Metoddiskussion
Till detta arbete har vi utgått mycket från vårt tidigare skrivna SAG-arbete. Den svenska forskningen utgick från hur berörda idrottslärare arbetar med att motivera sina elever i ett bredare sammanhang medan den internationella huvudsakligen handlade om motivation inom self-determination theory. Denna motivationsteori har blivit allt mer populär inom skolverksamheter runtom i världen och börjar även få ett lite större fäste även här i Sverige. Dock är motivations begreppet fortfarande ett vanligare inslag i den svenska vetenskapen än denna teori. Utifrån de sökningar som vi gjorde inom self- determination theory fann vi att studierna kring vårt berörda ämne var omfattande vilket gjorde att det inte var svårt att finna relevant och adekvat forskning från de senaste tio åren. Sett till användandet av self-determination theory har vi främst använt oss för att ha en bakgrund för vad motivation är och hur man kan mäta den samt få fram verktyg
som underlättar processen med att intervjua lärare och elever.
Anledningen till att vi använde oss utav self-determination theory jämfört med andra teorier som till exempel behaviorism, kognitivism, goal achievement theory med mera är för att vi anser att self-determination theory ger en bred men ändå en enkel bild över vad som behövs för att skapa en god motivation samt att man kan komplettera den med andra lärandeteorier så som det sociokulturella perspektivet. Det hade visserligen varit intressant att använda sig utav två eller flera teorier för att till exempel kunna jämföra de med varandra. Dock räckte inte tiden till utan vi valde att endast fördjupa oss på en teori.
När det kommer till reliabiliteten av vår undersökning har vi använt oss utav redan tidigare använda mätinstrumenten PIS (bilaga 1), LCQ (bilaga 2) och BPSN (bilaga 3) som är validerade genom tidigare forskning. Därmed kan vår studie endast ge en fingervisning över hur det kan se ut runt om i Sverige. Hade vi haft ett omfång på runt 400–1000 elever hade vi kunnat använda oss utav resultaten i en mer global omfång en
(Blaikie, 2003). Vid intervjutillfälle med lärarna utgick vi från de frågor som vi tagit fram från resultaten vi fick från enkäterna. Här valde vi at utgå från en semistrukturerad process för att få lärarna att prata utifrån deras erfarenhet genom att alla lärare fick samma huvudfrågor men olika följdfrågor beroende på hur diskussionen går (Alvehus, 2013).
Resultatdiskussion
Resultaten av lärarenkäten visar att tre av fyra lärare lutar sig mot en autonomisk lärarstil när det kommer till hur de arbetar med att motivera eleverna. Detta stärks vid intervjuerna där lärarna diskuterar de olika metoder som de använder sig utav för att motivera eleverna i idrottsämnet. Diskussionerna handlar bland annat om relationen till eleverna, variation av upplägg, tydlighet vid introduktion av undervisning samt att man ska ge eleverna möjlighet att vara med och påverka undervisningen. Däremot visar svaren från lärarenkäten på höga poäng vid moderat användande av en kontrollerande stil.
Elevenkät 1 överensstämmer med de resultat som vi fått fram från lärarenkäten. Lärarnas resultat visade på att de lutar sig mot en autonomistödjande lärarstil i klassrummet vilket vi ser på elevernas svar där medelvärdet ligger över 80 vilket
majoriteten av eleverna anser sin lärare göra i undervisningen. Perlmans studier (2013a; 2013b) visar på de positiva effekter som ett autonomistödjande perspektiv kan ha på undervisningen i idrott och hälsa samt ser vi ett relativ moderat användande av
autonomi bland lärarna som vi nämner ovan kanske vi kan öka motivationen för ämnet bland alla elever. Att ingen av lärarna var bekanta med self-determination theory kan vara både positivt och negativt. Positiva att då lärarna och för den delen eleverna inte visste att varje fråga kunde antingen kopplas till autonomi, samhörighet eller kompetens att man svarade ärligt och inte försökte försköna bilden. Negativt är att även om
resultaten visar på positiva medelvärden i alla tre grundbehoven kan vi missa de elever som är amotiverade i ämnet. Med tanke på att vi inte har gjort några
lektionsobservationer innebär det att vi inte vet om eleverna får ett autonomistöd. Får eleverna autonomistöd i undervisningen ska detta leda till motivation som kvarstår efter elevernas skolgång enligt Deci och Ryan (2002).
Vid intervjutillfällena nämner lärarna att eleverna är motiverade, dock finns elever som inte deltar. Här kan det variera från att man säger att man är skadad, sjuk, ej ombytt eller inte dyker upp alls.
Flera studier pekar på att idrott och hälsa är ett populärt ämne i skolan men att motivationen för deltagande kan variera kraftigt mellan eleverna. Svenska studier visar också på att idrott och hälsa är det ämne i skolan som brukar rankas högst i popularitet men även har störst frånvaro (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Forskning visar att barns självförtroende förbättras när de deltar i fysiska aktiviteter. Elever upplever glädje vilket kan leda till en ökad motivation till utövande av fysisk aktivitet senare i livet (Isberg 2009; Almolda-Tomás et al., 2014).
Vid intervjutillfällena nämner lärarna att de försöker få eleverna att vara delaktiga trots att de inte är ombytta. Lärarna tilldelar olika uppgifter till eleverna för att de ska känna att de är engagerade i undervisningen. Om elever inte dyker upp på lektionen eller inte vill delta menar lärarna att man ska höra av sig till ansvarig mentor som därefter tar kontakt med vårdnadshavare.
Ett av våra mål med arbetet var att få fram material som vi kan använda oss utav i vår framtida yrkesprofession. Vi har fått möjlighe t att intervjua fyra lärare vars elever är motiverade och tagit del av deras perspektiv över hur man motiverar elever samt fått förslag över hur man kan arbeta med elever som inte deltar på idrottslektionen. Det har fått oss att tänka över motivationsteorins begrepp som kan användas i interaktion. Huvudsakligen är det elevenkät 2 som vi personligen kan ha stor nytta av, framförallt som verktyg som vi kan använda en till flera gånger under terminen. Elevenkät 2 går att användas både av gamla och nya klasser där vi kan se om elevernas grundbehov har tillfredsställts och vart vi ska lägga ett större fokus i vårt eget underlag.