPN, som är en av de större kommersiella VPN-tjänster i Sverige, hackat. I en av deras externa serverhallar fick hackare tillgång till deras server vilket tillät åtkomst till företagets nätverk. NordVPN menar att detta dock inte påverkade någonting då all data på deras servrar var krypterad och att inga loggar eller annan information om sina användare sparas (Tech Crunch, 2019a).
Problemet i denna skandal var dock hur NordVPN hanterade denna händelse då de försökte dölja intrånget för sina användare. Denna brist i transparens för sina kunder är ett problem och kan vara en orsak till varför det finns en misstro kring VPN-tjänster. Det var först när media gick ut med artiklar som NordVPN kommenterade på händelsen (Tech Crunch, 2019a;
CNET, 2019; The Register, 2019).
En annan skandal gäller Facebook, som inte endast är ett VPN företag, och deras VPN-tjänst Onavo. Det visade sig att Onavo användes för att i hemlighet samla in surfvanor från
användare. Facebook hade också betalt användare för att använda appen. Detta pågick från 2016 till 2019. Facebook tvingades att ta bort appen från Apple store på grund av att appen kränkte användarnas integritet. Uppmärksamhet i media bidrog också till Facebook tog beslut om att ta bort tjänsten helt (Tech Crunch, 2019b; Dagens Nyheter, 2018; The Wall Street Journal, 2019). Detta visar hur långt företag är villiga att gå för att samla in data om användare.
En av orsakerna till att användare nyttjar en VPN-tjänst är att förbli anonym online, men detta garanteras inte för alla VPN-tjänster (The Atlantic, 2011). VPN-tjänsten HideMyAss lämnade
9 ut information om några av sina användare till FBI, vilket ledde att till gripandet av hackare som använde tjänsten. HideMyAss sparade loggar om användare vilket kunde kopplas till deras identitet, vilket innebar att kundernas förtroende för bolaget skadades allvarligt. (The Atlantic, 2011). HideMyAss menar att de inte gjorde någonting fel då tjänsten inte syftar till att hjälpa kriminella (HideMyAss, 2020).
2.5 Teoretisk ramverk
I litteraturen finns det omfattande forskning om kommersiella VPN-tjänster för
privatpersoner. Denna forskning fokuserar oftast på brister och risker kring säkerheten samt hur detta kan påverka användaren. Vi har dock inte identifierat någon större mängd litteratur som behandlar hur användare ser på dessa brister och risker.
2.5.1 Litteraturgenomgång
I detta stycke presenteras den bakomliggande forskningen till arbetet och hur urvalet av litteratur genomfördes.
Sökord
För att hitta relevant litteratur har vi använt oss av sökord för att hitta artiklar på den använda databasen (se figur 2). Dessa sökord sammanställdes genom att analysera vanligt
förekommande termer i litteraturen. Vidare gjorde vi antaganden vilka ord som skulle kunna vara relevant för arbete baserat på forskningsfrågan.
Sökord Virtual private network
Students Perception Security Närliggande
termer
VPN University Opinion Privacy
Clients Survey Safe
Figur 2 – Sökord för litteratursökning
Bastermen för att hitta relevant litteratur har varit antingen virtual private network eller förkortningen VPN. Utöver det har även sekundära söktermer använts för att filtrera resultaten i sökningen samt identifiera relevant litteratur (se figur 3).
Gaming Facebook Wireless Bank Laboratory
Learning Finance Card
Figur 3 – Exkluderade sökord
I figur 4 presenteras hur en sökning skulle kunna utföras för att hitta relevant litteratur. Av den identifierade litteraturen gick vi först igenom titeln och sedan sammanfattningen av artikeln för att bedöma relevansen.
10 Figur 4 – Genomföring av sökning
Urvalskriterier
De urvalskriterier vi har använt avgränsas till forskning publicerad efter 2005. Anledningen till detta urval är att vi vill fokusera på aktuell litteratur och kunskap. Teknik förändras och förbättras konstant och därför är det viktigt att hålla sig uppdaterad.
Databaser
Vi har använt oss av Google Scholar’s databas.
Litteratur
Den viktigaste forskningen som detta arbete har utgått ifrån redovisas i bilaga 1.
Övrigt
Utöver den forskningen som nämns i bilaga 1 har även nyhetsartiklar, bloggar och guider används för att få den kunskapen som vi har behövt inom ämnet. Förutom detta har vi gått igenom likande forskning och de källor vår litteratur hänvisar till för att hitta ytterligare litteratur.
2.5.2 Diskussion
Utifrån litteratur har vi identifierat flera intressanta fenomen som bland annat är att det finns brister inom VPN-tekniken som medför risker för användaren. Se bilaga 2 för vilken typ av studie de är. Perta, et al. (2015), Khan et al (2018), Appelbaum, et al. (2012), Ikram, et al.
(2016) & Dutkowska-Zuk, et al. (2020) är överens att dessa problem kan leda till
informationsläckor. Dock instämmer de inte om varför dessa brister uppstår. Perta, et al.
(2015) påpekar att detta sker på grund av föråldrad teknik. Khan, et al. (2018) menar att dessa läckor sker på grund av dåligt konfigurerade system. Appelbaum, et al. (2012) märkte att VPN-tjänster bygger på säkerhetsfunktionalitet ovanpå den ursprungliga tekniken. Denna utbyggnad anser Appelbaum, et al. (2012) dock ökar risken för eventuella säkerhetsbrister och oförväntade beteenden eftersom VPN-tjänster inte var byggda för detta ändamål. Om VPN-tjänsten är korrekt installerad menar Appelbaum, et al. (2012) att en VPN-tjänst endast kan garantera att den gömmer IP-adressen. Dutkowska-Zuk, et al. (2020) påpekar att
användare till stor del inte vet hur VPN-tjänster fungerar.
11 Perta, et al. (2015) & Khan et al (2018) identifierade att marknadsföringen för VPN-tjänster gör djärva påståenden om anonymitet. VPN-tjänster påstår att total anonymitet och säkerhet garanteras, dock menar Perta, et al. (2015) och Khan et al (2018) att detta inte alltid är fallet.
Hur det egentligen ligger till är svårt att avgöra vilket Khan, et al. (2018) ha identifierat eftersom VPN-tjänster har bristande transparens. Utöver det påpekar Khan, et al. (2018) att mängden oberoende forskning angående påståenden kring integritet och säkerhet gällande VPN-tjänsterna är bristande. Perta, et al. (2015), Khan et al (2018) & Appelbaum, et al.
(2012) menar att användaren därför blint måste tro på att tjänsten uppfyller den funktionalitet som marknadsföringen hävdar.
Användarens tekniska kunskap påverkar om de använder en VPN-tjänst. Appelbaum, et al.
(2012) påstår att användare med en hög teknisk kunskap inte använder VPN-tjänster för att uppnå anonymitet. Perta, et al. (2015) syftar på att orsaken till att användare gillar VPN- tjänster är på grund av användargränssnittet, hastigheten och marknadsföringen. Detta stärks av Dutkowska-Zuk, et al. (2020) som även fann att användargränssnittet, hastigheten och kostnad värderades högre än säkerhet vid val av VPN-tjänst. Utöver detta hade information om dataläckor minimal påverkan på användarnas attityd tillät använda en VPN.
Utöver brister i tekniken för VPN-tjänster påpekar Appelbaum, et al. (2012) att det finns risker att VPN-tjänsterna skall bli hackade och användares information läcker ut. Se kapitel 2.4 om skandaler inom VPN-tjänster.
3 Metod
I följande kapitel presenteras såväl strategin och metoden för genomförandet av forskningen, som dataanalysen av insamlade data. I detta arbete användes huvudsakligen enkäter för att samla in data.
3.1 Forskningsstrategi och metod
En surveyundersökning är den utvalda forskningsstrategin som kommer att användas för detta arbete. En surveyundersökning innebär att erhålla data om en stor grupp människor på ett standardiserat och systematiskt tillvägagångsätt. Genom detta kan forskarna hitta mönster bland den skapade empirin. Empirin kan därmed användas för att generalisera en större befolkning och dra slutsatser (Oates, 2006, s93). Vi valde surveyundersökning eftersom vi vill undersöka de generella åsikterna studenter på Uppsala Universitet campus Gotland har angående VPN-tjänster och dra slutsatser angående alla studenter på campus Gotland. Det har tidsmässigt inte varit rimligt att undersöka alla studenter på campus Gotland och därmed behövde vi en forskningsstrategi som tillät oss generalisera om en större befolkning.
Vi har använt oss av en kvantitativ forskningsmetod där den tillämpade
datainsamlingstekniken är enkäter, med inslag av kvalitativa frågor i som har tematiskt
12 analyserats till kvantitativa data. Enkäter är ett kraftfullt verktyg för att samla in en stor mängd data relativt simpelt. Vidare är metoden organiserad, standardiserad och
okontroversiell (Oates, 2006, s 93). Syftet med studien är att undersöka hur studenter
använder och ser på VPN-tjänster. Vi anser därför att en enkät passar bra för detta ändamål.
Därför kommer en positivistisk ansats huvudsakligen att användas i detta arbete. Positivism är ett filosofiskt paradigm som har en stark preferens för matematiska modeller, bevis och statisk analys för att analysera observationer och skapa ett resultat (Oates, 2006, s 286).
För att uppnå en hög kvalité och reliabilitet i datan krävs det ett gediget förarbete och planering för att identifiera och ställa rätt frågor till respondenterna, eftersom det inte går att ställa följdfrågor (Oates, 2006, s 219).
3.1.1 Reliabilitet och validitet
För att uppnå en hög kvalité på enkätfrågorna har frågornas validitet varit en hög prioritet.
Genom att titta på, låna och ta inspiration från liknande studiers enkätfrågor går det att säkerställa att frågorna är relevanta för ändamålet samt att de är av hög kvalité. Våra egna frågor är baserade på tidigare forskning och litteratur som är relevant inom ämnet, vilket förklaras i hur enkäten gjordes. Detta har gjort att frågorna har en stark forskningsförankring och samband med litteraturen (Oates, 2006, s 227).
För att sedan validera svaren går det att jämföra våra svar med studien som vi har lånat frågorna från. Genom att jämföra data mellan olika arbeten går det att urskilja samband och mönster såväl samt att validera att respondenterna förstod frågorna på samma sätt. Detta ökar både datans reliabilitet och validitet. Detta går dock inte för frågor vi har gjort själva och därför kommer “split-half” metoden att användas för att validera svarens reliabilitet. ”Split- half” metoden innebär att all data slumpmässigt delas upp i två grupper för att sedan jämföras mellan de två grupperna. För att studien skall ha varit pålitlig ska resultatet mellan de två grupperna vara detsamma (Oates, 2006, s 227).
3.1.2 Hur enkäten gjordes
Vid kvantitativ datainsamling finns det huvudsakligen fyra datatyper (nominell, ordnings, intervall och förhållande). I denna enkätundersökning är det nominella uppgifter som har samlats in. Nominella data har inget faktiskt numeriskt värde och är istället kategorier som till exempel förbestämda flervalsalternativ vilket används i denna undersökning. Denna datatyp bestämmer vilka analyser som kan utföras på informationen (Oates, 2006, s 245).
Att identifiera relevanta frågor är en viktig del eftersom arbetet hänger på att datainsamlingen är av hög kvalité och utförd på bästa sätt. För att uppnå detta krävs det att frågorna är både lättförståeliga och enkla att besvara för alla respondenter. Det finns flera problem som kan uppstå om frågorna är svårbegripliga eller otydliga. Några av dessa problem kan vara att
13 enkäterna får en lägre svarsfrekvens, samt att respondenterna svarar felaktigt på grund av missförstånd. Eventuella missförstånd har en negativ påverkan på datans validitet (Oates 2006, s 230).
Detta var en utmaning eftersom frågorna är tekniska och kräver vissa förkunskaper för att kunna besvaras. Genom att avlägga en betydande mängd tid på att formulera frågorna på ett tydligt och lättförståeligt sätt, skapas även möjligheten för att studenter utan tekniska kunskaper ska kunna delta i enkäten.
För att undvika en låg svarsfrekvens har enkäten anpassats för både de som använder och inte använder en VPN. Användningen av VPN-tjänster har blivit vanligare men majoriteten använder dem inte (Go-Globe, 2018). Genom att anpassa enkäten till flera svarsgrupper går det att dra jämförelser och kopplingar mellan svarsgrupperna vid fallet att antalet
respondenter som använder en VPN-tjänst har låg svarsfrekvens. Detta i sig är inte optimalt då en hög svarsfrekvens från de som använder en VPN önskas. Tabell 1 presenteras alla frågor samt bakgrunden eller inspirationen till frågorna.
Nr Fråga Bakgrunden/inspirationen till frågorna
1 Använder du en VPN tjänst? För att få statistik om användandet. Samt att separera ut de som använder och
använder inte för att jämföra grupperna (Se kapitel 4.3).
2 Varför använder du en VPN tjänst? Lånad från jämförelsestudien.
3 Vem skulle du vilja vara anonym emot? Lånad från jämförelsestudien.
4 Vad skulle få dig att sluta använda en VPN tjänst?
Lånad från jämförelsestudien.
5 Vad tror du en VPN tjänst gör? Lånad från jämförelsestudien.
6 Välj de viktigaste faktorerna vid val av en VPN tjänst?
Lånad från jämförelsestudien.
7 Vad gillar du med din VPN tjänst? Lånad från jämförelsestudien 8 Vad gillar du inte med din VPN tjänst? Lånad från jämförelsestudien.
9 Hur säker känner du dig när du använder en VPN tjänst?
Tidigare forskning pekade på att VPN- tjänster kan vara mer osäkra än vad användarna tror, därför vill vi undersöka och ta reda på hur användare känner sig.
10 Vad tror du din VPN garanterar? Lånad från jämförelsestudien.
11 Vad är din syn på reklam från VPN tjänster?
Tidigare forskningen menade på att det finns missinformation från VPN-tjänsternas marknadsföring. Vi ställde därför frågan för att undersöka hur studenter ser på marknadsföringen.
12 Vilken data tror du din VPN sparar om dig?
Lånad från jämförelsestudien.
13 Hur oroad är du att din VPN tjänst kan läcka eller sälja din privata information?
Tidigare forskning och Appelbaum, et al.
(2012) påpekar att detta är en risk vid användningen av VPN-tjänster. Vi ville därför undersöka detta djupare.
14 14 Tror du att VPN tjänster samlar in mer
information än vad de hävdar?
Detta är en följdfråga för fråga 12 för att undersöka användarens syn på insamlingen av data djupare.
15 Om VPN tjänsten du använder dig utav skulle var med i en skandal, hur skulle det påverka dig?
Frågan kom från nyhetsartiklar och vad vi lärde oss när vi undersökte skandaler (Se kapitel 2.4).
Tabell 1 - Enkätfrågorna
3.1.3 Lånade enkätfrågor
Ungefär hälften av frågorna i enkäten är lånades från Dutkowska-Zuk, et al. (2020) studie.
Detta gör det möjligt att jämföra svaren mellan studierna och dra djupare slutsatser. Fördelen med att låna frågor från en likande studie är att frågorna redan är testade och validerade. Vi skulle kunna skicka ut en pilotenkät för att ytterligare testa frågorna för att identifiera eventuella missförstånd och få feedback för att kunna göra förbättringar inför utskicket av den verkliga enkäten. Men eftersom vi vill jämföra oss mot Dutkowska-Zuk, et al. (2020) studie anser vi att vi inte kan förändra frågorna alltför mycket, även om det skulle vara en förbättring.
Eftersom enkätfrågorna som lånades var på engelska behövdes de översättas till svenska, på grund av detta går det att argumentera att visst värde från det existerande förarbetet har förlorats. Eftersom tekniskt sett är frågorna inte längre desamma. För att hantera detta har ett väsentligt arbete lagts på att översätta frågorna korrekt för att bevara den ursprungliga innebörden. Vidare har frågorna presenterats på ett liknande sätt som originalet. Om de översatta frågorna inte liknar originalet går det inte att dra kopplingar mellan denna studies enkätfrågor och den som frågorna lånas från i diskussionen.
Svaren i den studien är endast från respondenter som använder en VPN-tjänst. Till skillnad från vår enkät är detta inte är ett krav då respondenter som inte använder VPN får
omformulerade frågor för att kunna delta. Jämförelsen mellan studierna kommer därför att ske endast mellan de studenter som använder en VPN-tjänst.
3.2 Alternativ forskningsstrategi och metod
Det finns olika strategier och tillvägagångssätt när det kommer till datainsamling. En
alternativ forskningsstrategi som vi har identifierat är en fallstudie. En fallstudie används för att forska kring instansen av en sak och sedan undersöka denna aspekt på djupet (Oates, 2006, s 141). Till en fallstudie anser vi att en intervju, som är en kvalitativ metod, skulle vara en lämplig metod för att införskaffa ett djupare perspektiv (Oates, 2006, s 186). I detta arbete används en kvantitativ enkätundersökning och det skulle potentiellt vara intressant att
kombinera enkäter med interjuver. Denna strategi kallas för Triangulering och involverar kombinationen av flera olika datainsamlingstekniker (Venkatesh, Brown & Bala. 2013).
Detta skulle möjliggöra en djupare och eventuellt mer intressant analys till kostnaden att det
15 tar längre tid. Eftersom enkäter ger en bred syn med statistik, medan intervjuer ger en djupare syn med detaljerade svar kan de komplettera varandra för att skapa ett både djupt och brett dataset. Detta tillvägagångssätt är dock inte rimligt inom vår tidsram för att kunna utföra det på ett bra sätt.
3.3 Analysmetod
Eftersom en kvantitativ metod och strategi används för detta arbete passar det bäst att också använda en kvantitativ dataanalys. Denna typ av dataanalys baseras helt på siffror och passar till data som genereras av experiment och undersökningar (Oates, 2006, s 245). Denna analys används också främst i positivistisk forskning vilket också är vad detta arbete följer. Idén med denna analysmetod är att identifiera mönster i data för att dra en eller flera slutsatser.
Enkäterna kommer att generera flera tabeller med statistik vilka kan jämföras och analyseras för att identifiera mönster.
I den kvalitativa dataanalysen kommer vi använda oss av tematisk kodning för att identifiera olika teman samt hitta samband mellan de olika respondenterna. Fördelarna med att utföra kodning på fritextfrågorna är att vi får djupare data och därefter kan få ett resultat som är utanför vårt tidigare antagande. Dock finns det risker med att utföra kvalitativa analyser eftersom personlig bias kan påverka resultatet. För att undvika detta bör den kvalitativa analysen utföras av och sen granskas av flera personer (Oates, 2006, s 277), vilket vi gjorde.
3.4 Genomförande
För att få en generell bild över vad studenter på Uppsala Universitet Campus Gotland tycker har personer från alla fakulteter och program kontaktas för denna enkätundersökning. I enkäten specificeras vilka vi är tillsammans med en tydlig beskrivning av enkätens syfte. På grund av COVID-19 pandemin fanns inte möjligheten att kontakta undervisare och
personligen sprida enkäten på campus. Under perioden har all salsundervisning ersatts mot distansundervisning. Denna strategi hade varit optimal då vi skulle haft en större kontroll över vilka grupper respondenterna tillhörde. Detta är viktigt för att förhindra eventuell bias och överrepresentation av vissa grupper. När en generell bild önskas är det viktigt att alla grupper representeras på ett likartat sätt och att ingen blir underrepresenterad (Oates, 2006, s 93).
3.4.1 Enkätdistribueringen
I detta arbete kommer en icke-sannolikhetsprovtagning teknik att användas för att distribuera enkäterna till studenterna. Detta är tillvägagångsättet Oates rekommenderar när det inte går att kontrollera vilka specifika grupper respondenterna tillhör (Oates, 2006, s 97). Utifrån icke-sannolikhetsprovtagning implementerades tekniken “Self-selection sampling” vilket
16 innebär att enkäten distribuerades till en stor målgrupp där respondenterna får välja själva väljer om de vill svara på enkäten (Oates, 2006, s 98).
Enkäterna kommer att distribueras till studenter på Uppsala Universitet Campus Gotland genom sociala media som Facebook såväl som e-post. Genom att distribuera ut enkäten till studenter på olika sätt ökar sannolikheten att få den sedd och besvarad. Programansvariga på Uppsala Universitet Campus Gotland kommer att kontaktas för att distribuera ut enkäten till deras studenter. På sociala media kommer studiegrupper att nyttjas för att öka spridningen av enkäten. Facebook har en funktion som gör det möjligt att se hur många som har sett inlägget, i det här fallet enkäten. Genom att jämföra det antalet med hur många som faktiskt har svarat går det att fastställa svarsfrekvensen. Denna exakta beräkning är inte möjligt för e-
postutskicken.
För att kontrollera svarsfrekvensen på den insamlade datan gjordes identiska kopior av
enkäten för både Facebook och e-postutskicken. Detta möjliggör att kontrollera provstorleken och eventuellt exkludera enkäter som fick en låg svarsfrekvens.
Ingen speciell studieinriktning kommer att fokuseras på vid utskicket av enkäten, utan en generell uppfattning från alla typer av studenter önskas. Enkäten kommer vara tillgänglig under två veckors tid, men beroende på antalet respondenter kan denna period förlängas.
3.5 Kvalitet
Eftersom enkäten distribueras via Facebook och epost har vi ingen data över hur många som:
• såg enkäten men valde att inte svara (endast epost).
• började svara på enkäten men, av någon orsak, inte avslutade den.
• medvetet svarar felaktigt.
• missförstod frågorna och svarade felaktigt
• svarade mer än en gång.
• svarade men är inte med i målgruppen.
Vi är medvetna om dessa brister och vi har arbetat för att minska eventuella negativa
påverkningar punkterna har på datainsamlingens kvalité. Distribueringen av enkäten kommer att ske genom kanaler som endast målgruppen ska ha tillgång till, för att förhindra att
obehöriga besvara enkäten. Tid har lagts ner på att garantera att enkäten är tydlig att förstå.
Enkäten är också designad för att vara snabb och enkel att genomföra för att minska risken att respondenten väljer att inte slutföra den. Enkäter kan påverkas negativt om respondenterna har låga läskunskaper. Då denna enkät endast inkluderar universitetsstudenter bedöms denna risk som låg.
Eftersom majoriteten av enkätfrågorna har förbestämda svar finns det en risk att
det ”optimala” svaret för respondenten inte finns tillgängligt. Det finns också en risk att
17 svarsalternativen är partiska och saknar alternativ. Detta kan leda till frustration och tvinga respondenten att antingen inte välja något eller att välja ett opassande svar, vilket påverkar kvalitén negativt (Oates, 2006, s 93). Vi har försökt att undvika detta genom att främst använda oss av frågor som har validerats i tidigare studier. Genom att låna frågor går det också att jämföra resultaten mellan studierna för att skapa ytterligare validitet och reliabilitet i resultatet. Förutom detta har respondenten möjlighet att ge fritextsvar till vissa frågor. Detta ökar reliabiliteten då respondenten har möjlighet att ge relevanta svar samt ge en djupare förklaring till hur personen resonerar (Oates, 2006, s 93).
3.5.1 Bias
Poängen med att använda enkäter för att samla in data är att få svar som går att generalisera utifrån hela populationen. Problemet med “Self-selection sampling” metoden är att studenter som är mer intresserade inom ämnet, samt de studenter som känner sig manade att svara på enkäter kommer bli överrepresenterade. Detta medför att generalitet gör förlorad (Oates, 2006, s 98). Detta var dock ett medvetet beslut för att studien skulle kunna genomföras med tillgängliga resurser samt inom given tidsram.
3.6 Etiska överväganden
Alla frågor i enkäten är designad för att både vara enkla att förstå och okontroversiella. Alla respondenters anonymitet respekteras då ingen identifierande information sparas. Enkäten hanterar heller inte några känsliga uppgifter.
18
4 Studenters syn på VPN-tjänster
I följande kapitel presenteras och analyseras den insamlade datan från enkäten.
Enkätresultatet presenteras i diagramform tillsammans med förklaringar av diagrammen.
Frågor som har lånats från tidigare studier kommer att jämföras för att lyfta fram likheter och skillnader mellan studierna. Insamlingsstatistiken kommer att redogöras för på ett tydligt sätt för att både upplysa och argumentera för datainsamlingens kvalité.
4.1 Sammanställning av data
Enkäten distribuerades via Facebook och e-post till studenter från flera olika
studieinriktningar på Uppsala Universitet campus Gotland. Totalt deltog 108 studenter i enkätstudien varav 17 respondenter svarade genom Facebook, av 25 som såg den, och resterande 91 svarade genom e-posten. Enkäten som distribuerades genom e-post till 15 programansvariga. Av dessa meddelande sju att de skickade ut enkäten till sina studenter. Vi fick inte exakta siffror av hur många dessa enkäter distribuerades till, men vi gör ett
antagande att den nådde cirka 2800av totalt 6000 studenter. Av dessa 2800 är det sedan omöjligt att veta hur många som såg enkäten och ej valde att svara eller slutföra den.
Oates rekommenderar att åtminstone 30 svarar på enkäten för att göra det möjligt att dra pålitliga slutsatser för ett småskaligt forskningsprojekt (Oates, 2006, s 100).
Utifrån provstorleken på 108 respondenter hamnade felmarginalen på 9 procent och självförtroendenivå på 94 procent. Dessa värden beräknades genom att använda ett onlineverktyg (Select Statistics, 2020).
4.2 Jämförelse med tidigare studie
Som har nämnts i tidigare kapitel har vissa frågor varit lånade från Dutkowska-Zuk, et al.
(2020) studie. I avsnitt 4.3 kommer jämförelser mellan denna studie och den tidigare att genomföras för att identifiera eventuella likheter och skillnader. I tabell 2 presenteras fördelningen mellan denna studie och Dutkowska-Zuk, et al. gällande respondenterna nuvarande situation med en VPN-tjänst. Om studenterna för närvarande använder en VPN- tjänst eller om de har använt tjänsten innan.
Använder för närvarande
Har använt tidigare Provstorlek
Denna studie 46 % 54 % 68
Dutkowska-Zuk, et al.
(2020)
42 % 58 % 350
Skillnad 4 procentenheter 4 procentenheter 282
Tabell 2 – Använder och har använt en VPN
19 Tabell 2 visar att den procentuella fördelningen mellan studenternas användande mellan studierna är lik varandra. I detta fall skiljer det fyra procentenheter. Detta ser vi som en positiv indikation på att den insamlade datan kommer att kunna jämföras med den andra studien. Det är viktigt att notera att studenter som aldrig har använt en VPN kommer inte att jämföras mot studenter i den andra studien, samt att endast lånade frågor kommer att
jämföras. Eftersom jämförelsestudien publicerades 2020, går det att utesluta att eventuella skillnader mellan resultaten inte beror på tidsskillnader. Studenterna i jämförelsestudien är från USA och eftersom studenterna i denna studie är från Sverige beror troligtvis eventuella skillnader på bland annat kulturella faktorer.
4.3 Genomgång av resultatet från enkäten
I enkäten ställdes totalt 15 frågor till respondenterna. Dessa svar har avkodats och presenteras som diagram, tillsammans med en beskrivning, i den ordningen frågorna ställdes i enkäten.
Diagram 1 – Distributionen av användning av VPN-tjänster
Diagram 1 visar att majoriteten av respondenterna, 63 procent (68 respondenter), använder eller har använt sig av en VPN-tjänst. Endast 37 procent (40 respondenter) har aldrig använt en VPN.
Dessa användare delades in i två olika grupper, Använder och Använder inte, för att upplysa eventuella skillnader och likheter. Gruppen Använder inkluderar även de som har använt en VPN-tjänst tidigare. Vi gjorde detta val för att harmonisera studien med
Dutkowska-Zuk, et al. (2020) studie. Det är viktigt att notera att eftersom 37 procent av all data kommer från studenter som ej använder eller har använt en VPN-tjänst. Enkäten
utformades på ett generellt sätt som tillät att även att de som inte använde sig av VPN-tjänster skulle kunna besvara enkäten. Denna grupp fick omformulerade hypotetiska frågor istället.
Detta möjliggör att identifiera eventuella likheter och skillnader i respondenternas svar.
29%
37%
34%
Distributionen av användning av VPN- tjänster
Ja Nej Har använt tidigare
20 Fråga 1
Diagram f1 – Varför använder studenter en VPN-tjänst
I diagram f1 har respondenterna blivit tillfrågade varför de använder VPN-tjänster. Använder inte gruppen blev tillfrågade vad som skulle kunna få de att börja använda en VPN-tjänst.
Enligt diagrammet är möjligheten att komma åt regionsspecifikt material, till exempel Netflix utbudet i ett annat land, det mest frekventa svarsalternativet för båda grupperna (60 procent).
Därefter följer alternativen anonymitet online och säkerhetsskäl (40 procent vardera).
Jämförelse
För den första frågan var svaren från respondenterna nästan identiska med Dutkowska-Zuk, et al. (2020) studie. En skillnad mellan den studien och denna var att svarsalternativet undgå internetcensur togs bort eftersom vi ansåg att det svarsalternativet överlappade med
svarsalternativet Komma åt blockerade hemsidor/tjänster på fråga 1 när frågorna översattes (se diagram f1).
I båda studierna var de tre vanligaste förekommande svarsalternativen Komma åt regionsblockerat material i majoritet, följt av anonymitet och säkerhetsskäl.
Vilket matchade de svarsalternativ som studenter i detta arbete också svarade. Detta påvisar att det finns en signifikant likhet mellan studenterna i denna studie och studenterna i
jämförelsestudien.
0 10 20 30 40 50 60 70
Rekomenderad av experter Rekomenderad av närstående Komma åt ett annat nätverk Komma åt blockerade hemsidor/tjänster
Säkerhetsskäl Anonymitet online Komma åt regionsspecifikt material
Varför använder studenter en VPN-tjänst
Totalt % Använder Inte % Använder %
21 Fråga 2
Diagram f2 – Vilka studenter vill vara anonym emot
Resultatet i diagram f2 presenterar studenternas syn på vilka de vill skydda sig från. Drygt 50 procent av alla studenter har valt Hackare vilket för det mest valda alternativet. Därefter följer alternativen företag, staten, andra stater och hemsidor på ungefär 37 procent vardera.
Jämförelse
Studenter i såväl jämförelsestudien som i denna studie tycker likartat när det kommer till vilka de vill skydda sig mot. Hackare är det vanligaste svarsalternativet följt av företag, staten, andra stater och hemsidor. Jämförelsestudien följer samma trend där hackare och företag ligger lika följt av staten, andra stater och hemsidor. Detta ger en bild av att resultaten från studierna är likartade.
0 10 20 30 40 50 60 70
Närstående Mitt universitet Ingen Min arbetsgivare Internetleverantören Hemsidor Andra stater Staten Företag Hackare
Vilka studenter vill vara anonym emot
Totalt % Använder inte % Använder %
22 Fråga 3
Diagram f3 - Vad skulle få en student att sluta använda en VPN
I diagram f3 presenterar vilka faktorer som påverkar studenter om de kommer att sluta använda en VPN-tjänst. För båda grupperna är kostnaden den viktigaste faktorn om de kommer fortsätta använda tjänsten på lite över 50 procent. Ungefär 42 procent av respondenterna anser att de inte kommer att använda tjänsten tillräckligt ofta. Den tredje vanligaste faktorn, med en svarsfrekvens på 33 procent, är att de inte behöver komma åt regionsblockerat material.
Jämförelse
De vanligaste svaren i jämförelsestudien för varför en student skulle sluta använda en VPN- tjänst var behöver inte åtkomst till regionsblockerat material längre följt av inget att dölja, använde inte tjänsten tillräckligt ofta, internethastigheten och kostnaden. Mellan denna och jämförelsestudien finns det flera likheter och skillnader i hur respondenterna prioriterade sina svar och vad de tyckte.
De vanligaste svarsalternativen i båda studierna är likartade. Där aspekter som hur ofta tjänsten används, om de fortfarande behöver åtkomst till regionsblockerat material och
internethastigheten hamnar högt upp på listan. Dock finns det vissa skillnader där till exempel studenter i denna studie prioriterar kostanden som en viktigare aspekt än studenterna i
jämförelsestudien. Vidare har jämförelsestudien svarsalternativet inget att dölja på andra plats, vilket respondenter i denna studie har värderat betydligt lägre (se diagram f3).
0 10 20 30 40 50 60 70
Få funktioner Inget behov Inget att dölja Fungerar dåligt Känns osäkert Svårt att använda Internethastigheten Behöver inte åtkomst till regionsblockerat material längre Använder inte tjänsten tillräckligt ofta Kostnaden
Vad skulle få en student att sluta använda en VPN
Totalt % Använder inte % Använder %
23 Fråga 4
Diagram f4 - Vad tror studenter att en VPN-tjänst gör (tematiskt avkodad)
I diagram f4 kan vi se vad studenter uppfattar att en VPN-tjänst gör. De vanligaste svaren för båda grupperna är skapar en säker anslutning (25 procent), surfa från en annan plats (20 procent), anonymitet (19 procent), gömmer IP-adressen (12 procent) och vet inte (åtta procent). Diagrammet visar att medan grupperna använder och använder inte till väsentlig del har en gemensam uppfattning även om det finns vissa skillnader i synsätt.
Jämförelse
I jämförelsestudien var de mest förekommande svarsalternativen surfa från en annan plats, skapar en säker anslutning och är en mellanhand. I denna studie var istället skapar en säker anslutning följt av surfa från en annan plats de vanligaste svarsalternativen. Få studenter i denna studie såg VPN-tjänster som en mellanhand, jämförelsevist i jämförelsestudien var detta det tredje vanligaste svarsalterantivet.
0 5 10 15 20 25 30 35
Krypterar IP adressen Undgå censur Något med molnet att göra Är ett kontrollsystem Är en mellandhand Skydda identitet Stoppar spårning Vet inte Gömmer IP-adressen Anonymitet Surfa från en annan plats Skapar en säker anslutning
Vad tror studenter att en VPN-tjänst gör
Totalt % Använder inte % Använder %
24 Fråga 5
Diagram f5 - De viktigaste faktorerna för studenter vid val av en VPN-tjänst I diagram f5 kan vi se att de viktigaste faktorerna vid val av VPN-tjänst är säkerhet (61 procent), kostnad (59 procent), enkelt att använda (57 procent), hastighet/stabilitet (55 procent) och funktionalitet (42 procent). Precis som i tidigare grafer finns det markanta skillnader i hur de som använder och inte använder en VPN-tjänst tycker och tänker om VPN-tjänster.
Jämförelse
När studenterna tillfrågades vilka de viktigaste faktorerna vid val av en VPN-tjänst är var de vanligaste svarsalternativen i jämförelsestudien kostnaden, säkerhet, enkelt att använda och hastighet/stabiliteten i nämnd ordning. Studenter i denna studie placerade
hastigheten/stabiliteten som viktigast, följt av säkerhet, enkelt att använda och kostnaden som de viktigaste faktorerna vid val av en VPN-tjänst. Både säkerhet och hur lätt programmet är att använda är några av de vanligaste förekommande svarsalternativen i bägge studierna.
Prioriteringen av kostnaden respektive hastigheten/stabiliteten varierar dock mellan studierna.
0 10 20 30 40 50 60 70 80
Märkesigenkännande Inget Användargränssnittet Support Rekomendationer från närstående Antal länder att koppa uppsig emot Rekomendationer från experter Recensioner Enkelt att installera Åtkomst till regionsblockerat material Funktionalitet Hastighet/Stabilitet Enkelt att använda Kostnad Säkerhet
De viktigaste faktorerna för studenter vid val av en VPN-tjänst
Totalt % Använder inte % Använder %
25 Fråga 6
Diagram f6 – Vad gillar studenter med VPN-tjänster (tematiskt avkodad) I diagram f6 presenteras vad studenter gillar med VPN-tjänster. För de studenter som inte använder en VPN-tjänster har istället frågats vad de tror att de kan tycka. På grund av detta är skillnaden väldigt markant jämfört med tidigare frågor där grupperna svarade relativt lika.
De vanligaste svaren för de som använder VPN är lättanvända (33 procent), pålitlig (10 procent), snabba (åtta procent) och åtkomst till regionsblockerat material (åtta procent). För studenter som inte använder VPN är de vanligaste svaren vet inte (24 procent), åtkomst till regionsblockerat material (21 procent), anonymitet och stoppar spårning (15 procent vardera).
Som framgår finns det markanta skillnader mellan studenternas uppfattning om vad de gillar beroende på om de använder eller inte använder en VPN-tjänst.
Jämförelse
De tre mest förekommande svarsalternativen i jämförelsestudien var komma åt
regionsblockerat material, lättanvänt och anonymitet. Studenter i denna studie uppgav dock att användarvänlighet var den mest positiva aspekten vid användandet av en VPN-tjänst följt av pålitlig, komma åt regionsblockerat material och hastigheten. Hur studenterna har svarat på denna fråga skiljer sig åt avsevärt
0 5 10 15 20 25 30
Möjligheten att spela datorspel Fildelning Videostreaming Ingen åsikt Gränssnittet Säkerheten Populär Funktionaliteten Undgå censur Brett utbud av länder Priset Snabb Stoppar spårning Pålitlig Anonymitet Komma åt regionsblockerat material Vet inte Lättanvänt
Vad gillar studenter med VPN-tjänster
Totalt % Använder inte % Använder %
26 Fråga 7
Diagram f7 – Vad gillar studenter inte med VPN-tjänster (tematiskt avkodad)
I diagram f7 presenteras vad studenter inte gillar med VPN-tjänster. För de studenter som inte använder en VPN-tjänster ha de istället frågats vad de tror att de inte kommer tycka om istället. Svaren för de som använder VPN är långsam (15 procent), opålitliga (12 procent), priset (10 procent) och vet inte (4 procent). För studenter som inte använder VPN är de vanligaste svaren priset (25 procent), vet inte (15 procent) samt opålitlig och som svåranvänd (tio procent vardera).
Precis som i diagram f6 är skillnaden markant mellan de två grupperna.
Jämförelse
I jämförelsestudien var de vanligaste förekommande svarsalternativen långsam, opålitlig, svåranvänd och priset, i den ordningen. Precis som i denna studie är hastigheten och hur pålitligt tjänsten är viktiga faktorer för studenterna. Studenterna i denna studie värdesätter också kostnaden högre än vad studenterna i jämförelsestudien gör. Hur bra
användargränssnittet är d.v.s. hur lättanvänt programmet är, har en större relevans för jämförelsestudiens studenter.
0 5 10 15 20 25 30
Reklam Igen åsikt Säkerheten Dålig funktionalitet Använder inte ofta nog Svåranvänd Vet inte Långsam Opålitlig Priset
Vad gillar studenter inte med VPN-tjänster
Totalt % Använder inte % Använder %
27 Fråga 8
Hur känner sig studenter när de använder en VPN-tjänst och hur tror studenter hur de skulle känna sig om de skulle börja använda en VPN-tjänst.
Diagram f8.1 – Hur säker känner studenter sig när de använder en VPN-tjänst Diagram f8.1 presenterar graden av säkerhet studenter upplever när de använder en VPN- tjänst. Ca 26 procent tycker att de känner sig säkrare och ca 45 procent känner sig lite säkrare. Ungefär 13 känner ingen skillnad och sju procent hade ingen åsikt. Sex procent kände sig lite osäker och 1,5 procent kände sig osäker.
Diagram f8.2 - Hur säker tror studenter att de skulle känna sig om de började använda den VPN-tjänst
I diagram f8.2 presenteras hur gruppen som inte använder VPN-tjänsten tyckte. Denna grupp tillfrågades hur de tror att de skulle känna sig i det fall att de skulle använda en VPN-tjänst.
Ca 12 procent tror att de skulle känna sig säkrare och 40 procent tror att de skulle känna sig lite säkrare. 30 procent tror att de inte skulle känna någon skillnad, medan sju procent trodde att de skulle känna sig lite osäker och 10 procent att de kommer känna sig osäker.
Hur säker känner studenter sig när de använder en VPN-tjänst
Säkrare Lite Säkrare Ingen skillnad Lite osäkrare Osäker Ingen åsikt
Hur säker tror studenter att de skulle känna sig om de började
använda den VPN-tjänst
Säkrare Lite Säkrare Ingen skillnad Lite osäkrare Osäker
28 Vi fann att 70 procent av de som använder eller har använt VPN känner sig säkrare
vid surfing när de använder VPN medan de som inte använder är det 50 procent som tror att de skulle vara säkrare av att använda VPN.
Fråga 9
Diagram f9 – Vad studenter tror en VPN garanterar
Diagram f9 presenterar att de fem vanligaste svarsalternativen som studenterna tror en VPN garanterar är Gömmer din IP-adress (54 procent), tillgång till regionsblockerat material (53 procent), säkerhet ifrån spårning (34 procent), ingenting (10 procent) och blockerar reklam (8 procent).
För studenter som inte använder VPN är de fem vanligaste svaren gömmer din IP-adress (50 procent), anonymitet (40 procent), integritet (32 procent), vet inte och tillgång till
regionsblockerat material (27 procent vardera).
Jämförelse
I jämförelsestudiens resultat var tillgång till regionsblockerat material, gömmer din IP- adress, integritet, anonymitet och säkerhet från spårning, i den ordningen, de vanligaste svarsalternativen. Jämförelsevist går det att se att studenter i denna studie inte har samma åsikt eftersom anonymitet och integritet upplevdes som minst viktig för användargruppen.
0 10 20 30 40 50 60
Blockerar reklam Ingenting Jag vet inte Integritet Anonymitet Säkerhet ifrån spårning Tillgång till regionsblockerat material Gömmer din IP-adress
Vad studenter tror en VPN garanterar
Totalt % Använder inte % Använder %
29 Fråga 10
Diagram f10.1 - Studenters syn på reklam från VPN-tjänster? (använder)
Diagram f10.1 presenterar att av de som använder en VPN-tjänst var ingen väldigt positiv till reklamen, 13 procent var positiv och 60 procent hade ingen åsikt. Ungefär 23 procent hade en negativ åsikt och tre procent hade en väldigt negativ åsikt om VPN reklam.
Diagram f10.2 - Studenters syn på reklam från VPN-tjänster? (använder inte) Diagram f10.2 presenterar att av de som inte använder en VPN-tjänst var här heller ingen väldigt positiv till reklamen, sju procent var positiv och 67 procent hade ingen åsikt. Ungefär 17 procent hade en negativ åsikt och sju procent hade en väldigt negativ åsikt om VPN reklam.
I båda diagrammen är ingen av studenterna väldigt positivt till reklamen. Majoriteten har en negativ eller ingen åsikt alls om VPN-tjänsternas reklam.
Vi fann att 26 procent av de som använder VPN tjänster respektive 24 procent av de som inte använder VPN tjänster ser negativt på reklamen från VPN företag.
Studenters syn på reklam från VPN-tjänster? (använder)
Väldigt positiv Positiv Ingen åsikt Negativ Väldigt negativ
Vad är din syn på reklam från VPN-tjänster? (använder inte)
Väldigt positiv Positiv Ingen åsikt Negativ Väldigt negativ
