Resultat av intervjuer - Den interaktiva skrivtavlan på förskolan

Här under redovisar vi resultatet av våra intervjuer och låter oss inspireras av hermeneutiken. Ödman (2007) framhåller att i tolkningsarbetet bör resultatet av intervjuerna, bygga upp och återskapa en helhetsbild av det syfte som studien har till avsikt att undersöka. Vi har frågat oss hur pedagogers tankar är kring arbetet med interaktiv tavla som pedagogiskt verktyg på förskolan. Stukát (2005) framhåller att ett resultat bör levandegöras genom en löpande text och gärna anknyta till teori från litteraturgenomgången. Vi kommer att redogöra för varje frågeställning i en löpande text. I direkt anslutning till resultat analyserar vi pedagogernas svar, samt refererar till den teori och litteratur som vi inledningsvis belyser i litteraturgenomgången. Vi har intervjuat fyra förskollärare vid förskolan och en specialpedagog som verkar både inom skolan och inom förskolans verksamhet. Vi har använt oss av halvstrukturerade

intervjufrågor som vi anser har varit relevanta för vårt syfte och vill här nedan presentera ett förståelseperspektiv av intervjuresultatet.

Syftet med interaktiv tavla på förskolan

På vår fråga om syftet med att ha en interaktiv tavla på förskolan, framhåller

pedagogerna att det var förskolechefen som drev fram denna införskaffning. Dels för att ligga i ”framkant” för att möta den rådande samhällsutvecklingen och IT på förskolan. Dessa investeringar gjordes i samband med den stora ombyggnaden och renoveringen som skolan och förskolan genomgick. Specialpedagogen belyser att ”det ligger i tiden” och betonar att skolan och förskolan måste hänga med i IT utvecklingen. Vad som till viss del framkommer är att införandet av den interaktiva tavlan inte var någon önskan från pedagogerna själva, utan att beslutet togs via skolan och förskolechefen.

Förskolechefens syfte med införskaffandet, enligt en av pedagogerna, var att den skulle finnas på förskolan och därmed inte vara något nytt för barnen när de kommer upp i skolverksamheten. Två av pedagogerna tycker att den interaktiva tavlans syfte är att bidra med ett nytt varierande sätt att lära och ett komplement till den traditionella verksamheten på förskolan.

Vår sammanfattning är att förskolan i samband med upprustningen fick en interaktiv tavla. Vi såg vidare att pedagogerna på förskolan inte var med i den inledande

beslutsprocessen, som ledde till inköp av interaktiva tavlor på förskolan. Rask (2006) betonar att nästan alla förändringar som genomförts i skolans värld de senaste

decennierna, har kommit som ett förändringskrav utifrån och som lärarkollektivet initialt sagt nej till. Emellertid anser vi att pedagogerna intar en positiv syn till införandet av den interaktiva tavlan. Där en viktig faktor var att barnet på ett mer lustfyllt och varierande sätt kunde knyta an till lärandet. Att förskolan kan bidra på ett tidigt stadium med att introducera detta verktyg och förebygga för kommande

skolarbeten. Dahlbom (2011) och Hvit (2010) belyser vikten av att förskola och skola följer med i samhällsutveckling i digitala medier.

Pedagogens tankar om möjligheter och hinder med den interaktiva tavlan

När vi ställde frågan om hur pedagogernas egna tankar kring den interaktiva tavlan såg ut, ges det förklaringar som till exempel, ”jag har inte använt den interaktiva tavlan på grund av att jag inte har tillräckligt med kunskap om den” eller ”vi har inte haft tid att använda den så mycket ”. Den interaktiva tavlan har i huvudsak använts för filmvisning till de mindre barnen på förskolan, även för att synliggöra handtecken i samband med att de ska lära sig ”tecken som stöd” vid språk – och sångstunder. Arbetet med

interaktiva tavlan framhålls av pedagogerna som positivt, där tavlans storlek bidrar till att barngruppen slipper att trängas för att kunna se bra. Barnen konkurrerar inte om utrymmet framför tavlan, utan kan istället fokusera på att lära tecknen istället. Även färdiga material, som exempelvis memoryspel används flitigt av barnen. Pedagogernas vidare tankar är att den interaktiva tavlan ska kunna medverka till ett varierande

arbetssätt, exempelvis inför planering eller vid tema med matematik och språkövningar. Just i arbetet med olika teman ser pedagogerna att tavlan kunde vara till stor hjälp och bidra till att visualisera och konkretisera lärandet på ett nyskapande inlärningssätt för barnet. Specialpedagogen framhåller att ” man kan göra mycket laborativt på den interaktiva tavlan, där sakerna inte kan trilla iväg, den slamrar inte, du har det snyggt och prydligt samlat och du kan flytta runt”. Vidare påpekar hon nyttan med att barnen har lättare att fokusera och koncentrera sig när de ser en och samma bild. Fokus ligger då på bilden som visas på den interaktiva tavlan och inte på störande moment som till exempel ”barn som sitter och slamrar med sin lärobok”. Pedagogerna ger en positiv bild av att vilja använda tavlan. På samma gång efterfrågar de mer utbildning och tid för att utforska tavlans olika användningsmöjligheter. De framhåller att en viss osäkerhet och brist på utbildning kring hanteringen av tavlan, gör att de inte utnyttjar den till fullo. En

av pedagogerna uttrycker att tavlans alla funktioner är ett hinder. Hon uttrycker ”-i vilken ende ska jag börja?”. Vid temaarbete, med de äldre barnen, ser pedagogerna många möjligheter att kunna använda den interaktiva tavlan. Till exempel med att kunna tillverka undervisningsmaterial och spara pågående arbete. Vidare att tydliggöra barnens lärande genom att gå tillbaka och repetera vad som redan producerats. En av pedagogerna uttrycker sin vilja med tavlan, att barnen själva ska kunna arbeta med tavlan, med hjälp och stöd av pedagogens introduktion och kunskap. Specialpedagogen ser fördelar med den interaktiva tavlan, framför allt för barn i svårigheter. Hon

efterlyser en mindre variant av tavla i sitt eget pedagogiska arbete. ”Då kan jag och barnet sitta tillsammans” säger hon. Till skillnad från datorn och den lilla datorskärmen, ser pedagogerna att den interaktiva tavlan inte bidrar till konkurrens i utrymmet framför tavlan. Barnens fokus hamnar på den stora bilden och tittandet sker på lika villkor. Till de små barnen som behöver mer plats för att titta på bilder, använder pedagogen den interaktiva tavlan för att synliggöra bilden. Samtidigt framhåller pedagogerna

barngruppens storlek är av stor betydelse i hur arbetet med den interaktiva tavlan kan stimulera till ett lärande. Ibland kan gruppstorlek upplevas som ett hinder om den är för stor vid lärtillfället. Trots detta är pedagogerna eniga om att IKT har en positiv inverkan på barnen och att det är bra att introducera digitala medier tidigt för att förbereda dem för framtiden. Även tavlans placering upplevs av en del pedagogerna som ett hinder och har betydelse för hur den används. Vidare känner pedagogerna att ”tekniskt strul” med den interaktiva tavlan är ett hinder. Någon av pedagogerna lyfter fram ”att de tekniska problemen troligt har att göra med ovanan vid tavlan och att mer tid att testa tavlan behövs”.

Vår sammanfattning. Pedagogerna ger oss bilden av att deras okunskap kring programvaran ger ”tekniskt strul” och är en möjlig bidragande orsak till pedagogerna inte använder den interaktiva tavlan i den utsträckning de själva ville. Samtliga

pedagoger efterfrågar mer reflektionstid och tid för att utforska möjligheterna kring den interaktiva tavlans programvara. Vidare framkommer det att pedagogerna upplever att tavlan bidrar till ett lustfyllt lärande. Genom tavlans överraskande moment, ger den ett varierande sätt att lära och att tavlan inbjuder till ett samspel mellan barn - barn och pedagog. Detta stödjer vi oss på i Vygotskij (1999) proximala inlärningszonen. Barnen kan genom detta samspela på lika villkor utan att konkurrera i gruppen. Pedagogerna ser framför allt möjligheterna med den interaktiva tavlan, när man ska planera och arbeta

med tema. Genom tavlans program kan de spara material under pågående temaarbete. Barngruppens storlek, ålder på barnen och var tavlan har sin placering är avgörande faktorer för användandet av tavlan.

Hur ser utbildningen ut och vilka förkunskaper kring den interaktiva tavlan bör man ha innan man använder den i den dagliga verksamheten

De flesta pedagogerna uttrycker att de saknar utbildning och är överens om att mer tid behövs för att våga använda och lära sig den interaktiva tavlan. En av pedagogerna framhåller lugn och ro, för att prova tavlans alla program. Även tips och nya idéer att planera undervisningsmaterial till den rådande verksamheten är mycket angeläget för några av pedagogerna. Pedagogerna framhåller att ju mer de får testa och använda den interaktiva tavlan ju mera lär de sig. Detta i sin tur bidrar till ett nytt sätt att tänka och att det blir som ett mer naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten, menar pedagogerna.

Utbildning för den interaktiva tavlan tycker pedagogerna är viktig, dock har de bara fått en genomgång av tavlan. Under denna genomgång fick de se vilka möjligheter som finns med programmet notebook och tycker det verkar mycket intressant. De kunskaper pedagogerna förfogar över, är de som andra pedagoger har lärt dem eller via

självutbildning. På vår fråga om vilka förkunskaper som pedagogerna anser vara till nytta, svarade de att det var bra att ha baskunskaper i datorkunskap. Specialpedagogen svarar ”det är handhavandet, hur gör jag för att öppna och starta ett program? Hur skriver jag? Hur suddar jag? Hur sparar jag det jag skrivit? Hur kan jag skriva ut det jag skrivit? Det känner jag först och främst är viktigt att kunna, innan jag ställer mig

framför den interaktiva tavlan för första gången”. ”Om vi som pedagoger inte är bekväma i hur vi använder den interaktiva tavlan, hur ska vi då kunna lära barnen något” framhåller specialpedagogen som viktiga förkunskaper för om lärande skall ske via den interaktiva tavlan.

Vår sammanfattning. Utbildningsfrågan ger oss bilden att pedagogerna vill ha mer kunskaper och utbildning för att känna sig trygga i arbetet med tavlan. Det framkommer att pedagogerna efterfrågar tid för att få prova sig fram till ny kunskap om den

interaktiva tavlan. Vilka förkunskaper som behövs för att kunna starta en interaktiv tavla, är baskunskaper i datoranvändning, exempelvis, PIM utbildning. Vad vi tog fasta på och även kände igen från våra observationer och det som specialpedagogen betonar i intervjun var ”att man måste vara förberedd på vad syftet med uppgiften är”. Vi

framhåller att pedagoger måste vara insatta i hur man går tillväga med datorprogram och att pedagogerna själv har provat övningen innan man startar upp något med barngruppen.

Tillvaratagandet på barnens erfarenheter kring digitala medier

På vår fråga hur pedagogerna tar tillvara på barnens erfarenheter kring digitala medier är svaren skiftande. Det digitala mediet som framför allt används av pedagoger hos de små barnen, är digitalkameran. Även på femårsavdelningen finns det en digitalkamera, den används för att ta foton på barnen och av barnen själva i temaarbeten. Barns erfarenheter av datorspel via olika internet sidor är också en av de färdigheter barnen har med sig in i den pedagogiska verksamheten på förskolan. De sidor som barnen spelar på är i huvudsak ”Bolibompa” och utbildningsradions hemsidor. Någon av pedagogerna sätter barns erfarenheter i samband med andra spelkonsoller som barnen har hemma. Vilket medför att barnen via sin kreativitet omvandlar sin kunskap till att passa den interaktiva tavlan på förskolan. Specialpedagogen menar att ”det handlar om att bjuda in och tala om att nu är jag lite osäker, vilket får då barnen att fundera lite. – Vad var det nu jag skulle göra? Målsättningen är att inte jag går in med antagande av att det här kan jag minsann och nu ska jag lära dig. Utan det här är något vi kan utforska och kan lära oss tillsammans”.

Vår sammanfattning kring pedagogernas tankar om barnens tidigare erfarenheter av digitala medier gav oss en vag bild. Hvit (2010) framhåller att barn som börjar på förskolan redan har med sig en ryggsäck med erfarenheter kring digitala medier. Det mediet som alla pedagoger främst ser som det mest brukade i verksamheten var

digitalkameran. Kanske var frågan vi ställde svår att förstå samt lätt att missförstå, dock tycker vi att det som specialpedagogen framhåller om bemötande av barns

40 Bidrar den interaktiva tavlan till lustfyllt lärande

Pedagogerna ser att den interaktiva tavlan främjar till ett lustfyllt lärande och bidrar till gemenskap i lärandet utan att lägga fokus på konflikter. Barnen kan i sin takt ta till sig kunskapen i lärtillfället och behöver inte konkurrera med sina kamrater om plats för att se vad som händer på den stora tavlan. En pedagog uttrycker att ”tydligheten med den stora bilden blir uppenbar för alla”. Samtliga pedagoger framhåller att arbetet med den interaktiva tavlan ger variation vid lärtillfällena. Specialpedagogen påtalar ”att det blir ett nytt verktyg, innan har vi haft papper och penna, så nu kommer det något nytt, som kan stimulera på nya sätt”. Hon framhåller vidare ”när jag arbetar med små barn då är det främst materialet med bilder och kort, jag använder. Här kan jag plötsligt få in rörliga bilder, ljud och det ger variation och då blir det lustfyllt”. En av pedagogerna betonar just arbetet för att synliggöra och visualisera syftet med uppgiften. ”Då blir det spännande och överraskande för barnet”. Vidare betonar pedagogerna att barnet behöver använda hela kroppen för att lösa uppgiften på tavlan och att det samtidigt blir en

motorisk stimulans.

Vår sammanfattning ger oss bilden av att samtliga pedagoger ser att tavlan ger barnen en positiv överraskande stimulans, så som Olivestam (2011) menar är det ett sätt barn lär. Vidare ser vi att pedagogerna framhåller att den interaktiva tavlan bidrar till ett lustfyllt lärande. Vi stödjer oss på Liberg (2007) som pekar på att pedagogen är en nyckelperson för att utveckla och skapa en spännande miljö i förskolan. Vi

uppmärksammar att den interaktiva tavlan genom sin stora skärm och ytan framför skärmen även medverkar till motorisk stimulans och att den framkallar ett nytt och spännande moment i lärandet. Vi vill i detta framhålla det sociokulturella perspektivet Säljö (2005) betonar, där människan i aktivt samspel med sin miljö utvecklar kunskaper till ett lärande.

Framtidstankar hos pedagogerna kring digitala medier

På vår fråga om hur pedagogerna tror att användandet av digitala medier ser ut om fem år, i framtiden? Tror samtliga pedagoger att utvecklingen går framåt. De betonar att utvecklingen går mot enklare hanterbara digitala medier. Både specialpedagogen och en

del av pedagogerna tror att mer fokus kommer att läggas på läsplattor för barns vidare lärande. Pedagogerna är överens om att förskolan måste vara med och möta barnen i samhällsutvecklingen och rusta dem i sitt vidare lärande. Pedagogerna betonar även att digitala medier i lärandet kommer att användas mer och mer. Samtliga pedagoger tror att via utbildning och ny kunskap kring digitala medier, kommer de att kunna möta barns behov i lärandet, för framtiden. Redan nu ser de en tillväxt av tillämpning av digitala medium. Specialpedagogen framhåller att hon tror att ”datorer kommer att bytas ut mot surfplattor”. Hon menar att ”Du kan lätt flytta den med dig, när du går ut på en promenad för att ta foton, du kan skriva och du kan ha med dig saker som redan är inlagt i plattan, som du kan jämföra med den verklighet du studerar”. Vidare menar hon ”jag tror det blir mycket mer rörligt och tätare med IT och tekniken”. Vidare framhåller pedagogerna att kunskaper och viljan att vara med i utvecklingen finns idag och pekar även på en framtidsökning inom det område. En av pedagogerna betonar risken med att ”motsträviga pedagoger kan komma att påverka framtiden och dess användning av digitala medier”. Specialpedagogen gör en historisk koppling. Hon säger ”Då datorn kom inrusande i våra liv vilket vände ut och in på oss alla och som till en början fick mycket motstånd”. Vidare framhåller specialpedagogen att alla inte är lika intresserade av teknik, andra fattar direkt och tycker att den nya tekniken är fantastisk.

I vår sammanfattning av pedagogernas framtidstankar kring digitala medier, framhåller pedagogerna att de tror på en framtida utveckling. Genom utbildning ökar kunskaperna kring digitala medier och kan därför rustas barnen till att vara förbereda för framtida utbildning och yrkesval. Vidare ser vi en medvetenhet där pedagogerna betonar att ”motsträviga pedagoger kan stoppa upp utvecklingen”. Ahrenfelt (2001) samt Scherp och Scherp (2007) betonar vikten av pedagogers motstånd och ska ses som viktig faktor i ett utvecklingsarbete.

Vår slutsammanfattning av intervjuresultatet åskådliggör att pedagogerna inte var delaktiga i beslutsprocessen med att införskaffa och utvärdera den interaktiva tavlan på förskolan. Trots det har pedagogerna en positiv inställning till den interaktiva tavlan i förskolan. Pedagogerna påtalar behovet av mer kunskap och utbildning samt tid att utforska tavlans möjligheter. Detta ser pedagogerna som en möjlig att förbereda barnen

bättre för framtiden. Genom den interaktiva tavlan ser pedagogerna fler möjligheter än hinder till att ge barnen ett överraskande, varierande och ett lustfyllt lärande. Vi ser att pedagogerna framhåller den interaktiva tavlan som ett redskap till lärande. Även Säljö (2005) framhåller att artefakt, det vill säga människan kulturella tillverkade ting är ett verktyg som bidrar till mediering (se bild 1) för barns lärande. Det menar vi sker genom det digitala överraskningsmoment som tavlan bidrar till.

5. Diskussion

Syftet med vår studie är att synliggöra pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan som pedagogiskt verktyg på förskolan. Vi ville även undersöka syftet med att ha en interaktiv tavla på förskolan. I denna del för vi till en början en diskussion av resultatet i förhållande till vår bakgrundslitteratur, teorier och egna erfarenheter. Därefter diskuterar vi kring valet av metod samt hur vi i efterhand ser på våra val i vår studie.

Resultatdiskussion

Här under diskuterar vi för oss viktiga hållpunkter för vår kommande yrkeskompetens och möten med digitala medier i vår roll som specialpedagog. Vi startar med att diskutera de möjligheter och hinder med den interaktiva tavlan som synliggjordes för oss i våra halvstrukturerade intervjuer. Vidare går vår diskussion mot ett

framtidsperspektiv och skolutveckling i arbetet med den interaktiva tavlan samt andra digitala medier i förskolan. Vi diskuterar även detta ur ett specialpedagogiskt-

perspektiv.

Möjligheter och hinder i samspel med den interaktiva tavlan

I vår studie gav pedagogerna oss bilden att den interaktiva tavlan bidrar till ett lustfyllt lärande genom att den ger barnet en överraskande stimulans, så som Olivestam (2010) menar att barn lär genom lust samt synintryck i det limbiska systemet. Han framhåller att det är viktigt att pedagogen har en förståelse kring hur barn lär i hjärnan. I hjässloben sitter känslocentret, som är medskapare till barnens känslor och denna har en stor

påverkan i hur barn tar till sig kunskap. Pedagogerna såg att den interaktiva tavlan ger dem stöd i olika temaarbeten. Detta ser vi som en möjlighet för fler barn att ta till sig kunskap under arbetets gång. Liberg (2007) menar att genom att arbeta med en mängd av uttryck och former kan pedagogen stimulera till ett lustfyllt lärande. Med den interaktiva tavlan kan pedagogen nå olika medier, variera och anpassa så att lärtillfället passar alla barnen. Utifrån vår kommande roll som specialpedagoger ser vi att tavlan inbjuder till ett inkluderande arbetssätt då den ger möjligheter för pedagogen att möta de barn som ibland behöver ”lite mer”. Simeonsdotter Svensson (2009) lägger tonvikten på

att specialpedagogik ska se utifrån begreppen ”en skola för alla” samt inkludering och ett relationellt perspektiv, som innebär att utvecklingen i samspel med miljön ska bidra till att barn kan ges de förutsättningar att nå de uppsatta målen.

Vår egen kunskap om den interaktiva tavlan var innan studiens början mycket knapp. Vi har genom studien fått ta del av pedagogernas tankar som belyser att tavlans funktioner

In document Den interaktiva skrivtavlan på förskolan - ur ett specialpedagogiskt perspektiv Pedagogers tankar kring den interaktiva tavlan (Page 35-51)