Här kommer 3 olika fall från förhören i Committee on Amnesty lyftas fram utifrån de frågeställningar som ställts. En analys kommer sedan ske i följande kapitel.
Hur ser relationen ut mellan individen och strukturen i Commission of Amnestys riktlinjer, förhör och beslutsmaterial?
De riktlinjer som finns för att bevilja amnesti till den som ansöker ger en bild av att strukturen vilken den ansökande befinner sig i är av stor vikt. En av Committee on Amnesty kriterier belyser vikten av vilken kontext handlingen skett i;
”the context in which the act, omission or offence took place, and in particular whether the act, omission or offence was committed in the course of or as part of a political uprising, disturbance or event, or in reaction thereto”56
Detta ger incitament till att struktur är en drivande faktor i de problem som fanns under apartheidtiden. Det finns dock flera riktlinjer som tyder på vikten av strukturens påverkan, nämligen om handlingen skedde på order av en organisation, frihetsrörelse eller institution som den ansökande var medlem eller supporter av.
I fallet med Versters amnestiansökan lyfts en denna aspekt fram, nämligen hur strukturen i organisationen fungerar. Den första delen i förhöret handlar i stor utsträckning om hur CCB (Civil Corporation Bureau) fungerar som organisation samt vilken funktion Verster hade i organisationen. Enligt Verster har CCB ett hierarkiskt uppbyggt system, där informationen om ”fienden” kommer från gräsrotsnivå upp till toppstyret. Toppstyret bestämmer sedan ett lämpligt sätt att agera och skickar sina order neråt i ledet.57
I fallet mot Niewoudt och hans inblandning i mordet på Biko finns det ett intresse för den struktur som den ansökande befinner sig i. Intresset lades vid
56Omar, D. Justice in Transition booklet explaining the role of the TRC. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/legal/justice.htm 2008-05-22
hur arbetet for att krossa motståndet mot apartheidregimen gick till från hans plats som sergeant i säkerhetsstyrkan.58
En stor vikt läggs dock på individen som aktör, eftersom de amnestiansökningar som tas upp till förhör är skickade från en eller flera individer. Det läggs stor vikt i hur individerna påverkade situationen med deras agerande. I Niewoudts amnestiansökan om mordet på Biko är korsförhöret väldigt fokuserad på Niewoudts individuella handlande under förhören och hur händelseförloppet gick till.59 Även i de andra två fallen är den amnestiansökandens personliga agerande i den kontext som den agerade utifrån central. Detta tyder på att aktören är viktig i förhören till Committee on Amnesty, samt är den struktur vilken individen befinner sig i även är viktig. Denna syn kanske kan härledas till riktlinjen att Committee on Amnesty skall bevilja amnesti om den ansökande ger en fullständig bild av händelsen. Om struktur och individen som aktör båda får stor plats i förhören ger detta en mer komplett bild av händelseförloppet.
58Amnesty hearing. Niewoudt. 30 Mars 1998 [elektronisk]
http://www.doj.gov.za/trc/amntrans/capetown/capetown_niewoudt.htm 2008-05-27 59Amnesty hearing. Niewoudt. 30 Mars 1998 [elektronisk]
Vilken syn på politik har Committee on Amnesty?
För att kunna förstå vilken syn på politik Committee on Amnesty har kommer indelningen av betydelsen politik från teoridelen användas. Politics as the art of government, är en syn som på begreppet politik som inte kan appliceras på Committee on Amnesty. Enligt riktlinjerna i Commision on Amnesty skall handlingen vara politiskt motiverad;
”… in particular whether the act, omission or offence was committed in the course of or as part of a political uprising, disturbance or event, or in reaction thereto”60
Den amnestiansökande måste ha agerat utifrån ett politiskt motiv och eftersom inte alla asylsökande arbetar för regeringen så går inte denna syn ihop med Committee on Amnestys riktlinjer för att bevilja amnesti. Det enda sättet att motivera det är att påvisa att deras agerande påverkar staten, vilket det möjligtvis gör till en viss nivå, men tanken med politics as the art of government är att politik inte handlar om det som sker i civilsamhället. I exempelvis Versters61 fall anses bombningen av skolan i Athlone vara en politisk handling, eftersom man ville komma åt föreningar, dessa föreningar är inte direkt kopplade till regeringen. Vilket enligt denna syn inte skulle göra det till en politisk handling. Politics as the art of government är en alldeles för snäv syn på politik för att kunna appliceras på Committee on Amnesty.
Politics as compromise and consensus är även svår att kunna koppla till Committee on Amnestys syn på politik. Eftersom den synen menar att politik skall ske i form av debatter istället för militära lösningar. Eftersom de amnestiansökande, i de förhören som används i detta arbete, alla har använt våld för att nå politiska mål tyder det på att ingen av dessa fall skulle vara politiskt motiverade enligt synen av politik som kompromiss och konsensus. Eftersom Committee on Amnesty tycker att dessa våldshandlingar har skett
60Omar, D. Justice in Transition booklet explaining the role of the TRC. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/legal/justice.htm 2008-05-22
för att uppfylla en politisk agenda så går inte denna syn på politik att applicera på Committee on Amnesty.
Politics as power and the distrubution of resources är en syn på politik som är väldigt bred. Enligt denna syn på politik är all kollektiva sociala aktiviteter politik, detta leder till ett problem eftersom en av riktlinjerna i Committee on Amnesty är att dådet måste vara politiskt motiverat. Om Committee on Amnesty då skulle ha synen att allt är politik skulle det var väldigt enkelt att motivera den politiska bakgrunden till handlingen. Mzondekelis62
amnestiansökan som presenterades i introduktionen fick avslag delvis för att hans handlingar inte var politiskt motiverade. Om Committee on Amnesty skulle haft synen att politik var makt och fördelning av tillgångar skulle Mzondekelis handlingar kunna motiveras som politiska. Detta tyder på att denna syn på politik är för bred för att kunna användas av Committee on Amnesty för att kunna arbeta utifrån de riktlinjer som givits.
Politics as public affairs är lämplig som definition av den synen på politik som Committee on Amnesty har. Det villkoras dock av att man ser på civilsamhället som en del av den offentliga sfären. Detta skulle resultera i att även exempelvis studentförbunden i Sydafrika skulle kunna vara politiska eller andra rörelser skulle kunna utöva politik. Denna syn på vad politik är lämplig för Committee on Amnesty eftersom den innefattar civilsamhället men dock gör en avgränsning för det privata.
62Truth and Reconciliation Commission. ”AC/2000/154.” Sydafrika, 2000. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/decisions/2000/ac200154.htm 2008-05-15
Finns det en ambition att lära sig av historien som varit?
Själva grundtanken med Truth and Reconciliation Commission är att bygga broar mellan människor som har haft en långgående och våldsam konflikt. Genom denna historiska brygga är tanken att en framtid där demokrati, mänskliga rättigheter och en samlevnad mellan människor skall skapas, ett samhälle där man kan leva tillsammans oberoende vilken kön-, ras- eller klasstillhörighet man har.63
Detta ger starka incitament till att Truth and Reconciliation Commission vill använda historien som ett instrument att förändra framtiden och i allra högsta grad lära sig av det förflutna. Det finns dock en annan ambition förutom att endast lära sig av det förflutna och skapa en bättre framtid, utan att även ge en större möjlighet att återge så mycket av historien som möjligt. Tack vare amnestimöjligheten i Commission of Amnesty kan flera människor kliva fram och berätta om deras brott mot de mänskliga rättigheterna för att kunna bygga en bro i ett upprivet land;
” In order to advance such reconciliation and reconstruction, amnesty shall be granted in respect of acts...”64
Denna möjlighet att kunna skapa en mer komplett bild av det förflutna ger en spännande täckning av historien. Detta gör även att historien skapas från ett flertal olika individers upplevelser. Förhören i Commision on Amnesty skapar även en mötesplats där offren kan få en klarhet i det förflutna, när de skyldiga lyfter fram händelserna som skett och deras agerande. Genom att då klargöra det förflutna skapas en plattform för att skapa en gemensam framtid.
63Omar, D. Justice in Transition booklet explaining the role of the TRC. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/legal/justice.htm 2008-05-22
Hur ser Committee on Amnesty på ekonomiska förhållanden, religion samt ideologier i deras riktlinjer, förhör och beslutsmaterial?
Religion är ett område som inte får speciellt mycket uppmärksamhet i Committee on Amnesty. Det finns en ambition med tanken om Truth and Reconciliation Commission som tar upp religion, nämligen att människor oavsett religion skall kunna leva tillsammans i Sydafrika efter apartheidtiden.65
I de förhör som detta arbete innefattar är religion inget som är centralt och det ger incitamentet att det kanske inte heller är särskilt uppmärksammat som en faktor i de andra förhören heller. Religion är inte något som ligger som ett kriterium för att få amnesti, utan fokuset ligger snarare på en politisk motivation till dådet.66 Detta gör att religion inte har så stort utrymme i varken de riktlinjer som Committee on Amnesty har, de förhör som skett i kommissionen eller i beslutsmaterialet.
I de riktlinjer som Committee on Amnesty har så finns det ingen tydlig koppling till att de ekonomiska förhållandena skulle vara relevanta i en amnestiansökan. Om man dock ser på politik som makt och fördelning av tillgångar, finns det dock en ingång till att ekonomiska förhållanden är relevanta. Detta förutsätter dock att de ekonomiska förhållandena då får utrymme i förhören i Committee on Amnesty. I fallet med Verster67 och hans inblandning i CCB (Civil Corporation Bureau) tas finansieringen av organisationen upp, men inte i den meningen av produktionsfaktorer som den Marxistiska historiesynen menar som drivkraft. Diskussionen kring ekonomiska förhållanden handlar snarare om strukturen av organisationen då de ekonomiska förhållandena aldrig sätts i en kontext utan diskuteras som en separat angelägenhet för att få insyn i organisationen CCB. I amnestiförhören för Niewoudt, Ntamo, Peni, Nofemela och Manqina är ekonomi något som lämnats
65Omar, D. Justice in Transition booklet explaining the role of the TRC. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/legal/justice.htm 2008-05-22
66 Ibid
67 Amnesty Hearings, Peter Johann Verster. 13 Mars 2000. [Elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/amntrans/2000/200313ct.htm 2008-05-18
utanför. Ekonomiska förhållanden i med syfte till produktionsfaktorerna mellan klasser i samhället är också något som inte diskuteras i förhören eller besluten. I riktlinjerna för amnestibeslut som Committee on Amnesty ska rätta sig efter finns inte ekonomiska förhållande eller frågan vilken som kontrollerar produktionsfaktorerna med som kriterium.
Politisk tillhörighet är något som tas upp i förhören i Committee on Amnesty. I förhören mot Ntamo, Peni, Nofemela och Manqina angående mordet på Amy Biehl lyfts de politiska motiven fram av försvarsadvokaten Arendse;
“The motive of the applicants who committed the offences in question were clearly political in that at the time in question they were furthering the aims an objects of an operation called Operation Great Storm. This was an operation adopted by APLA and PASO. Just as much as there was at the time an operation adopted by the Congress of South African Students, popularly known as COSAS, which was a student organisation affiliated to the African National Congress, popularly known as the ANC. The main aim of both these operations was to make the townships ungovernable, more particularly by preventing government and company supplies and services from coming into the townships and also by killing, maiming and injuring what was popularly known as settlers and this was a term that was used to refer to White persons.”68
Domaren påpekar dock att det är kommissionen som senare kommer ta ställning till huruvida dådet var politisk motiverat. I beslutet om amnesti till de ansökande lyfts det fram att de var medlemmar av organisationen PASO men inte APLA, fast PASO kämpade solidariskt mot samma mål som APLA.69
Vilket även tyder på att de amnestiansökande i detta förhör hade en ideologisk grund och med att Committee on Amnesty senare låter detta vara med i beslutsprocessen tyder på att den ideologiska aspekten är viktig. Det ideologiska målet för PASO var att återta det landet till det afrikanska folket, att förstöra det dåvarande utbildningssystemet genom att inte betala skolavgiften, samt att göra landet ostyrbart. Detta var den ideologiska tanken, implementeringen skulle ske genom våld under sloganen one settler
one bullet. Detta ideologiska ställningstagande hade som mål att störta den
68 Amnesty hearing, Ntamo, Peni, Nofemela, Manqina. 8 July 1997 [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/amntrans/capetown/capetown_biehl01.htm 2008-05 -27 69AC/98/0030. Truth and Reconciliation Commission. [elektronisk]
dåvarande regeringen. En annan aspekt av ideologi är när man försöker behålla det nuvarande systemet, denna aspekt lyfts fram i förhören kring Niewoudts amnestiansökan angående mordet på Biko. Niewoudt arbetade för den sittande apartheidregimen och Niewoudts politiska motivation är snarare att försöka upprätthålla det politiska systemet. Niewoudt beskrev sin arbetsuppgift inom säkerhetsstyrkan i Sydafrika som följande:
” To protect the government especially in its fights against the total onslaught and the overthrow of the government which was a threat at the time”70
Vilket även är ett ideologiskt ställningstagande, eftersom strävan att behålla ett system so matt störta det kan grunda sig ideologi.
I riktlinjerna till Committee on Amnesty finns det incitament till att ideologi spelar en viktig roll;
” the context in which the act, omission or offence took place, and in particular whether the act, omission or offence was committed in the course of or as part of a political uprising, disturbance or event, or in reaction thereto”71
Eftersom politiska uppror oftast har en ideologisk grund av att man vill förändra samhället till något annat, så ligger det väl i linje med vad ideologier handlar om.
70 Amnesty hearing. Niewoudt. 30 Mars 1998 [elektronisk]
http://www.doj.gov.za/trc/amntrans/capetown/capetown_niewoudt.htm 2008-05-27 71Omar, D. Justice in Transition booklet explaining the role of the TRC. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/legal/justice.htm 2008-05-22
Har Truth and Reconciliation Commission en nationalistisk historiesyn?
En av de drivande tankarna bakom Truth and Reconciliation Commission är att skapa en bro i det efter apartheidtiden upprivna Sydafrika. Det finns en ambition i Truth and Reconciliation Commission att återuppbygga samhället och försona människorna i Sydafrika för att skapa en nationell enighet. Detta ger starka incitament till att en nationalistisk historiesyn skulle prägla Truth and Reconciliation Commission. Men det finns en aspekt till som gör det väldigt tydligt att det finns en strävan att ena Sydafrikas folk genom att skapa en gemensam historia tillsammans. Detta genom att skapa en ny början för historien;
“With this Constitution and these commitments we, the people of South Africa, open a new chapter in the history of our country.”72
Det ovanstående tyder starkt på att skapa en nationell gemenskap genom att börja ett nytt kapitel I historien som ett enat folk. Detta öppnar även upp för en afrocentrisk historia, att återta historien till sitt folk. Genom att skapa ett nytt kapitel i historien bortom den eurocentristiska, öppnar möjligheten upp för en god grund att skapa en afrocentrisk historia.
Det går givetvis att resonera kring huruvida apartheidtidens historia kan ses som en god grund för att skapa en nationell identitet, med tanke på att det inte är särskilt vackra saker som skedde under apartheidtiden. Från en annan synvinkel kan man dock se det som en stor bedrift att försöka läka en nation med ett hemskt förflutet och faktiskt klara av att berätta om de hemskheter som skett. Att kunna starta ett nytt kapitel i historien är i sig själv en beundransvärd ambition73.
Truth and Reconciliation Commissions historiesyn kan diskuteras om den har ett direkt samband med historiesynen som präglar Committee on Amnesty.
72Omar, D. Justice in Transition booklet explaining the role of the TRC. [elektronisk] http://www.doj.gov.za/trc/legal/justice.htm 2008-05-22
Eftersom Committee on Amnesty är en kommitté under Truth and Reconciliation Commission färgas givetvis den av de grundtankarna som Truth and Reconciliation Commossion skapades för.
Slutdiskussion
I detta kapitel kommer en diskussion kring hur historiesynen i Committee on Amnestys riktlinjer, förhör och beslutsmaterial ser ut.
Committe on Amnestys historiesyn präglas inte av religion, ekonomi och gör en ansats att man kan lära sig av det förflutna. Detta betyder att det inte har något att göra med en marxistisk historiesyn eller en kritisk historiesyn. Ideologi har en viktig plats i historiesynen som präglar Comitte on Amnesty. Detta syns i de starka krav Committee on Amnesty har för att bevilja amnesti, nämligen att dådet måste vara politiskt motiverat. Eftersom bakom en politisk front måste det finnas en sampling idéer, en ideologi, detta leder till att handlingen, som måste vara politiskt motiverad, även har en ideologisk bakgrund. Endera kan det exempelvis vara att störta apartheidregimen eller för att bibehålla apartheidregimen.
Ett av målen för Truth and Reconciliation Commission är att skapa en nationell enighet och börja ett nytt kapitel i historien som ett folk som lever tillsammans i ett demokratiskt samhälle. Truth and Reconciliation Commission har en nationalistisk historiesyn, som tidigare nämnt är Comittee on Amnesty ett organ i Truth and Reconciliation Commission, kommittén kan ses som ett verktyg för att uppnå Truth and Reconciliation Commissions mål. Det kanske inte direkt finns någon nationalistisk historiesyn i Committee on Amnesty, men kommittén används som ett verktyg till kommissionen som definitivt präglas av en nationalistisk historiesyn. Ur den synvinkeln är Committee on Amnestys historiesyn eklektisk, eftersom den innehåller både ideologiska som
nationalistiska grunder. Som ett nytt kapitel ger Truth and Reconciliation Commissions arbete en god grund för en afrocentrisk historiebildning. Den afrocentriska historiegrunden som lyfts fram är dock starkt politiskt präglad eftersom den viktigaste faktorn för att få amnesti för ett brott är den politiska motiveringen som låg till grund för handlingen.
Fortsatt forskning
En möjlighet för framtida studier inom området är att se på hur man kan
använda sig av en sannighetskommissions material i historieforskning. Eftersom materialet i sig är en slags muntlig historia, eftersom materialet är en samling av människors berättelser kring ett tidsförlopp. En ambition skulle även kunna vara att jämföra olika sannighetskommissioners resultat och se om det finns olika sätt att se på historien och utifrån det göra en analys av fördelar med skillnaderna samt likheterna. Även skulle man kunna se på vilket sätt ett brott måste vara politiskt motiverat, exempelvis ligger tyngden på att vara med i en politisk organisation eller räcker det med att individen har en politisk
övertygelse? En sådan undersökning skulle kunna ske genom att använda sig av besluten kring amnestiansökningarna och jämföra dessa för att hitta en röd tråd i motiveringarna kring om brottet var politiskt eller ej.