Luftföroreningar i Sydöstra korridoren

(1)

Luftföroreningar i

Sydöstra korridoren

mätningar och beräkningar av

kvävedioxid-

halter och andra luftföroreningar utefter

Rv 40 från Göteborg till Rävlanda under

oktober – december 2002

Erica Steen Miljöförvaltningen Göteborg Rapport 131 6 maj 2003

(2)

Förord

Rapporten ”Luftföroreningar i Sydöstra korridoren

-

Mätningar av och beräkningar av kvävedioxidhalter och andra luftföroreningar utefter Rv40 från Göteborg till Rävlanda under oktober-december 2002” har tagits fram av Erica Steen, Göteborgs Miljöförvaltning, på uppdrag av Göteborgsregionens luftvårdsprogram. I rapporten beskrivs mätningar utefter Rv40 i huvudsak i Härryda kommun. Några mätpunkter har dock varit placerade i Göteborgs kommun. Mätningar har gjorts med både en mobil mätvagn samt med passiva provtagare. Dessutom har beräkningar utförts för att få en bild över hur luftföroreningshalten av kvävedioxid i den aktuella kommunen ser ut. Emissionsdatabasen uppdaterades för att beräkningarna skulle kunna utföras.

Syftet med mätningar och beräkningar har varit att kartlägga i vilken utsträckning trafik och flyg påverkar i första hand bostäder i särskilt belastade områden. Resultatet ska också visa på i vilken utsträckning miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid, partiklar, kolmonoxid och bensen kan komma att överskridas i Härryda kommun.

(3)

Innehållsförteckning

1. Sammanfattning ... 4

2. Bakgrund... 5

Miljökvalitetsnormer ... 5

Hälso- och miljöeffekter av luftföroreningar... 7

Projektbeskrivning... 8 3. Metoder ... 9 Val av mätplatser ... 9 Emissionsinventering ... 9 4. Resultat... 10 Mobila mätvagnen... 10 Diffusionsprovtagare... 15

Diffusionsmätningar samt beräkningar per tätort... 17

Göteborg, Gårda och Kallebäck ... 17

Mölnlycke ... 22

Landvetter, villaområde ... 25

Landvetter, flygplats... 28

Rävlanda... 31

5. Slutsatser och diskussion ... 34

Bilaga 1: Emissioner/emissionsfaktorer och atmosfärskemisk omvandling för NOx

Bilaga 2: Mätmetoder och instrument Bilaga 3: Meteorologi

(4)

1. Sammanfattning

Miljöförvaltningen har fått i uppdrag att mäta och beräkna luftföroreningshalter utefter Rv40 på de platser i Härryda kommun där det finns risk för att miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids för framförallt kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10). Mätningarna har i

huvudsak varit koncentrerade runt Rv40.

Mätningar av NO2 har skett med passiva provtagare (diffussionsprovtagare) och en mobil

mätvagn. Mätningarna med de passiva provtagarna gjordes under perioden 14 oktober-11 november 2002, på 19 platser längs Rv40. Dessa platser är valda så att en del ligger i direkt närhet till vägen, en del inne i bostadsområden och några få i områden med bakgrundshalter. Den högsta NO2-halten som uppmättes med passiva provtagare var i Gårda (33,8 µg/m3) och

den lägsta var vid Klippans Naturreservat (3,4 µg/m3). Dessa kan jämföras med MKN för NO2 för årsmedelvärde (40 µg/m3) med antagandet att perioden motsvarar ett medel över året.

Mätningar med den mobila mätvagnen gjordes under perioden 9 september-16 december 2002 i direkt anslutning till Rv40 (punkt 1). Platsen valdes för att ge en bild av halterna i direkt anslutning till Rv40. Här uppmättes under den angivna perioden medelvärdet 34,2 µg/m3 och dygnsmedelvärdet 68,0 µg/m3 (98-percentil). MKN gäller dock inte i direkt anslutning till vägområden vilket gör att det ej går att jämföra resultaten direkt med MKN för år och dygn på 40 respektive 60 µg/m3. Luftvårdsprogrammets station i Gårda vid E6 i Göteborg har också använts. Här överskreds MKN för dygn under den angivna perioden. Under perioden 11 oktober-16 december 2002 skedde dessutom mätning i ett bostadsområde i Landvetter 35m från Rv40 (punkt 2). Platsen valdes för att ge en bild av halterna vid bostäder nära Rv40. Den högsta NO2-halten som uppmättes (medelvärde under perioden 11 oktober-16 december

2002) där MKN gäller var i Gårda (36,4 µg/m3) och den lägsta var vid Landvetter bostadsområde, punkt 2, (29,1 µg/m3_{). Dessa kan jämföras med MKN för NO}

2 för

årsmedelvärde (40 µg/m3) med antagandet att perioden motsvarar ett medel över året. Även under denna period överskreds MKN för dygn i Gårda.

Förutom NO2 har PM10, CO och bensen mätts. PM10 och CO har mätts med den mobila

mätvagnen och bensen med passiva provtagare på nio platser. För PM10 respektive CO överskreds ej MKN under perioden 9 september-16 december 2002. Detsamma gäller för bensen där halterna varierade mellan 0,9-2,8 µg/m3.

För att få en översiktlig bild över luftföroreningssituationen i området utmed Rv40 har utöver mätningarna även beräkningar (simuleringar) utförts för de större tätorterna. Beräkningarna har validerats med hjälp av mätningarna. Beräkningarna har utförts i Miljöförvaltningens Enviman system och redovisas i form av års-, dygns- och timmedelvärden. Beräkningarna visar att det är störst risk att MKN överskrids då det gäller dygnsmedelvärdena. De områden utefter Rv40 där det finns risk för ett överskridande är vid Gårda utmed E6 samt inom ett smalt stråk (ca 10-20m från vägen) i anslutning till Rv40 fram till Landvetters flygplats. En bit ifrån Rv40 ligger halterna mellan övre och nedre tröskelvärdena. Då avståndet till vägen växer ligger halterna under det nedre tröskelvärdet på de flesta mätplatser.

Både de uppmätta och beräknade resultaten tyder på att övre utvärderingströskel för MKN för NO2 och PM10 överskrids i några mätplatser (5 stycken av 19 stycken) i mätområdet. Det

innebär att den fortsatta kontrollen ska ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar.

(5)

2. Bakgrund

Miljökvalitetsnormer

Den 1 januari 1999 infördes en MKN i Sverige för SO2, NO2 och bly. Normerna gäller i

gatunivå. Det har under år 2001 även införts en MKN för PM10. Dessutom har

Naturvårdverket i mars 2003 infört en MKN för CO och bensen i utomhusluften som ska börja gälla den 1 juni 2003. De nivåer som fastställts i en MKN är juridiskt bindande till skillnad från miljömålen.

Kvävedioxid

MKN för NO2 är 40 µg/m3 som årsmedelvärde, vilket inte får överskridas. Normen för

dygnsmedelvärden är 60 µg/m3 och får inte överskridas mer än 7 gånger per år (98 percentil). På motsvarande sätt är normen för timmedelvärden 90 µg/m3. Timmedelvärdena får inte överskridas mer än 175 gånger per år (98 percentil) (tabell 1).

Tabell 1: MKN för NO2. MKN för NO2

Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

90 1 timme 175 timmar/år

60 1 dygn 7 dygn/år

40 år Får ej överskridas

Det finns även övre och nedre utvärderingströsklar för NO2 både då det gäller tim-, dygn- och

årsmedelvärden (tabell 2). Beroende på om de uppmätta värdena ligger över eller under tröskelvärdena finns föreskrifter om hur, med mätningar och/eller beräkningar, NO2-halterna i

luft bör kontrolleras.

Tabell 2: Tröskelvärdena för NO2. Kvävedioxider, NO2

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 72 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil)

Norm för

timmedel-värde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 54 µg/m3 luft mer än 175 gånger per kalenderår (98-percentil)

Norm för dygns-

medel-värde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 36 µg/m

3_{luft mer än 7 gånger}

per kalenderår (98-percentil)

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 32 µg/m3 luft Norm för

årsmedel-värde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 26 µg/m

3_luft

Bensen

För bensen finns en MKN, som börjar gälla den 1 juni 2003, som innebär att efter den 1 januari 2010 får årsmedelvärdet för bensen inte vara högre än 5µg/m3 luft (tabell 3). Tabell 3: MKN för bensen.

MKN för bensen

(6)

Det finns också en övre och en nedre utvärderingströskel (tabell 4). Tröskelvärdena talar om på vilket sätt, med mätningar och/eller beräkningar, bensenhalterna i luft vidare bör

kontrolleras.

Tabell 4: Tröskelvärdena för bensen.

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 3.5 µg/m3 luft Norm för

3_luft

Partiklar (PM10)

För PM10 finns en MKN som innebär att dygnsmedelvärdet den 31 december 2004 högst ska vara 50 µg/m3 under ett dygn, detta värde får överskridas 35 gånger per kalenderår (90-percentil). Dessutom får inte årsmedelvärdet vara över 40 µg/m3 (tabell 5).

Tabell 5: MKN för PM10. MKN för PM10

Halt (µg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

50 1 dygn 35 dygn/år

Det finns också en övre och en nedre utvärderingströskel (tabell 6). Tröskelvärdena talar om på vilket sätt, med mätningar och/eller beräkningar, partikelhalterna i luft vidare bör

kontrolleras.

Tabell 6: Tröskelvärdena för PM10.

Norm för dygns-

medel-värde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 µg/m

3_{luft mer än 7 gånger}

per kalenderår (98-percentil)

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 µg/m3 luft Norm för

3_luft

Kolmonoxid (CO)

För CO finns en MKN, som börjar gälla den 1 juni 2003, som innebär att efter den 1 januari 2010 får årsmedelvärdet för CO inte vara högre än 10 mg/m3 luft (tabell 7).

Tabell 7: MKN för CO. MKN för CO

Halt (mg/m3) Tid för medelvärde Får överskridas högst

Det finns också en övre och en nedre utvärderingströskel (tabell 8). Tröskelvärdena talar om på vilket sätt, med mätningar och/eller beräkningar, CO-halterna i luft vidare bör kontrolleras. Tabell 8: Tröskelvärdena för CO.

Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 7 mg/m3 luft Norm för

årsmedel-värde Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 5 mg/m

(7)

Det finns också ett riktvärde för kolmonoxid på 6 mg/m3, som 8 timmars glidande medelvärde. Riktvärdet bör inte överskridas mer än 88 timmar per vinterhalvår. Hälso- och miljöeffekter av luftföroreningar

Hälsoriskerna med luftföroreningar är främst ett tätortsproblem, eftersom den största källan generellt sett är trafiken.

Kväveoxider (NOx)

NOx utgörs av NO och NO2. NO är en färglös, luktfri gas. NO2 är gulbrun och har en

irriterande lukt. Största delen av NO2 härstammar från trafiken. Andra viktiga källor är

oljeeldning och olika industriprocesser. NOx bildas vid all förbränning genom att luftens syre

och kväve vid hög temperatur reagerar med varandra. Vid nybildning av NOx består den

största delen av NO men även en viss del NO2. All NO kommer att förr eller senare oxideras

till NO2. Detta sker framför allt genom reaktion med ozon. Vid bildande av fotokemisk smog

är utgångsprodukten NOx. Det är framför allt NO2 som är hälsofarlig. Gasen kan bl a leda till

vävnadsskador i lungorna eller bidra till att lungornas förmåga att försvara sig mot

luftföroreningar minskar. NO2 kan alltså bidra till ökad frekvens av luftvägsinfektioner och

till uppkomst av lungcancer. Hur känslig man är mot NO2 varierar mycket från person till

person, astmatiker är särskilt känsliga. NO2 kan öka astmareaktionen hos folk som är

allergiska mot t ex pollen.

Bensen

Bensen är ett aromatiskt kolväte som är cancerogent. Ämnet frigörs till luften vid hantering och förbränning av petroleumprodukter. Rök från vedeldning och tobaksrök innehåller också höga halter av bensen. Förhöjda halter kan framförallt uppmätas i städer och intill stora trafikleder. Bensen kan ge upphov till genetiska skador, leukemi och andra cancersjukdomar.

PM10

Partiklarna kan antingen vara primära (mekaniska) eller sekundära (kemiska). De primära bildas vid förbränning men kan också utgöras av t ex uppvirvlat damm, små sotflagor, pollen. Hur stora utsläppen av primära partiklar är och hur utsläppen fördelar sig mellan olika källor är inte helt klarlagt. En preliminär utredning pekar ut småskalig vedeldning och dieselmotorer som de viktigaste källorna, men resultatet är osäkert. De sekundära partiklarna bildas i luften och består framförallt av sulfat- och nitratsalter som bildas från svaveldioxid respektive kväveoxider. De sekundära partiklarna är små och kan hålla sig svävande i luften under lång tid. Ett stort antal olika studier från USA och Europa visar att när halten små partiklar i luften stiger ökar dödligheten i luftvägs- samt hjärt- och kärlsjukdomar och fler söker sjukhusvård för bronkit och astma. Troligen skapar och förvärrar partiklarna inflammationer i luftvägarna. De allra minsta partiklarna anses vara skadligast. Det beror främst på att de vid inandning kan följa med långt ner i lungorna. Partiklarnas form och kemiska sammansättning antas också ha betydelse för farligheten.

Kolmonoxid (CO)

CO bildas vid förbränning när tillförseln av luft är otillräcklig. Utsläppen av CO i tätortsmiljö kommer nästan uteslutande från biltrafiken. CO är en lukt och färglös gas och är i första hand ett problem i starkt trafikerade gatumiljöer, tunnlar och i parkeringsgarage mm. CO

förekommer också i stora mängder i cigarettrök. CO absorberas av det röda färgämnet

(8)

hjärtat och centrala nervsystemet som utsätts för skador. På grund av att syrebrist uppstår kan också foster skadas av ämnet.

Emissioner/emissionsfaktorer och atmosfärskemisk omvandling för NOx redovisas i bilaga 1.

Projektbeskrivning

Kommunerna Härryda och Göteborg ingår i Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Luftvårdsprogrammet har gett Miljöförvaltningen i Göteborg i uppdrag att genomföra mätningar av luftföroreningar i främst Härryda kommun men även vid Gårda i Göteborg (figur 1), för att undersöka om MKN klaras för NO2 och för PM10. Samt att även studera

trafikens och flygets påverkan på i första hand bostäder i särskilt belastade områden. De mest utsatta områdena är de som ligger i närhet av Rv40, vilken genomkorsar de två kommunerna. Mätningar har skett med passiva provtagare samt med en mobil mätvagn. Dessutom har simuleringar skett för att få en bild av hur luftföroreningssituationerna i kommunerna ser ut.

Figur 1: Karta över det aktuella området längs Rv40.

De ämnen som har studerats är NO2, PM10, CO och bensen. Tidigare mätningar av SO2 och

bly tyder på att risken för överskridande av MKN för dessa ämnen är liten, de har därför inte studerats närmare i detta projektet.

(9)

3. Metoder

Val av mätplatser

De i projektet beräknade halterna av NO2 har jämförts med parallellt uppmätta halter vid fasta

stationer. De stationer som används i analysen är främst Luftvårdsprogrammets station i gatunivå vid Gårda och Göteborgs stads mätning i taknivå vid station Femman i Östra Nordstan i centrala Göteborg.

Provtagningsplatserna för kampanjmätningarna med passiva provtagare har valts så att det ska gå att studera hur halterna avtar med avståndet till Rv40, dessutom för att kunna validera spridningsberäkningarna.

Mätplatserna ska väljas så att de representerar den högsta exponering som befolkningen i allmänhet utsätts för. Det kan dock vara så att om stora grupper i befolkningen utsätts för låga eller måttliga halter av luftföroreningar under längre tid, så kan det ge större totala medicinska effekter än då ett fåtal personer exponeras för höga halter under korta uppehållstider.

De instrument och metoder som används vid mätningen redovisas i bilaga 2. Emissionsinventering

De källor som finns upptagna i emissionsdatabasen (EDB) och som tillhör de aktuella

kommunerna har gåtts igenom och uppdaterats med de värden som funnits tillgängliga. Även nya punktkällor och väglänkar i Härryda kommun har lagts in. Dessutom har väglänkarna inom mätområdet uppdaterats både gällande sträckning, emissionsutsläpp, fordonsfördelning och fordonsmängd. Simuleringarna har utförts i dataprogrammet Enviman, bilaga 3.

(10)

4. Resultat

Mätningar av NO och NOx/NO2 har skett med passiva provtagare (diffussionsprovtagare)

under tiden 14 oktober 2002 till 11 november 2002, på 19 platser längs Rv40.

Med den mobila mätvagnen, vilken var placerad i ett bostadsområde i Landvetter i direkt närhet av Rv40 från den 9 september 2002 till den 18 december 2002, har mätning av

luftföroreningar skett kontinuerligt. De parametrar som mäts med den mobila vagnen och som studeras i rapporten är NO2, CO och PM10.

Dessutom har det skett simuleringar över Gårda samt över tätorterna utefter Rv40. Mobila mätvagnen

NO2

Den mobila mätvagnen var placerad vid Rv40 i Landvetter tätort under tiden mellan den 9 september 2002 till den 16 december 2002. Från den 11 oktober har mätningarna skett i två punkter, punkt 1 ca 10 meter från Rv40 och punkt 2 ca 35 meter från vägen. Meteorologi från den mobila mätvagnen under mätperioden redovisas i bilaga 4.

Medelvärdet för NO2 under hela mätperioden låg på ca 34 µg/m3 vid punkt 1 (tabell 9). Vid

en jämförelse mellan de två mätpunkterna i Landvetter under perioden 11 oktober-16

december, ser man att halterna avtar relativt snabbt med avståndet till vägen. Medelvärdet vid punkt 1 låg på 38.6 µg/m3 och vid punkt 2 på 29.1 µg/m3 (tabell 10). Uppmätta värden

redovisas som timmedelvärde för punkt 1 och 2 (figur 2 och 3) och dygnsmedelvärde för punkt 1 (figur 4). Dessutom visas dygnsmedelvärden från punkt 1 och 2 i Landvetter (figur 5). Tabell 9: Mätvärden för NO2 från mobila vagnen, vid punkt 1 hela mätperioden 9

september-16 december 2002, vid Landvetter samt från Femmanhuset och Gårda. Kvävedioxid, NO2 (µg/m3) Landvetter Femman Gårda Får överskridas högst

Årsmedelvärde 25.4

Periodmedelvärde 34.2 27.8 39.7

Högsta dygnsmedelvärde under perioden

73.7 60.3 82.9

Högsta timmedelvärde under perioden

157.3 126.7 133.6

98%-il dygn under perioden 68.0 56.6 71.1 98%-il timme under perioden 89.5 72.4 93.6 Antal dygn >60 under

perioden

13 1 10 7 ggr/år

Antal timmar >90 under perioden

(11)

Tabell 10: Mätvärden för NO2 från mobila vagnen vid punkt 1 och 2 vid Landvetter samt från Femmanhuset och Gårda under perioden 11 oktober-16 december 2002. Kvävedioxid, NO2

(µg/m3)

Landvetter 1 Landvetter 2 Femman Gårda Får över-skridas högst Årsmedelvärde 25.4 Periodmedelvärde 38.6 29.1 26.1 36.4 Högsta dygnsmedelvärde under perioden 74.4 56.1 56.6 82.9 Högsta timmedelvärde under perioden 161.3 127.9 118.8 125.4

98%-il dygn under

perioden 65.3 55.3 55.9 73.3

98%-il timme under perioden

82.1 70.2 65.6 92.8

Antal dygn >60 under perioden

4 0 0 7 7 ggr/år

Antal timmar >90 under perioden

13 6 5 38 175 ggr/år

(12)

Figur 3: Timmedelvärde för NO2 vid punkt 2, Landvetter.

(13)

Figur 5: Dygnsmedelvärde för NO2 vid punkt 1 och 2, Landvetter.

Vid mobila vagnen i Landvetter visar de uppmätta halterna av NO2 att det kommer att vara

svårast att klara dygnsnormen. Redan under de fyra månader som den mobila mätvagnen var placerad där överskeds MKN för dygn 13 gånger vid punkt 1 (får endast överskridas sju gånger per år). Detta var dock i direkt anslutning till Rv40, vilket innebär att normen inte gäller vid just den platsen, men för att få en uppfattning om hur halterna beror på avståndet har denna mätpunkt använts. Vid punkt 2, där normen gäller, har dygnsmedelvärdet inte överskridit MKN någon gång. Då det gäller MKN för timmar och år finns det risk för

överskridande vid punkt 1, däremot är risken för överskridande vid punkt 2 liten. Mätvärdena för NO2 från den mobila mätvagnen i Landvetter överskrider den övre utvärderingströskeln

för dygnsmedelvärden vid punkt 1 och 2. Detta innebär att vidare uppföljning ska ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser går det bra med beräkningar. För timmedelvärden överskrider

mätvärdena den nedre utvärderingströskeln vilket innebär att vidare uppföljning ska ske genom en kombination av mätning och beräkning. Det vill säga mätningar behöver inte ske överallt utan kan kombineras med beräkningar.

PM10

Av PM10 skedde mätningen ca 25m från Rv40 vid den mobila mätvagnen som var placerad i Landvetter tätort under tiden, 9 september 2002 till den 16 december 2002. De uppmätta dygnsmedelvärdena visas i tabell 11 och figur 6. Medelvärdet för perioden antas ge en ungefärlig bild över hur årsmedelvärdet kommer att bli samt hur stor risken är för att MKN

(14)

för år överskrids. Mätvärdena har räknats upp med en faktor på 1.3 enligt Naturvårdverkets rekommendationer.

Tabell 11: Mätvärden för PM10 från mobila vagnen, 9 september-16 december 2002, vid Landvetter samt från Femmanhuset.

Partiklar, PM10 (µg/m3) Landvetter Femman Får överskridas högst

Årsmedelvärde 17.6

Periodmedelvärde 16.4 16.3

Högsta dygnsmedelvärde under perioden

46.8 37.9 98%-il dygn under perioden 36.4 32.2

Antal dygn >50 under perioden

0 0 35 ggr/år

Figur 6: Dygnsmedelvärden för PM10 vid Landvetter

MKN för PM10 vid mätvagnen i Landvetter överskrids inte vare sig då det gäller dygns- eller årsmedelvärde.

Det visar sig att dygnsmedelvärdet för partikelhalten under mätperioden överstiger det övre tröskelvärdet (figur 7). Medelvärdet för mätperioden var vid Femmanhuset 16.3 µg/m3 och vid Landvetter station 16.4 µg/m3. Då periodmedelvärdet överstiger det översta tröskelvärdet för MKN för PM10 för år, vilket är på 14 µg/m3_{är det stor risk att även det uppmätta}

(15)

årsmedelvärdet kommer överstiga det översta tröskelvärdet för år. Till följd av det här ska senare kontroller ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar.

Figur 7: Dygnsmedelvärde för PM10 vid Landvetter. CO

Mätningarna vid mobila vagnen i Landvetter visar att halten CO under mätperioden ligger långt under den antagna MKN. Både gräns- och riktvärde för CO klaras utan problem. Diffusionsprovtagare

Diffusionsmätningar 2002

Diffusionsmätningar av NO2 och NO genomfördes under sammantaget två mätperioder om

vardera 14 dagar. Första perioden var 10-14 till 10-28, andra perioden var 2002-10-28 till 2002-11-11. Totalt har diffusionsprovtagare varit placerade vid 19 punkter längs Rv40, från Gårda vid E6 i Göteborg till Rävlanda i Härryda kommun. Mätvärdena har under den första mätperioden legat lite lägre än under den andra perioden (figur 8).

(16)

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 Gårda närmast E6:an

Gårda 50 meter från E6:an _{Gårda 100 meter} från E6:an Kallebäck norra sidan RV40 _{Kallebäck Södra} sidan RV40 Kallebäck inne i bostadsområdet

Mölnlycke slutet av

Metallvägen Mölnlycke vid biblioteket Mölnlycke bakgrund Råda

Landvetter vid intag 2 (dubbelprov) Landvetter 50 m från mobila vagnen Landvetter 100m

från m-vagnen

Landvetter

bakgrund efter

Härryda

hembygdsgård Flygplatsmotet, brandvägen Landvetter flygplats terminalbyggnaden

Klippans

Naturreservat

Grandalsmotet vid

vägskylten Rävlanda vid vårdcentralen

Period 1 Period 2

Figur 8: De uppmätta värdena från diffusionsprovtagarna under mätperiod 1 och 2. Den högsta halten har uppmätts vid den mätpunkten i Gårda som ligger närmast motorvägen. De platser där höga halter också uppmätts är vid Gårda 50 m från E6 samt vid mätpunkten intill flygplatsmotet. Mätningarna med diffusionsprovtagare visar att risken för att MKN för NO2 för år på 40 µg/m3 överskrids är liten på de flesta platserna (figur 8) då den aktuella

mätperioden antas motsvara ett årsmedelvärde. Det nedre tröskelvärdet på 26 µg/m3

överskreds inte heller mer än i vid tre mätpunkter. En jämförelse mellan de uppmätta värdena och de beräknade behandlas senare i rapporten.

VOC provtagare har varit utplacerade vid 9 av de 19 mätpunkterna under två mätperioder på respektive 7 dygn (figur 9). Första perioden var 2002-10-28 till 2002-11-04 och den andra perioden 2002-11-04 till 2002-11-11.

Bensenhalter under tiden 28 nov till 11 okt

0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 Gårda närmast E6:an

Gårda 50 meter från E6:an _{Gårda 100 meter} från E6:an _{Kallebäck Södra} sidan RV40

Landvetter

bakgrund efter Skällsjöås

Härryda

hembygdsgård _{(Härrydavägen)} Flygplatsmotet, brandvägen

Landvetter flygplats terminalbyggnaden Grandalsmotet vid

vägskylten

µg/m3

Period 1 Period 2

Figur 9: De uppmätta halterna av bensen utefter Rv40 under mätperiod 1 och 2. Mätvärdena under de båda perioderna ligger under den antagna MKN för bensen på 5 µg/m3 som årsmedelvärde i utomhusluft. Risken för att bensenhalten utefter Rv40 från Gårda till Rävlanda kommer att överskrida MKN är liten.

(17)

Diffusionsmätningar samt beräkningar per tätort

Det gjordes en simulering med det aktuella vädret för samma tidsperiod som mätperioden med diffusionsprovtagarna, denna simulering validerades med hjälp av de uppmätta värdena från diffusionsprovtagarna. Då simuleringsområdena endast bestod av ett litet område runt respektive tätort beräknades en bakgrundshalt. Bakgrundshalten antogs vara uppdelad i långväga transport, samt i en del från bland annat Göteborg. Den totala bakgrundshalten uppskattades ligga på ca 5 µg/m3. Efter detta gjordes simuleringar över ett genomsnittsår. Då det saknas mätningar som sträcker sig över en så lång period som ett år görs antagandet att bakgrundshalten i dessa simuleringar är lika stor som för simuleringarna över samma tidsperiod som diffusionsprovtagarnas mätperiod. Genom dessa antaganden och uppskattningar fås en bild över luftföroreningshalterna i tätorterna utefter Rv40.

Göteborg, Gårda och Kallebäck

Inom detta område har mätningar med diffusionsprovtagare skett på sex mätplatser, bilder på sex av mätplatserna visas i figur 10. Mätvärden från Femmanstationen redovisas också. Diffusionsprovtagarna har varit placerade vid de vita pilarna.

Figur 10: Mätplatser i Gårdaområdet, Göteborg

Provhållarna placerade på taket till E6 samt provplatsen på brofundamentet .brofundamentet.

(18)

Kallebäck norra sidan Kallebäck södra sidan

Kallebäck södra sidan inne i bostadsområdet

De uppmätta NO2 värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i

tabell 12. Dubbelproverna ger möjlighet till kvalitetskontroll i mätningen.

Dubbelprovtagningen visar att det är små avvikelser mellan de enskilda proverna.

Tabell 12: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta värden under de två mätningarna och medelvärdet för NO2 för hela mätperioden. Nr Namn mn Enkel/ Enkel/

Dubbel Dubbel Mätvärden Mätvärden 1:a perioden 1:a perioden Mätvärden 2 Mätvärden 2 2:a perioden 2:a perioden Medel Medel

Mätstationen vid Femman

(ej diffusionsprovtagare) 22,6 29,9 26,2

Gårda mätstation (ej diffusionsprovtagare)

30,3 46,2 38,2

1 Gårda närmast E6 E 29,3 38,3 33,8

2 Gårda 50 m från E6 E 22 29,2 25,6

3 Gårda 100 m från E6 E 17,9 24,4 20,2

4 Kallebäck norra sidan av

Rv40 E 14,7 22,3 18,5

5 Kallebäck södra sidan av Rv40

E 17,8 25,2 21,5

6 Kallebäck, bostadsområde på södra sidan av Rv40

(19)

Den högst uppmätta halten är vid den punkt som ligger närmast E6 vid Gårda. Genom att studera de tre mätpunkterna i Gårda syns tydligt hur NO2 halten avtar när avståndet till E6

ökar, figur 11. 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 35,0 40,0 45,0 Gårda närmast E6:an Gårda 50 meter från E6:an Gårda 100 meter från E6:an Period 1 Period 2

Figur 11: Mätvärden från mätningen med diffusionsprovtagare av NO2 vid Gårda. De tre återstående punkterna ligger nära bostäder, de uppmätta halterna visar att det är högre halt på den södra sidan vilket kan förklaras med att det under mätperioden till största delen har blåst nord-nordvästliga vindar (figur 12). Även dessa mätpunkter visar att halten avtar inne i bostadsområdet och risken för att MKN överskrids där är liten.

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 30,0 Kallebäck norra sidan RV40 Kallebäck Södra sidan RV40 Kallebäck inne i bostadsområdet Period 1 Period 2

Figur 12: Mätvärden från mätningen med diffussionsprovtagare av NO2 vid Kallebäck. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna, visas i tabell 13.

(20)

Tabell 13: De uppmätta och simulerade medelvärden för NO2 i Gårda-Kallebäck för tidsperioden 14/10-11/11 samt värden från simuleringen för ett genomsnittsår.

Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 1 Gårda närmast E6 33,8 34,0 30,6 2 Gårda 50 m från E6 25,6 26,2 24,3 3 Gårda 100 m från E6 20,2 21,4 19,1

4 Kallebäck norra sidan av

Rv40 18,5

20,4 21,8 5 Kallebäck södra sidan av

Rv40

21,5 26,1 29,9

6 Kallebäck, bostadsområde

på södra sidan av Rv40 17,6 17,5 17,0

Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår, över Gårda-Kallebäck visar att MKN överskrids i huvudsak i de områden som ligger i närheten av E6 (figur 13). Mätplatserna är markerade i simuleringsbilderna med hjälp av siffror. Det kommer att vara svårast att klara MKN för dygn, vilken överskrids bl a utefter E6 och nära Rv40, de områden där MKN överskrids är rödmarkerade i figur 13.

För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var utvärderingströsklarna

överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Enligt beräkningarna överskrids MKN för dygn vid mätpunkten närmast E6 i Gårda samt vid mätpunkten ca 50m från E6. Vid mätpunkten 100m från vägen ligger halterna mellan övre och nedre utvärderingströskel. En uppskattning utifrån beräkningarna är att den övre utvärderingströskeln överskrids inom ett område kring E6 vid Gårda på ca 80-90m från vägen. Vid Kallebäck ligger de två mätpunkterna på vardera sidan om Rv40 inom ca 10-20m från vägen intill cykel- och gångbana. De beräknade halterna för dygnsmedelvärde ligger här över övre utvärderingströskel. Mätpunkten inne i bostadsområdet ligger enligt beräkningarna mellan det övre och det nedre tröskelvärdet.

(21)

Figur 13: Simuleringar över Gårda-Kallebäck

Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002, µg/m3 _{Årsmedelvärde, för NO}

2 halter, µg/m3.

(22)

Mölnlycke

I Mölnlycke har mätning med diffusionsprovtagare skett på tre mätplatser (figur 14). Figur 14: Mätplatser i Mölnlycke.

Mölnlycke slutet av Metallvägen Mölnlycke vid biblioteket

Mölnlycke vid biblioteket (från andra hållet) Mölnlycke bakgrund Råda Säteri.

tabell 14.

Tabell 14: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2-värden (µg/m3) under de två mätperioderna samt medelvärdet för hela

mätperioden.

Nr Namn Enkel/

Dubbel Mätvärden1:a perioden

Mätvärden 2

2:a perioden Medel 7 Mölnlycke slutet av

Metallvägen

E 16,1 22,0 19,1 8 Mölnlycke vid

biblioteket E 11,7 17,3 14,5

9 Mölnlycke bakgrund vid Råda Säteri

E 6,3 10,2 8,3

Mätningarna i Mölnlycke har skett vid Mölnlycke centrum, vid Metallvägen som ligger i direkt anslutning till Rv40, samt vid Råda Säteri för att få en bakgrundshalt. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN är liten. Den högsta halten uppmättes

(23)

vid slutet av Metallvägen. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 15.

Tabell 15: De uppmätta och simulerade NO2 medelvärdena i Mölnlycke för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår.

Nr Namn Uppmätt

medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 7 Mölnlycke slutet av Metallvägen 19,1 20,4 18,3 8 Mölnlycke vid biblioteket 14,5 14,5 13,7

9 Mölnlycke bakgrund vid

Råda Säteri 8,3 8,9 8,3

Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår över Mölnlycke visar också på att MKN för år och timmedelvärden inte överskrids. Svårast att klara är MKN för dygnsmedelvärden, vilken överskrids på vissa platser utefter Rv40, de områden som överskrider MKN är rödmarkerade i figur 15. Beräkningarna visar att simuleringen stämmer bra överens med de uppmätta

mätvärdena.

överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid mätpunkt 7, vilken ligger ca 10-20m från Rv40 vid cykel- och gångbana, mellan övre och nedre

tröskelvärde. Vid de andra två mätpunkterna i detta område ligger det beräknade dygnsmedelvärdet under det nedre tröskelvärdet.

(24)

Figur 15: Simuleringar över Mölnlycke.

Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002,

µg/m3_. Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/m

3_.

(25)

Landvetter, villaområde Landvetter, villaområde

Fyra mätplatser (figur 16, bild saknas på en av mätplatserna) har valts inom detta område. Fyra mätplatser (figur 16, bild saknas på en av mätplatserna) har valts inom detta område.

Figur 16: Mätplatser i Landvetter. Figur 16: Mätplatser i Landvetter.

Landvetter punkt 1 och 2. Landvetter punkt 1 och 2.

Landvetter bakgrund efter Skällsjöås.

tabell 16.

Tabell 16: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2-värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Tabell 16: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2-värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden. Nr

Nr Namn Namn Enkel/ Enkel/ Dubbel Dubbel Mätvärden Mätvärden 1:a perioden 1:a perioden Mätvärden 2 Mätvärden 2 2:a perioden 2:a perioden Medel Medel 10

10 Landvetter vid intag 2 Landvetter vid intag 2 D D 15,7 15,7 22,5 22,5 20,0 20,0 11 11 Landvetter 50 m från mobila vagnen Landvetter 50 m från mobila vagnen E E 14,0 14,0 19,5 19,5 16,8 16,8 12 12 Landvetter 100 m från m-vagnen, Toes väg Landvetter 100 m från m-vagnen, Toes väg E E 11,6 11,6 15,5 15,5 13,6 13,6 13 13 Landvetter bakgrund efter Skällsjöås Landvetter bakgrund efter Skällsjöås E E 4,4 4,4 6,4 6,4 5,4 5,4

Mätningarna i Landvetter har skett både vid bostäder i närheten av Rv40 och för att få en uppfattning om bakgrundshalten. Halterna sjunker med avståndet till Rv40 (figur 17). Mätningarna i Landvetter har skett både vid bostäder i närheten av Rv40 och för att få en uppfattning om bakgrundshalten. Halterna sjunker med avståndet till Rv40 (figur 17).

(26)

0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0

Landvetter vid intag 2 _(dubbelprov) Landvetter 50 m från mobila vagnen

Landvetter 100m från m-vagnen Toes väg Landvetter bakgrund

efter

Skällsjöås

Period 1 Period 2

Figur 17:Mätvärden från mätningen med diffussionsprovtagare av NO2 vid Landvetter villaområde.

De uppmätta halterna tyder på att risken för överskridande av MKN är liten. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 17.

Tabell 17: De uppmätta och simulerade NO2-medelvärdena i Landvetter villaområde för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår.

Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 10 Landvetter vid intag 2 20,0 19,5 17,4

11 Landvetter 50 m från mobila vagnen

16,8 16,7 14,9 12 Landvetter 100 m från

mobila vagnen Toes väg 13,6 13,3 12,0

13 Landvetter bakgrund efter Skällsjöås

5,4 5,3 5,2

MKN för års- dygns- och timmedelvärden klaras (figur 18). Simuleringarna visar att det är svårast att klara MKN för dygnsmedelvärden. Dessa värden har inte överskridits vid mätplatserna i Landvetter.

överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid mätpunkt 10, vilken ligger ca 35m från Rv40 vid gångbana samt för punkt 11 vilken ligger ca 60m från vägen vid bostäder, mellan övre och nedre tröskelvärde. Vid de andra två mätpunkterna i detta område ligger det beräknade dygnsmedelvärdet under det nedre tröskelvärdet.

(27)

Figur 18: Simuleringar över Landvetter villaområde.

Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002, µg/m3_.

Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/m3.

(28)

Landvetter, flygplats

På tre mätplatser (figur 19) har mätning med diffusionsprovtagare skett i detta området. Figur 19: Mätplatser i området kring Landvetter flygplats.

Härryda hembygdsgård (Härryda vägen) Flygplatsmotet vid brandvägen.

Landvetter flygplatsterminalbyggnaden Landvetter flygplats åt andra hållet

De uppmätta NO2-värdena och om mätningen skett med enkel- eller dubbelprov redovisas i

(29)

Tabell 18: Mätplatsernas namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2 värden under de två mätperioderna och medelvärdet för hela mätperioden.

Nr Namn Enkel/ Dubbel Mätvärden 1:a perioden Mätvärden 2 2:a perioden Medel 14 Härryda hembygdsgård (Härrydavägen) E 7,8 12,1 10,0 15 Flygplatsmotet, brandvägen E 25,0 27,2 26,1 16 Landvetter flygplats, terminalbyggnaden E 12,9 19,6 16,3

En mätpunkt är placerad i anslutning till Rv40 vid ”brandvägen” in till Landvetter flygplats, en punkt är placerad vid terminalbyggnaden vid flygplatsen och den tredje är vid Härryda hembygdsgård vilken ligger i in- och utflygningsområdet.

De uppmätta halterna visar att risken för överskridande av MKN är liten. Den högsta halten uppmättes vid Flygplatsmotet i anslutning till Rv40. En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade NO2-halterna visas i tabell 19.

Tabell 19: De uppmätta och simulerade NO2 medelvärden i området kring Landvetter flygplats för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett

genomsnittsår. Nr Namn Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 14 Härryda hembygdsgård (Härrydavägen) 10,0 10,4 10,1 15 Flygplatsmotet, brandvägen 26,1 27,1 26,3 16 Landvetter flygplats, terminalbyggnaden 16,3 16,2 13,1

Beräkningarna i Enviman för ett genomsnittsår över Landvetter flygplats och området runt omkring visar också på att MKN för år och timmedelvärden inte överskrids. Svårast att klara är MKN för dygnsmedelvärden, vilken överskrids på vissa platser alldeles intill Rv40 (figur 20). Beräkningarna visar att simuleringen stämmer bra överens med de uppmätta mätvärdena. För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var utvärderingströsklarna

överskrids enligt beräkningarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid mätpunkt 15, vilken ligger inom vägområde ca 10m från Rv40, över övre utvärderingströskeln. Vid denna punkt gäller dock ej MKN. Vid de andra två mätpunkterna i detta område ligger det beräknade dygnsmedelvärdet under det nedre tröskelvärdet.

(30)

Figur 20: Simuleringar över Landvetter flygplats.

Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002, µg/m3_.

Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/ m3.

NO2, 98 percentil för dygnsmedelvärden, µg/m3.

(31)

Rävlanda

Tre mätplatser (figur 21) har varit placerade i och runtomkring Rävlanda. Figur 21: Mätplatser i Klippans naturreservat och i Rävlanda.

Klippans naturreservat Grandalsmotet

Rävlanda centrum

De uppmätta NO2-värdena och om mätningen skett med enkel eller dubbelprov redovisas i

tabell 20.

Tabell 20: Mätplatsens namn, om det är enkel- eller dubbelprover samt uppmätta NO2 -värden under de två mätningarna och medelvärdet för hela mätperioden.

Nr Namn Enkel/

Dubbel Mätvärden1:a perioden

Mätvärden 2

2:a perioden Medel

17 Klippan naturreservat D 2,6 4,1 3,4

18 Grandalsmotet 12,5 19,2 15,9

(32)

Mätningarna i Rävlanda har skett nära Rv40, i Rävlanda centrum, vid vårdcentralen, samt i Klippans naturreservat. De uppmätta halterna visar på att risken för överskridande av MKN är liten.

En jämförelse mellan de uppmätta och de beräknade halterna visas i tabell 21.

Tabell 21: De uppmätta och simulerade medelvärden i Klippans naturreservat och Rävlanda för tidsperioden 14/10-11/11 samt värdena för simuleringen för ett genomsnittsår.

Nr Namn Uppmätt

medelvärde Beräknat medelvärde för tidsperioden Beräknat års medelvärde 17 Klippan naturreservat 3,4 4,8 4,8 18 Grandalsmotet 15,9 15,2 14,4 19 Rävlanda centrum 10,2 6,8 7,0

Simuleringarna visar att varken MKN för år- dygns- eller timmedelvärden överskridas i vid de tre mätpunkterna (figur 22). I Rävlanda centrum skiljer sig det uppmätta värdet mot det

simulerade, detta kan bero på att en parkeringsplats ligger bredvid mätpunkten.

För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var beräkningarna överskrider utvärderingströsklarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom det är svårast att klara. Då det gäller dygnsmedelvärden ligger den beräknade halten vid alla tre

(33)

Figur 22: Simuleringar över Rävlanda

Simulering över tidsperioden 14/10-11/11 2002,

µg/m3_. Årsmedelvärde, för NO2 halter, µg/ m3.

(34)

5. Slutsatser och diskussion

Både de uppmätta och beräknade resultaten tyder på att övre utvärderingströskel för MKN för NO2 och PM10 överskrids i några mätplatser (5 av 19 stycken, inklusive Gårda) i

mätområdet. Det innebär att den fortsatta kontrollen ska ske genom mätning som kan

kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar. Vid Gårda ligger halterna på så höga nivåer att MKN för dygn för NO2 överskrids. Bensen och CO överskrider inte MKN och inte heller övre

utvärderingströskel. Mer detaljer om respektive parameter följer nedan.

NO2

Vid den mobila mätvagnen i Landvetter visar de uppmätta halterna av NO2 att det kommer att

vara svårast att klara dygnsnormen. Redan under de fyra månader (9 september-16 december 2002) som den mobila mätvagnen var placerad där överskeds MKN för dygn 13 gånger vid punkt 1 (får endast överskridas 7 gånger per år). Detta var dock i direkt anslutning till Rv40, vilket innebär att normen inte gäller vid just den platsen, men för att få en uppfattning om hur halterna beror på avståndet har denna mätpunkt använts. Vid punkt 2, ca 35m från Rv40 där normen gäller, har dygnsmedelvärdet inte överskridit MKN för dygn någon gång. Då det gäller MKN för timmar och år finns det risk för överskridande vid punkt 1, däremot är risken för överskridande vid punkt 2 liten.

Enligt de uppmätta värdena överskrids den övre utvärderingströskeln för NO2 vid både punkt

1 och 2 i Landvetter. Då den övre utvärderingströskeln överskrids ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar.

Simuleringsprogrammet räknar ut NOx-halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband

mellan NO2 och NOx utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den

andra. Vid låga NOx–halter är andelen NO2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med

höga halter av NOx. Det sambandet som använts är uträknat med hjälp av mätvärden från

Femmanstationen. Denna station är dock belägen mitt i stan och det är inte säkert att samma samband stämmer lika väl i ytterområden. Simuleringsprogrammet valideras med de uppmätta NO2-halterna från diffusionsprovtagarna.

I områdena från Göteborg till Rävlanda visar beräkningar i Enviman att MKN för NO2 för

års- och timmedelvärdena inte överskrids. Simuleringarna visar att det är störst risk att MKN överskrids då det gäller dygnsmedelvärdet, detta sker bl a i området runt E6 vid Gårda i Göteborg. För att veta var det krävs ytterligare uppföljning studeras var beräkningarna överskrider utvärderingströsklarna. Detta är mest intressant för dygnsmedelvärden eftersom de är svårast att klara. Enligt beräkningarna överskrids MKN för dygn vid mätpunkten

närmast E6 i Gårda samt vid mätpunkten ca 50m från E6. Övre utvärderingströskel överskrids enligt beräkningarna vid de två mätpunkterna närmast Rv40 i Kallebäck samt vid

Flygplatsmotet. Halterna ligger mellan övre och nedre tröskelvärde vid mätpunkten 100m från vägen i Gårda, inne i bostadsområdet vid Kallebäck, vid Mölnlycke Metallvägen och vid de två mätpunkterna närmast Rv40 i Landvetter. Vid de övriga punkterna låg riktvärdena under det nedre tröskelvärdet. Då den övre utvärderingströskeln överskrids ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med beräkning, vilket innebär att först och främst mätning ska ske men på vissa platser är det tillräckligt med beräkningar. Då den nedre

(35)

och beräkning. Det vill säga mätningar behöver inte ske överallt utan kan kombineras med beräkningar.

Tidigare undersökningar som gjorts vid Miljöförvaltningen i Göteborg visar att halterna år 2006 kommer ha sjunkit, detta innebär att det sannolikt inte kommer vara något problem att klara MKN för NO2 utefter Rv40 år 2006.

PM10

MKN för PM10 vid mätvagnen i Landvetter överskrids inte vare sig då det gäller dygns- eller årsmedelvärde. Vid mätplatsen gäller MKN.

Det visar sig att dygnsmedelvärdet för partikelhalten under mätperioden överstiger det övre tröskelvärdet. Medelvärdet för mätperioden var vid Femmanhuset 16,3 µg/m3 och vid

Landvetter station 16,4 µg/m3. Då periodmedelvärdena överstiger det översta tröskelvärdet för MKN för PM10 för år, 14 µg/m3, är det stor risk att även det uppmätta årsmedelvärdet

kommer överstiga det översta tröskelvärdet för år. Till följd av det här ska senare kontroller ske genom mätningar som kan kompletteras med beräkningar.

CO

Mätningarna vid Byvägen i Landvetter visar att halten CO under mätperioden ligger långt under MKN för CO. Både gräns- och riktvärde klaras utan problem. Detta innebär att inga vidare åtgärder krävs enligt lagstiftningen.

Bensen

Mätvärdena under de båda perioderna ligger klart under MKN för bensen på 5 µg/m3 som årsmedelvärde i utomhusluft. Risken för att bensenhalten utefter Rv40 från Göteborg till Rävlanda kommer att överskrida MKN är liten. Inte heller övre utvärderingströskel överskrids vid mätpunkterna utan de högsta värdena ligger mellan övre och nedre tröskelvärde.

(36)

Bilaga 1

Emissioner/emissionsfaktorer och atmosfärskemisk omvandling för NO

x NOx bildas som tidigare nämnts vid all slags förbränning. Dels kommer kväve från

kväveföreningar i bränslet och dels från luftens kväve. Kväveoxidbildningen påverkas starkt av förbränningsförhållandena. Bildningen gynnas av hög temperatur, en annan faktor som också påverkar är syrgashalten i lågan.

NOx-utsläppen består som ovan nämnts till största delen av NO. I atmosfären sker sen en

oxidation av NO till NO2 enligt flera mekanismer t ex direkt oxidation med syre (O2) (1) eller

direkt reaktion med ozon (O3) (2).

2NO+O2→2NO2 (1)

NO+O3 →NO2+O2 (2)

Oxidationen sker till största delen med hjälp av hydroxylradikaler (i dagsljus) och via omvandling till NO3 (3) och N2O5 (främst i mörker) (4). NO2 oxideras sedan vidare till

salpetersyra (HNO3) (5).

NO2+O3→NO3+O2 (3)

NO3+ NO2→N2O5 (4)

N2O5+H2O → 2HNO3 (5)

Salpetersyran kan på samma sätt som svavelsyran verka försurande. Kväveföreningarna kan transporteras långa sträckor, detta beror t ex på att kväveoxiderna måste omvandlas till i första hand salpetersyra för att kunna deponeras. Detta tar tid och innebär att depositionen av

(37)

Bilaga 2

Mätmetoder och instrument

Passiv mätning av NO2 och NO med diffusionsprovtagare

Passiv mätning av NO2 och NO har skett genomanrikning av provet på ett impregnerat filter.

Provet analyseras i en gaskromatograf (GC) som möjliggör mätning av flera vanliga ämnen som ingår i den förorenade stadsluften. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att luft med känd konstant hastighet diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten (diffusionsprovtagare). Luftföroreningen reagerar med impregneringen, vilken är specifik för varje provtaget ämne, och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium.

Passiv mätning av VOC med Tenaxrör

Toluen, bensen och ett stort antal andra VOC kan provtas genom anrikning i så kallade Tenax rör. Passiva provtagare för VOC har använts i mätningen (provtagning + analys). Principen är den samma som för NO2 och NO, men med den skillnaden att tenaxen fungerar som en fälla

för föroreningen, som sedan termiskt drivs ur adsorbenten med efterföljande analys i en GC. De mest lättflyktiga VOC adsorberas ej på tenax. Analysmetoden begränsar sen vilka VOC man kan mäta samtidigt.

Samtliga analyser av de passiva mätarna gjordes av IVL Svenska Miljöinstitutet AB. VOC halten motsvaras här av följande ämnen som institutet kan bestämma halten av (kända diffussionskonstanter och tillräcklig upplösning på GC:n.), det vill säga bensen, toluen, butylacetat, etylbensen, oktan, m+p-xylen, o-xylen och nonan.

Kontinuerliga mätningar med den mobila mätvagnen

De ämnen som mätts med den mobila mätvagnen under perioden är NO2, CO och PM10. Det

instrument som använts för mätning av NO2, (NOx-NO) är ett kemiluminicensinstrument,

Tecan 700 AL. Mätning av CO sker genom NDIR (icke-dispersiv IR) teknik, Unor 6N, så kallad IR-absorption. Partiklar mäts genom filtrering av luften med ett aktivt insug, TEOM Series 1400a Monitor. Alla mätningar med mobila vagnen ger ett timmedelvärde som utdata.

Kemiluminiscens

Kemiluminiscensmetoden används för att mäta kväveoxider, NOx, NO2 och NO i realtid

genom att utnyttja den snabba reaktionen mellan NO och ozon (O3) till NO2, vilken sker

under emission av kemiluminescent ljus. Metoden bygger på att olika molekyler sänder ut ljus när exciterade molekyler återgår till normalläge. En fotomultiplikator översätter intensiteten på det utsända kemiluminescenta ljuset till en voltsignal. Ljusmängden är proportionell mot NO-halten och kan mätas med stor noggrannhet.

NDIR

Principen med NDIR, (Icke-dispersiv IR-teknik) baseras bl.a. på gasen kolmonoxids absorption av infrarött ljus. Provluften sugs kontinuerligt med hjälp av en vakuumpump genom en mätkyvett som bestrålas med infrarött ljus. Olika gasmolekylers förmåga att absorbera vissa våglängder sätter sitt speciella fingermärke för olika gaser. En fotodetektor mäter hur mycket ljus - av den våglängd som är specifik för CO-absorption - som absorberas i kyvetten. Ljusminskningen omvandlas till en volt-signal.

(38)

TEOM

För att mäta partikelkoncentrationen i luft, i det här fallet PM 10, används TEOM (Tapered Element Osillation Microbalance). Principen bygger på att filtret som partiklarna kontinuerligt samlas upp på oscillerar. Oscillationsfrekvensen som är direkt relaterad till partikelmassan på filtret mäts i realtid. Beroende på val av samplingsinlet kan instrumentet konfigureras för mätning av TSP, PM 10, PM 2.5 eller PM 1. Enligt rekommendationer från Naturvårdsverket ska de uppmätta partikelhalterna då detta instrumentet används räknas upp med 1.3.

(39)

Bilaga 3 Simuleringar

Beräknade halter av NO2 och VOC

Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan den

begränsade mätserien och de trendstationer som är centralt belägna i regionen och som mäter luftföroreningar kontinuerligt. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal

förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i Enviman, Göteborgs miljöförvaltnings datorprogram som används vid simuleringar för att se hur luftsituationen ser ut idag och även få en prognos för framtiden .

Beräkningarna görs för ett normalår baserat på de senaste fem årens väderdata (1996-2001). Beräkningarna tar hänsyn till olika variationer som trafikens dygnsrytm och olika företags processer. I simuleringarna ingår samtliga kända utsläppskällor i regionen, dock kan bara de som ryms inom beräkningsområdet tas med vid beräkningarna. Mätvärdena i ytterkanterna kan därför bli lite för låga om det finns stora utsläppskällor precis utanför beräkningsområdet. Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och inte för hela regionen. Årligen uppdateras dock de större punktutsläppen och riksvägarna i hela regionen. Arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdaterades år 2000.

Vid brister i EDB finns det möjlighet att kompensera simuleringarna. Det görs genom att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns

kontinuerligt uppmätta koncentrationer av NO2. Inför mätningarna och beräkningarna i detta

arbete har databasen för år 2000 uppdaterats beträffande utsläppen från företag i Härryda kommun och från företag i Göteborgs kommun. Dessutom har trafikmängderna i de berörda kommunerna uppdaterats.

Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Enviman har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (Airmod). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatser i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på

beräkningspunkterna i simuleringsprogrammet. Den här typen av spridningsberäkning tar inte hänsyn till gasernas kemi utan de betraktas som inerta. Simuleringsprogrammet räknar ut NOx-halten. Det finns dock inget enkelt statistiskt samband mellan NO2 och NOx utan andelen

varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga NOx–halter är andelen

NO2 mycket hög och minskar sen vid tillfällen med höga halter av NOx.

Resultaten av simuleringarna kan presenteras som medelvärden eller percentiler av beräknade timvärden. Tidigare mätningar och beräkningar visar att MKN för NO2 mätt som

dygnsmedelvärde är dimensionerande. Det vill säga att det blir svårare att klara dygnsnormen, 60 µg/m , för NO3

(40)

Bilaga 4

Meteorologi

Väderförhållanden under perioden 9 september 2002 till den 16 december 2002.

Vädret är av stor betydelse för luftföroreningarnas spridning och därmed koncentrationer. Den enskilt viktigaste meteorologiska parametern som i stor utsträckning avgör nivån av

luftföroreningar är vindhastigheten. Här följer en översiktlig bild över vädret i Göteborg samt diagram över vindhastighet och vindriktning vid mobila vagnen då den var placerad i

Landvetter tätort.

Under september månad var det varmt väder i ca två veckor med en dagstemperatur på över 20ºC. Medeltemperaturen under månaden var ca +14.6°C. Det blåste svaga eller måttliga vindar och det uppstod en hel del nattinversioner. Under månaden regnade det mindre än vad det normalt gör i september.

I oktober blev det kallare och medeltemperaturen var ca +5.3 ºC. Det kom mycket snö för att vara så tidigt, redan den 18-19 okt. Vindarna var måttliga under månaden och en del

nattinversioner förekom. Nederbörds mängden var större än normalt.

November var som en november brukar vara, med en medeltemperatur på +2,3ºC. Det blåste måttliga vindar och det förekom en del nattinversioner. Under november kom det dock något mer nederbörd än normalt.

I december var det torrt, kallt och mulet väder. Under månaden kom det ganska lite nederbörd och medeltemperaturen låg på ca –2,2. Det förekom till största delen måttliga vindar och en hel del inversioner.

Vid mobila vagnen i Landvetter blåste det under största delen av tiden mellan nordostliga och sydliga vindar (figur 1 )

(41)

Figur 1: Vindriktning i procent av tiden.

Vindhastigheten har vid den mobila vagnen i Landvettter under perioden 9 september till 16 december, 2002, varierat mellan 0,2 m/s och 3 m/s (figur 2).

Figur 2: Vindhastigheter vid mobila vagnen i Landvetter under perioden 9 sept-16 dec 2002.

(42)

(43)

Vi deltar i Göteborgsregionens luftvårdsprogram!

De organisationer, företag och kommuner som aktivt deltar i Luftvårdsprogrammet är:

AB Tefco Arla Foods Mejerier Göteborg Energi AB Göteborgs Hamn AB

Luftfartsverket Göteborg-Landvetter flygplats Mölndal Energi Nynäs Refining Preem Raffinaderi AB Renova Schenker AB Shell Raffinaderi AB Stena Line AB Taxi Göteborg Volvo Lastvagnar AB Volvo Personvagnar AB Vägverket - Region Väst Västtrafik Göteborgsregionens luftvårdsprogram