Alla de sex rektorer som vi intervjuade ansåg att de hade bra förståelse för fritidshemmets uppdrag, vilket vi också fick uppfattningen om. Vidare ansåg de att deras fritidslärare hade tillräckligt med planeringstid. Detta tror vi stämmer på deras skolor men vi tror inte detta är den generella bilden av fritidshemmen i Sverige, då våra egna erfarenheter men framförallt tidigare forskning, enkätstudier på fritidslärarens upplevelser, och granskningsrapporter från Skolinspektionen visat motsatsen. De sex rektorerna var en liten andel av de tillfrågade. Vi tror att de rektorer som har en bristfällig fritidsverksamhet eller saknar förståelse för verksamhetens uppdrag och kanske medvetna om att
deras fritidslärare är i behov av ytterligare planeringstid har känt mindre anledning till att delta i studien. Detta får oss att relatera till Antonovskys resonemang om KASAM och dess tre centrala element: hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet. Brist på dessa element kan ha fått rektorer att avstå från att delta i studie och därför tycker vi det kan vara en begränsning i vår studie.
De studier Nordgren et al. gjorde visade på en stor diskrepans mellan lärares respektive rektorers uppfattning kring möjligheten till planeringstid. Denna fann att 56% av lärarna inte ansåg sig ha tillräckligt med planeringstid medan mer än 80% av rektorerna menade att det fanns. Vi har till skillnad från dem inte genomfört studier på både lärare och rektorer utan vår studie har riktat sig på bara rektorerna och deras perspektiv. En annan begränsning av vår metod förutom urvalet är vår metodtyp och avsaknaden av att kunna generalisera. Vi har använt oss av en kvalitativ metod genom intervjuer av sex rektorer. En möjlig metod hade varit, att precis som tidigare nämnd forskare, göra en stor enkätstudie med rektorer men också lärare. På så sätt hade vi kunnat och få ta del av fler rektorers perspektiv och kunna göra en generalisering av rektorernas uppfattning kring fritidslärares möjlighet till planeringstid samt jämföra fritidslärares upplevelser med rektorers. Vi diskuterade i början av arbetet ifall vi skulle intervjua både rektorer och fritidslärare men i och med att det var kort tidsram och vi kände att rektorernas perspektiv var outforskat i en fritidshemskontext beslutade vi oss för att bara intervjua rektorer.
Vi anser att de sex rektorer vi intervjuade var ett optimalt antal då det gav oss möjlighet att både få en överblick och detaljer. Det är bättre att ha ett sånt upplägg som vi hade – att börja med ett visst antal och se om det räcker – än att ha för mycket, ohanterligt material (Trost 2010). Våra intervjuer genomfördes digitalt och spelades in, vilket vi tyckte fungerade väldigt bra. Alvheus (2019) skriver om för- och nackdelar med att spela in intervjuer. Det kan vara så att vetskapen om att intervjun spelas in kan hämma den intervjuade i hur öppen hen vill vara. Alternativet är att föra anteckningar, vilket inte är optimalt, och att spela in har sina fördelar då det möjliggör att mer noggrant kunna skriva ner det som sägs. Att genomföra digitala intervjuer möjliggjorde dessutom så att vi kunde intervjua rektorer runt om i hela landet. Det förenklade också för oss utifrån ett tidsperspektiv då vi inte behövde ta oss fysiskt till informanten. Vi valde också att inte välja skolor vi har en personlig anknytning till. Detta tror vi gav oss ett mer neutralt urval.
Under vår transkribering har vi reducerat materialet då det, precis som Alvehus (2019) skriver, inte går att presentera all empiri. Det gäller ändå att den empiri man fått fram representeras på ett rättvisande sätt. Detta kan vara utmaning då den empiri som framhävs är starkt kopplat till det syfte och frågeställningar en har, vilket gör att det kan finnas en risk att materialet reduceras för hårt och att motsägelser försvinner samt att materialet förenklas. Det gäller också att vara öppen för fler teoretiska perspektiv än den eller de man valt (Alvehus 2019), vilket varit vårt tillvägagångssätt.
8.4 Förslag till vidare forskning
För att kunna få ett generaliserbart resultat hade vi velat se en stor enkätstudie med rektorer genomföras. Detta tror vi hade gjort urvalet mer representativt då de som själva inte anser att de har så bra koll på fritidshemmets uppdrag eller lagt fokus på fritidshemmets verksamhet kanske känt mer lust att delta i en anonym och kort enkätstudie än att delta i en intervju. Ett annat sätt att forska vidare i frågan hade kunnat var via observationer. Detta hade kunnat utföras genom att observera fritidslärare under planeringstider och i verksamheten men också rektorers förhållningssätt under till exempel planeringsmöten. Christoffersen och Johannessen skriver (2015) att observation som metod lämpar sig bra ifall man vill ha direkt tillgång till det som undersöks. Vi däremot har fått basera vår analys utifrån ett andra- och ibland tredjehandsperspektiv, alltså rektorers perspektiv och stundtals fritidslärares perspektiv utifrån rektorernas perspektiv.
9. Referenser
Antonovsky, Aaron. 2005. Hälsans mysterium. 2:a upplagan. Stockholm: Natur & Kultur
Alvehus, Johan. 2019. Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 4:e upplagan. Stockholm: Liber Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas 2017. Maktens skepnader och effekter: maktanalys i Foucaults anda. Lund: Studentlitteratur
Berg, Gunnar. 2018. Skolledarskap och skolans frirum. 2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur
Berry, Tiffany; Sloper, Michelle; Pickar, Hannah & Talbot, Harry. 2016. Aligning Professional Development to Continuous Quality Improvement: A Case Study of Los Angeles Unified School District’s Beyond the Bell Branch. IJREE - International journal for research on extended education. 4(1): 65-84.https://doi.org/10.3224/ijree.v4i1.24776
Boström, Lena & Berg, Gunnar. 2018. Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets
arbete. Educare - vetenskapliga skrifter. 2, 107-132.
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:1267467/FULLTEXT01.pdf
Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn. 2015. Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur
Frei, Lukas; Jutzi, Michelle; Nieuwenboom, Wim; Schuepbach, Marianne & von Allmen, Benjamin. 2016. Pursuing a Common Goal: How School Principals and After-school Directors Perceive Professional Culture of Collaboration. IJREE - International journal for research on extended education. 4(1): 9-28.https://doi.org/10.3224/ijree.v4i1.24773
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. 2002. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska_princ iper_VR_2002.pdf
Jonsson, Kristina. 2018. Socialt lärande: arbetet i fritidshemmet. Licentiatavhandling, Mälardalens högskola.http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1231356/FULLTEXT03.pdf
Klerfelt, Anna. 2020. Fritidshemmet - en unik skolverksamhet på uppgång.
https://www.su.se/nyheter/fritidshemmet-en-unik-skolverksamhet-p%C3%A5-uppg%C3%A5ng-1. 518462[2021-03-25]
Lenz Taguchi, Hillevi. 2013. Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett
förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. 2:a, reviderade upplagan. Malmö: Gleerups
Ludvigsson, Ann & Falkner, Carin. 2016. Fritidshem och fritidspedagogik – en forskningsöversikt.
Forskning i korthet. Sveriges Kommuner och Landsting och Kommunförbundet Skåne. 1.
http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1033918/FULLTEXT01.pdf
Lärarförbundet. 2016, reviderad 2018. Tid för planering, reflektion och utveckling för lärare i fritidshem.
https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1529583651/b718251f3d4ef0e04a608f0 d7d9e3572/Tid_f_r_planering__reflektion_och_utveckling.pdf
Lärarförbundet. 2018. Mer tid för kvalitet och arbetsglädje - 2 000 lärare i fritidshem om sin arbetssituation.
https://res.cloudinary.com/lararforbundet/image/upload/v1523346563/610ff28e9965518b115b55 68bbefdb68/Mer_tid_fo_r_kvalitet_och_arbetsgla_dje-2000_la_rare_i_fritidshem_om_sin_arbetssit uation.pdf
Nordgren, Kenneth; Liljekvist, Yvonne; Bergh, Daniel & Kristiansson, Martin. 2019. Lärares planering
och efterarbete av lektioner - Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan.
Universitetstryckeriet: Karlstad
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1298162/FULLTEXT01.pdf
Nordgren, Kenneth; Liljekvist, Yvonne; Bergh, Daniel & Duek, Susanne. 2020. “Lärare och rektorer
verkar leva i skilda världar”. Dagens Nyheter - DN Debatt.
OECD. 2019. TALIS 2018 Results (Volume I): Teachers and School Leaders as Lifelong Learners. Paris: OECD Publishing.https://doi.org/10.1787/1d0bc92a-en
Persson, Anders. 2014. Skola och makt: om viljan till kunskap, beroendet av utbildning och tvånget att gå i
skola. 3:e, reviderade upplagan. Stockholm: Carlsson
Skolinspektionen. 2010. Kvalitet i fritidshem.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2010/ fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf
Skolinspektionen. 2018. Undervisning i fritidshemmet - inom områdena språk och kommunikation samt natur
och samhälle.
https://skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tkg/2018/ fritidshem/fritidshem_rapport_2018.pdf
Skolverket. 2014. Allmänna råd för fritidshem.https://www.skolverket.se/getFile?file=3301
Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur
Utredningen om fritidshem och pedagogisk omsorg. 2020. Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och
pedagogisk omsorg (SOU 2020:34). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
https://www.regeringen.se/49cca3/contentassets/7302f489bbde433b958beedb7b1bdeff/starkt-kval itet-och-likvardighet-i-fritidshem-och-pedagogisk-omsorg-sou-202034