Slutsatser och diskussion

Både de uppmätta och beräknade resultaten tyder på att övre utvärderingströskel för MKN för NO2 och PM10 överskrids i några mätplatser (5 av 19 stycken, inklusive Gårda) i

mätområdet. Det innebär att den fortsatta kontrollen ska ske genom mätning som kan

kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar. Vid Gårda ligger halterna på så höga nivåer att MKN för dygn för NO2 överskrids. Bensen och CO överskrider inte MKN och inte heller övre utvärderingströskel. Mer detaljer om respektive parameter följer nedan.

NO2

Vid den mobila mätvagnen i Landvetter visar de uppmätta halterna av NO2 att det kommer att vara svårast att klara dygnsnormen. Redan under de fyra månader (9 september-16 december 2002) som den mobila mätvagnen var placerad där överskeds MKN för dygn 13 gånger vid punkt 1 (får endast överskridas 7 gånger per år). Detta var dock i direkt anslutning till Rv40, vilket innebär att normen inte gäller vid just den platsen, men för att få en uppfattning om hur halterna beror på avståndet har denna mätpunkt använts. Vid punkt 2, ca 35m från Rv40 där normen gäller, har dygnsmedelvärdet inte överskridit MKN för dygn någon gång. Då det gäller MKN för timmar och år finns det risk för överskridande vid punkt 1, däremot är risken för överskridande vid punkt 2 liten.

Enligt de uppmätta värdena överskrids den övre utvärderingströskeln för NO2 vid både punkt 1 och 2 i Landvetter. Då den övre utvärderingströskeln överskrids ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar.

Simuleringsprogrammet räknar ut NOx-halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO2 och NOx utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NOx–halter är andelen NO2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NOx. Det sambandet som använts är uträknat med hjälp av mätvärden från Femmanstationen. Denna station är dock belägen mitt i stan och det är inte säkert att samma samband stämmer lika väl i ytterområden. Simuleringsprogrammet valideras med de uppmätta NO2-halterna från diffusionsprovtagarna.

I områdena från Göteborg till Rävlanda visar beräkningar i Enviman att MKN för NO2 för års- och timmedelvärdena inte överskrids. Simuleringarna visar att det är störst risk att MKN överskrids då det gäller dygnsmedelvärdet, detta sker bl a i området runt E6 vid Gårda i Göteborg. För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var beräkningarna överskrider utvärderingströsklarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom de är svårast att klara. Enligt beräkningarna överskrids MKN för dygn vid mätpunkten

närmast E6 i Gårda samt vid mätpunkten ca 50m från E6. Övre utvärderingströskel överskrids enligt beräkningarna vid de två mätpunkterna närmast Rv40 i Kallebäck samt vid

Flygplatsmotet. Halterna ligger mellan övre och nedre tröskelvärde vid mätpunkten 100m från vägen i Gårda, inne i bostadsområdet vid Kallebäck, vid Mölnlycke Metallvägen och vid de två mätpunkterna närmast Rv40 i Landvetter. Vid de övriga punkterna låg riktvärdena under det nedre tröskelvärdet. Då den övre utvärderingströskeln överskrids ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar. Då den nedre

och beräkning. Det vill säga mätningar behöver inte ske överallt utan kan kombineras med beräkningar.

Tidigare undersökningar som gjorts vid Miljöförvaltningen i Göteborg visar att halterna år 2006 kommer ha sjunkit, detta innebär att det sannolikt inte kommer vara något problem att klara MKN för NO2 utefter Rv40 år 2006.

PM10

MKN för PM10 vid mätvagnen i Landvetter överskrids inte vare sig då det gäller dygns- eller årsmedelvärde. Vid mätplatsen gäller MKN.

Det visar sig att dygnsmedelvärdet för partikelhalten under mätperioden överstiger det övre tröskelvärdet. Medelvärdet för mätperioden var vid Femmanhuset 16,3 µg/m³ och vid

Landvetter station 16,4 µg/m³. Då periodmedelvärdena överstiger det översta tröskelvärdet för MKN för PM10 för år, 14 µg/m³, är det stor risk att även det uppmätta årsmedelvärdet

kommer överstiga det översta tröskelvärdet för år. Till följd av det här ska senare kontroller ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar.

CO

Mätningarna vid Byvägen i Landvetter visar att halten CO under mätperioden ligger långt under MKN för CO. Både gräns- och riktvärde klaras utan problem. Detta innebär att inga vidare åtgärder krävs enligt lagstiftningen.

Bensen

Mätvärdena under de båda perioderna ligger klart under MKN för bensen på 5 µg/m³ som årsmedelvärde i utomhusluft. Risken för att bensenhalten utefter Rv40 från Göteborg till Rävlanda kommer att överskrida MKN är liten. Inte heller övre utvärderingströskel överskrids vid mätpunkterna utan de högsta värdena ligger mellan övre och nedre tröskelvärde.

Bilaga 1

Emissioner/emissionsfaktorer och atmosfärskemisk omvandling för NO

x NOx bildas som tidigare nämnts vid all slags förbränning. Dels kommer kväve från

kväveföreningar i bränslet och dels från luftens kväve. Kväveoxidbildningen påverkas starkt av förbränningsförhållandena. Bildningen gynnas av hög temperatur, en annan faktor som också påverkar är syrgashalten i lågan.

NOx-utsläppen består som ovan nämnts till största delen av NO. I atmosfären sker sen en oxidation av NO till NO2 enligt flera mekanismer t ex direkt oxidation med syre (O2) (1) eller direkt reaktion med ozon (O3) (2).

2NO+O2→2NO2 (1)

NO+O3 →NO2+O2 (2)

Oxidationen sker till största delen med hjälp av hydroxylradikaler (i dagsljus) och via omvandling till NO3 (3) och N2O5 (främst i mörker) (4). NO2 oxideras sedan vidare till salpetersyra (HNO3) (5).

NO2+O3→NO3+O2 (3) NO3+ NO2→N2O5 (4) N2O5+H2O → 2HNO3 (5)

Salpetersyran kan på samma sätt som svavelsyran verka försurande. Kväveföreningarna kan transporteras långa sträckor, detta beror t ex på att kväveoxiderna måste omvandlas till i första hand salpetersyra för att kunna deponeras. Detta tar tid och innebär att depositionen av

Bilaga 2

Mätmetoder och instrument

Passiv mätning av NO2 och NO med diffusionsprovtagare

Passiv mätning av NO2 och NO har skett genomanrikning av provet på ett impregnerat filter. Provet analyseras i en gaskromatograf (GC) som möjliggör mätning av flera vanliga ämnen som ingår i den förorenade stadsluften. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att luft med känd konstant hastighet diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten (diffusionsprovtagare). Luftföroreningen reagerar med impregneringen, vilken är specifik för varje provtaget ämne, och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium.

Passiv mätning av VOC med Tenaxrör

Toluen, bensen och ett stort antal andra VOC kan provtas genom anrikning i så kallade Tenax rör. Passiva provtagare för VOC har använts i mätningen (provtagning + analys). Principen är den samma som för NO2 och NO, men med den skillnaden att tenaxen fungerar som en fälla för föroreningen, som sedan termiskt drivs ur adsorbenten med efterföljande analys i en GC. De mest lättflyktiga VOC adsorberas ej på tenax. Analysmetoden begränsar sen vilka VOC man kan mäta samtidigt.

Samtliga analyser av de passiva mätarna gjordes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. VOC halten motsvaras här av följande ämnen som institutet kan bestämma halten av (kända diffussionskonstanter och tillräcklig upplösning på GC:n.), det vill säga bensen, toluen, butylacetat, etylbensen, oktan, m+p-xylen, o-xylen och nonan.

Kontinuerliga mätningar med den mobila mätvagnen

De ämnen som mätts med den mobila mätvagnen under perioden är NO2, CO och PM10. Det instrument som använts för mätning av NO2, (NOx-NO) är ett kemiluminicensinstrument, Tecan 700 AL. Mätning av CO sker genom NDIR (icke-dispersiv IR) teknik, Unor 6N, så kallad IR-absorption. Partiklar mäts genom filtrering av luften med ett aktivt insug, TEOM Series 1400a Monitor. Alla mätningar med mobila vagnen ger ett timmedelvärde som utdata.

Kemiluminiscens

Kemiluminiscensmetoden används för att mäta kväveoxider, NOx, NO2 och NO i realtid genom att utnyttja den snabba reaktionen mellan NO och ozon (O3) till NO2, vilken sker under emission av kemiluminescent ljus. Metoden bygger på att olika molekyler sänder ut ljus när exciterade molekyler återgår till normalläge. En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända kemiluminescenta ljuset till en voltsignal. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet.

NDIR

Principen med NDIR, (Icke-dispersiv IR-teknik) baseras bl.a. på gasen kolmonoxids absorption av infrarött ljus. Provluften sugs kontinuerligt med hjälp av en vakuumpump genom en mätkyvett som bestrålas med infrarött ljus. Olika gasmolekylers förmåga att absorbera vissa våglängder sätter sitt speciella fingermärke för olika gaser. En fotodetektor mäter hur mycket ljus - av den våglängd som är specifik för CO-absorption - som absorberas i kyvetten. Ljusminskningen omvandlas till en volt-signal.

TEOM

För att mäta partikelkoncentrationen i luft, i det här fallet PM 10, används TEOM (Tapered Element Osillation Microbalance). Principen bygger på att filtret som partiklarna kontinuerligt samlas upp på oscillerar. Oscillationsfrekvensen som är direkt relaterad till partikelmassan på filtret mäts i realtid. Beroende på val av samplingsinlet kan instrumentet konfigureras för mätning av TSP, PM 10, PM 2.5 eller PM 1. Enligt rekommendationer från Naturvårdsverket ska de uppmätta partikelhalterna då detta instrumentet används räknas upp med 1.3.

Bilaga 3 Simuleringar

Beräknade halter av NO2 och VOC

Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den

begränsade mätserien och de trendstationer som är centralt belägna i regionen och som mäter luftföroreningar kontinuerligt. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal

förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i Enviman, Göteborgs miljöförvaltnings datorprogram som används vid simuleringar för att se hur luftsituationen ser ut idag och även få en prognos för framtiden .

Beräkningarna görs för ett normalår baserat på de senaste fem årens väderdata (1996-2001). Beräkningarna tar hänsyn till olika variationer som trafikens dygnsrytm och olika företags processer. I simuleringarna ingår samtliga kända utsläppskällor i regionen, dock kan bara de som ryms inom beräkningsområdet tas med vid beräkningarna. Mätvärdena i ytterkanterna kan därför bli lite för låga om det finns stora utsläppskällor precis utanför beräkningsområdet. Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och inte för hela regionen. Årligen uppdateras dock de större punktutsläppen och riksvägarna i hela regionen. Arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdaterades år 2000.

Vid brister i EDB finns det möjlighet att kompensera simuleringarna. Det görs genom att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns

kontinuerligt uppmätta koncentrationer av NO2. Inför mätningarna och beräkningarna i detta arbete har databasen för år 2000 uppdaterats beträffande utsläppen från företag i Härryda kommun och från företag i Göteborgs kommun. Dessutom har trafikmängderna i de berörda kommunerna uppdaterats.

Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Enviman har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (Airmod). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på

beräkningspunkterna i simuleringsprogrammet. Den här typen av spridningsberäkning tar inte hänsyn till gasernas kemi utan de betraktas som inerta. Simuleringsprogrammet räknar ut NOx-halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO2 och NOx utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NOx–halter är andelen NO2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NOx.

Resultaten av simuleringarna kan presenteras som medelvärden eller percentiler av beräknade timvärden. Tidigare mätningar och beräkningar visar att MKN för NO2 mätt som

dygnsmedelvärde är dimensionerande. Det vill säga att det blir svårare att klara dygnsnormen, 60 µg/m , för NO3

Bilaga 4

Meteorologi

Väderförhållanden under perioden 9 september 2002 till den 16 december 2002.

Vädret är av stor betydelse för luftföroreningarnas spridning och därmed koncentrationer. Den enskilt viktigaste meteorologiska parametern som i stor utsträckning avgör nivån av

luftföroreningar är vindhastigheten. Här följer en översiktlig bild över vädret i Göteborg samt diagram över vindhastighet och vindriktning vid mobila vagnen då den var placerad i

Landvetter tätort.

Under september månad var det varmt väder i ca två veckor med en dagstemperatur på över 20ºC. Medeltemperaturen under månaden var ca +14.6°C. Det blåste svaga eller måttliga vindar och det uppstod en hel del nattinversioner. Under månaden regnade det mindre än vad det normalt gör i september.

I oktober blev det kallare och medeltemperaturen var ca +5.3 ºC. Det kom mycket snö för att vara så tidigt, redan den 18-19 okt. Vindarna var måttliga under månaden och en del

nattinversioner förekom. Nederbörds mängden var större än normalt.

November var som en november brukar vara, med en medeltemperatur på +2,3ºC. Det blåste måttliga vindar och det förekom en del nattinversioner. Under november kom det dock något mer nederbörd än normalt.

I december var det torrt, kallt och mulet väder. Under månaden kom det ganska lite nederbörd och medeltemperaturen låg på ca –2,2. Det förekom till största delen måttliga vindar och en hel del inversioner.

Vid mobila vagnen i Landvetter blåste det under största delen av tiden mellan nordostliga och sydliga vindar (figur 1 )

Figur 1: Vindriktning i procent av tiden.

Vindhastigheten har vid den mobila vagnen i Landvettter under perioden 9 september till 16 december, 2002, varierat mellan 0,2 m/s och 3 m/s (figur 2).

Figur 2: Vindhastigheter vid mobila vagnen i Landvetter under perioden 9 sept-16 dec 2002.

Vi deltar i Göteborgsregionens luftvårdsprogram!

De organisationer, företag och kommuner som aktivt deltar i Luftvårdsprogrammet är:

AB Tefco Arla Foods Mejerier Göteborg Energi AB Göteborgs Hamn AB

Luftfartsverket Göteborg-Landvetter flygplats Mölndal Energi Nynäs Refining Preem Raffinaderi AB Renova Schenker AB Shell Raffinaderi AB Stena Line AB Taxi Göteborg Volvo Lastvagnar AB Volvo Personvagnar AB Vägverket - Region Väst Västtrafik Göteborgsregionens luftvårdsprogram

In document Luftföroreningar i Sydöstra korridoren (Page 34-43)