Till följd av provsittningen kommer några mindre konstruktionsändringar att ske. Höjden kommer att justeras till 1 cm högre. Dessutom kommer vi att införskaffa ”glidstoppar” som agerar möbeltassar så att bänken fixeras bättre på sin plats. Det kommer att slipas till en liten radie på kanterna av resten på konstruktionen, då dessa var alldeles för vassa för att upplevas som bekväma. Sittytan kommer fortfarande vara mer rund, för att behålla det ursprungliga uttrycket. Har också bestämt mig för att behålla en hel och en halv rygg, för valmöjlighetens skull. Samtliga deltagare gillade det, och även jag, då möbeln kan upplevas som lite för statisk annars. Ryggen kommer inte att förlängas av olika skäl. Dels för att bänken förmodligen i samtliga fall kommer att placeras intill en vägg, vilket gör att väggen agerar som en förlängning av ryggstödet. Det andra skälet är att bänken kommer ta mycket mer plats, eftersom vinklingen på ryggstödet gör att bänken står ut från väggen mer, vilket kan försvåra framkomligheten avsevärt.
150
8.2 Diskussion
Här följer en slags samlad diskussion över allt jag kommit fram till i rapporten, som
komplement till de små diskussioner jag fört genom hela. Har valt att göra så eftersom det kan vara svårt att greppa precis all information jag redan skrivit om, både som läsare och författare.
Vad gäller kravspecifikationen har jag uppnått samtliga mål för den. Det var en relativt fri kravlista som skulle åtföljas, den innefattade bland annat ”att vara lätt att resa sig ifrån”, ”materialen ska tåla att åldras” och ”utstråla och stärka Bonums kärnvärden”.
När det kommer till hur omtänksam möbeln är, så är den väl genomtänkt för både naturens och människans räkning. Bänken har utformats för att vara en bekväm, stabil möbel som människan och då speciellt målgruppen kan känna är bekväm att sitta i då den är utformad efter ergonomiska principer och tagit stor hänsyn till målgruppens behov och viljor. Träet i möbeln i sin tur, är hämtat från svenska skogar och inte behandlat med ämnen som är farliga för varken natur eller människa. Hårdvaxoljan och färgen som använts på sitsen har
tillverkats i nordvästra Tyskland, så den har vandrat en bit, men inte runt hela jordklotet i alla fall. Under tillverkningen har det gått åt spill, som är ett rätt oundvikligt moment när det handlar om trämöbler. Bänken kommer att fraktats olika långt beroende på var i Sverige Bonum väljer att bygga upp sina seniorboenden, men det är inom landets gränser. Den kommer förmodligen enbart fraktas en enda gång och sedan stå kvar tills den inte kan tjäna sitt syfte mer, vilket dröjer väldigt lång tid om man går efter träets hållbarhet. Om man mot förmodan inte skulle vilja använda den mer i just seniorboenden, skulle man kunna sälja vidare den på till exempel auktion eller i en second hand butik, så att den får leva så länge den bara kan. Bänkens absolut sista dagar kanske avslutas som vedbränsle, precis på det sätt som människan använt trä till i tusentals år.
Bänken kan definitivt sägas vara gjord efter principerna för inkluderande design. Det är en möbel som de allra flesta människor kan sitta i och finna bekväm. Eftersom målet aldrig varit att göra ett hjälpmedel, känns inkluderande design som en passande etikett.
Gällande entréer, väntrum och bänkar, tycker jag att jag fick en god inblick i vad för rum bänken kommer att stå i och vad den förväntas tillföra där. Entrébänkens specifika uppgift definierades så väl den kunde i och med att jag undersökte de tre begreppen.
Kärnvärdena: trygghet, bekvämlighet och trivsel, tycker jag åstadkoms väl i entrébänken. Den utstrålar alla tre, vilket också bekräftades av brukargruppen där samtliga tyckte att dessa adjektiv passade in på bänken.
Funktionsanalysen är gjord med åtanke på kravspecifikationen först och främst. Jag har inte ändrat på den under projektets gång, vilket ibland kan vara tillrådigt att göra. Tycker dock att det som var aktuellt från början har varit det under hela projektet sedan. Det känns som att klassificeringarna var välvalda och stämmer överens med verkligheten.
151
När det kommer till marknadsanalys- och inspirationsdelen har den sina begränsningar av naturliga skäl. Det finns oändligt mycket möbler och företag att ta hänsyn till egentligen, och jag valde att koncentrera mig på det redan presenterade materialet eftersom Bonum på riktigt hade valt att vända sig till dem om inte jag fanns. Det känns som en bra utgångspunkt att göra en marknadsanalys från. Inspirationen är väldigt spretig, men det är en väldigt godtycklig informationsinhämtning eftersom det är olika för alla vad man inspireras från. Jag upplevde själv att jag var ganska starkt påverkad av inspirationsdelen när det kom till
idégenereringen. Det har både sina för- och nackdelar.
Inhämtningen av information gällande sittande var mycket intressant och gjorde mycket för arbetets fortskridande i positiv bemärkelse.
Vad gäller målgruppsanalysen tycker jag att den ger en övergripande och välformulerad bild över verkligheten. Förmodligen eftersom jag valde att använda mig av alla tillgängliga medel för att komma över information, vilket jag är väldigt glad över, då det nog är den enskilt största faktorn till att jag lyckats tillgodose brukarpersonernas behov med utformandet av bänken. Enormt viktig vägvisare i projektet. Gensvaren från till exempel brukargrupp osv. har bekräftat att analysbilden stämde. Mitt misslyckade försök att få svar på ett foruminlägg som innehöll tio frågor, och sidans huvudansvariges kommentar till det ”du måste ha en belöning som typ en trisslott för att få svar på sådant”, sade nästan mer om målgruppen än vad svaren på frågorna hade gjort.
De personas jag utvecklade i syfte att ha som mallpersoner stämmer nog väl överens med hur två personer i deras ålder skulle kunna vara i verkligheten, men man får såklart ha reservationer för att jag som människa är subjektiv och att mina personas är en slags kreation baserad på fördomar och stereotypa beteenden. Skulle vilja påstå att mina personas på ett sätt samlat ihop en bild i mitt inre för vem jag vänder mig till, även om jag inte fysiskt använt mig särskilt mycket av dem. Det var dock bra att ha dem som några slags milstolpar över den insamlade informationen från målgruppsanalysen.
Undersökningen av seniorboende var nyttig och bra för att se hur det gick till/såg ut i verkligheten. Litteraturen kan vara missledande i det fallet, eftersom den gärna beskriver hur saker och ting bör vara, men inte alltid stämmer väl överens med hur det faktiskt är. Fältstudierna var därför nästan av störst importans i detta skede.
Omgivningsanalysen som följde var även den nyttig eftersom det blev klart och tydligt vad Bonum faktiskt står för/är, och vad de använder sig av för medel att förstärka sitt eget varumärke. Undermedvetet har det nog spelat stor roll för hur bänken kom att se ut.
Seniorprodukter, skulle man nästan kunna dementera som begrepp eftersom det bevisligen knappt finns några sådana. Det som finns är hjälpmedel av olika slag. Det var bra att inse det, eftersom det gjorde att jag verkligen kunde ta ett steg ifrån med min produkt, och utveckla något som inte föll inom ramen för hjälpmedel, men samtidigt är mycket brukligt för äldre personer utan några problem.
152
De ergonomiska undersökningarna skulle kunna vara mer omfattande, men precis som i alla andra skeden i detta projekt har jag valt att begränsa mig. Det är svårt att veta vad man ska utgå ifrån även efter att ha läst litteraturen. Speciellt när det inte handlar om några direkta arbetsmoment som upprepas tusentals gånger om dagen, utan kanske handlar om en rörelse man gör 2 gånger per vecka när man behöver vila av oförutsedd anledning. De mest omfattande ergonomiska undersökningar brukar gälla kontorsstolar och verktyg av olika slag. Precis som marknaden visar, finns det inte riktiga mellanting mellan rena hjälpmedel och vanliga stolar när det kommer till möbler som bara används i trivselsyfte. Många
produkter marknadsförs som ergonomiska, kanske enbart pågrund av mjukare former, men det är ytterst tveksamt om de faktiskt är det.
Litteraturen har nog gett mest just i fråga om tillrådiga mått, och varför saker och ting bör vara på vissa sätt. Även om många av böckerna jag använt mig av är ganska gamla, har dess mått bekräftats av brukargruppen som goda. De hade väldigt positiv inställning till möbeln över lag.
Brukargruppen kan man i princip aldrig styra över eftersom man aldrig vet vem som kommer att svara och vilja vara med på vidare undersökningar. Det jag kontrollerade var vilka jag vände mig till att fråga först, vilket blev redan inbodda i Bonum. jag tänkte att de
motsvarade behoven bäst, eftersom de är vana vid den standard som Bonum erbjuder och kan ha mer ”professionella” åsikter i den bemärkelsen, eftersom de verkligen kan tala utifrån varumärket. De sex personer som faktiskt dök upp motsvarar såklart varken alla i huset, eller alla gäster i Bonums seniorboende alls, men de ger en liten bild åtminstone och en knuff i rätt riktning.
Idégenereringen var ganska låst redan från början. Den kunde varit mer fruktsam enligt min mening. Även om jag är mycket nöjd med vad jag kom fram till, blev jag snabbt inmålad i ett hörn av all fakta stående inför mig. Även utrymmet i hallen och alla krav om
anpassningsbarhet till Bonums koncept låste mig snabbt. Det är någonting jag får arbeta på inför framtida arbeten eftersom man ofta får en ganska snäv mall att följa.
Gällande material tror jag att det var helt rätt att välja trä, ur samtliga aspekter. Både metall och plast är mer energikrävande. Metall har en fördel jämfört med trä och det är att det inte brinner. Men det vägs upp med en massa andra egenskaper som träet innehar till fördel. Trä ett levande material vilket gör att varje möbel blir unik, då man inte kan bestämma helt hur det ska se ut. Jag gillar det faktum att träet gör sig hört, oavsett hur mycket man försöker forma det till något jag vill. Med både plast och metall kan man vara enormt mer precis, men det är inget som behövs i det här projektet. Dessutom anser jag att alla användaraspekter och miljöhänsyn samt omgivningsanalysen visar att trä är det rätta materialet i det här projektet. Självklart finns det tusentals material som jag inte undersökt då den
efterforskningen skulle utvecklas till ett helt projekt i sig. Har därför valt att begränsa mig till de tre mest vanliga materialen som alla känner till. Det är dock möjligt att man funnit att ett annat material var bättre anpassat för ändamålet om man valt att gräva djupare.
153
Genomförandet har på det hela gått till på det hela taget gått smidigt till. Ett antal mer uppdaterade maskiner hade såklart avhjälpt smidigheten, men det måste alltid ställas i relation till vilken budget man har. I det här fallet var snickeriverkstaden fullt tillräcklig, men kanske inte helt optimal. Det finns dock alltid bättre sätt att göra saker på. Från början var det en enorm besvikelse att jag inte kunde använda mig av kork som jag först bestämt, men efter flera överväganden visade det sig att det kanske var lika bra utan. Speciellt med tanke på att korken jag hade varit tvungen att använda i detta syfte är hoplimmat med
polyuretanlim som är dåligt både ur miljösynpunkt och ur människoaspekt, då det frigörs giftiga gaser om det börjar brinna. Dessutom visade sig att det hade blivit väldigt dyrt, snickaren hade aldrig jobbat med kork vilket skulle kunna ställa till det, samt att import helst ska undvikas, med tanke på fraktsträckorna. Blev nöjd med färgskalorna och den lilla
kollektionen som jag utvecklade. Det är en bänk som lätt går att ändra på, utan att förlora det ursprungliga uttrycket. Tycker att de dämpade färgerna går väl ihop med Bonums koncept, och det fyrkantiga uttrycket på bänken fungerar bra ihop med den övriga byggnaden.
Marknadsföringskapitlet var nyttigt för mig, ur egen synpunkt. Det är inte nödvändigt i just detta projekt eftersom syftet redan är fastställt. Dock är det ännu ett nytt perspektiv att se bänken på. Det känns som att man måste ha en del pengar för att kunna marknadsföra sig vitt och brett, varför det är lite inaktuellt för mig just nu. Men, internet är otroligt bra på det sättet eftersom det är gratis (än så länge)! Det finns säkert andra alternativa vägar att gå, som de inte riktigt skriver om i läroböckerna om marknadsföring. Jag gillar inte heller marknadsföring direkt eftersom det lätt uppfattas som aggressivt. tyvärr verkar det oundvikligt i dagens samhälle, eftersom man annars bara göms och glöms.
Studiofotograferingen.
Jag finner att jag besvarat min frågeställning på ett tillfredsställande sätt; ”Hur bör en
sittbänk designas som passar in i Bonums helhetslösning, passar med deras värdeord, är anpassningsbar för de olika miljöer den kan tänkas placeras i, är väl anpassad och tilltalande för seniorer, och som ändå har en tydlig koppling till mitt formspråk?”
Tycker även att alla de rekommendationer angående mått och så vidare, som i vissa fall varit motstridiga, åtföljts på bästa sätt. Det viktigaste har ju varit att göra rätt avväganden för att nå bästa resultat. På det hela taget är jag mycket nöjd.
154