I detta kapitel kommer resultaten av våra hypotesprövningar samt jämförelsen mellan studenters framtidsvisioner och könsfördelningen för de mest och minst attraktiva yrkena att presenteras.
5.1 Hypotesprövning 1
För att testa vilka attribut socionomstudenterna ansåg viktigast togs frekvenstabeller fram för de items som framtagits för maskulina och feminina attribut (3.0 betyder väldigt viktigt och 0.0 betyder helt oviktigt). De tre items som ansågs viktigast var “kunskap om insatser”, ”kunskap om hur insatser påverkar” samt ”kunskap om verktyg som används i arbetet” vilka alla tillhör de maskulina attributen. De tre items som skattades lägst var ”känslor får vara en del av besluten jag fattar”, ”komma klienten emotionellt nära” samt ”hjälpa ’hands on’” vilka alla tillhörde feminint kodade attribut. Tabell 6 visar samtliga items medelvärde och standardavvikelse.
Tabell 6. Medelvärde och standardavvikelse över items
Item: viktigt att M SD
M Kunskap om insatser 2.95 .289
M Kunskap om hur insatser påverkar 2.92 .268
M Kunskap om verktyg som används i arbetet 2.81 .392 F Jag och klienten får förtroende för varandra 2.79 .412 M Ha kunskap över olika motiveringsmetoder 2.71 .492
M Arbeta efter lagar och regler 2.52 .551
M Kunna fatta beslut utan påverkan av känslor 2.35 .686 M Ha makt att påverka klienter mot förändring 2.33 .587
F Hjälpa med viktiga kontakter 2.21 .667
F Jag och klienten lär känna varandra 2.20 .698
M Ha makten att fatta beslut i ärenden kopplade till klienter 2.15 .749
F Hjälpa “hands on” 1.56 .834
F Komma klienten emotionellt nära 1.33 .789
F Känslor får vara en del av besluten jag fattar 1.04 .817
5.2 Hypotesprövning 2
För att testa vår andra hypotes, att manliga och kvinnliga socionomstudenter har olika bild av vilka arbeten de vill och inte vill jobba med genomfördes två Chi2-test där genus testades mot arbete man vill jobba med långsiktigt (χ2 (1,
n = 113), p =.08, Cramers V = .41) och genus testades även mot arbeten man
inte vill arbeta med (χ2 (1, n = 117), p =.054, Cramers V = .42). De högst rankade yrket för män var “förvaltningschef” och för kvinnor “kurator”, se tabell 7 med sammanställningen av yrken. De yrken män främst inte vill arbeta med är “utredare för barn och unga” och för kvinnor är det “enhetschef inom äldreomsorgen”. Av testet kan det utläsas att kvinnor är mer enade i vad de främst vill och inte vill arbeta med då det skiljer ungefär 10 procentenheter till näst högst rankade kategori. Männens resultat är mer jämnt fördelat på olika yrken där det endast skiljer ungefär 3.5 procentenheter till näst högst rankade kategori. Då våra tester inte är statistiskt signifikanta för hypotes 2 förkastas den.
Tabell 7. Sammanställning av attraktiva och oattraktiva yrken
En kvalitativ sammanvägning av de öppna svar kopplade till varför man inte ville ha ett yrke var främst att man inte hade något intresse eller tyckte att yrket verkade tråkigt. För kategorierna biståndshandläggare äldre, biståndshandläggare LSS samt missbrukshandläggare angav personerna förutom intressebrist att man inte ville arbeta med klientelet. Motiv som angavs för att inte vilja arbeta med ekonomiskt bistånd var förutom intressebrist att det var byråkratiskt.
Den anledning som angavs för att inte vilja arbeta som avdelningschef var att man inte ansåg sig vara en ledande person. Anledningarna för att inte vilja bli
Män Kvinnor
Yrken man önskar % Yrken man önskar %
Förvaltningschef 17.2 Kurator 20.0
Avdelningschef 13.8 Utredare barn & unga 10.9 Enhetschef; socialtjänsten 13.8 Förvaltningschef 9.1
Kurator 13.8 Enhetschef; socialtjänsten 9.1
Utredare barn & unga 10.3 Familjestöd 7.3
Yrken man inte önskar % Yrken man inte önskar %
Utredare barn & unga 20.0 Enhetschef (ex. äldreboende/särskilt boende)
29.8
Biståndshandläggare ek. bistånd
16.7 Biståndshandläggare ek. bistånd 17.5
Biståndshandläggare äldre 13.3 Utredare barn & unga 10.5
intresse för yrket samt erfarenhetsbrist. För enhetschef inom äldreomsorg/särskilt boende angavs motiven att yrket var tråkigt, byråkratiskt, att det inte var ens grej att vara chef samt att individerna inte hade något intresse för yrket. En person angav att den som enhetschef inte skulle känna sig tillräcklig.
Motiv till att inte arbeta som kurator angavs som inget intresse, inte individens ”grej” samt att det är ett ensamt yrke. Motiv för att inte vilja arbeta som fältarbetare var även det att man inte skulle passa i yrket samt att en respondent angav att man är överkvalificerad för arbetet med socionomexamen.
Motiven för utredare för barn och unga skiljer sig från övriga yrkeskategorier då samtliga anger motiv som är känslomässiga då man anger att barn är ett känsligt klientel och att man skulle bli för känslomässigt påverkad.
Inga motiv samlades in för varför man önskade ett yrke långsiktigt. Andra yrkeskategorier som respondenterna hade som långsiktigt mål va psykoterapeutuft (n=6), civilutredare (n=3), vet inte (n=3), förebyggande/ föreläsning (n=2), go with the flow (n=2) och starta eget (n=2), forskare (n=1) och vill inte arbeta som socionom (n=1).
5.3 Hypotesprövning 3
En sambandsanalys (Spearmans Rho) genomfördes för att pröva hypotes tre: om män i högre utsträckning än kvinnor får sitt studieval ifrågasatt. Testet visar att det finns ett svagt samband mellan att vara man och få sitt studieval ifrågasatt (ρ = .283, n = 50, p = .046). Den tredje hypotesen att män i högre utsträckning får sitt studieval ifrågasatt bekräftas då testet är signifikant. En kvalitativ sammanställning har gjorts av studenternas motiv till att ha blivit ifrågasatta. För de som motiverat på vilket sätt de fått studievalet ifrågasatt har den främsta anledningen varit att det är ett psykiskt tungt arbete, tätt följt av att arbetet har låg status. Endast två individer som fått sitt studieval ifrågasatt
har fått det för att framtida yrke inte passar för att det är kvinnligt. Andra motiv till ifrågasättandet är att socionomer har låg lön och en individ anger att utbildningen är oklar: “Oklara människor söker till en oklar linje, socionom.”. 5.4 Hypotesprövning 4
För att testa om män och kvinnor söker till socionomprogrammet av olika anledningar gjordes en korstabell där “kön” testades mot “främsta motiv till att söka till socionomprogrammet”, se tabell 8. Män söker i högre utsträckning än kvinnor för att de vill bli ett specifikt yrke (n = 16, 27% jfr n = 10, 18%) och kvinnor söker i högre utsträckning än män för att de vill jobba med människor (n = 35, 61% jfr n = 30, 50%). Ett oberoende chi2-test genomfördes (χ2 (1, n = 117), p = .6, Cramers V = .13), testet är inte signifikant vilket förkastar hypotes fyra.
Tabell 8. Socionomprogrammets ursprungliga anledningar till att söka socionomprogrammet
5.5 Hypotesprövning 5
Hypotes fem testades genom korstabeller mellan genusidentitet och långsiktigt mål i förhållande till om man har barn eller inte har barn. Resultatet visar att av de som inte har barn har fler män än kvinnor ett långsiktigt mål att bli chef (n1 = 16, 40% jfr n2 = 10, 26%). Av de personer som har barn är det också fler
män än kvinnor som vill bli chef (n1 = 12, 75% jfr n2 = 6, 46%). Det är således
vanligare att männen vill bli chef om de har barn än om de inte har barn. Chi2-Ville jobba med
människor
Ville bli ett specifikt yrke
Hört att det finns mycket jobb
Annat
Samtliga i % 56 22 9 13
Kvinnor % 61 18 9 12
man och att i högre utsträckning vilja bli chef (χ2 (1, n = 79) = 1.25, p = .26,
phi = .15). Chi2-test för gruppen med barn visar att det finns ett medelstarkt
samband mellan att vara man och i högre utsträckning vilja bli chef (χ2 (1, n = 29) = 1.46, p = .23, phi = .3). Inget av testerna är statistiskt signifikanta, hypotes fem förkastas.
5.6 Hypotesprövning 6
Ett Wilcoxon signed rank test utfördes för att pröva vår hypotes om att män i högre utsträckning vill satsa på en horisontell karriär än en vertikal karriär. Testet avslöjade en statistisk signifikant ökning av medelvärde i önskat yrke hos männen från närmaste åren efter examen och som långsiktigt mål efter examen (z = -3.97 , p < .001), med en medelstor effekt i storlek (r= 0.39). Medianvärdet hos männen förändrades från närmaste åren efter examen (Md = 1) till långsiktigt mål (Md = 2). Testet visar därav att männen i större utsträckning önskar satsa på en vertikal karriär än en horisontell karriär. Testet är signifikant varför hypotes sex falsifieras, män vill i högre utsträckning inte satsa på en horisontell karriär.
5.7 Resultat arbetsgivarenkät
För att testa om män är överrepresenterade på önskade yrken gjordes en kvalitativ analys. Inom professionen är det 16% män (n=21) och 84% kvinnor (n=114). Av avdelningscheferna i kommunen är 14.2% män, vilket i förhållande till andelen manliga socionomstudenter vid LNU (ca 19%) får sägas vara en jämn fördelning.
Det yrke som står ut där det enbart är kvinnor är förvaltningschefer, vilket var de manliga socionomstudenternas främsta framtida yrkesmål. Som tabell 9 visar är män inte överrepresenterade på önskade yrken (0% respektive 10%), de är inte heller underrepresenterade på yrken socionomstudenterna inte vill arbeta inom (12% respektive 10%), se tabell 10.
Yrke Kvinnor % Män %
Förvaltningschef 100 (n=5) 0% (n=0)
Utredare för barn och unga 90 (n=35) 10 (n=4)
Tabell 9. Procentuell könsfördelning på socionomstudenters framtida yrkesmål
Yrke Kvinnor % Män %
Enhetschef äldreboende/särskilt boende 87 (n=14) 12 (n=2)
Utredare för barn och unga 89 (n=35) 10 (n=4)
Tabell 10. Procentuell könsfördelning på yrken socionomstudenter inte vill ha