Nedanför presenteras mönstren som vi kunde identifiera i vår analys. Med hjälp av de didaktiska frågorna strukturerade vi upp det insamlade datamaterialet utifrån vad, hur och varför. Vi förklarar vad förskolepedagoger anser barns inflytande och delaktighet är, även hur barn ska ges inflytande och delaktighet och varför arbetet är viktigt.
När vi beskriver resultatet använder vi oss av förkortningarna P med respektive siffra efter, som står för vilken förskolepedagog som sagt vad. I vårt arbete kommer vi även att använda oss av en transkribionsnyckel som kommer att förtydliga intervjun:
… En paus där de intervjuade antingen tänker eller gör ett avbrott i meningen. Ord Understrukna ord betyder att ordet har betonats.
[ord] Ord inom hakparentes förtydligar något som den intervjuade beskriver. [...] Borttagna meningar som ansågs vara oväsentliga.
*skrattar*
7.1 Förskolepedagoger definierar vad barns inflytande och delaktighet
innebär
När förskolepedagogerna fick frågan om vad barns inflytande och delaktighet innebär för dem inom förskolans ramar, skilde sig inte svaren nämnvärt åt. Alla förskolepedagoger uttryckte att barn ska ses som kompetenta individer, även de allra yngsta barnen, P6 svarade såhär:
P6: Det är ju ett väldigt stort begrepp tycker jag. [...] det gäller ju och se även de yngsta barnen som
kompetenta individer. [...] dom är ju jättekloka [...] Dom tar ju åt sig och utforskar ju väldigt mycket om man ger dem ansvar och det här med tillit utifrån sin egen förmåga.
Förskolepedagogerna ansåg att det var viktigt att vara lyhörd, för att se barns intresse men också för att låta barn vara delaktiga i verksamheten, P3 svarade såhär:
P3: Och att vi är lyhörda, det kan ju handla om att vi ser någonting på morgon tv:n på morgonen
[...], och så kanske de vill [prova], det har hänt! Det har faktiskt [kollegan] gjort, *skrattar* det slutade med att [kollegan] gjorde [...] nåt experiment med nån vulkan och det blev ett tema hela dan med dinosaurier, snacka om barn inflytande. För det funka den dan!
29
Förskolepedagogen belyste att barns intresse ska prägla miljön i förskolan, genom att
förskolepedagoger skapade aktiviteter utifrån det som barn visade intresse för. Hen belyste att verkställa sådana här stora projekt inte fungerar att göra varje dag, men just den där dagen hade de tid att gå efter barnens intresse fullt ut. Detta bidrar till att barn blir respekterade och får vara med och påverka i verksamheten. Barns inflytande och delaktighet påverkas av barngruppen man har, då alla barn har olika behov och intressen. Det upplevs svårt att hinna med att göra det som alla barn ger uttryck för, P3 svarade:
P3: Vad är det för barngrupp jag har, och alla barn har ju olika behov, de har olika intressen [...] så man får
ju tänka och försöka vara så lyhörd som möjligt. Det handlar ju inte om att barnen kommer hit i hallen på morgon och idag ska jag göra det. För det funkar inte! Vi kan inte, det är inte det, det handlar om, utan man får ju försöka se det som att dom får en så bra dag här som möjligt och att de får göra något som utvecklar dom också faktiskt, utmanar dem lite också så, det tycker jag … det handlar om.
Även P5 uttryckte, att barns inflytande och delaktighet inte bör kopplas ihop med att barn ska få göra allt som de vill. Det handlar lika mycket om hur förskolepedagoger bemöter och bekräftar det barn ger uttryck för:
P5:Det handlar ju om att jag som pedagog är nära och vägleder och ser och lyssnar på dem, [...]. Det tycker jag är viktigt eller ah… vi är viktiga [...]. Det handlar ju inte om att barn får göra som de vill och tänker, utan det handlar om att dom blir respekterade för va dom är och att man kan säga att ja, jag hör och jag förstår dig men att nu funkar det inte [...]. Men ändå att man är där, lyssnar, på dem.
Mönstret vi identifierade, som svar på vad-frågan, var att barns inflytande och delaktighet innebär att varje individ ska få komma till tals, kunna föra fram sina egna åsikter och bli respekterade. Förskolepedagogerna definierade att barns inflytande och delaktighet, ska ses utifrån att barn är kompetenta individer. Barn ska genom deras intresse, få påverka förskolans miljö. Förskolepedagogerna förklarade att barns inflytande och delaktighet inte hör ihop med att bestämma, men att barn alltid har en rättighet att få sin röst hörd.
7.2 Hur ger förskolepedagoger barn inflytande och delaktighet
Barn ges inflytande och delaktighet genom att bli involverade i verksamheten. Flera av förskolepedagogerna pratade om att de behöver vara närvarande för att kunna lyssna på barns tankar och åsikter. I arbetet vill förskolepedagogerna att barn ska bli självständiga, för att barn ska känna sig kompetenta. P6 beskrev, att barn själva ska kunna hämta vatten, för att de
30
inte ska behöva vara beroende av någon annan. Hen sa att det är härligt att se när barnen klarar av saker för första gången. Genom att vara lyhörd och lyssna på det som barn ger uttryck för skapas möjligheter att ge barn inflytande och delaktighet. Barns intresse ska prägla verksamheten vilket alla förskolepedagoger var överens om, P1 beskrev det såhär: P1: Vi försöker hitta gemensamma intressen hos barnen men genom att vi har veckans matvärd. Det är ju
utefter barnens intressen [...]. De får ta med sig en bok [..] till läs vilan och det är ju för att se vad de har för intresse. Allt kan vara från Star Wars böcker, till bilar *skrattar*, till prinsessor så det är ju lite roligt. [...] vi har ju ett temaarbete där vi har [...]. Och då har vi ju köpt in böcker på olika språk och det är ju på det sättet vi försöker få med vårdnadshavare och även andra barns inflytande på det sättet.
För att barn ska ges inflytande och delaktighet behöver barns röster och åsikter synliggöras, men i stora barngrupper finns det starka viljor. Det finns barn som vågar ta för sig och prata mer än andra, vilket leder till att de tysta barnen glöms bort. P3 beskrev, att det är deras skyldighet att lyssna på barnen och ge förslag på hur de kan arbeta för att ge dessa barn mer inflytande och delaktighet.
P3:Och i stora barngrupper så försvinner de här barnen. Det finns inte riktigt utrymme och tid, det låter jättehemskt. Och det är vårt jobb och se till att vi hör de här barna. Det är vår skyldighet! Så är det ju. [...] ett sätt är ju åh se till så dem får, kanske kommer undan i mindre grupper. Ibland räcker inte det, dom kanske behöver vara själva med en pedagog. [...] Att man pratar med barna, att man tar sig tid och tar dom åt sidan. För i grupp så har många svårt att komma till tals.
För att kunna ge barn inflytande och delaktighet är det viktigt att lyssna på alla barn för att kunna synliggöra deras röster. Förskolepedagoger kan inte alltid göra det som barnen vill just nu, men de kan försöka hitta ett senare tillfälle att göra det på för att alla barn ska få
inflytande. När barn har olika åsikter behöver förskolepedagogerna hjälpa barn att kompromissa, genom att utforma en demokratisk röstning. Det leder till att barn ges
möjlighet till inflytande och delaktighet och att alla barn fått chans att göra sina röster hörda. P4 beskrev hur det kan gå till:
P4: Det gäller ju att lyssna in och att lyssna på alla. Men allas röster kanske inte blir [...], tar till vara på just här och då. Men gärna ta till vara på dom kanske vid ett senare tillfälle. Som att alla kanske inte vill gå till skogen när vi gjorde det, utan en del ville gå till lekparken, då får man försöka växla istället. Men så att alla får vara med och påverka och sen försöker vi oftast så de får säga vad de vill. ”Tycker ni vi ska gå till skogen idag?”, ”Ah”, säger tre och två säger nej. Ah men då har de varit med och rösta lite sådär liksom.
31
Förskolepedagogerna uttrycker att de arbetar för att barn ska bli självständiga och få sina röster hörda för att de då ska kunna vara med och påverka verksamheten. I arbetet för att barn ska bli självständiga behöver de lära sig att kompromissa genom demokratisk röstning och förstå att allt inte kan ske här och nu. Därför är det viktigt att förskolepedagogerna hittar ett senare tillfälle för att ta tillvara på barnens önskemål. Förskolepedagogerna nämnde att det kan underlätta om man arbetar i mindre grupper för alla barn ska kunna få inflytande och delaktighet.
7.2.1 I vilka sammanhang kan det ske?
I relation till hur-frågan blir även i vilka sammanhang barn ska ges inflytande och delaktighet viktig. Barn ska ges inflytande och delaktighet under hela deras vistelse på förskolans och det ska ske i nästan allt som görs. I samlingar får man som förskolepedagog vara flexibel, som förskolepedagog kanske man tänkt ut vad som ska ske men istället visar det sig att barnen vill någonting annat än det man tänkt. P3 beskrev, att barns tankar och önskemål synliggörs i samlingar, vilket leder till att förskolepedagoger kan strukturera om den planerade samlingen, för att anpassa till barnens intresse. Vissa av förskolans rutiner går dock inte att ändra på, som exempelvis matsituationerna. I dessa rutiner kan barn få inflytande och delaktighet men inte bestämma om de ska göra någonting annat. Barnets personliga behov går före rutiner, P4 beskrev:
P4: Ah men säger dom [...] eller märker vi också [...] att dom är trötta på förmiddan, ja men då får de sova
förmiddan, även om vi har ett önskemål att de sover efter maten.
Barns inflytande och delaktighet ska ske spontant i verksamheten och det finns inget klockslag för när det arbetet ska ske. Det är skillnad på hur barn uttrycker sig, de äldsta barnen kan förklara och berätta vad de vill. Medan de yngsta barnen, som inte har det verbala språket, använder sig av ett icke verbalt språk. Då behöver pedagoger kunna tolka barns icke verbala språk i form av kroppsspråk och ansiktsuttryck. Tiden anses vara en viktig aspekt för att kunna sitta ned och samtala med barnen. Lika viktigt är det att lyssna på alla barn för att kunna se varje barn utifrån deras förmåga och förutsättningar till lärande. Barn ges även inflytande och delaktighet genom att pedagoger bekräftar barn när de säger något, det innebär inte att barn alltid får som de vill. Att säga jag hör vad du säger men just nu kan vi inte göra det, vi kan göra det en annan dag. Att bekräfta barn belyser flertalet förskolepedagoger som
32
betydelsefullt. P6 sa, att det är viktigt att komma ihåg vad man lovat barn:
P6:Ibland kan man göra saker här och nu och ibland får man vänta och ibland kanske det tar flera dagar innan man kan liksom. Eller den här veckan kan vi inte uppfylla din önskan utan, ja vi får skjuta på det till nästa vecka. Men det är också viktigt att vi kommer ihåg vad vi lovar och står för i våran vägledning.
Mönstret vi kunde urskilja, som svar på hur-frågan, var att barn ska ges inflytande och delaktighet under hela dagen, men det påverkas av tiden och hur det passar i verksamheten. Arbetet med barns inflytande och delaktighet ska ske spontant i verksamheten.
Förskolepedagogerna ansåg att det var viktigt att ta sig tid till att samtala med barn, men även bekräfta barn när de ger uttryck för sina åsikter. Lika viktigt är det att förskolepedagogerna förklarar för barn varför det inte går att göra vissa saker på en gång. Barns inflytande och delaktighet påverkas av de fasta rutinerna som inte går att ändra på, men det går att strukturera om vissa saker och framförallt går barnets personliga behov före rutinerna.
7.3 Utmaningar i arbetet med barns inflytande och delaktighet
Utöver mönstren som svar på vad- och hur-frågan identifierade vi ett mönster av pedagogiska utmaningar i det empiriska materialet. Den stora utmaningen i arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan, är de fasta rutiner och strukturer som förskolepedagogerna arbetar med hela tiden. Två förskolepedagoger i studien ansåg att barn påverkas negativt om förskolepedagogerna släpper på rutinerna samt att pedagogerna upplever att de då tappar kontrollen. Förskolepedagoger upplever arbetet med barns inflytande och delaktighet, som att det kan vara svårt att räcka till, vilket P3 beskrev:
P3: vi har arbetsuppgifter som inte syns, det som vi ska hinna med, så att det är svårt. Jag tror många håller
med mig, mina kollegor att det är svårt att räcka till. Så det är många utmaningar faktiskt, som det finns.
Som P3 beskrev, har förskolepedagoger andra uppgifter utöver barngruppen att göra, vilket upplevs att tiden i barngruppen inte räcker till för att ge varje barn inflytande och delaktighet. En pedagog belyste att arbetet är tolkningsbart efter egen norm. Därför blir arbetslaget viktigt för att kunna bemöta varje barn på ett likvärdigt sätt. Om arbetslaget är väl samspelt är det lättare för förskolepedagogerna att bemöta varje barn lika, eftersom de förhåller sig till det som de gemensamt kommit fram till. En utmaning är att hinna med att se varje barn, men det behöver inte handla om att varje pedagog ska se alla barn varje dag, utan att barnen ska bli
33
sedda av någon förskolepedagog varje dag.
P2: Men vissa barn kräver ju mer också. Ibland är det svårt att se alla men man försöker ju ändå varje dag.
… Om inte jag ser alla kanske [en annan pedagog] gör det, man kompletterar ju varandra också som arbetslag.
Förskolepedagoger kan behöva styra upp verksamheten om barngruppen är rörig, för att det ska infinna sig ett lugn i gruppen. Är det många barn i barngruppen som är i behov av särskilt stöd, blir det större press på förskolepedagogers arbete med barns inflytande och delaktighet. Då det krävs fasta ramar och en väl sammansatt arbetslag, som tillsammans arbetar för att alla barns röster ska bli hörda
P3: Jag tycker att, en utmaning är barngrupperna. [...] om det är stora barngrupper och barn med behov.
[...] då drabbar det ju barnas inflytande, för då måste vi vara med styra upp… mer. Vi kan inte vara så lyhörda som vi vill, för att det ska va, bli ett slags lugn.
Mönstret vi kunde urskilja i pedagogiska utmaningar var att sammanfattningsvis upplevde förskolepedagogerna svårigheter med att ändra på fasta rutiner och strukturer i verksamheten, då de ansåg att de tappar kontrollen om barngruppen. Ytterligare faktorer som påverkade arbetet är barngruppen storlek, barn i behov av särskilt stöd men även att arbetet påverkas av olika normer.
7.4 Varför arbetet anses vara viktigt
Det är förskolepedagogers skyldighet att se till att barn ges inflytande och delaktighet i förskolan, eftersom det står i läroplanen. P4 beskrev det såhär:
P4: [...] att vi ser barnen som kompetenta individer. Även om de bara är 1år och bara stapplar sig fram så
ska de också kunna, i den mån de kan kanske hämta tallriken eller … klättra upp för rutschkana.
Barns inflytande och delaktighet ses som en förutsättning för att barn ska kunna föra sin talan men också för att varje barn ska få ha en egen åsikt. Arbetet ses som en rättighet barn har, P5 beskrev det såhär: “Ja men, [...] det är ju vårt jobb, det står ju i läroplan. Att det är, alla barn ska ju ha rätt”. Förskolepedagogers uttalande tolkas i studiens som att det är viktigt att se varje barn, att varje barn får en självklar plats i gruppen för att känna delaktighet och trygghet. Är barn trygga, vågar de göra sin röst hörd och föra fram sina åsikter. P6 lyfte
34
vikten av barn ska känna en samhörighet inom barngruppen:
P6: Att man får göra sin röst hörd och det tror jag också, att har man den barnsynen och inkluderar alla i
gruppen. Och att alla är lika viktiga och du är lika viktigt fast du inte är här, för du tillhör oss. Alltså barnen är så inne i det här och frågar efter varandra [...]. Är någon sjuk eller semester alltså vi bekräftar varje barn, i deras frånvaro inför, så man är viktig i gruppen alltid. Det tror vi är viktigt.
Förskolepedagogerna i studien belyste, att en närvarande förskolepedagog är betydelsefull för att kunna lyssna in och höra barnen. Det är ont om tid i förskolan, vilket är en bidragande faktor till att det är svårt att hinna med alla barn. Genom att då ta tillvara på de utrymmen där tid finns för att fånga upp alla barn och deras tankar. Detta görs vid till exempel mat-
situationer, där förskolepedagoger ofta sitter i små grupper och har tid att se varje barn. Förskolepedagoger och barn behöver kunna kompromissa med varandra i vardagliga situationer i verksamheten. I situationer när tiden inte finns och förskolepedagogen behöver säga nej, får de inte glömma att förklara varför det inte går att genomföra för barnen. Det är inte fel att säga nej men barnen behöver ges en förklaring, det för att skapa en förståelse hos barnen.
P3: Om jag säger stopp nej, men ger en förklaring till det, för då får de en förståelse och då är det inget
problem att få [ett nej]. Ett nej är ju egentligen inge fel att få, vi får ju också [det]. Hur blir det i livet om du aldrig får ett nej? Men ge dom en förklaring till varför, för dom vill förstå varför.
Det mönster vi identifierade som svar på varför-frågan var att förskolepedagogerna ansåg att arbetet är viktigt på grund av att det står i läroplanen och blir därför deras skyldighet att beaktas barns inflytande och delaktighet. I intervjuerna uttryckte förskolepedagogerna att arbetet är viktigt för att belysa barns rättigheter, att de bör få föra sin talan och känna sig trygga i barngruppen.
35