Följande delkapitel täcker resultat från vår applikation av modellen ur ett holistiskt perspektiv på de narrativ/kapitel.
5.3.1 Inläggsformat
Vår analys visade på att de utpekade narrativen färdigställts uppenbarade sig en tydlig
förändring i formatet och innehållet i inlägg gjorda av “Q” över tid. Ett återkommande format av inlägg gjorda tidigt i narrativets kronologi var tungt kodade listor av frågeställningar. Inläggen av denna typ varierade i längd från långa listor med över 20 frågeställningar till mycket kortare listor med ca 5. Under analysmomentets gång observerades det att mängden respons för denna tidiga typ av inlägg var förhållandevis låg. Typen av respons som lämnades av mottagare tenderade att komma i form av splittrade och spekulerande inlägg. Denna typ av inlägg agerade som skiss för det kommande populära decoding-momentet. Mottagare hade stor tendens att hålla spekulationen i liv i fortsatta svar till inte bara Qs inlägg, men också varandras. Återkommande för dessa typer av inlägg var en avsaknad av konsensus och konflikt som komplicerande handling och en upplösning av lågmäld misstro.
När vi rörde oss framåt i narrativets kronologi kunde vi se ett skiftande bort från denna typ av kodade listor av frågeställningar mot kortare påståenden om världen. Dessa
förändringar ackompanjerades av en övergång i både typ och mängd av respons från
mottagare. Responsen i form av de upprepade spekulativa inläggen (decoding) fortgick men utökades i stort av stödjande inlägg i form av bildmaterial och slagord. Kommunikation mellan användare minskade i samma takt som respons till Qs inlägg ökade. Än senare i kronologin syntes en slutgiltig förändring där majoriteten av Qs inlägg innehöll material återfunnet i mer traditionell propaganda, digitala affischer, slagord och länkar till video-montage satta till musik.
Denna slutgiltiga ändring i format observerades inte åtföljas av någon ytterligare ändring i typ av respons, däremot uppmärksammades en markant ökning i mängd av svars-inlägg. Gemensamt för dessa senare typer av inlägg var en upplösning av uppspelthet bland deltagarna, ofta oavsett utpekad komplicerande handling. En annan tydlig ändring som noterades i narrativets kronologi från både Q och deltagare i rörelsen, var ett skiftande från ett budskap centrerat kring rättvisa och fängslande tidigt i kronologin, till ett av straff och våld senare. (Exempel på nästkommande sida)
26
Figur 5 - Vänster (Tidig Q-drop) Höger (Sen Q-drop)
5.3.2 Strategi/timing
Analysen av narrativen visade flera mönster i inlägg skapade av Q. Det återfanns mönster i innehåll, bemötande och tidpunkter för inläggen samt hur dessa faktorer hade ändrats över tid. Det första inlägget som Q skapade 28 oktober 2017 kom i formen av ett svar på ett annat inlägg rörande det kommande gripandet av Hilary Clinton. Inlägget bemöttes antingen med misstro eller ambivalens och gjorde inget större intryck på deltagarna. Samma gällde
nästkommande inlägg skapat av Q, ett inlägg som inkluderade ett kryptiskt meddelande uppbyggt av frågor utan tydlig kontext.
Ett senare inlägg från 3 november 2017 som också bestådde av ett långt kryptiskt
meddelande i liknande form bemöttes i stället med intresse och enligt utvärderingen ett hopp om förändring i världen. Med tiden så blev Qs inlägg mindre komplexa kryptiska
meddelanden och började i stället innehålla enklare kommunikation, som bilder, video-klipp, musik och slagord. En annan tydligt narrativ strategi var hur mycket av Qs bevisföring artade sig genom att referera tillbaka till tidigare inlägg. Ett tydligt exempel var ett inlägg från 5 januari 2019 där Q länkade till en tweet gjord av Donald Trump. I tweeten där Trump grämade sig över demokratiska politiker återfinns ordet ”foreign aid”.
Qs inlägg innehöll också en skärmavbild av ett tidigare inlägg som Q gjorde 7 januari 2018. Detta långa inlägg innehöll en mängd kryptiska koncept inkluderande ordet foreign aid. Inom den komplicerande handlingen för narrativet har deltagarna godtagit beviset med självsäkerhet och använde det återkommande begreppet: "future proves past". Vi fann att Q hade en tendens att inte göra inlägg i samband med positiv mediabevakning av rörelsen, exempelvis i oktober 2020 då Trump som del av sin presidentkampanj deltog i en så kallad ”town hall-intervju” där han vägrade svara på negativt kodade frågor om QAnon.
Något vi observerade var att i samband med förluster, exempelvis att händelser som Q hade beskrivit som kommande inte skedde, eller att Trump förlorade valet så uppstod perioder av Qs frånvarande, ofta i ett par dagar. Efter dessa perioder av frånvarande återvände Q med slagord eller försäkring om att allt fortfarande gick enligt planen. Dessa inlägg bemöttes ideligen positivt av deltagare genom respons där de uttryckte lättnad över att Q återkomst. Till exempel det första inlägg som skapat av Q efter Trumps förlust i valet 2020
27
kom över en vecka efter det tidigare inlägget. En utpekad kvalitet inom upplösning av dessa ”återkomst-narrativ” var det av deltagares förnyade hopp och tro på Q och rörelsen.
5.3.3 Q och Trump
Något som visade sig tydligt under vår analys var Q och Trumps skiftande vikt inom
narrativen, (både det stora och de mindre). Tidigt i narrativets kronologi placerades Trump klart och tydligt i dess mitt och presenterades som berättelsens primära och nästintill enda drivande faktor. Många av de tidiga inläggen gjorda av Q centrerades kring narrativet att Q var fysiskt nära Trump, detta genom referenser till platser och föremål som återfanns i Trumps mediabevakning.
Genom dessa narrativ bevisades en direkt koppling till Trump, där Q främst agerade som sanktionerad visselblåsare, ett litet kugghjul i den stora maskinen. Tidiga narrativ präglades av komplicerade handlingar där deltagare tvingades överge sitt tvivel på grund av dessa kopplingar, samt upplösningar där de lämnade narrativet som troende. Q visades en hög andel respekt i dessa narrativ, men enbart en bråkdel av den hängivenhet rörelsen hade för Trump. Det blev tydligt i vår analys att både Trump och Qs roller inom rörelsen utvecklades över narrativets gång. Analys av narrativ från senare i kronologin pekade på att Qs roll växt betydligt, istället för att Q enbart representerade en agent som förde Trumps budskap vidare, blev Q en egen drivande aktör med stort inflytande och agens.
Till skillnad från de tidiga narrativen var kopplingen till Trump etablerad och
underförstådd och inläggens form och budskap reflekterade detta. Dessa narrativ präglades av både Qs tydligare agens i form av mindre referenser till Trump eller andra aktörer, samt mottagarens respons. Analysen av responsen till dessa inlägg cementerade Qs starkare position i de senare narrativen. Vi iakttog att Q nämndes klart och tydligt som en drivande aktör i en majoritet av mottagarens respons. Den komplicerande handlingen inom dessa narrativ är betydligt mindre enhetlig än de kronologiskt tidiga, en återkommande kvalitet är dock mottagarens tro om Q som en makthavare och “spelare i leken”. Detta är tydligt inom både negativt och positivt kodade narrativ, där Q blev antingen berömd eller ifrågasatt på grund av sin personliga insats.
Trumps roll inom narrativen förändrades också som nämnt ovan. Denna förändring var dock inte lika drastisk som Qs, utan skiftar i stället Trump från att ha varit den ensamt drivande faktorn till en kapten av rörelsen. Detta syns i skiftande av narrativen där
utvärderingar och upplösningar centrerat kring ett lugn att Trump kommer lösa problemen- till utvärderingar och upplösningar där deltagare i rörelsen upplever sig behöva bidra
personligen till Trumps (och deras) kamp. En ytterligare nämnvärd företeelse var
uppkomsten av grupperingar inom narrativ sent i kronologin där Q och Trump betraktas som samma individ. Detta uppmärksammades främst inom komplicerande handlingar där
mottagare av Q-drops direkt relaterade till Trump likställde de två aktörerna. Denna typ av respons återfanns både inom negativt och positivt kodade upplösningar och utvärderingar, antingen genom stödjande eller ifrågasättande meddelanden.
28
5.3.4 Internationella händelser (globalt narrativ)
Ett återkommande moment uppvisat var ett tydligt förvridande av internationella händelser från både Q och deltagare. Till exempel protesterna i Iran 2018, där Q visade ett tydligt stöd för demonstrationerna och gjorde inlägg där hen uppmanade folket att ta makten. Händelsen porträtterades enligt ett abstrakt där Iran var en framtida allierad till Trump som var i
processen att frigöras.
Detta avspeglades i narrativets komplicerande handling där användarna på bildforumet tolkade detta som att iranska demonstranter aktivt gjorde motstånd mot The Deep State och att det var starten av en global "great storm/awakening". Ett annat exempel av detta fenomen var det av ”Gula västarna” i Paris, där rörelsen målades upp som deltagare i samma kamp som QAnon kämpar. Analysen synliggjorde att deltagarna gav sitt stöd och kände en koppling till exempelvis Iran, utan att deltagare frågade eller reflekterade kring meningen bakom dessa demonstrationer. Dessa typer internationella händelser tilläts genom Q och deltagares tolkning ankra det större narrativet till en globalt aktiv berättelse.
5.3.5 Splittring i bemötandet
En kvalitet som uppmärksammades under vår analys av dessa narrativ var vad som skulle kunna uttryckas som en splittring i bemötande där samma typ av attribut ledde till totalt skilda narrativ beroende på avsändaren. På ena sidan av denna splittring återfanns personliga inlägg riktade mot Q från deltagare i rörelsen. Formen av dessa inlägg innehållande personliga berättelser varierade, men återkommande var ett fokus på vardagslivet.
I dessa inlägg nämnde deltagare i rörelsen allt från rådande jobbsituation till tragiska eller lyckliga episoder i deras familjeliv. Återkommande var också en uttryckt framtida positiv förändring centrerat kring det större narrativet.
Denna typ av ocensurerade inlägg identifierades främst inom okomplicerade narrativ utan tydliga konflikter, vare sig från avsändare, eller mottagare. Ett relaterat fenomen återfanns i på andra sidan av denna splittring, detta i ett avstötande av Q när dess inlägg tog an en liknande “alldaglig” form. Dessa typer av inlägg dök i mångt och mycket upp sent i de stora narrativets kronologi och representerade en majoritet av de narrativ som upplöstes negativt.
Avstötandet hade en tendens att synliggöras främst inom narrativens komplicerande handling, där lättsamma inlägg från Q tydligt tolkades som förlöjligande och ledde till ett ifrågasättande av rörelsens och dess aktörers trovärdighet. Dessa mer personligt böjda inlägg från Q kom i varierande former, från tydliga ursäkter för avvikningar från planen till inlägg innehållande skämtsamt bildmaterial. Gemensamt för dessa var dock de ovan nämnda avstötande i responsen från mottagare, samt att de sällan (om alls) återupprepades av Q.
29
Figur 6 - Urval av respons till skämtsam Q-drop
5.3.6 Förgrening till andra konspirationsteorier
Under analysen av narrativen framgick det i de undersökta inläggen att deltagare som trodde på narrativet också visade intresse för andra konspirationsrörelser såsom "Flat Earth"-rörelsen (Att den runda form Jorden anses besitta är en djupt gående lögn), "Birthers" (Att Barack Obama inte är en amerikansk medborgare) och den tidigare nämnda "Pizzagate". Detta fenomen visade sig och var återkommande i momentet komplicerande handling i modellen. Delar av dessa teorier omfamnades av QAnon.
Detta visade sig i formen av deltagares tolkningar under decoding-momentet av Qs inlägg, där de avkodade inläggen stämde överens med de teorier som nämns ovan. Ett exempel på bevisföringen för detta var när en medlem av Trumps administration besökte Kenya (som enligt birther-teorin skulle vara Obamas riktiga hemland). På detta sätt kunde händelser av relativt låg politiskt vikt omvandlas till betydelsefulla punkter i narrativen. En annan av dessa vanligt förekommande teorier var den av att politiker i det demokratiska partiet hade
kopplingar till ett globalt pedofilnätverk, en teori som fick sin start i samband med Pizzagate. Ett narrativt drag som då mer eller mindre direktanpassades till QAnons mytologi. Vi fann ett återkommande fenomen där deltagare uttryckte skuld på grund av deras tidigare misstro av dessa teorier. Återkommande för detta kollektiva skuldbeläggande var dess återfinnande inom narrativens upplösningar. Där deltagare lämnade narrativen med en vilja att rättfärdiga de utpekade tidiga ”pionjärerna” med ett djupare engagemang i rörelsen
6.Diskussion
I följande kapitel ställs resultatet från vår analys upp och tolkas gentemot studiens relaterade forskning. Vi har valt att presentera dessa delar i tre delkapitel baserat på de områden av resultatet som upplevdes mest relevant knutna till vår ursprungliga frågeställning och studiens syfte.