Nedan kommer en redovisning av våra intervjuresultat och resultatavsnittet är uppdelat efter lärarna och i varje delavsnitt är de didaktiska frågorna, vad, hur och varför inbakade. Informanternas uttalande är ändrat från talspråk till skriftspråk för att underlätta läsningen och förståelsen. Då talspråkliga citat ofta tenderar att vara fyllda med pauser, upprepningar och utsvävningar.106
4.1 Kristina
Kristina anser att skönlitteratur lämpar sig i undervisning kring världsreligionerna, myter och etik och moral. Den litteratur hon använder sig av är de heliga skrifterna och då främst bibliska texter och myter i antologier. Kristina använder sig av biografier såsom Anne Franks dagbok107 av Anne Frank och redigerad av Otto Frank och Sofie Scholls korta liv108 av Herman Vinke när judendomen behandlas. Det finns även inslag
av ungdomsböcker i undervisningen som behandlar etiska och moraliska frågeställningar. Hon känner sig mindre trygg att undervisa i buddhismen och hinduismen och då kommer läroboken till hands samt att utbudet på skönlitterära texter som behandlar dessa religioner är mer begränsat, anser Kristina. Hon är väldigt inspirerad av boken Abrahams barn109 av Christer Hedin. Hon låter eleverna läsa
utvalda texter som de kan arbeta med exempelvis får de skriva en dagbok, en berättelse eller ett brev utifrån någon av de berättelser som Abrahams barn behandlar.110 Kristina brukar även läsa högt för klassen som ett arbetssätt och eleverna får även läsa själv. Valet av skönlitteratur grundar sig i hennes egna erfarenheter och bibliotekets hjälp.
Elevernas läsning ska resultera i ett reflektivt skrivande, en ingång till att öka elevernas empatiska inlevelseförmåga, utveckla deras språk och utveckla förståelse för likheter och olikheter inom religioner. Kristina uttrycker sig så här:
106
Kvale och Brinkmann, 2009, s. 301
107 Handlar om judinnan Anne Frank och hennes familjs flykt från andra världskrigets fasor.
108 Sofi Scholl var aktiv i motståndsrörelsen i Tyskland under andra världskriget. Hon offrade sitt liv för
kampen mot de nazistiska rörelserna.
109 Handlar om vad som skiljer och förenar Judendom, Kristendom och Islam. 110
Här förstår vi att Kristina i själva verket menar boken Samma rötter av Dorothea och Fanny Rosenblad.
- 32 -
”- Jag tror att det är en fantastisk ingång. Jag vill få eleverna att sätta sig in i hur andra människor tänker och känner för att öka den empatiska inlevelseförmågan […]“
Kristina lyfter att det finns många fördelar med användningen av skönlitteratur dock finns det en problematik kring att hitta rätt skönlitteratur för exempelvis de elever som har lässvårigheter. I sådana situationer försöker Kristina hitta kortare texter eller ljudböcker som behandlar arbetsområdet.
4.2 Susanne
Susanne finner skönlitteratur lämpligt i alla arbetsområden inom religionskunskap men arbetar främst med det inom områdena livsfrågor och etik och moral. Susanne använder sig gärna av berörande texter:
”[…] alla typer av texter som har en kärna av någonting som berör […] det kan vara vad som helst som berör livets svårigheter och livets utmaningar”
Men också biografier och utdrag från skönlitteratur som behandlar livsfrågor men även låttexter från till exempel Timbuktu. Exempel på böcker som Susanne använder sig av är Två par mockasiner111 och Två par ögon112 av Lars Collmar samt novellsamlingar i
arbetsområdet kring livsfrågor och etik och moral. Susanne tycker det är viktigt att man för en dialog kring det man har läst och detta sker genom diskussioner i klassrummet. Susanne utgår gärna från elevernas rekommendationer och önskningar i valet av skönlitteratur samt det som berör henne själv. Hon ser även hur situationen är på skolan och i klassrummet och för in lämplig skönlitteratur som behandlar den aktuella belägenheten. I arbetsområdet kring livsfrågor använder sig Susanne gärna av böcker som skildrar tonårsåldern och puberteten.
Argumenten hon för kring varför hon använder sig av skönlitteratur i religionskunskap är att styrdokumenten påtalar detta, öka elevernas empati och medkänsla, eleverna ska få möta olika perspektiv i en händelse som kan medföra ett reflekterande tänkande. Susanne anser även att skönlitteratur gynnar eleverna att sätta
111 Boken innehåller tio berättelser som redogör för olika situationer från två olika perspektiv. 112
Boken innehåller femton berättelser som redogör för olika situationer från två olika perspektiv som följs av frågor.
- 33 -
ord på deras känslor. Hon ser inga nackdelar med användningen av skönlitteratur i religionskunskap.
4.3 Jenny
Jenny tycker att skönlitteratur passar bäst i undervisningen kring världsreligionerna då de bibliska berättelserna dominerar med betoning på likheterna mellan de tre abrahamitiska religionerna. Hon använder sig gärna av berättelser ur läroboken i religionskunskap och av Sydsvenskans Postis113 när kärlek och relationer behandlas. Stundtals för Jenny in olika faktaberättelser som till exempel fallstudier som handlar om olika dilemman. Hon använder sig gärna av kombination av faktatexter och fiktion så att eleverna får ta del av olika infallsvinklar. Läsningen av skönlitterära texter ska helst mynna ut i diskussioner. Litteraturvalet grundar sig i att det ska finnas beröringspunkter och igenkänningsfaktorer för eleverna. När Jenny ska hitta lämplig skönlitteratur i religionsämnet så rådfrågar hon gärna sina kollegor om tips men även elevernas intresse spelar en stor roll. Jenny anser att arbeta med skönlitteratur ger ett lustfyllt lärande för eleverna:
”[…] de blir uppslukade som man kan bli när man hittar en bra bok. De tänker inte på att de lär sig så mycket samtidigt […] utan det kommer som en bonus för vissa. De behöver inte plugga in någon faktakunskap utan de får det mer automatiskt och med mindre ansträngning och för dem ett lustfyllt sätt”
En annan fördel med skönlitteratur är att de även utökar sitt ordförråd och blir säkrare i skrift och tal, tycker Jenny. I periferin finns alltid styrdokumenten som verksamheten vilar på. Jenny tycker att svårigheten med att använda sig av skönlitteratur i religionskunskap är främst att hon känner sig begränsad av sin ringa erfarenhet och att det kan vara svårt att hitta böcker för lässvaga elever.
4.4 Charlotte
Charlotte försöker alltid föra in skönlitteratur i alla arbetsområden i religionskunskap. Hon nämner speciellt världsreligionerna, myter, livsfrågor och etik och moral. Det är främst skapelsemyter, äventyrsberättelser och litteratur som behandlar livsfrågor och
- 34 -
etik och moral. Exempel på sådana är Det största av alla äventyr114 av Peter Gissy när
Charlotte undervisar i kristendomen, Pojken i randig pyjamas115 av John Boyne när
judendomen behandlas och Ett öga rött116 av Jonas Hassen Khemiri i arbetsområdet om
islam. När det handlar om buddhism och hinduism har Charlotte använt sig av berättelser från utställningen Gud har 99 namn117 men tycker det är svårt att hitta bra
skönlitteratur som skildrar dessa religioner utan använder sig gärna av film istället. I arbetet med olika skönlitterära texter finns en kombination av högläsning och egen läsning som ska resultera i en recension, litteraturseminarium eller uppsatsskrivning. Charlotte låter eleverna dramatisera skapelsemyterna och de ska även jämföra religionernas riter, högtider och mat med mera. Skönlitteraturen Charlotte väljer grundar sig i hennes egna erfarenheter, tips från kollegor, biblioteket samt från internet. Men även en kombination av lättläst böcker för de som har svårigheter och lite mer avancerade böcker för de som behöver en utmaning i sin läsning.
Charlottes syfte med skönlitteratur i religionskunskap är att det berikar undervisningen, det skapar en annan förståelse och empati när eleverna får sätta sig in i andras situationer. Skönlitteraturen berikar fakta och är ett bra underlag för diskussioner och väcka frågor hos eleven.
”- Det ger en mer när man får diskutera boken efteråt för då är det ofta någon som har snappat upp något som man själv inte har gjort och då berikar det kunskapen ännu mer”
Eleverna får även en insikt i andras kulturer och skapar bilder och empati utifrån det. Styrdokumenten är under arbetets gång i Charlottes tankar. Hon ser inga nackdelar med att använda sig av skönlitteratur i religionskunskap snarare finns det bara fördelar, då skönlitteraturen kan ge eleverna en stund i lugn och ro och låta dem träda in i en annan värld.
”- Det är många som tycker om att få den här lässtunden […] de tycker det är skönt och det blir en stilla ro i klassrummet när de får den här stunden under dagen. […] de längtar efter den . Det är som att komma in i en annan värld, för det är en annan värld som öppnas […]”
114
Handlar om en munk som följer med Columbus på hans upptäcktsfärd.
115 Handlar om en nioårig pojke, Bruno, och hans vänskap till en pojke i koncentrationslägret i
Auschwitz.
116 Boken handlar bland annat om tonårspojken Halims ansträngningar att sammanfoga sin kulturella
bakgrund till livet i Sverige.
117
En utställning som bygger på det mångreligiösa Sverige där syftet är att motverka fördomar och öka förståelsen för andra kulturer.
- 35 -
4.5 Peter
Peter anser att skönlitteratur lämpar sig bäst inom arbetsområde kring världsreligionerna och han delar då upp religionerna utifrån trosfrågor samt religion och samhälle. Peter nämner även etik och moral som ett bra område att föra in skönlitteratur. Peter använder sig av böcker som speglar olika perspektiv av religioner till exempel positiva och negativa sidor och inifrån- och utifrånperspektiv. Exempel på en bok som Peter har använt sig av i undervisningen är Satansverserna.118av Salman Rushdie. Han använder sig även av ungdomsböcker som behandlar ungdomar och deras syn på sin egen religion. Sagor från världsreligionerna och myter får även ett inslag i undervisningen i religionskunskap.
Peter har ett väldigt varierat undervisningsupplägg när eleverna arbetar med skönlitteratur och ofta är det utdrag från texter som han använder sig av. Han brukar låta eleverna läsa själv och stundtals läser Peter högt för klassen. I arbetet med texterna brukar eleverna får arbeta parvis, grupp och emellanåt med fasta studiegrupper. Då läggs fokus på tolkning, jämförelser och analysering av texterna. Böckerna och texterna han väljer till sin undervisning hittar han på biblioteket och på internet men främst är det hans egna erfarenheter som ligger till grund för valet av litteraturen.
Peters avsikt med att använda sig av skönlitteratur i religionskunskap är förutom de rent lingvistiska orsakerna, såsom språkutvecklande och en ökad läsförståelse, är även att eleverna ska bli källkritiska, reflekterande och kunna dra egna slutsatser. Han tycker även att det är viktigt att eleverna ska få en djupare förståelse för de frågor som de arbetar med och därför är skönlitterära texter ett bra komplement i undervisningen. Styrdokumenten ligger alltid som ett fundament i Peters undervisning. En problematik som Peter påtalar i arbetet med skönlitteratur är tidsbristen.
”- Nackdelen är att man skulle vilja att de läste hela böcker men då hinner man inte med alla världsreligionerna och se hur man speglar saker. […] Det får bli det jag väljer ut och det är inte säkert att det tillfaller alla i smaken”
- 36 -
4.6 Ingela
Ingela använder sig av skönlitteratur när hon undervisar om världsreligionerna och myter. Den litteratur som hon brukar i undervisningen är texter från Bibeln och Koranen och tecknade serier som illustrerar berättelser ur de tre abrahamitiska religionerna. I undervisningen om buddhismen och hinduismen för hon in berättelser om Buddha och Ganesha och i arbetsområdet kring myter är det främst de grekiska myterna som eleverna får ta del av i antologier.
Ingela läser gärna högt för sina elever men eleverna får också läsa själv och det är ofta utdrag från böcker som används i undervisningen. Läsningen ska ofta resultera i att diskussioner väcks och att eleverna börjar reflektera. Förr använde hon sig av boklådor, böcker som biblioteket har plockat fram till henne, som hon kunde använda sig av i religionskunskap. Detta samarbete med biblioteket har på senare tid upphört och nu anser hon att det är betydligt svårare att hitta bra böcker.
Syftet med att Ingela använder sig av skönlitteratur i religionskunskap är att hon anser att det är lättare för eleverna att ta till sig och sätta sig in i andras känslor, situationer och tankar genom berättelserna. Ingela anser att skönlitteratur kan bidra till en djupare kunskap och empati men även att det kan fungera som en slags terapi för eleverna, då många blir avslappnade och känner mindre prestationskrav.
”[…] Men också lite terapi att läsa en bra bok, att ha lite lugnt och skönt. […] De läser nästintill ingenting hemma”
Ingela nämner objektivitetskravet som en svårighet i arbetet med skönlitteratur i religionskunskap. Hon säger att varje religion ska få lika mycket tid och plats i undervisningen så att politiska konflikter inte uppstår.
4.7 Nina
Nina tycker att skönlitteratur kan föras in i alla religionskunskapsområden. Hon säger att mycket byggs upp kring berättelserna och utan dem blir där ingen substans i undervisningen. Nina använder sig av antologier, religiösa berättelser och berättelser från olika länder som framställer kulturen samt det material som finns på skolan. Exempel på litteratur som finns med i hennes undervisning är Bibeln och berättelser om
- 37 -
de japanska skapelsemyterna och skildringar om buddhismen. Dessa texter läses antingen högt i klassen eller på egen hand av eleverna. Nina använder sig främst av det material som finns tillgängligt på skolan men tar även till sig tips från kollegor.
Läsningen av skönlitteratur i religionskunskap ska resultera i att eleverna får en förståelse för andra kulturer och Nina menar att skönlitteraturen levandegör, gestaltar och ger substans till fakta. Nina tycker att nackdelen med att använda sig av skönlitteratur i religionskunskap är att det tillgängliga materialet kan vara föråldrat eller värdeladdat.
”- Boken börjar kanske bli för gammal och man kan få en bild av någonting som det inte är idag. […] Den personen som har skrivit boken har gjort en tolkning och kanske lagt en värdering i texten, så den kan vara värdeladdad och kan få eleven att tycka på ett visst sätt om den här religionen. […] Man måste alltid titta på hur religionen framställs i texten […]”
4.8 Magnus
Magnus anser att skönlitteratur lämpar sig i alla undervisningsområde i religionskunskap, allt från naturreligioner till världsreligionerna. I arbetet med judendomen har han använt Anne Franks dagbok men han använder sig även av utdrag från heliga texter och myter från världsreligionerna. När Magnus undervisar om de tidigare religionerna använder han sig till exempel av omgjord arabiska litteratur från Mesopotamien. Magnus använder sig av skönlitteratur som en inkörsport till nya arbetsområden för att skapa intresse hos eleverna.
”- Jag väljer ut ett stycke som jag läser högt för klassen […] för att sedan diskutera vad texten handlade om; var är vi? I vilken tid och i vilket land? Var befinner vi oss? Och vad tror ni att de menade när de gjorde så? och sedan leder det till att, nu ska vi syssla med detta ämne.”
Detta gör han genom att han själv läser högt för klassen och därefter resulterar högläsningen i diskussioner och reflektioner hos eleverna. Skönlitteraturen Magnus använder sig av är antingen något som han själv har fastnat för eller genom tips från sina arbetskamrater.
Anledningen till att Magnus använder sig av skönlitteratur i religionskunskap är för att komplettera fakta vilket ger eleverna ett djup, en bredd och ett sammanhang. Magnus menar att skönlitteratur skapar inre bilder hos eleverna, ger insikt och ökar deras
- 38 -
förståelse för andra människor, men det resulterar också i att eleverna utvecklar sitt språk. Magnus nämner dock en nackdel med att använda sig av skönlitteratur i religionskunskap och det är att man måste vara noggrann med att texterna är neutrala så att inte eleverna påverkas i någon riktning.
4.9 Pernilla
Pernilla nämner arbetsområden kring identitet och livsfrågor som lämpliga att föra in skönlitteratur i religionskunskap men även omarbetade berättelser från världsreligionerna. Pernilla använder sig ofta av utdrag, låttexter och noveller i undervisningen kring identitet och livsfrågor exempelvis boken En man från
Danmark119 av Leif Panduro. När hon undervisar om kristendomen använder hon gärna
de bibliska berättelserna som ett komplement. Eleverna får oftast själv läsa och för att följa upp deras läsning, tolkning och analys öppnar Pernilla upp för diskussioner i undervisningen. Pernilla använder sig av sina egna erfarenheter när hon väljer skönlitteratur i religionskunskap men tar också hjälp av biblioteket på skolan och råd från andra lärare.
”- Man får tips från kollegor; Den här är bra, ta den på det arbetsområdet!”
Skälen till varför Pernilla använder sig av skönlitteratur är för att läsning är viktigt i alla ämnen och styrdokumenten finns alltid i bakgrunden när hon planerar sin undervisning. Anledningen till att Pernilla använder sig av skönlitteratur i religionskunskap är för att det kan beröra och ge eleverna en inlevelse som medför att de kan relatera innehållet i texterna till sig själv eller till andra ungdomar i deras ålder. På så vis levandegörs och gestaltas fakta i undervisningen, tycker Pernilla men också att läsningen ger en avslappnad kunskap. Hon betonar vikten av att just använda skönlitteratur i arbetsområdet kring livsfrågor och frågor som relaterar till gruppen. Eleverna kan då diskutera svåra frågor utifrån den fiktiva gestalten utan att deras egen ståndpunkt kan identifieras. Den största nackdelen i arbetet med skönlitteratur är enligt Pernilla tidsbristen. Hon tycker att det centrala innehållet i religionskunskap tar mycket plats och att skönlitteraturen ofta får stå tillbaka för ren fakta.
- 39 -