Mätningar av NO och NOx/NO2 har skett med passiva provtagare (diffussionsprovtagare) under tiden 14 oktober 2002 till 11 november 2002, på 19 platser längs Rv40.
Med den mobila mätvagnen, vilken var placerad i ett bostadsområde i Landvetter i direkt närhet av Rv40 från den 9 september 2002 till den 18 december 2002, har mätning av
luftföroreningar skett kontinuerligt. De parametrar som mäts med den mobila vagnen och som studeras i rapporten är NO2, CO och PM10.
Dessutom har det skett simuleringar över Gårda samt över tätorterna utefter Rv40. Mobila mätvagnen
NO2
Den mobila mätvagnen var placerad vid Rv40 i Landvetter tätort under tiden mellan den 9 september 2002 till den 16 december 2002. Från den 11 oktober har mätningarna skett i två punkter, punkt 1 ca 10 meter från Rv40 och punkt 2 ca 35 meter från vägen. Meteorologi från den mobila mätvagnen under mätperioden redovisas i bilaga 4.
Medelvärdet för NO2 under hela mätperioden låg på ca 34 µg/m3 vid punkt 1 (tabell 9). Vid en jämförelse mellan de två mätpunkterna i Landvetter under perioden 11 oktober-16
december, ser man att halterna avtar relativt snabbt med avståndet till vägen. Medelvärdet vid punkt 1 låg på 38.6 µg/m3 och vid punkt 2 på 29.1 µg/m3 (tabell 10). Uppmätta värden
redovisas som timmedelvärde för punkt 1 och 2 (figur 2 och 3) och dygnsmedelvärde för punkt 1 (figur 4). Dessutom visas dygnsmedelvärden från punkt 1 och 2 i Landvetter (figur 5). Tabell 9: Mätvärden för NO2 från mobila vagnen, vid punkt 1 hela mätperioden 9
september-16 december 2002, vid Landvetter samt från Femmanhuset och Gårda. Kvävedioxid, NO2 (µg/m3) Landvetter Femman Gårda Får överskridas högst
Årsmedelvärde 25.4
Periodmedelvärde 34.2 27.8 39.7
Högsta dygnsmedelvärde under perioden
73.7 60.3 82.9
Högsta timmedelvärde under perioden
157.3 126.7 133.6
98%-il dygn under perioden 68.0 56.6 71.1 98%-il timme under perioden 89.5 72.4 93.6 Antal dygn >60 under
perioden
13 1 10 7 ggr/år
Antal timmar >90 under perioden
Tabell 10: Mätvärden för NO2 från mobila vagnen vid punkt 1 och 2 vid Landvetter samt från Femmanhuset och Gårda under perioden 11 oktober-16 december 2002. Kvävedioxid, NO2
(µg/m3)
Landvetter 1 Landvetter 2 Femman Gårda Får över-skridas högst Årsmedelvärde 25.4 Periodmedelvärde 38.6 29.1 26.1 36.4 Högsta dygnsmedelvärde under perioden 74.4 56.1 56.6 82.9 Högsta timmedelvärde under perioden 161.3 127.9 118.8 125.4
98%-il dygn under
perioden 65.3 55.3 55.9 73.3
98%-il timme under perioden
82.1 70.2 65.6 92.8
Antal dygn >60 under perioden
4 0 0 7 7 ggr/år
Antal timmar >90 under perioden
13 6 5 38 175 ggr/år
Figur 3: Timmedelvärde för NO2 vid punkt 2, Landvetter.
Figur 5: Dygnsmedelvärde för NO2 vid punkt 1 och 2, Landvetter.
Vid mobila vagnen i Landvetter visar de uppmätta halterna av NO2 att det kommer att vara svårast att klara dygnsnormen. Redan under de fyra månader som den mobila mätvagnen var placerad där överskeds MKN för dygn 13 gånger vid punkt 1 (får endast överskridas sju gånger per år). Detta var dock i direkt anslutning till Rv40, vilket innebär att normen inte gäller vid just den platsen, men för att få en uppfattning om hur halterna beror på avståndet har denna mätpunkt använts. Vid punkt 2, där normen gäller, har dygnsmedelvärdet inte överskridit MKN någon gång. Då det gäller MKN för timmar och år finns det risk för
överskridande vid punkt 1, däremot är risken för överskridande vid punkt 2 liten. Mätvärdena för NO2 från den mobila mätvagnen i Landvetter överskrider den övre utvärderingströskeln för dygnsmedelvärden vid punkt 1 och 2. Detta innebär att vidare uppföljning ska ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser går det bra med beräkningar. För timmedelvärden överskrider
mätvärdena den nedre utvärderingströskeln vilket innebär att vidare uppföljning ska ske genom en kombination av mätning och beräkning. Det vill säga mätningar behöver inte ske överallt utan kan kombineras med beräkningar.
PM10
Av PM10 skedde mätningen ca 25m från Rv40 vid den mobila mätvagnen som var placerad i Landvetter tätort under tiden, 9 september 2002 till den 16 december 2002. De uppmätta dygnsmedelvärdena visas i tabell 11 och figur 6. Medelvärdet för perioden antas ge en ungefärlig bild över hur årsmedelvärdet kommer att bli samt hur stor risken är för att MKN
för år överskrids. Mätvärdena har räknats upp med en faktor på 1.3 enligt Naturvårdverkets rekommendationer.
Tabell 11: Mätvärden för PM10 från mobila vagnen, 9 september-16 december 2002, vid Landvetter samt från Femmanhuset.
Partiklar, PM10 (µg/m3) Landvetter Femman Får överskridas högst
Årsmedelvärde 17.6
Periodmedelvärde 16.4 16.3
Högsta dygnsmedelvärde under perioden
46.8 37.9 98%-il dygn under perioden 36.4 32.2
Antal dygn >50 under perioden
0 0 35 ggr/år
Figur 6: Dygnsmedelvärden för PM10 vid Landvetter
MKN för PM10 vid mätvagnen i Landvetter överskrids inte vare sig då det gäller dygns- eller årsmedelvärde.
Det visar sig att dygnsmedelvärdet för partikelhalten under mätperioden överstiger det övre tröskelvärdet (figur 7). Medelvärdet för mätperioden var vid Femmanhuset 16.3 µg/m3 och vid Landvetter station 16.4 µg/m3. Då periodmedelvärdet överstiger det översta tröskelvärdet för MKN för PM10 för år, vilket är på 14 µg/m3 är det stor risk att även det uppmätta
årsmedelvärdet kommer överstiga det översta tröskelvärdet för år. Till följd av det här ska senare kontroller ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar.
Figur 7: Dygnsmedelvärde för PM10 vid Landvetter. CO
Mätningarna vid mobila vagnen i Landvetter visar att halten CO under mätperioden ligger långt under den antagna MKN. Både gräns- och riktvärde för CO klaras utan problem. Diffusionsprovtagare
Diffusionsmätningar 2002
Diffusionsmätningar av NO2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Första perioden var 10-14 till 10-28, andra perioden var 2002-10-28 till 2002-11-11. Totalt har diffusionsprovtagare varit placerade vid 19 punkter längs Rv40, från Gårda vid E6 i Göteborg till Rävlanda i Härryda kommun. Mätvärdena har under den första mätperioden legat lite lägre än under den andra perioden (figur 8).
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 Gårda närmast E6:an
Gårda 50 meter från E6:an Gårda 100 meter från E6:an Kallebäck norra sidan RV40 Kallebäck Södra sidan RV40 Kallebäck inne i bostadsområdet
Mölnlycke slutet av
Metallvägen Mölnlycke vid biblioteket Mölnlycke
bakgrund Råda
Landvetter vid intag 2 (dubbelprov) Landvetter 50 m från mobila vagnen Landvetter 100m
från m-vagnen
Landvetter
bakgrund efter
Härryda
hembygdsgård Flygplatsmotet, brandvägen Landvetter flygplats terminalbyggnaden
Klippans
Naturreservat
Grandalsmotet vid
vägskylten Rävlanda vid vårdcentralen
Period 1 Period 2
Figur 8: De uppmätta värdena från diffusionsprovtagarna under mätperiod 1 och 2. Den högsta halten har uppmätts vid den mätpunkten i Gårda som ligger närmast motorvägen. De platser där höga halter också uppmätts är vid Gårda 50 m från E6 samt vid mätpunkten intill flygplatsmotet. Mätningarna med diffusionsprovtagare visar att risken för att MKN för NO2 för år på 40 µg/m3 överskrids är liten på de flesta platserna (figur 8) då den aktuella mätperioden antas motsvara ett årsmedelvärde. Det nedre tröskelvärdet på 26 µg/m3
överskreds inte heller mer än i vid tre mätpunkter. En jämförelse mellan de uppmätta värdena och de beräknade behandlas senare i rapporten.
VOC provtagare har varit utplacerade vid 9 av de 19 mätpunkterna under två mätperioder på respektive 7 dygn (figur 9). Första perioden var 2002-10-28 till 2002-11-04 och den andra perioden 2002-11-04 till 2002-11-11.
Bensenhalter under tiden 28 nov till 11 okt
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Gårda närmast E6:an
Gårda 50 meter från E6:an Gårda 100 meter från E6:an Kallebäck Södra sidan RV40
Landvetter
bakgrund efter Skällsjöås
Härryda
hembygdsgård (Härrydavägen) Flygplatsmotet, brandvägen
Landvetter flygplats terminalbyggnaden Grandalsmotet vid
vägskylten
µg/m3
Period 1 Period 2
Figur 9: De uppmätta halterna av bensen utefter Rv40 under mätperiod 1 och 2. Mätvärdena under de båda perioderna ligger under den antagna MKN för bensen på 5 µg/m3 som årsmedelvärde i utomhusluft. Risken för att bensenhalten utefter Rv40 från Gårda till Rävlanda kommer att överskrida MKN är liten.
Diffusionsmätningar samt beräkningar per tätort
Det gjordes en simulering med det aktuella vädret för samma tidsperiod som mätperioden med diffusionsprovtagarna, denna simulering validerades med hjälp av de uppmätta värdena från diffusionsprovtagarna. Då simuleringsområdena endast bestod av ett litet område runt respektive tätort beräknades en bakgrundshalt. Bakgrundshalten antogs vara uppdelad i långväga transport, samt i en del från bland annat Göteborg. Den totala bakgrundshalten uppskattades ligga på ca 5 µg/m3. Efter detta gjordes simuleringar över ett genomsnittsår. Då det saknas mätningar som sträcker sig över en så lång period som ett år görs antagandet att bakgrundshalten i dessa simuleringar är lika stor som för simuleringarna över samma tidsperiod som diffusionsprovtagarnas mätperiod. Genom dessa antaganden och uppskattningar fås en bild över luftföroreningshalterna i tätorterna utefter Rv40.
Göteborg, Gårda och Kallebäck
Inom detta område har mätningar med diffusionsprovtagare skett på sex mätplatser, bilder på sex av mätplatserna visas i figur 10. Mätvärden från Femmanstationen redovisas också. Diffusionsprovtagarna har varit placerade vid de vita pilarna.
Figur 10: Mätplatser i Gårdaområdet, Göteborg
Provhållarna placerade på taket till E6 samt provplatsen på brofundamentet .brofundamentet.
Kallebäck norra sidan Kallebäck södra sidan
Kallebäck södra sidan inne i bostadsområdet
De uppmätta NO2 värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i tabell 12. Dubbelproverna ger möjlighet till kvalitetskontroll i mätningen.
Dubbelprovtagningen visar att det är små avvikelser mellan de enskilda proverna.
Tabell 12: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för NO2 för hela mätperioden. Nr Namn mn Enkel/ Enkel/
Dubbel Dubbel Mätvärden Mätvärden 1:a perioden 1:a perioden Mätvärden 2 Mätvärden 2 2:a perioden 2:a perioden Medel Medel
Mätstationen vid Femman
(ej diffusionsprovtagare) 22,6 29,9 26,2
Gårda mätstation (ej diffusionsprovtagare)
30,3 46,2 38,2
1 Gårda närmast E6 E 29,3 38,3 33,8
2 Gårda 50 m från E6 E 22 29,2 25,6
3 Gårda 100 m från E6 E 17,9 24,4 20,2
4 Kallebäck norra sidan av
Rv40 E 14,7 22,3 18,5
5 Kallebäck södra sidan av Rv40
E 17,8 25,2 21,5
6 Kallebäck, bostadsområde på södra sidan av Rv40
Den högst uppmätta halten är vid den punkt som ligger närmast E6 vid Gårda. Genom att studera de tre mätpunkterna i Gårda syns tydligt hur NO2 halten avtar när avståndet till E6 ökar, figur 11. 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 Gårda närmast E6:an Gårda 50 meter från E6:an Gårda 100 meter från E6:an Period 1 Period 2
Figur 11: Mätvärden från mätningen med diffusionsprovtagare av NO2 vid Gårda. De tre återstående punkterna ligger nära bostäder, de uppmätta halterna visar att det är högre halt på den södra sidan vilket kan förklaras med att det under mätperioden till största delen har blåst nord-nordvästliga vindar (figur 12). Även dessa mätpunkter visar att halten avtar inne i bostadsområdet och risken för att MKN överskrids där är liten.
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Kallebäck norra sidan RV40 Kallebäck Södra sidan RV40 Kallebäck inne i bostadsområdet Period 1 Period 2
Figur 12: Mätvärden från mätningen med diffussionsprovtagare av NO2 vid Kallebäck. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna, visas i tabell 13.
Tabell 13: De uppmätta och simulerade medelvärden för NO2 i Gårda-Kallebäck för tidsperioden 14/10-11/11 samt värden från simuleringen för ett genomsnittsår.
Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 1 Gårda närmast E6 33,8 34,0 30,6 2 Gårda 50 m från E6 25,6 26,2 24,3 3 Gårda 100 m från E6 20,2 21,4 19,1
4 Kallebäck norra sidan av
Rv40 18,5
20,4 21,8 5 Kallebäck södra sidan av
Rv40
21,5 26,1 29,9
6 Kallebäck, bostadsområde
på södra sidan av Rv40 17,6 17,5 17,0
Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår, över Gårda-Kallebäck visar att MKN överskrids i huvudsak i de områden som ligger i närheten av E6 (figur 13). Mätplatserna är markerade i simuleringsbilderna med hjälp av siffror. Det kommer att vara svårast att klara MKN för dygn, vilken överskrids bl a utefter E6 och nära Rv40, de områden där MKN överskrids är rödmarkerade i figur 13.
För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var utvärderingströsklarna
överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Enligt beräkningarna överskrids MKN för dygn vid mätpunkten närmast E6 i Gårda samt vid mätpunkten ca 50m från E6. Vid mätpunkten 100m från vägen ligger halterna mellan övre och nedre utvärderingströskel. En uppskattning utifrån beräkningarna är att den övre utvärderingströskeln överskrids inom ett område kring E6 vid Gårda på ca 80-90m från vägen. Vid Kallebäck ligger de två mätpunkterna på vardera sidan om Rv40 inom ca 10-20m från vägen intill cykel- och gångbana. De beräknade halterna för dygnsmedelvärde ligger här över övre utvärderingströskel. Mätpunkten inne i bostadsområdet ligger enligt beräkningarna mellan det övre och det nedre tröskelvärdet.
Figur 13: Simuleringar över Gårda-Kallebäck
Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002, µg/m3 Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/m3.
Mölnlycke
I Mölnlycke har mätning med diffusionsprovtagare skett på tre mätplatser (figur 14). Figur 14: Mätplatser i Mölnlycke.
Mölnlycke slutet av Metallvägen Mölnlycke vid biblioteket
Mölnlycke vid biblioteket (från andra hållet) Mölnlycke bakgrund Råda Säteri.
De uppmätta NO2 värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i tabell 14.
Tabell 14: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2-värden (µg/m3) under de två mätperioderna samt medelvärdet för hela
mätperioden.
Nr Namn Enkel/
Dubbel Mätvärden1:a perioden
Mätvärden 2
2:a perioden Medel 7 Mölnlycke slutet av
Metallvägen
E 16,1 22,0 19,1 8 Mölnlycke vid
biblioteket E 11,7 17,3 14,5
9 Mölnlycke bakgrund vid Råda Säteri
E 6,3 10,2 8,3
Mätningarna i Mölnlycke har skett vid Mölnlycke centrum, vid Metallvägen som ligger i direkt anslutning till Rv40, samt vid Råda Säteri för att få en bakgrundshalt. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN är liten. Den högsta halten uppmättes
vid slutet av Metallvägen. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 15.
Tabell 15: De uppmätta och simulerade NO2 medelvärdena i Mölnlycke för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår.
Nr Namn Uppmätt
medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 7 Mölnlycke slutet av Metallvägen 19,1 20,4 18,3 8 Mölnlycke vid biblioteket 14,5 14,5 13,7
9 Mölnlycke bakgrund vid
Råda Säteri 8,3 8,9 8,3
Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår över Mölnlycke visar också på att MKN för år och timmedelvärden inte överskrids. Svårast att klara är MKN för dygnsmedelvärden, vilken överskrids på vissa platser utefter Rv40, de områden som överskrider MKN är rödmarkerade i figur 15. Beräkningarna visar att simuleringen stämmer bra överens med de uppmätta
mätvärdena.
För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var utvärderingströsklarna
överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid mätpunkt 7, vilken ligger ca 10-20m från Rv40 vid cykel- och gångbana, mellan övre och nedre
tröskelvärde. Vid de andra två mätpunkterna i detta område ligger det beräknade dygnsmedelvärdet under det nedre tröskelvärdet.
Figur 15: Simuleringar över Mölnlycke.
Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002,
µg/m3. Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/m
3.
Landvetter, villaområde Landvetter, villaområde
Fyra mätplatser (figur 16, bild saknas på en av mätplatserna) har valts inom detta område. Fyra mätplatser (figur 16, bild saknas på en av mätplatserna) har valts inom detta område.
Figur 16: Mätplatser i Landvetter. Figur 16: Mätplatser i Landvetter.
Landvetter punkt 1 och 2. Landvetter punkt 1 och 2.
Landvetter bakgrund efter Skällsjöås.
Landvetter bakgrund efter Skällsjöås.
De uppmätta NO2 värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i tabell 16.
De uppmätta NO2 värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i tabell 16.
Tabell 16: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2-värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Tabell 16: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2-värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr
Nr Namn Namn Enkel/ Enkel/ Dubbel Dubbel Mätvärden Mätvärden 1:a perioden 1:a perioden Mätvärden 2 Mätvärden 2 2:a perioden 2:a perioden Medel Medel 10
10 Landvetter vid intag 2 Landvetter vid intag 2 D D 15,7 15,7 22,5 22,5 20,0 20,0 11 11 Landvetter 50 m från mobila vagnen Landvetter 50 m från mobila vagnen E E 14,0 14,0 19,5 19,5 16,8 16,8 12 12 Landvetter 100 m från m-vagnen, Toes väg Landvetter 100 m från m-vagnen, Toes väg E E 11,6 11,6 15,5 15,5 13,6 13,6 13 13 Landvetter bakgrund efter Skällsjöås Landvetter bakgrund efter Skällsjöås E E 4,4 4,4 6,4 6,4 5,4 5,4
Mätningarna i Landvetter har skett både vid bostäder i närheten av Rv40 och för att få en uppfattning om bakgrundshalten. Halterna sjunker med avståndet till Rv40 (figur 17). Mätningarna i Landvetter har skett både vid bostäder i närheten av Rv40 och för att få en uppfattning om bakgrundshalten. Halterna sjunker med avståndet till Rv40 (figur 17).
0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0
Landvetter vid intag 2 (dubbelprov) Landvetter 50 m från mobila vagnen
Landvetter 100m från m-vagnen Toes väg Landvetter bakgrund efter Skällsjöås
Period 1 Period 2
Figur 17:Mätvärden från mätningen med diffussionsprovtagare av NO2 vid Landvetter villaområde.
De uppmätta halterna tyder på att risken för överskridande av MKN är liten. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 17.
Tabell 17: De uppmätta och simulerade NO2-medelvärdena i Landvetter villaområde för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår.
Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 10 Landvetter vid intag 2 20,0 19,5 17,4
11 Landvetter 50 m från mobila vagnen
16,8 16,7 14,9 12 Landvetter 100 m från
mobila vagnen Toes väg 13,6 13,3 12,0
13 Landvetter bakgrund efter Skällsjöås
5,4 5,3 5,2
MKN för års- dygns- och timmedelvärden klaras (figur 18). Simuleringarna visar att det är svårast att klara MKN för dygnsmedelvärden. Dessa värden har inte överskridits vid mätplatserna i Landvetter.
För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var utvärderingströsklarna
överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid mätpunkt 10, vilken ligger ca 35m från Rv40 vid gångbana samt för punkt 11 vilken ligger ca 60m från vägen vid bostäder, mellan övre och nedre tröskelvärde. Vid de andra två mätpunkterna i detta område ligger det beräknade dygnsmedelvärdet under det nedre tröskelvärdet.
Figur 18: Simuleringar över Landvetter villaområde.
Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002, µg/m3.
Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/m3.
Landvetter, flygplats
På tre mätplatser (figur 19) har mätning med diffusionsprovtagare skett i detta området. Figur 19: Mätplatser i området kring Landvetter flygplats.
Härryda hembygdsgård (Härryda vägen) Flygplatsmotet vid brandvägen.
Landvetter flygplatsterminalbyggnaden Landvetter flygplats åt andra hållet
De uppmätta NO2-värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i tabell 18.
Tabell 18: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2 värden under de två mätperioderna och medelvärdet för hela mätperioden.
Nr Namn Enkel/ Dubbel Mätvärden 1:a perioden Mätvärden 2 2:a perioden Medel 14 Härryda hembygdsgård (Härrydavägen) E 7,8 12,1 10,0 15 Flygplatsmotet, brandvägen E 25,0 27,2 26,1 16 Landvetter flygplats, terminalbyggnaden E 12,9 19,6 16,3
En mätpunkt är placerad i anslutning till Rv40 vid ”brandvägen” in till Landvetter flygplats, en punkt är placerad vid terminalbyggnaden vid flygplatsen och den tredje är vid Härryda hembygdsgård vilken ligger i in- och utflygningsområdet.
De uppmätta halterna visar att risken för överskridande av MKN är liten. Den högsta halten uppmättes vid Flygplatsmotet i anslutning till Rv40. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade NO2-halterna visas i tabell 19.
Tabell 19: De uppmätta och simulerade NO2 medelvärden i området kring Landvetter flygplats för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett
genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 14 Härryda hembygdsgård (Härrydavägen) 10,0 10,4 10,1 15 Flygplatsmotet, brandvägen 26,1 27,1 26,3 16 Landvetter flygplats, terminalbyggnaden 16,3 16,2 13,1
Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår över Landvetter flygplats och området runt omkring visar också på att MKN för år och timmedelvärden inte överskrids. Svårast att klara är MKN för dygnsmedelvärden, vilken överskrids på vissa platser alldeles intill Rv40 (figur 20). Beräkningarna visar att simuleringen stämmer bra överens med de uppmätta mätvärdena. För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var utvärderingströsklarna
överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid mätpunkt 15, vilken ligger inom vägområde ca 10m från Rv40, över övre utvärderingströskeln. Vid denna punkt gäller dock ej MKN. Vid de andra två mätpunkterna i detta område ligger det beräknade dygnsmedelvärdet under det nedre tröskelvärdet.
Figur 20: Simuleringar över Landvetter flygplats.
Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002, µg/m3.
Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/ m3.
NO2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m3.
Rävlanda
Tre mätplatser (figur 21) har varit placerade i och runtomkring Rävlanda. Figur 21: Mätplatser i Klippans naturreservat och i Rävlanda.
Klippans naturreservat Grandalsmotet
Rävlanda centrum
De uppmätta NO2-värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i tabell 20.
Tabell 20: Mätplatsens namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2 -värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden.