Fråga 1 - Hur arbetar du för att motivera dina elever i ämnet idrott och hälsa?
Både lärare A, B & C anser att en stor faktor till att elever är motiverade ligger i hur lärare bygger relationer med eleverna. Där variation i undervisning och att man ständigt varierar sitt lektionsinnehåll är exempel på faktorer som påverkar elevers engagemang. Alla lärare var eniga om att lektionsplaneringar, genomgång av kunskapskrav var viktiga delar för att få eleverna att förstå syftet med ämnet vilket i sin tur underlättar när det kommer till engagemang. Återkoppling anser lärarna också vara ett viktigt verktyg för att motivera sina elever i ämnet, positiv feedback stärker och gynnar elevers motivation.
Fråga 2 - Anser du att dina elever är motiverade i ämnet idrott och hälsa?
Samtliga fyra lärare anser att deras elever är motiverade i ämnet, dock valde de att lyfta fram en liten andel elever som har en negativ inställning till ämnet. Dessa elever som har en negativ inställning till ämnet är oftast sjukanmälda, ej ombytta eller dyker inte upp alls.
Fråga 3 - När du interagerar med dina elever, varierar ditt sätt att kommunicera med dom beroende på om du instruerar eller om du pratar med dom vid sidan om?
Lärare A & C använder liknande argument när de diskuterar sin roll baserat på situation. De anser att lärare behöver variera sitt sätt att kommunicera med eleverna men att man ska vara sig själv i alla situationer då man vill skapa ett förtroende sinsemellan. Lärare B & D anser också att man behöver individanpassa beroende på elev och ha olika förhållningssätt men påpekar även att i helgrupp ska kommunikationen vara kontinuerlig.
Fråga 4 - Vad anser du är viktigt för att öka elevers motivation på idrottslektionerna?
Lärare A, C & D överensstämmer om att mycket hänger på läraren. För att öka elevers motivation på idrottslektionerna måste läraren visa engagemang och kunna bemöta eleverna.
Lärare A betonar att mycket hänger på själva bemötandet i både de individuella men även i instruktioner som den viktigaste faktorn för hen att skapa en engagerande miljö. Lärare B nämner samhörighet och att eleverna ska vara med och påverka i lektionen som viktiga faktorer.
Fråga 5 - Vilken aktör påverkar eleverna mest till att vara motiverade och engagerade?
Lärare A, C och D anser att själva läraren är den aktör som ska skapa ett intresse och stärka elevers motivation. Lärare C nämner också att eleven har ett ansvar med att motivera sig själv både på fritiden och under lektionen.
Lärare B anser att det främst är föräldrarnas uppgift att skapa motivation hos barnen
Fråga 6 - Vad tror du det beror på att elever är omotiverade till idrottsämnet?
I fråga 6 ser vi störst variation när det kommer till hur lärarna har svarat på frågan. Lärare A belyser dagens samhällsutveckling som en negativ faktor där digitala medel påverkar ungdomarna på ett negativt sätt. Detta medför att de tappar intresse för att röra på sig då denna slapphet tar över.
Lärare C påpekar att många elever men även föräldrar inte ser ämnet som ett “riktigt ämne”. Flera ungdomar har dåliga erfarenheter av tävlingsmoment vilket inte oftast förekommer i andra skolämnen.
Lärare D anser att det finns ett ointresse för ämnet men att det oftast i årskurs 9 kan handla om skoltrötthet och sociala svårigheter.
Fråga 7 - Hur ser det ut på lektionerna? Hur hög är närvaron? Deltar alla?
Samtliga lärare anser att närvaron är hög på lektionerna men att elever inte alltid är delaktiga i momenten. Som i fråga 2 nämner man oftast de elever som inte kommer ombytta, sjukanmälda och hittar på ursäkter för att slippa deltagande. Lärarna
poängterar att även om man har glömt att ta med sig ombyte så får elever ändå delta på idrottslektionen. Detta för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Lärare A, B & C ger exempel på hur de gör med elever som är skadade eller glömt att ta med sig kläder. Oftast involverar de dessa i sin undervisning genom till exempel att gå ut på en promenad eller hjälpa till med material som ska plockas fram.
Fråga 8 - Hur gör du med de elever som inte deltar på lektionen?
Alla lärare är eniga om att man ska kommunicera med eleven. Genom kommunikation kan man ställa frågor som till exempel varför eleven inte vill delta för att därefter motivera dem till att åtminstone försöka.
Lärare A, B & D anser att även om eleven inte är ombytt så ska de vara med på
lektionen eller tilldelas teoretiska uppgifter som är ämnade för att skapa ny kunskap hos eleverna eller tråka ut dem till deltagande.
Lärare C påpekar att ifall man vägrar vara delaktig ska verksamma lärare genast kontakta mentor och vårdnadshavare.
Avslutande fråga - Vad anser ni om dessa tre begrepp (Autonomi, kompetens och samhörighet) i sammanhang med idrott och hälsa?
Autonomi: Ingen lärare som var medveten om begreppet autonomi.
Kompetens: Lärare A tycker inte om begreppet kompetens då han anser att det skapar en press på eleven vilket kan leda till en negativ effekt. Han tycker istället att man bör använda ordet styrka och på detta sätt får eleverna höra vad de är bra på och hur de kan vidareutvecklas.
Samhörighet: Lärare A och B anser samhörighet vara av stor vikt då mycket handlar om bemötandet och av deras egna erfarenheter så är det de klasser som har en god