Examensarbete på kandidatnivå, 15 hp Digital Medieproduktion
SPB 2021.23
QANON
Abstract
Förord
Innehåll
1.Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Qanon ... 3 1.3 Bildforum ... 3 1.4 Frågeställning ... 4 1.5 Syfte ... 4 1.6 Avgränsningar ... 4 2.Relaterad Forskning ... 4 2.1 Digitalt berättande ... 5 2.2 Digitalt Identitetsskapande ... 7 3.Metod ... 10 3.1 Analysmomentet ... 11 3.2 Utförande ... 12 3.3 Urval ... 12 3.4 Metodkritik ... 13 4.Analys ... 14 4.1 Exempel av analys ... 164.1.1 Sammanställning Demontering, Remontering – 1 ... 16
4.1.2 Tolkning, Sammanställning – 1 ... 16
4.1.3 Demontering, Remontering – 2 ... 17
4.1.5 Tolkning - 2 ... 17
5.Resultat ... 18
5.1 Det Större Narrativet ... 18
5.1.1 Invitation to the Great Awakening ... 18
5.1.2 Book of Q proofs/Tidslinje... 20
5.1.3 Tidiga händelser (Innan Q) ... 20
5.1.4 Uppkomsten av Q ... 21
5.1.5 Utökad Tidslinje ... 23
5.2 Summering - Det större narrativet ... 24
5.3 Resultat av de mindre narrativen ... 25
5.3.1 Inläggsformat ... 25
5.3.2 Strategi/timing ... 26
5.3.3 Q och Trump ... 27
5.3.4 Internationella händelser (globalt narrativ) ... 28
5.3.5 Splittring i bemötandet ... 28
5.3.6 Förgrening till andra konspirationsteorier ... 29
6.Diskussion ... 29
6.1 Autentiskt budskap ... 29
1
1.Inledning
Historieberättande har alltid varit en väsentlig del av mänskligheten. Det är ett sätt att informera, underhålla och leda. I och med informationsåldern så sker historieberättande, spridning av information och även bildandet av sociala grupperingar snabbare än någonsin. Sökandet efter likasinnade kan resultera i upptäckandet av information, retorik, ideologi och ikonografi som stödjer ens eget narrativ, oavsett hur verklighetsförankrat det är. Digitalt berättande är en form av narrativskapande som utnyttjar digitala medier för att konstruera och få andra att engagera sig i ett budskap (Lambert, 2013). Detta resulterar i att grupper med eget narrativbildande framkommer och växer snabbare än tidigare eftersom fler deltagare inom gruppen hjälper till att forma dessa narrativ, oavsett vart i världen dessa befinner sig. Digitalt identitetsskapande är ett fenomen som innebär att en grupp, baserad på en sorts identitet, formas och av individen förstärks genom ett aktivt deltagande (Pratt, 2003).
QAnon är ett exempel på en snabbt växande, främst digital rörelse, vars tillväxt och långvarighet har accelererats av ett gemensamt narrativskapande och digitalt berättande. Qanon är en politiskt inriktad organisation som med en brett utformad men snäv världssyn verkar locka många människor och göra ett stort intryck på världen. Rörelsen har ett okänt men troligtvis mycket högt antal medlemmar (Roose, 2021). En undersökning av Ipsos (2020) har visat på att ca 17% av amerikanska befolkning visar tilltro till ett av rörelsens grundläggande påståenden, det av att en satanistisk kult bestående av ledande världselit försöker ta kontroll över landets statligt och privatägda institutioner. En analys av Facebook-sidor visar på miljontals användare i direkt kontakt med rörelsen och dess teori (Sen & Zadrozny, 2020). QAnon har sitt ursprung på bildforumen 4chan och 8chan men har sedan spridit sig till andra populära sociala medier. Rörelsens narrativ är under konstant utveckling och ändras i takt med nationella och internationella händelser. Aktörer samt medlemmar byts ständigt ut förutom några nyckelaktörer, Dessa nyckelaktörer representeras främst av en eller flera okända internetanvändare under namnet Q och även USA:s fyrtiofemte president: Donald Trump.
QAnon är ett tydligt symptom på en digital informationsdriven värld. Detta är för att rörelsen har sina rötter på internet, de teorier som la grunden för rörelsens ideologi härstammar från användare av bildforumet 4chan. Inom QAnon används Internet för att sprida sitt budskap men också för insamling och tolkningen av informationen som rörelsen använder. Ett exempel på detta är Trump och hans aktiviteter på internet vilket är en pelare för rörelsens diskurs och narrativformande. Detta leder till att QAnon är en lämplig rörelse att undersöka för att förstå effekterna och tekniken bakom ett effektivt narrativbildande och spridning av information med endast internet som källa.
1.1 Bakgrund
2
Konspirationsteorin känd som "Pizzagate" spreds via internet och hade fått fäste i sociala medier som Youtube, Facebook och Twitter (Kang, 2016). Uppkomsten av
konspirationsteorin var i samband med att den Demokratiska politikern John Podestas email hade läckts ut och publicerats av Wikileaks under dåvarande presidentvalet. Användare på bildforumet 4Chan upptäckte korrespondens mellan Podesta och James Alefantis, ägaren av pizzerian vilket gav upphov till teorierna om restaurangens koppling till Demokraterna och i sin tur till teorin om pedofilnätverket. (Chozick, 2016) Missinformationen spreds vidare till andra plattformar och växte.
Februari 2017 omstrukturerar administrationen under Trump den anti-terror-centrerade specialstyrkans CVE:s fokus från digitalt centrerade inhemska strategier till radikal
islamistisk terrorism. Övervakning av terror och radikalism knuten till vit makt stryks också från specialstyrkans befogenheter (Edwards Ainsley et al 2017).
I juni 2018 blockerades en bro i närheten av Hoover Dam av en beväpnad man i en bepansrad lastbil.
Från sin fängelsecell skriver mannen ett brev till presidenten Donald. J. Trump som inehåller populära slagord som används inom den växande rörelsen QAnon (Beckett, 2020). I mars 2019 mördades Gambino-ledaren Francesco Cali av tjogfyraårige Anthony Comello. Motivet var att Cornello var övertygad om att Cali var en medlem i "The Deep State" vilket är en återkommande samlingsterm för Qanons tänkta motståndare, Cornello var även övertygad om att han hade skydd och stöd från dåvarande amerikanska presidenten Donald J. Trump (ibid).
Januari 2021 stormades Kapitolium av löst sammanhängande Trump-anhängare, och i denna skara återfanns även individer som viftande flaggor bärande QAnons ikonografi. Rörelsen gjorde även sin närvaro känd med hjälp av slagord som "Trust the plan" och "Save the Children" på deras skyltar och flaggor (Rosenberg & Tiefenthäler, 2021).
QAnon har en spriden ideologi, men i hjärtat finner man att Trump agerar som en hjältefigur vars uppgift, sedan presidentvalet 2016, är att besegra den världsledande eliten som också är ett pedofilnätverk samt kannibaler (Roose, 2021). QAnon-rörelsen började likt konspirationsteorin Pizzagate med ett inlägg på bildforumet 4chan. En anonym användare på bildforumet gjorde ett inlägg där de påstod sig vara högt uppsatt inom regeringen och lämnade efter sig ofta kodade meddelanden; bland annat om Trumps "strid". Mängden involverade i QAnon är oklart, men bevis pekar på att det kan handla om tiotusentals aktiva eller mer (ibid.).
3
Demokraterna, media och till och med sitt eget parti och använde motståndet till sin fördel (Stack, 2016).
Trumps kampanj 2016 ledde till slut till vinst, trots den allmänna synen på Trump som en person i underläge mot de mer etablerade politikerna. Trump intog på detta sätt rollen av en så kallad ”Underdog”, den som tog upp kamp mot någon eller något som ansågs vara
övermäktigt, i detta fall den förväntade vinnaren Hillary Clinton (Aisch et al, 2016). Trumps berättelse och vaga retorik om "vi och dem” agerade som ritning för QAnons mytologi och lockande till sig samt förde samman den extrema högerrörelsen med
konspirationsteoretikerna under samma flagga, bärande en bokstav: "Q" " (Stack, 2016).
1.2 Qanon
Sent oktober 2017 skapades en tråd på det populära internetforumet 4chans sub-forum /pol/ (politically incorrect). Skaparen av tråden gick under kodnamnet “Q” och hävdade sig vara en insider inom den amerikanska regeringen. I inlägget döpt “Calm Before the Storm” målade Q upp en världsbild där den dåvarande amerikanska presidenten Donald Trump bakom
kulisserna var involverad i en långtgående strid mot en så kallad “Deep State”, en ockult hemlig världselit (Carrie, 2018).
Denna världselit var bestående av både topp-politiker som Hillary Clinton, Barack Obama och Joe Biden, men även Hollywood-personligheter som Tom Hanks och Ellen Degeneres samt religiösa figurer som nuvarande påven Franciskus. En kamp där Trump blivit som utvald ledare, detta av högt uppsatta och dekorerade generaler inom den amerikanska armén. En berättelse som i stort spinner vidare på det tidigare mer specifika konspiratoriska narrativet “PizzaGate”. Kodnamnet Q nämns tidigt härstamma från den sekretessnivå (“Q level”) som insidern besatt (ibid.).
Trådskapare under namnet “Q” har efter denna instans fortsatt lämna nya ofta kryptiska meddelanden i andra trådar, något deltagare i rörelsen dubbat “Q-drops” (Roose, 2021). QAnon har spridit sig från en enbart virtuell rörelse till att nu återfinnas i en majoritet av den amerikanska högerrörelsens samlingar och protester. 2021 fick rörelsen sin första öppet stödjande ledamot i amerikanska representanthuset, Marjorie Taylor Greene (Edmondson, 2021).
1.3 Bildforum
4chan, 8chan och 8kun är alla internetforum av samma undertyp, så kallade
“imageboards”(bildforum). Dessa typer av internetforum är anonyma där fokusen ligger på bildinlägg knutna till text för att starta och driva diskussion. Användare behöver inte skapa eller logga in till ett konto för att läsa eller skapa nya inlägg. Inlägg skapas som standard med avsändarnamnet “Anonymous”; varifrån rörelsens namn ”QAnon” härstammar. Men Det är även möjligt att byta detta namn innan varje inlägg, samt skapa ett unikt kodat
4
Mängden av boards varierar per webbsida men variationen i områden sträcker sig från ämnen som datorspel till konst och politik. Något gemensamt för alla dessa internetforum är deras flyktiga natur, där trådar successivt faller i visningsordning baserat på aktivitet. När en tråd antingen faller utanför ramarna av krav för aktivitet eller når gränsen för antal inlägg så raderas den permanent från forumet (Hine et al, 2017). Rörelsen, som tidigare nämnt, såg sin start på webbsidan 4chan. 4chan agerade fortsatt bas för rörelsen från den första Q-droppen på /pol/ 2017 till i början av 2018, då Q-drops istället började dyka upp på 8chan - ett forum som i mångt och mycket kan ses som en systersida till 4chan.
Värt att nämna är att båda sidorna inte såg någon märkbar mängd parallell aktivitet. Under rörelsens aktivitet på 4chan syntes lite till inget material på 8chan och vice versa. (De Zeeuw et al, 2020). Efter gärningsmannen av masskjutningen i El Paso tidigt augusti 2019 länkades till inlägg gjorde på 8chan tvingades sidan stängas av internetleverantören
Cloudflare (Breland, 2019). Redan oktober samma år gjorde webbsidan en återkomst under namnet 8kun, där Q-drops och QAnon-diskursen fortsatte (David 2019). Det senaste inlägget av Q gjordes den 8:e December och innehöll endast en länk till ett nu nedtaget YouTube-montage föreställande video-material av Trump till Twisted Sisters “We’re Not Gonna Take it” (Palmer, 2021).
1.4 Frågeställning
Frågeställningen som denna studie är baserad på och ämnar besvara är följande:
◼ Vilka faktorer har bidragit till den amerikanska alt-right-rörelsen “Qanon”s genomslag på internet och vilka narrativa tekniker kan observeras?
1.5 Syfte
Att genom bättre förståelse av hur dessa narrativ kan skapas, bidra till forskning om hur narrativa tekniker används inom konspiratoriska och faktamässigt bristfällande rörelser. Och undersöka hur användardeltagande i politiska narrativ kan öka deras effektgrad.
1.6 Avgränsningar
Vi har avgränsat vår studie genom att undersöka QAnons narrativ sett genom perspektivet digitalt berättande, inom konkret specificerade from och sub-forum som källor för
datainsamling. Vi valde att inkludera de originella utskicken; så kallade ”Q-drops”, samt populära instanser av så kallad ”decoding”. Inom instansen av decoding har vi avgränsat oss till webbforumen 4chan, 8chan och 8kun och deras kommentarsfält. Vi har även valt att inte lägga någon vikt kring de politiska ställningstaganden som datan visar, utan studien är enbart intresserad av narrativet och dess formande samt föränderlighet.
2.Relaterad forskning
5
centrala för att undersöka studieobjektet och ge nya infallsvinklar till frågeställningen och data-analysen.
2.1 Digitalt berättande
Området digitalt berättande är tätt kopplat till vårt förstående av narrativ och beskrivs av olika aktörer med varierande komplexitet kring dess förklaringsmodell. Allt från CDSs (The Center for Digital Storytelling) definition, bestående av sju återkommande delkomponenter som beskrivs av Lambert (2013), till lösare definitioner där den enda begränsningen tycks vara att narrativet ska vara uppbyggt av digitala element (Alexander, 2011). En
återkommande åsikt tycks dock vara att både formbarhet och deltagande är vanligt förekommande inom området.
Lambert (2013) beskriver en taxonomi av digitala narrativ i form av en pyramid. I botten ligger så kallad “konstruktiv konsumtion” där en skapande process uppstår redan vid användning, där användaren genom interaktionsmöjligheter t.ex. i form av hoppen mellan olika YouTube-klipp eller surfandet till andra webbsidor klipper och klistrar ihop ett nytt narrativ (och en ny helhet) av existerande material. Denna konstruktion och nya helhet skulle, om inspelad och meningsfullt presenterad, kunna representera ett nytt digitalt narrativ. Det ska däremot nämnas att detta synsätt inte delas av alla inom området då det råder en splittrad mening av vad exakt digitalt berättande bör betyda. John Hartley (2017) delar i “Smiling or Smiting?—Selves, States and Stories in the Constitution of Polities” upp narrativ i två genrer, smiling och smiting. Där smitingnarrativ fokuserar på berättelser om konflikter mellan grupper, så kallade “Oss mot dem-narrativ”. Denna genre av narrativ berättas enligt Hartley enbart av staten (och dess så kallade “barder”), t.ex. nationella regeringar och politiska rörelser om de sägs vara sanningsenliga, företag om de sägs vara fiktiva narrativ. Smilingnarrativ däremot innefattar autentiska gruppbyggande,
omtänksamma och självförverkligande berättelser och skapas i hög grad av individer. Hartley (ibid.) argumenterar för att digitalt berättande helt tillhör smiling-sidan av narrativ. Men, som tidigare nämnt, så har andra forskare istället sett det plastiska som en av det mest kännetecknande kvaliteterna.
Digitalt berättande skiljer sig på många sätt från berättande i mer traditionell form och många av dessa skillnader beskrivs ofta som fördelar. Digitalt berättande tillåter användaren att erbjuda en större grad av variation än traditionella metoder. Användandet av interaktiva och självgenererande applikationer tillåter återanvändande i högre grad än tidigare typer av skapat material. Till skillnad från traditionella metoder tillåter digitalt berättande
6
Ett sätt att beskriva digitala narrativs interaktivitet utgår från ett perspektiv av en nätverkad bok. Uppackat kan synsättet ses som ett utspritt narrativ där både innehållet och användarens interaktioner är spridda både i tid och rum (Bryan, 2013). Beroende på vilken typ av medieproduktion som skapas så kommer den rumsliga aspekten av denna nätverkade bok skilja sig. Exempel såsom wiki-sidor, blogginlägg och YouTube-filmer nämns. Den ”nätverkade boken” skapar ett narrativ av öppenhet, samarbetsvilja och trovärdighet genom processen av länkade till andra plattformar, både inkommande och utgående. Dessa ”böcker” kan ta form av både mer auktoritära och innehållsmässigt styrda nätverk, men också öppna och lösare strukturerade system där användare fritt får fylla i nya delar av boken och dess narrativ. I den lösare typen av struktur agerar vanligtvis skaparen av den nätverkade boken som någon form av redaktör eller arkivarie. I detta synsätt så blir narrativet ett aggregat för både skapat och funnet innehåll styrt av användarna (Bryan, 2013). Den ”nätverkade boken” liknar tidigare definitioner som till exempel den så kallade ”databasberättelsen”, en typ av interaktivt narrativ som användaren kan fritt utforska, separerad från en uppställd ordning, vare sig ämne- eller kronologi (Manovich, 2001).
Ett argument för denna typ av narrativs effektivitet, är att den modulära formen tillåter användaren att undersöka avdelningar av texten vilken den själv finner mest intressant avgörande blir dock att användaren inte tycks tappa fokus på den större helheten (Ryan, 2011). Om narrativet är effektivt konstruerat kan denna form förhöja samt förlänga användarens intressenivå. En annan stark interaktiv faktor som återfinns i digitalt
berättande är möjligheten att mer direkt anknyta till användaren genom att tillåta deltagare att själva fortsätta och att omforma narrativ.
Ytterligare instanser av hur deltagare i digital narrativ både korsar och omformulerar den kronologiska aspekten av narrativet beskrivs av Barassi & Zamponi (2020), där en
undersökning kring formandet av italienska aktivisters digitala identiteter pekade på vikten för individer och rörelser att skapa mening av oordnade digitala-tidslinjer. De fann att individer kunde knyta sig an till ett större digital identitetsnarrativ genom att omstrukturera tidslinjen bestående av deras digitala fotspår. Denna process hade sin start i individens utpekande av en historisk händelse som transformativ för deras liv (ofta en händelse delad med andra inom samma rörelse). Efter att denna händelse stämplats som individens transformativa startpunkt så kunde sedan resten av deras digitala fotspår bilda ett
efterkonstruerat narrativ. I denna nya tidslinje kunde alla narrativa svängar leda upp till eller direkt leda från den transformativa händelsen.
Kvaliteter och faktorer som stimulerar deltagarens fortsatta engagemang är en viktig del av forskningen. Där en framstående kvalitet verkar vara den av möjliga angreppssätt. Denna kvalitet beskrivs på varierande sätt, där Ciancolo et al (2007) beskriver den som ”Kontrovers” (Controversy) - I detta avseende förklarat som möjligheten för det presenterade narrativet eller problemsituationen att kunna tolkas och lösa på flera olika sätt. Detta synsätt
7
Detta resultat återspeglas även av Pera & Viglia (2016) som undersökte hur olika faktorer i narrativ skapade av användare själva påverkade och förstärkte deras upplevda förhållande med ett varumärke. Två vägande faktorer som sträckte sig längre än en "parasocial
upplevelse" (en inlevelse som uppstår genom bevittnandet av en annans återgivna vardag) blev så kallad “relatability” och upplevd socioekonomiskt igenkännbarhet. Genom faktorer som dessa så argumenteras det att digitalt berättande och mer specifikt användardriven videodelning är ett betydligt mer effektivt verktyg för att emotionellt koppla deltagare till både andra deltagare i samma sfär, men även till det större varumärket eller narrativet. Kombinationen av kvaliteterna gemensamma nämnare (relevans) och komplexitet i
angreppsätt (kontrovers) upplevs således tillsammans skapa en stark grogrund för deltagares fortsatta intresse och medverkande (Ciancolo et al, 2007).
Kontrovers skulle kunna liknas med en breddgrad av interaktionsmöjligheter där senare forskning har visat på ett samband mellan användarens interaktionsmöjligheter och dess förmåga att problemlösa (Gironacci et al 2018). Testpersoner deltog genom en digital applikation i gruppövningar, detta för att testa hur den kollaborativt styrda
problemlösningen skulle potentiellt kunna gagna inlevelse och så kallad “flödestillstånd”. En av kvaliteterna som utvärderades var applikationens användande av interaktiv digitalt berättande där modulära bitar av en berättelse presenterades när objekt interagerades med. Applikationen presenterade narrativet i en icke-kronologisk ordning baserad på deltagarnas val av objekt att undersöka. Narrativets form påverkades också beroende på interaktionssätt som valdes av deltagaren (tre valmöjligheter presenterades, inspelat återberättande,
bildmaterial och text).
Utvärderingen av användartestet visade på positiv respons till applikationen i området ”flödestillstånd” där den kollaborativa-aspekten uppmuntrade ett “skapande” med samarbetspartner. Detta upplevdes hjälpa aspekten av inlevelsen i de utvalda typerna av media samt narrativet i sin helhet (ibid.). Annat som visar på kraften av den kollaborativa formen av digitalt berättande återfinns i en studie av Ogawa & Tsuchiya (2017). Studien försökte genom workshops baserade på digitalt berättande belysa inslag och arbetssätt som ökade bidrag och engagemang från annars tveksamma deltagare. Arbetet tog form av en serie grupp-uppdrag där deltagare med hjälp av en diskussionsledare över uppdragens gång skapade narrativ utifrån text och bildmaterial. Resultatet av studien visade att den
kollaborativa-aspekten av arbetet ökade deltagandet och produktionstakten. Bollandet av idéer och erfarenheter för att bilda berättelsen motiverade deltagare att upptäcka och dela sina egna narrativ. Det återfanns även här att ett element av kontrovers var hjälpsamt i ett effektivt narrativ-skapande, då diskussionsledarrollen skapade mer engagemang i form av större mängd diskurs och slutgiltig förståelse.
2.2 Digitalt Identitetsskapande
8
2003). Vivienne (2016) använde sig av detta synsätt och fann att på sociala medier gick dessa axlar om lott där identitet skapades genom vardagligt användande av plattformen i
återkommande instanser av associerande och distanstagande till händelser, konflikter och grupper.
Ett exempel av detta visades i ett av studieobjekten som genom kommentarsfält och uppladdningar konstruerade sin tillhörighet till diverse socio-politiska grupper, samt distanserade sig (både direkt och indirekt) till andra (Barassi, 2018). Denna typ av
identitetsskapande i den hierarkiska axeln återkommer på andra håll till exempel en tidigare studie av Gündüz (2017) som beskriver att en kan se processen av det fortsatta deltagandet i grupper som “effektiv kommunikation”. I detta synsätt så fullföljs individens socialisation när de bekräftar gruppens åsikter både genom aktivt kommenterande, men även så kallade ”likes” och “dislikes” på diverse plattformar, där uppladdningen av nytt material kan ses som en gruppmedlems största bidragande handling. Den biografiska axeln konstruerades under samma tidsperiod men på en individuell nivå, där studieobjektet reflekterande över sina vardagliga, tidsliga och familjära erfarenheter sedda genom gruppens kollektiva politiska synsätt och åsikter (Barassi, 2018).
Vivienne (2016) argumenterar för att den identitet som skapas måste konstant återskapas samt förnyas på ett övertygande sätt för att en individ ska behålla sin status inom gruppen. Identitetsskapandet och dess förnyande argumenteras vara primärt performativt, där digitalt berättande blir en återkommande och åtsittande metod för identitetens fortsatta existens. Digitala narrativ används enligt detta synsätt för att bygga broar mellan olika delar av sitt själv och sedan relatera dessa till en eller flera större grupper. Denna typ av mer vardaglig aktivitet som skapas av digital grupptillhörighet tillåter en mer flytande gruppidentitet kontra den strikt definierade. I denna form kan ideologiska skillnader förlikas genom att hitta andra likheter. Dessa likheter tog ofta form i diskurs kring mer vardagliga problem som bemötandet från gruppens gemensamma motståndare. Studier fann att de mer vardagligt aktiva gruppmedlemmarna ofta hade individuella slutpunkter som i mindre utsträckning kunde komma i konflikt med ett större övergripande narrativ eller mål (ibid.).
Ett liknande fenomen återfinns inom QAnon-rörelsen själv då den innefattar en mängd olika politiska ideologier och världsbilder. Denna spretighet beskrivs även i en studie rörande just QAnon där Aliapoulios et al (2021) undersökte hur ny information disseminerades genom webbsidor som fungerade som aggregat för inlägg av frontfiguren Q.
Dessa så kallade Q-drops samlades och webbsidorna agerade hubb för en typ av
prognostiserande tolkning kallad ”decoding”. Under jämförandeprocessen av den insamlade datan från sex av dessa aggregatsidor framgick det statistiskt signifikanta avvikelser i vilket material som samlats.
Av stor vikt var att de mest besökta och populära aggregatsidorna skiljde sig åt i vilket samlat material som upplevdes vara rörelsens kanon. Deras resultat visar på att rörelsens konstant föränderliga och ibland motstridiga budskap härrör från flera separata instanser av skingring. Detta då inte enbart det slutgiltiga budskapet som avkodades från samma
underdog-9
fenomenet på flera företeelser av vikt. I en av dessa studier fick deltagare genomföra direkta associationsövningar med ett urval av ord (där underdog ingick), detta visade på att en betydande faktor i begreppets definition, var det av den ”blivande framgången”. Detta ställer sig i rak motsats till en del av ordboksdefinitionen där en förlorare kan beskrivas som en underdog. En tolkning blir då i stället att en underdog är en förväntad vinnare oavsett dess dåliga odds. Ett resultat som ger ökad förståelse för fenomenets till synes höga
dragningskraft.
En annan av Goldschmieds (ibid.) studier som undersökte hur bevittnandet av en
uppmålad underdogs vinst eller förlust påverkade deltagares självbild. Studien visade inte på någon korrelation mellan en positiv eller negativ självbild och underdogens förlust/vinst. Däremot visades ett återkommande anknytande till underdogen.
En tidigare studie (Vandello et al, 2007) visade tydligt på det innestående stöd som verkar uppstå när en sida i en konflikt eller tävling uppfattas som underdog. Studien visade på att samma aktörer kan upplevas dramatiskt mindre lockande när de uppvisas i olika
sammanhang. Samma studie visade också på att åskådare tenderade att anta en avsevärt större kraftansträngning från den upplevda underdogen kontra dess motståndare. Detta antagande tenderade att manifestera sig som en upplevd klyfta i tillgång till resurser (i detta fall monetärt underläge). I liknande anda upplevde deltagare i mycket mindre utsträckning en aktör som underdog om det framgick att deras brist på framgång inte berodde på
tillgänglighet av resurser.
QAnon som rörelse tycks uppvisa en liknande dragning till underdog-identiteten. Taninecz Miller (2021) visar i en studie av kommentarsfält direkt länkade till större YouTube-kanaler som diskuterar QAnon, vilka koncept och narrativ som hade en mer återkommande och betydande roll för deltagare. Kommentarsfältens genomgående och återkommande ämnen och begrepp belyses och visar på vilka kommentarer som genererade mest respons och därför mer spridning. Genomgående i kommentarsfältens aktivitet var en världsbild där amerikanska staten (särskilt Högsta domstolen), och dess media är involverad i djupt gående konspirationer mot landets invånare. Också återkommande var det fortsatta stödet givet till Trump och ett generellt uppmanade till sammanhållning.
10
3.Metod
Studiens valda metod är en så kallad Holistisk innehållslig narrativanalys som beskriven av Bergström (2012) i boken Textens Menings och Makt.
Första steget för att kunna analysera ett narrativ kräver en definition av “narrativ”. Den definition som vi har valt att använda är att narrativ är ett organiserande av händelser för att skapa en handling (Bergström & Boréus, 2012).
För att analysera narrativet så använder vi oss av en form av narrativanalys som enligt Labovs modell (Labov & Waletzky, 1967; Bergström & Boréus, 2012) bryter ner ett narrativ till sex beståndsdelar:
• Abstrakt • Orientering • En komplicerande handling • En upplösning • En utvärdering • En coda
Dessa beståndsdelar identifierar ett narrativs funktioner och form. Ett narrativ som är komplett innehåller alla delar men ett narrativ kan också sakna delar. Det är också vanligt att narrativ följer samtliga sex delar i tidigare nämnd ordning.
Narrativet börjar med ett abstrakt: en inledande början, något som väcker intresset hos läsaren, det kan också vara en sammanfattning av berättelsen. Sedan fortsätter narrativet med en orientering: Denna orientering kan innehålla egna beståndsdelar som avslöjar tiden, platsen, situationen och deltagarna. Men ett narrativs orientering behöver inte nödvändigtvis innehålla samtliga av dessa delar. Orientering är en beståndsdel som sällan saknas från ett narrativ, detta eftersom den hjälper förankra narrativet En komplicerande handling: en ändring av omständigheter, en förflyttning av balans till obalans. Den komplicerande handlingen är det som förvandlar en beskrivning av en plats eller person till ett narrativ. En
upplösning: menar vad som slutligen skedde i handlingen, narrativets resultat. En
utvärdering: belyser betydelsen av handlingen, där Labov & Waletzky (1967) poängterar att
narrativ utan en utvärdering upplevs sakna tyngd och kan vara svåra att följa. Den sista beståndsdelen är coda: Codan signalerar att berättelsen är slut och återför perspektivet till nutid som exempel kan ”De levde lyckliga i alla sina dagar” användas som ett narrativs coda (Labov & Waletzky, 1967).
För att kunna avgränsa analysmetoden mer så delas narrativet in i ett av följande begreppspar som används av (Bergström & Boréus, 2012):
• Holistiskt-innehållsliga: Använder sig av en hel berättelse, exempelvis en novell, biografi eller ett avsnitt av en tv-serie och fokuserar på innehållet i den. Enskilda stycken eller delar analyseras med hänsyn till perspektivet i hela berättelsen. • Holistiskt-formbaserade: Använder sig av en hel berättelse och fokuserar på
11
• Kategoriskt-innehållsliga: Brukar benämnas som ”innehållsanalys”. Först definieras olika kategorier inom det som studeras och sedan bryts ett eller flera narrativ ner i olika delar eller yttranden som sorteras inom de olika kategorierna. Den fokuserar på det innehåll som visar sig i de olika delarna av narrativet utan att visa hänsyn till narrativet som helhet. Denna typ av analys leder ofta till ett kvantitativt användande, exempelvis kan analysen konstatera hur ofta ett visst ord används i ett narrativ eller en kombination av ord.
• Kategoriskt-formbaserade: Fokuserar på olika stilistiska eller lingvistiska karaktärsdrag i olika utvalda delar av ett eller flera narrativ. Dessa karaktärsdrag sorteras också i olika definierade kategorier och räknas.
Datan representeras av trådar startade av användaren ”Q” på olika bildforum (4chan, 8chan och 8kun). Dessa trådar kommer att analyseras som individuella narrativ med hjälp av Labovs modell. I denna analys kommer vi utgå från den holistiskt-innehållsliga metoden vilket innebär att vi kommer att analysera individuella innehållet i delar av den insamlade datan med hänsyn till det redan definierade större narrativet och QAnons kanon.
3.1 Analysmomentet
Formen av vår analys skiljer sig från vad den holistiskt-innehållsliga analysen traditionellt appliceras på. För att bemöta detta och bättre knyta modellen till dess digitala form valde vi att analysera narrativet genom perspektivet digitalt berättande. Ryan (2011) beskriver ett upplägg av digitalt berättande ofta påträffat inom datorspel, främst de av äventyrs och mysterium-karaktär. I dessa typer av system spelar deltagaren en aktiv roll i narrativets progression, men deras medverkan i berättandet är fortfarande underordnat den ursprungliga författaren. Inom området datorspel blir i praktiken den ursprungliga
författaren utbytt mot ett komplext och mångfacetterat datorsystem som genom spelarens val ändrar riktningen narrativet tar. På detta sätt skapas en typ av interaktiv konversation mellan spelaren (deltagaren) och systemet (författaren), där spelaren ur en synvinkel kan anses medförfattare till det slutgiltiga narrativet. Av vikt är att spelaren inte besitter samma typ av kontroll som systemet, utan enbart kan röra narrativet inom godkända parametrar.
12
Analysen började med att vi bildade en uppfattning om mytologin kring QAnon och det holistiska narrativet genom en djupgående analys av litteratur som rörelsen allmänt erkänt som kanoniserad. Dessa verk identifierades som viktiga genom en granskning av webbsidor med återkommande QAnon-diskurs (såsom 8kun, Greatawakening.win och Patriots.win). Där boken The QAnon: an invitation to the Great Awakening (2019) agerade som hjälpmedel för att bättre förstå rörelsens egna historiska framställning av dess kamp. The Book of
Qproofs (2018) agerade som utgångspunkt för skapandet av det större narrativets tidslinje samt hjälpmedel för att identifiera viktiga händelser för analysmomentet. Utöver detta agerade båda i hög grad som uppslagsverk för att förstå rörelsens kodade diskurs och
slagord. Narrativet analyserades enligt Labovs modell (se delkapitel metod). Resultatet av det större narrativet informerade i stor grad det kommande analysmomentet av de mindre narrativen. Det vill säga de utpekade mindre narrativen eller delkapitel var grundade i en etablerad narrativ utgångspunkt, från detta kunde en holistisk bild av narrativet bildas.
3.2 Utförande
I utförandet valde vi trådar från bildforumen under tidsperioden 28-10-2017 till 08-12-2020. Vi läste trådarna och analyserade innehållet enligt Labovs modell för att identifiera: ett abstrakt, en orientering, en komplicerande handling, en utvärdering, en upplösning, en coda. Sedan identifierades likheter mellan trådens narrativ och det holistiska, exempelvis:
orienteringen inkluderade personerna Donald Trump och Q.
Efter det att detta färdigställts så jämfördes därefter olikheterna, exempelvis: den
komplicerande handlingen inkluderade inte Donald Trump som en betydande roll för ”the Storm”. Olikheter ansågs vara de beståndsdelar som aktivt motsade eller förnekade de beståndsdelar som inkluderades av det holistiska narrativet. Beståndsdelarna gav en helhetsbild av narrativet; om det var optimistisk eller pessimistisk, osäkert eller säkert, vad som kommer hända. Resultatet var föreningen av de mindre och större narrativen utifrån den holistiska applikationen av modellen. Genom detta sätt undersökte vi hur narrativets röda tråd utvecklats eller återkommit i rörelsens budskap.
3.3 Urval
Inför analysmomentet utfördes en datainsamling för att hitta passande material. Genom kombination av aggregat och arkivsidor, samt verktyg som “wayback-machine” kunde vi samla in en tidslinje av arkiverade versioner av alla Q inlägg (Q-drops) och tråd-diskursen som följde från sidorna 4chan, 8chan och 8kun. Däremot uppstod problematik när det kom till praktiskt urval att vilket material vi skulle undersöka mer specifikt. Detta då det inte rimligtvis föll inom studiens omfång att applicera Labovs modell av narrativ-analys på den minst sagt omfattande mängden separata trådar insamlade.
I slutändan stod valet mellan ett slumpmässigt och avsiktligt urval som beskrivet av Yin (2011). Att använda ett slumpmässigt urval skulle kunna argumenteras vara i studiens fördel då vi främst är intresserade av en holistisk bild av narrativet, men det skulle komma med nackdelen att jämföra ett mer utspritt material mot det större narrativet. Vi valde i stället att gå vidare med ett avsiktligt ändamålsenligt urval, detta då vi då direkt kunde jämföra
13
genom att följa Q-drops, samt deras diskussioner skapade vid relevanta tidpunkter identifierade med hjälp av tidslinjer av signifikanta händelser för Trumps presidentskap. Dessa händelser jämfördes sedan med tidslinjen av viktiga händelser definierad av “The Book of Q Proofs”. Det slutgiltiga urvalet av mindre narrativ uppbyggdes av 37 utpekade narrativ bestående av totalt 2395 inlägg gjorda mellan 28-10-2017 och 20-12-2020 från webbsidorna 4chan, 8chan och 8kun.
Tabell 1 – Insamlad data
3.4 Metodkritik
En potentiell kritik gällande vårt metodval är den stora mängden tolkningsgrad given forskaren - för att undvika möjliga svårigheter i återskapande av vårt analysmoment lade vi extra tid på dokumenterandet av vårt utpekade stora narrativ, samt dess mindre narrativ. Metodvalet som tidigare nämnt i delkapitlet ”3.3 Urval” lider möjligtvis att en bitvis förenklad holistisk syn på narrativet, detta på grund av den substantiella mängden data tillgänglig som inte rimligtvis kunde undersökas inom tidsramen. Bergström & Boréus (2012) nämner att tolkningen av narrativet som forskaren lyfter fram i så stor utsträckning som möjligt måste vara genomskinligt, Forskaren beskrivs som att den leder läsaren genom allt analyserat material. Den data vi har analyserat i denna studie representerar bara en bråkdel av rörelsens totalitet men vi upplever ändå det som inte praktiskt gångbart i vår studie. Detta nämns dock vara en återkommande problematik med metoden och forskare uppmanas i stället skapa sammanfattningar av sitt material i ett försök att tydliggöra processen (ibid). Detta var ett problem vi upplevde under studiens gång och har i allra högsta grad försökt förminska dess effekt, men det förblir en kritik av metoden.
En annan kritik gällande metoden narrativanalys är dess känslighet för forskarens förutfattade utgångspunkter. På detta sätt kan analysen leda till ett resultat helt baserat på ogrundade uppfattningar (Bergström & Boréus, 2012).
Vi har bemött detta genom ett metodiskt och genomgående urval av tillgängliga data samt vår iterativa analysmodell där den insamlade datan finkammades och omtolkades i flera steg.
En ytterligare kritik av vår valda metod skulle kunna vara hur den är skapt för att appliceras på narrativ återfunna i traditionell media, så som TV, böcker och radio. Digitala narrativ kan då presentera forskaren med svårigheter, främst på grund av dessa narrativs spretighet i både kronologi och plats (Alexander, 2012). Som beskrivet i delkapitlet "3.1 Analys" har vi bemött detta via ett tolkande av analysmomentet genom perspektivet beskrivet av Ryan (2011) en forskare inom området digitalt berättande.
14
4.Analys
I följande kapitel redogör vi för vår praktiska applikation av studiens analysmoment. Detta genom en förklaring av hur vi har använt oss av den holistisk innehållslig narrativ-analysen och applicerat modellen på narrativa återfunna i imageboard-trådar identifierade och knutna till vår etablerade tidslinje.
Analysmoment går att förklara utifrån det perspektiv av faser som ges av Yin (2011), sammanställning av data, demontering, remontering och tolkning (se delkapitel “Urval” för hur sammanställningen av datan förlöpte). Yin (2011) beskriver en flytande process där den sammanställda datan bryts ned (demontering) för att sedan remonteras i nya
“uppsättningar” (nya perspektiv ofta guidade av konkreta tabeller eller listor). På grund avprocessens flytande natur upprepas dessa faser iterativt tills en process där
uppsättningarna skapade upplevs färdiga för slutsats.
Figur 1 - Illustration - kvalitativa analysfaser (Yin, 2011. 178)
15
en så kallad Q-drop. Praktiskt betydde detta att vi fokuserade narrativanalysen på meddelanden skickade antingen direkt eller kronologiskt kopplat till Q-drop-instansen.
I denna första iteration av demontering belystes ett inlägg av Q samt alla svar kopplade till inlägget. Dessa inlägg separerades därefter och en kronologisk remontering av alla länkade inlägg skapades. Denna instans var av vikt då dessa inlägg samt deras relaterade svar annars blev extremt svåra att följa, detta på grund av dessa trådars stora mängd av parallellt gående diskussioner. Efter denna remontering applicerades en tolkning av det kodade språk som rörelsen använde sig av, med hjälp av litteratur som The QAnon: an invitation to the Great Awakening (2019) samt The Book of Q proofs (2018). Dessa böcker användes som ordböcker för att förstå återkommande terminologi och förkortningars betydelse.
Upprepade uttryck och slagord som inte återfanns inom litteraturen granskades genom begränsade sökningar av liknande webbforum (t.ex. patriots.win och greatawakening.win) detta på grund av att litteraturen kronologiskt inte sträcker sig till nutid. Den andra iterationen av momentet började likt den första med en demontering av datan. Under remonteringsfasen skapades en uppsättning där tematiskt länkande avkodade inlägg grupperades och därefter utfördes en andra iteration av tolkning, denna gång baserad på Labovs modell. Denna modell innehåller sex beståndsdelar varifrån en forskare kan utvärdera ett narrativ (se tidigare kapitel Metod), däremot krävs inte nödvändigtvis alla. Följande fem beståndsdelar uppfattades som de av vikt inför vår analys; ”Abstrakt”,
”Orientering”, ”Komplicerande Handling”, ”Utvärdering” och ”Upplösning”, detta då “Coda” upplevdes svårt att urskilja i ett extremt aktivt forum i konstant rörelse.
16
4.1 Exempel av analys
För att ytterligare tydliggöra analysprocessen följer en förklarande genomgång av analysprocessen med infogat bildmaterial.
4.1.1 Sammanställning Demontering, Remontering – 1
Den första sammanställningen av material i analysprocessen kom, som nämnt ovan, i formen av trådar från 4chan, 8chan och 8kun - länkade till händelser identifierade i det större
narrativet. Karaktäristiskt för dessa trådar var deras kaotiska och osammanhängande diskurs där ett flertal helt separata narrativa trådar pågick parallellt.
Figur 3 – (Vänster) Ursprunglig sammanställning, (Höger) Relevant material i kronologisk uppsättning
I trådar från denna första sammanställning utpekades inlägg gjorda av Q samt den responsen given av mottagare på forumet. Detta var en manuell process där tråden systematiskt avlästes i kronologisk ordning med start från en identifierad Q-drop. Utifrån materialet avläst i denna process skapades sedan den relevanta och kronologiska uppsättningen.
4.1.2 Tolkning, Sammanställning – 1
17
Tabell 2 - Exempel av avkodat material
4.1.3 Demontering, Remontering – 2
Denna nya sammanställning demonteras återigen, det kronologiska perspektivet övergavs och en remonteringsprocess startades där materialet placeras i en uppsättning utifrån återkommande och länkade ämnen/känslomässig ton och specifika referenser. På detta sätt kunde vi tydligt urskilja olika majoriteter och minoriteter inom respons utifrån perspektiv av affektbetoning men också vilka narrativa drag som upplevdes mest relevanta.
4.1.5 Tolkning - 2
18
Tabell 3 - Tolkat Narrativ (Labovs Modell)
5.Resultat
I följande kapitel redogörs studiens resultat. Inledningsvis beskrivs det utpekade större narrativet utifrån litteraturen och dess åtföljande tidslinje. Därefter presenteras resultatet av de större narrativets analys. Följande är aggregerat resultat från analysen av vårt urval av mindre narrativ eller ”kapitel” sett ur ett holistiskt perspektiv med det större narrativet som utgångspunkt. Detta resultat presenteras i delkapitel som direkt eller indirekt kan anknytas till det större forskningsområdet digitalt berättande.
5.1 Det Större Narrativet
Det större narrativet är vår sammanfattning av det stora mytologiska narrativet och det legitimerande narrativet inom QAnon rörelsen och böckerna: The QAnon: an invitation to the Great Awakening (2019) och The Book of Q proofs (2018).
5.1.1 Invitation to the Great Awakening
19
har vid tillfällen haft makt; exempel på dessa är John F Kennedy och Ronald Reagan. De kriminella eller The Deep State upplevde ett relativt ostört styre tills informationsåldern började. Detta på grund av att på samma sätt som vanliga människor använder sina digital elektronik och lämnar spår efter sig så gör även The Deep State det också. Eftersom alla digitala fottryck går att spåra så kan det leda till att ”the good guys” har en chans att avslöja The Deep State.
Avslöjandet av The Deep State med hjälp av digitala fotavtryck är en del av en större operation; ”the Plan” vars syfte är att slutligen befria världen från The Deep State. Planen är ett internationellt samarbete och skulle kräva aktörer från många länder. Men i USA var planen mer konkret. I USA skulle antingen the ”the good guys” ta makten med en militär statskupp eller genom att en ”good guy” vinner presidentvalet. Maktskiftet skulle ge ”the good guys” tillgång till den information som undanhålls av den amerikanska underrättelsetjänsten som i sin tur kunde avslöja The Deep State. Eftersom en statskupp skulle skapa för mycket oro hos befolkningen så var det andra alternativet att föredra. Därför bad pålitliga människor inom militär och regering Donald Trump att ställa upp, på grund av hans patriotiska kärlek till landet. Under presidentvalet 2016 möttes Trump av hård kritik, framför allt i media som var kontrollerad av The Deep State. Efter valet när Trump trots motståndet hade segrat så försökte The Deep State att anklaga presidenten och ställa honom inför riksrätt. På den ljusa sidan så hade Trumps ledarskap visat resultat; Nordkorea som kontrollerades av The Deep State hotade världen med kärnvapen började nu vara fredligare och terrorgruppen ISIS hade stoppats i framfarten. Alla detta är tecken på att ”the good guys” sakta men säkert håller på att vinna.
En annan avgörande roll i den stora kampen är en rörelse inom den amerikanska underrättelsetjänsten som arbetar med en operation på internet vid namn: ”The Great Awakening” som började på små internetforum och sedan spred sig till andra sociala medier. De aktiva inom rörelsen går under namnet: ”Q”. Q delger sakta men säkert delar av
information som kommer att leda till massarresteringar av medlemmar i The Deep State. De delaktiga i QAnonröreslen är de första vanliga människor som har insett hur världen
20
Tabell 4 – Invitation to the Great Awakening (Labovs Modell)
5.1.2 Book of Q proofs/Tidslinje
The Book of Q proofs (2018) ger inte en lika dramatiserad bild av Qanon-rörelsens mytologi men ger i stället exempel på vad de anser är bevis på ett samröre mellan Trump, Q och det narrativ som rörelsen presenterar. Boken öppnar med ett uttalande: “You could argue that this book should be called the Book of Q Coincidences, rather than Book of Q Proofs. It is up to you to decide at what point these strange “coincidences” are no longer just “coincidences.” Boken fortsätter med att förklara hur man avkodar de meddelanden Q lägger upp på bildforumen. Detta följs upp med en tidslinje som inkluderar en serie relevanta händelser som skedde innan Q.
5.1.3 Tidiga händelser (Innan Q)
21
5.1.4 Uppkomsten av Q
28 oktober 2017 gör Q sitt första inlägg. Tidslinjen fortsätter med att beskriva den upplevda sammanhörigheten i Trumps twitterinlägg och Qs inlägg på bildforumet 4chan. ”The beginning of Proofs” benämns en händelse i tidslinjen där Q gjorde ett inlägg 2 november 2017 och ett till 3 november 2017 som bland annat nämner att Jared Kushner reser till Saudi Arabien. 4 november 2017 blir prins Alwaleed bin Talal arresterad tillsammans med ett flertal ministrar och medlemmar i kungafamiljen som en ”anti-korruption” åtgärd av
kronprinsen Mohammed bin Salman. Sedan visar tidslinjen ett inlägg om Alwaleed bin Talal som Trump hade gjort 2015 och följs upp med en artikel från the Daily Mail som skriver att kronprinsen träffade Kushner och att de hade planerat strategier. Trump fortsatte sedan att twittra om händelserna och uttryckte sitt stöd för kronprinsens agerande.
Boken fortsätter med att förklara vad Qdrops är och varför de är viktiga. Qdrops är på egen hand inte hemligstämplad information, utan bara pusselbitar av information, men när pusselbitarna sätts ihop så uppenbarar sig hemligstämplad information. Den 2:a november 2017 lämnar Q ett inlägg innehållande meddelandet ”sociala medier kommer stängas ner”, 2 timmar senare stänger en arbetare från Twitter ner Trumps twitterkonto som kom tillbaka några minuter senare.
5 november 2017 gör Q referenser till Alice i underlandet (1865) och gör liknelsen att Alice i underlandet är som Hillary Clinton i Saudiarabien. 2 juli 2018 blir några av email från Hillary Clintons korrespondens med Marty Torrey läckta på Wikileaks, dessa emails innehåller också referenser till Alice i underlandet (1865). 1 november 2017 skriver Q i en post på 4chan:” It is our hope that this message reaches enough people to make a meaningful impact”.
3 November skriver Trump i en tweet:” I guess the word must finally be getting out-and having an impact”. 3 november twittrar Trump om att han ska resa till olika länder i Asien. 7 november lägger Q upp en bild från ett flyg som såg ut att vara ovanför Hong Kong. Ett liknande upplägg angående en Vietnamresa står senare i boken.
24 december 2017 lägger Q upp en bild på en tavla som föreställer George Washington som korsar floden Delaware. 25 december 2017 i ett inlägg på twitter från det amerikanska försvarsdepartementet är en bild på samma tavla med en julhälsning. 11 april 2018 twittrar en av Donald Trumps söner, Eric Trump, en bild på en sol som liknar ett Q (bild på
22
Figur 4 – Eric Trump tweet
14 november 2017 gör Trump ett inlägg på Twitter som inkluderar ett 45 sekunder klipp från ett flygplan med texten: ”THANK YOU ASIA! #USA” I en liten del av klippet syns fönstret från den plats där Trump sitter. Q svarar på ett inlägg om klippet på ett bildforum; ”Isn’t that curious? What’s below?” Användare på bildforumet undersökte klippet och spekulerade om det som syntes utanför fönstret var Nordkorea. 22 december 2017 skriver Q om Nordkorea och igen den 11 februari 2018.
6 Mars 2018 meddelar Nordkoreas ledare: Kim Jong-un att han är villig att förhandla med USA om att avveckla kärnvapen. Q gör ett inlägg igen 8 mars 2018 och skriver: ”Thank you, Kim. Deal made. Clowns out. Strings cut. We took control. Iran next.”. 10 maj 2018 bekräftar Trump att han kommer att träffa Kim 12 juni i Singapore. 3 juni skriver Q fyra upprepningar av ordet ”boom”.
23
Mellan januari och juni 2018 gör Q referenser till film; exempelvis ett inlägg från 11 juni: ”You are watching a scripted movie”. Nio timmar senare när ledarna möts så plockar mikrofonerna upp delar av deras konversation då Kim Jong-un hörs säga: ”There are many in the world who will think of this as a scene from a fantasy science fiction movie.”. 9 juni lämnar airforce one Kanada med Trump ombord på väg till Singapore. 10 juni avfyras en missil i närheten av Seattle. 10 juni klockan 8 på morgonen landar Trump i Singapore och klockan 11 twittrar advokaten Michael Avenatti en bild på ett flygplan i ett sikte.
5.1.5 Utökad Tidslinje
Följande händelser i tidslinjen återfinns inte inom ”The Book of Q-proofs” utan är tidpunkter identifierade i viktiga händelser från Trumps presidentskap säkerställda genom
nyhetsreportage. Dessa punkter har undersökts under analysen och anses vara relevant för vårt resultat. Andra februari 2019 rapporterar NBC News att hundratals bottar med koppling till Ryssland försökte påverka presidentvalet genom att skriva ungefär 900 000 tweets bland annat med hashtaggen #maga. Q gör ett inlägg som menade på att NBC spred lögner.
15 oktober 2020 blir Trump tillfrågad under en ”town hall-intervju” med NBC som värd om Qanon och deras rörelse. Trump svarade att han inte visste något om rörelsen men att kampen mot pedofili är bra. 3 november 2020, valnatten. På bildforumet 8kun väntar användarna med spänning. Q citerar Gettysburgtalet, lägger upp musik och en bild av den amerikanska flaggan i ett öppet landskap. Användarna är övertygade om att det här är en klimax eller i alla fall slutet på ett stort kapitel i QAnonkampen. Trump förlorade valet men erkände inte sig besegrad. 13 november 2020 gör Q ett inlägg som är det första sedan valet. Inlägget innehåller en bild på den amerikanska flaggan och orden: ”Nothing can stop what is coming. Nothing!”.
8 december 2020; Qs sista inlägg för 2020 och senaste nuvarande inlägg. Inlägget
24
boken täcker sträcker sig mellan 1980 och 2018. Detta urval är framtaget för att demonstrera det narrativ som tagit form av Qanon-rörelsens bevisföring.
Tabell 5 – The Book of Q proofs (Labovs Modell)
The Book of Q proofs har som funktion att bevisa och legitimera Qanon-rörelsens existens främst genom att visa vad Trump har för perspektiv på världen och USA baserat på
uttalanden och annan typ av bevisföring. Den refererar till verkligheten, med verkliga namngivna personer och händelser. Det försöker på flera sätt presentera en tolkning händelserna baserat nästan enbart på att Q är en eller flera aktörer som är högt uppsatta inom den amerikanska underrättelsetjänsten eller besitter mycket hemlig information. Boken är mindre specifik om vad The Deep State är eller vad det stora målet med rörelsen är annat än att Trump är en nyckelperson och att det är bra. Trump har en mycket stor roll, större än i The Qanon: an invitation to the Great Awakening , en bok som drar in läsaren i berättelsen, läsaren blir visad någonting som läsaren inte visste om. Den börjar med att förklara all världens mörker som sedan blir lite ljusare. Trump fungerar mer som en liten del av en större plan. Narrativet är dramatiserat, mer mytologisk och därför mindre verkligt än det tidigare nämnda. Men det är också mer detaljerat och rättfärdigar det upplevda behovet av Qanon bättre.
5.2 Summering - Det större narrativet
25
informationen, Trump är den som agerar med hjälp av militären och Qanon är folket; de människor som har insett sanningen och vars uppgift är att tolka informationen och påverka den allmäna opinionen. Narrativet är konstruerat för att involvera läsaren på ett eller annat sätt, det tar olika former för att kunna tilltala olika människor oavsett om de lockas av mer mytologiska berättelser eller bevisföring och letande/spelifiering.
5.3 Resultat av de mindre narrativen
Följande delkapitel täcker resultat från vår applikation av modellen ur ett holistiskt perspektiv på de narrativ/kapitel.
5.3.1 Inläggsformat
Vår analys visade på att de utpekade narrativen färdigställts uppenbarade sig en tydlig
förändring i formatet och innehållet i inlägg gjorda av “Q” över tid. Ett återkommande format av inlägg gjorda tidigt i narrativets kronologi var tungt kodade listor av frågeställningar. Inläggen av denna typ varierade i längd från långa listor med över 20 frågeställningar till mycket kortare listor med ca 5. Under analysmomentets gång observerades det att mängden respons för denna tidiga typ av inlägg var förhållandevis låg. Typen av respons som lämnades av mottagare tenderade att komma i form av splittrade och spekulerande inlägg. Denna typ av inlägg agerade som skiss för det kommande populära decoding-momentet. Mottagare hade stor tendens att hålla spekulationen i liv i fortsatta svar till inte bara Qs inlägg, men också varandras. Återkommande för dessa typer av inlägg var en avsaknad av konsensus och konflikt som komplicerande handling och en upplösning av lågmäld misstro.
När vi rörde oss framåt i narrativets kronologi kunde vi se ett skiftande bort från denna typ av kodade listor av frågeställningar mot kortare påståenden om världen. Dessa
förändringar ackompanjerades av en övergång i både typ och mängd av respons från
mottagare. Responsen i form av de upprepade spekulativa inläggen (decoding) fortgick men utökades i stort av stödjande inlägg i form av bildmaterial och slagord. Kommunikation mellan användare minskade i samma takt som respons till Qs inlägg ökade. Än senare i kronologin syntes en slutgiltig förändring där majoriteten av Qs inlägg innehöll material återfunnet i mer traditionell propaganda, digitala affischer, slagord och länkar till video-montage satta till musik.
26
Figur 5 - Vänster (Tidig Q-drop) Höger (Sen Q-drop)
5.3.2 Strategi/timing
Analysen av narrativen visade flera mönster i inlägg skapade av Q. Det återfanns mönster i innehåll, bemötande och tidpunkter för inläggen samt hur dessa faktorer hade ändrats över tid. Det första inlägget som Q skapade 28 oktober 2017 kom i formen av ett svar på ett annat inlägg rörande det kommande gripandet av Hilary Clinton. Inlägget bemöttes antingen med misstro eller ambivalens och gjorde inget större intryck på deltagarna. Samma gällde
nästkommande inlägg skapat av Q, ett inlägg som inkluderade ett kryptiskt meddelande uppbyggt av frågor utan tydlig kontext.
Ett senare inlägg från 3 november 2017 som också bestådde av ett långt kryptiskt
meddelande i liknande form bemöttes i stället med intresse och enligt utvärderingen ett hopp om förändring i världen. Med tiden så blev Qs inlägg mindre komplexa kryptiska
meddelanden och började i stället innehålla enklare kommunikation, som bilder, video-klipp, musik och slagord. En annan tydligt narrativ strategi var hur mycket av Qs bevisföring artade sig genom att referera tillbaka till tidigare inlägg. Ett tydligt exempel var ett inlägg från 5 januari 2019 där Q länkade till en tweet gjord av Donald Trump. I tweeten där Trump grämade sig över demokratiska politiker återfinns ordet ”foreign aid”.
Qs inlägg innehöll också en skärmavbild av ett tidigare inlägg som Q gjorde 7 januari 2018. Detta långa inlägg innehöll en mängd kryptiska koncept inkluderande ordet foreign aid. Inom den komplicerande handlingen för narrativet har deltagarna godtagit beviset med självsäkerhet och använde det återkommande begreppet: "future proves past". Vi fann att Q hade en tendens att inte göra inlägg i samband med positiv mediabevakning av rörelsen, exempelvis i oktober 2020 då Trump som del av sin presidentkampanj deltog i en så kallad ”town hall-intervju” där han vägrade svara på negativt kodade frågor om QAnon.
27
kom över en vecka efter det tidigare inlägget. En utpekad kvalitet inom upplösning av dessa ”återkomst-narrativ” var det av deltagares förnyade hopp och tro på Q och rörelsen.
5.3.3 Q och Trump
Något som visade sig tydligt under vår analys var Q och Trumps skiftande vikt inom
narrativen, (både det stora och de mindre). Tidigt i narrativets kronologi placerades Trump klart och tydligt i dess mitt och presenterades som berättelsens primära och nästintill enda drivande faktor. Många av de tidiga inläggen gjorda av Q centrerades kring narrativet att Q var fysiskt nära Trump, detta genom referenser till platser och föremål som återfanns i Trumps mediabevakning.
Genom dessa narrativ bevisades en direkt koppling till Trump, där Q främst agerade som sanktionerad visselblåsare, ett litet kugghjul i den stora maskinen. Tidiga narrativ präglades av komplicerade handlingar där deltagare tvingades överge sitt tvivel på grund av dessa kopplingar, samt upplösningar där de lämnade narrativet som troende. Q visades en hög andel respekt i dessa narrativ, men enbart en bråkdel av den hängivenhet rörelsen hade för Trump. Det blev tydligt i vår analys att både Trump och Qs roller inom rörelsen utvecklades över narrativets gång. Analys av narrativ från senare i kronologin pekade på att Qs roll växt betydligt, istället för att Q enbart representerade en agent som förde Trumps budskap vidare, blev Q en egen drivande aktör med stort inflytande och agens.
Till skillnad från de tidiga narrativen var kopplingen till Trump etablerad och
underförstådd och inläggens form och budskap reflekterade detta. Dessa narrativ präglades av både Qs tydligare agens i form av mindre referenser till Trump eller andra aktörer, samt mottagarens respons. Analysen av responsen till dessa inlägg cementerade Qs starkare position i de senare narrativen. Vi iakttog att Q nämndes klart och tydligt som en drivande aktör i en majoritet av mottagarens respons. Den komplicerande handlingen inom dessa narrativ är betydligt mindre enhetlig än de kronologiskt tidiga, en återkommande kvalitet är dock mottagarens tro om Q som en makthavare och “spelare i leken”. Detta är tydligt inom både negativt och positivt kodade narrativ, där Q blev antingen berömd eller ifrågasatt på grund av sin personliga insats.
Trumps roll inom narrativen förändrades också som nämnt ovan. Denna förändring var dock inte lika drastisk som Qs, utan skiftar i stället Trump från att ha varit den ensamt drivande faktorn till en kapten av rörelsen. Detta syns i skiftande av narrativen där
utvärderingar och upplösningar centrerat kring ett lugn att Trump kommer lösa problemen- till utvärderingar och upplösningar där deltagare i rörelsen upplever sig behöva bidra
personligen till Trumps (och deras) kamp. En ytterligare nämnvärd företeelse var
uppkomsten av grupperingar inom narrativ sent i kronologin där Q och Trump betraktas som samma individ. Detta uppmärksammades främst inom komplicerande handlingar där
28
5.3.4 Internationella händelser (globalt narrativ)
Ett återkommande moment uppvisat var ett tydligt förvridande av internationella händelser från både Q och deltagare. Till exempel protesterna i Iran 2018, där Q visade ett tydligt stöd för demonstrationerna och gjorde inlägg där hen uppmanade folket att ta makten. Händelsen porträtterades enligt ett abstrakt där Iran var en framtida allierad till Trump som var i
processen att frigöras.
Detta avspeglades i narrativets komplicerande handling där användarna på bildforumet tolkade detta som att iranska demonstranter aktivt gjorde motstånd mot The Deep State och att det var starten av en global "great storm/awakening". Ett annat exempel av detta fenomen var det av ”Gula västarna” i Paris, där rörelsen målades upp som deltagare i samma kamp som QAnon kämpar. Analysen synliggjorde att deltagarna gav sitt stöd och kände en koppling till exempelvis Iran, utan att deltagare frågade eller reflekterade kring meningen bakom dessa demonstrationer. Dessa typer internationella händelser tilläts genom Q och deltagares tolkning ankra det större narrativet till en globalt aktiv berättelse.
5.3.5 Splittring i bemötandet
En kvalitet som uppmärksammades under vår analys av dessa narrativ var vad som skulle kunna uttryckas som en splittring i bemötande där samma typ av attribut ledde till totalt skilda narrativ beroende på avsändaren. På ena sidan av denna splittring återfanns personliga inlägg riktade mot Q från deltagare i rörelsen. Formen av dessa inlägg innehållande personliga berättelser varierade, men återkommande var ett fokus på vardagslivet.
I dessa inlägg nämnde deltagare i rörelsen allt från rådande jobbsituation till tragiska eller lyckliga episoder i deras familjeliv. Återkommande var också en uttryckt framtida positiv förändring centrerat kring det större narrativet.
Denna typ av ocensurerade inlägg identifierades främst inom okomplicerade narrativ utan tydliga konflikter, vare sig från avsändare, eller mottagare. Ett relaterat fenomen återfanns i på andra sidan av denna splittring, detta i ett avstötande av Q när dess inlägg tog an en liknande “alldaglig” form. Dessa typer av inlägg dök i mångt och mycket upp sent i de stora narrativets kronologi och representerade en majoritet av de narrativ som upplöstes negativt.
29
Figur 6 - Urval av respons till skämtsam Q-drop
5.3.6 Förgrening till andra konspirationsteorier
Under analysen av narrativen framgick det i de undersökta inläggen att deltagare som trodde på narrativet också visade intresse för andra konspirationsrörelser såsom "Flat Earth"-rörelsen (Att den runda form Jorden anses besitta är en djupt gående lögn), "Birthers" (Att Barack Obama inte är en amerikansk medborgare) och den tidigare nämnda "Pizzagate". Detta fenomen visade sig och var återkommande i momentet komplicerande handling i modellen. Delar av dessa teorier omfamnades av QAnon.
Detta visade sig i formen av deltagares tolkningar under decoding-momentet av Qs inlägg, där de avkodade inläggen stämde överens med de teorier som nämns ovan. Ett exempel på bevisföringen för detta var när en medlem av Trumps administration besökte Kenya (som enligt birther-teorin skulle vara Obamas riktiga hemland). På detta sätt kunde händelser av relativt låg politiskt vikt omvandlas till betydelsefulla punkter i narrativen. En annan av dessa vanligt förekommande teorier var den av att politiker i det demokratiska partiet hade
kopplingar till ett globalt pedofilnätverk, en teori som fick sin start i samband med Pizzagate. Ett narrativt drag som då mer eller mindre direktanpassades till QAnons mytologi. Vi fann ett återkommande fenomen där deltagare uttryckte skuld på grund av deras tidigare misstro av dessa teorier. Återkommande för detta kollektiva skuldbeläggande var dess återfinnande inom narrativens upplösningar. Där deltagare lämnade narrativen med en vilja att rättfärdiga de utpekade tidiga ”pionjärerna” med ett djupare engagemang i rörelsen
6.Diskussion
I följande kapitel ställs resultatet från vår analys upp och tolkas gentemot studiens relaterade forskning. Vi har valt att presentera dessa delar i tre delkapitel baserat på de områden av resultatet som upplevdes mest relevant knutna till vår ursprungliga frågeställning och studiens syfte.
6.1 Autentiskt budskap
30
autentiska budskap har primärt uppstått i två olika instanser av interaktivitet eller feedback, en synligt och en dold. Den synliga instansen av interaktivitet med narrativet återfinns i hur medlemmar i rörelsen aktivt har format framtida Q-drops och dess struktur. Detta syns i hur Q kontinuerligt anpassar sitt budskap till den tydligt positivt eller negativt kodade responsen given till inläggen.
Den andra, dolda instansen uppstår i rörelsens återkommande decoding-moment av Qs kryptiska påstående och frågeställningar utan givna svar. Ett moment som kan beskrivas som en dold enkätundersökning av rörelsens deltagare. Genom denna process kan Q undersöka vilka typer av narrativa svängar som rörelsen upplever mest tilltalande utan deras vetskap. Detta tillåter Q att agera som en allvetande regissör bakom kulisserna och styra narrativet åt det håll som förväntas ge mest gensvar, samtidigt som narrativet behåller sin autenticitet.
Flera koncept som återkommer inom detta delkapitel av studiens resultat återfinns i tidigare forskning inom digitalt berättande. Decoding-momentet går att se på genom olika perspektiv av interaktivitet inom fältet. Genom synsättet presenterat av Gironacci et al (2018) skulle den kollaborativa aspekten av decoding-momentet kunna ses som utmärkande för narrativens fortsatta liv. Där den uppmuntran av att dela med sig av nya tolkningar leder till en direkt positiv förstärkning av kollaboration och på så sätt en mer effektiv ingång till så kallat “flödestillstånd”. Återkommande i både studien nämnd ovan och den av Ciancolo et al (2007) om digitala narrativ är vikten av en mängd interaktionsmöjligheter och angreppssätt (så kallad kontrovers). Ett koncept som också är möjligt att knyta till decoding-momentet, detta då både mängden och typen av interaktionsmöjligheter kan anses vara nästintill outtömliga. Som senare diskuterat är inte heller decoding-momentet av varje Q-drop avgränsat kronologiskt till nutid, kommande händelser kan agera fortsatt ammunition för narrativets användning av kontrovers.
Pera och Viglia (2018) pekade på “relatability” eller igenkännelse som ett nyckelkoncept inom trovärdiga digitala narrativ. Som visat i resultatet finns en typ av splittring i
bemötandet inom narrativen där instanser av alldaglig kommunikation från Q möttes med aversion från deltagare i rörelsen. Då Q är den primära avsändaren av narrativen skulle detta kunna tolkas som motstridigt resultat. Sett genom en annan tolkningsram skulle en kunna anse Q som en statlig verksamhet eller företag som står för narrativets ramverk, medan deltagarna själva genom sina egna bidrag av personliga och alldagliga inlägg bidrar med den mängden “relatability” narrativet behöver för att nå sin fulla effektgrad.
6.2 Omformbarhet och stryktålighet
I resultatet kan vi se på hur QAnon-rörelsen hållit sig relevant över tid. Detta även fast den upplevs bitvis internt motstridig samt ideligen har bemötts med motargument i form av så kallad debunking (evidensbaserade motargument). Genom det resultat som framkom av vår analys kan vi se en tydlig bild av hur Q som narrativets huvudsakliga författare tillåts extremt mycket svängrum i sin prognostisering. Något som tydligt går att återse inom det
