ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik _________________________________________________________________________
“Snacka om barns inflytande”
– En kvalitativ studie om förskolepedagogers arbete med barns inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.
Fanny Jensen & Lina Sanfridsson
Förskolepedagogik V, självständigt arbete 15 högskolepoäng
Sammanfattning
I januari 2020 blev Barnkonventionen lag, nu är det inte frågan om man ska arbeta med barns inflytande och delaktighet i förskolan, utan hur arbetet ska gå till. Därför är syftet med denna studie, att skapa kunskap om hur förskolepedagoger uppfattar och arbetar med barns
inflytande och delaktighet. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och genomförs genom intervjuer med förskolepedagoger. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i de didaktiska frågorna, vad, hur och varför. Tidigare forskning belyser att det finns en osäkerhet hos förskolepedagoger i arbetet med barns inflytande och delaktighet, på grund av
förutfattade meningar som förskolepedagoger har om barns kompetens. Studiens resultat visar att när barn ses som kompetenta individer kan de få sina röster hörda. Både tidigare forskning och studiens resultat belyser att barn ska ha rätt att få uttrycka sina åsikter och att dessa åsikter blir lyssnade på.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. Inledning………...
1
2. Syfte………...
3
2.1 Frågeställningar………...3
3. Bakgrund………...
4
3.1 Definition av begreppen inflytande och delaktighet………...4
3.2 FN:s konvention om barnets rättigheter………...………...5
3.3 Rättigheter…………..………...5
3.4 Barns perspektiv………..………...6
4. Tidigare forskning………...………...
8
4.1 Sökstrategier………...………...8
4.2 Arbetet med barns inflytande och delaktighet………...9
4.3 Makt………..………...………...11
4.4 Pedagogiska dilemman………...13
4.5 Sammanfattning av tidigare forskning………...15
5. Teoretiska utgångspunkter………...………...
17
6. Metod………...
19
6.1 Urval………..…………...19
6.2 Datainsamling………...20
6.3 Genomförande………...21
6.4 Kvalité i kvalitativ forskning………...22
6.5 Etiska överväganden………...23
6.6 Analys………...24
6.7 Metoddiskussion………...25
7. Resultat………...
28
7.1 Förskolepedagoger definierar vad barns inflytande och delaktighet innebär...28
7.2 Hur ger förskolepedagoger barn inflytande och delaktighet………...29
7.2.1 I vilka sammanhang kan det ske?………...31
7.4 Varför arbetet anses vara viktigt………...33
8. Diskussion………..………..………...
35
8.1 Förskolepedagogers definition av barns rättigheter till inflytande och delaktighet...35
8.2 I vilka sammanhang får barn utöva inflytande och delaktighet………...37
8.3 Utmaningar i arbetet………...………...38
8.4 Avslutande diskussioner ………...39
8.4.1 Förslag till vidare forskning………...41
Referenser………...……….…...42
Bilaga 1………..………...……...47
Bilaga 2………..…………..…...48
Bilaga 3………...50
1
1. Inledning
Historiskt sett har hierarkiska relationer präglat förhållandet mellan barn och vuxna, där barn har blivit dominerade av vuxna. Barn har behandlats som maktlösa och mindervärdiga. Under senare delen av 1900-talet växte en ny syn på barn fram. Numera ses barn som kompetenta individer med rätt till lika villkor som vuxna (Skolverket, 2010). Lisa Isenström (2020) presenterar de moderna diskurserna om barn som det naturligt utvecklade barnet och det socialstrukturella barnet. De två synsätten bygger på en idé om förnuftighet, naturlighet och universalitet hos barn. Detta för att de ska formas till självständiga individer och kunna ta del av samhället. Under senare delen av 1900-talet ifrågasattes synen på barn. Isenström (2020) redogör för, vad som benämns som en barndomssociologisk motreaktion. I de nya
diskurserna ses barn som kompetenta individer med stor potential att utvecklas till goda samhällsmedborgare som får vara med och påverka beslut som rör dem (Isenström, 2020). FN:s Konvention för barnets rättigheter, även kallat Barnkonventionen, kom år 1989, då började barns rättigheter ses som betydelsefulla. Barn sågs som sociala aktörer med behov och rätten att delta i konstruktionen av sin utveckling (FN, 1989). Ann Quennerstedt (2011) redogör för att barns deltaganderättigheter består av två delar, att ge uttryck för sina åsikter och dels att någon tar hänsyn till åsikterna. I januari 2020 blev Barnkonventionen tillslut lag. Problematiken utgår inte längre från om man ska arbeta med barns inflytande och delaktighet utan hur arbetet ska gå till. Quennerstedt (2011) redogör för olika hinder som begränsar barns rätt till deltagande i förskolan och ett av hindren är att vuxna tvivlar på barns förmåga att kunna ta beslut. Enligt Skolverket (2019) är syftet med Barnkonventionen att garantera att varje barn får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Barnkonventionens fokus har legat på rättighetsfrågor, Gunilla Halldén (2007) anser att barns rättigheter kan bli problematiska i förhållandet till deras behov av omsorg. Konflikter kan uppstå när barn ses som ömtåliga och inte tillräckligt mogna för att fatta beslut.
I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) står det att barn har rätt till inflytande och delaktighet, detta tas i huvudsak upp i artikel 12 i Barnkonventionen.
2
Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter (Skolverket, 2018, s.1).
Styrdokumenten har blivit mer styrande med tiden, men det finns ännu inga konkreta eller detaljerade föreskrifter för hur arbetet ska gå till. Hur arbetet med inflytande och delaktighet ska realiseras blir en tolkning och handlingsfråga för förskollärare som ska se till att läroplansmålen uppfylls (Hägglund, Löfdahl Hultman och Thelander, 2017). Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan (2003) menar att “En förutsättning för att vuxna skall kunna göra barn delaktiga är att de har förmåga att ta barns perspektiv” (s.71). Samtidigt belyser flertalet forskare att förskolepedagoger har svårt att inta barns perspektiv1. Disa Bergnehr (2019) menar att ett sätt att konkretisera barns inflytande
innebär att vi vuxna ska lyssna på barns tankar, känslor, erfarenheter och åsikter (Bergnehr, 2019)
Flera forskare (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2001; Quennerstedt, 2011; Bergnehr, 2019) belyser att det finns en komplexitet i arbetet med barns inflytande och delaktighet. Utifrån egna erfarenheter av förskolepraktik uppfattar vi att begreppen inflytande och delaktighet är svårtolkade då de ofta sätts i relation till demokrati. Arbetet med barns inflytande och delaktighet är en tolkningsfråga för pedagoger, det är de som ska tolka vad begreppen innebär och hur de ska arbeta för att ge barn inflytande och delaktighet i praktiken. Det kan leda till att det finns förutfattade åsikter om vad barn kan och inte kan, vilket blir en utmaning i arbetet för att kunna involvera barn (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2001). För att bidra med ökad kunskap inom området har vi därför valt att i denna studie synliggöra hur inflytande och delaktighet kan förstås i relation till barns rättigheter, samt hur det kan realiseras i förskolor. Studien genomförs som en kvalitativ studie, där intervjuer med pedagoger kommer vara en viktig del i vårt arbete.
3
2. Syfte
Syftet med denna studie är att skapa kunskap om, hur förskolepedagoger uppfattar och arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet.
2.1 Frågeställningar
● Hur definierar förskolepedagoger barns rätt till inflytande och delaktighet i verksamheten?
● I vilka sammanhang får barn utöva inflytande och delaktighet enligt förskolepedagogerna i studien?
● Finns det några utmaningar som påverkar arbetet med barns inflytande och delaktighet?
4
3. Bakgrund
I det här avsnittet kommer vi att redogöra för, hur begreppen inflytande och delaktighet behandlas och tolkas i vår studie. Vi kommer även lyfta vad FN:s Konvention om barnets rättigheter innebär och hur barns rättigheter sätts i relation till barns inflytande och
delaktighet. I denna studie kommer vi att använda oss av förkortningen Barnkonventionen istället för FN:s Konvention om barnets rättigheter.Barns mänskliga rättigheter är även tydligt framskrivna i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018).
Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. [...] Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på” (Skolverket, 2018, s.5).
Det historiska sättet att se på barns inflytande och delaktighet har förändrats med tiden, därför diskuterar vi i sista delen av bakgrunden, barnperspektiv och barns perspektiv och vilka konsekvenser perspektiven kan ge för arbetet med barns inflytande och delaktighet.
3.1 Definition av begreppen inflytande och delaktighet
Delaktighet kan användas på olika sätt i olika kontexter. Klara Dolk (2013) beskriver att det kan användas i ett socialt sammanhang och i en politisk kontext. I ett socialt sammanhang utgår barns delaktighet utifrån kamratkulturer medan delaktighet i en politisk kontext handlar om barns rätt att göra sin röst hörd, den sistnämnda kan kopplas till Barnkonventionen (Dolk, 2013). Lars H Gustafsson (2011) beskriver inflytande som yttrandefrihet för barn där de får göra sin röst hörd vid beslut som rör dem. Det handlar inte om att barn ska få göra vad de vill utan om att få påverka sin situation. I internationella artiklar används begreppet participation för inflytande och delaktighet. När vi översätter participation med deltagande blir betydelsen dessvärre begränsad. Där av använder vi oss av de båda begreppen inflytande och delaktighet för att fånga hela den innebörd som ryms i det engelska begreppet participation. I vår studie har vi sett delaktighet utifrån en politisk kontext. Inflytande och delaktighet tolkas i denna studie som att barn får vara med och påverka sin vardag i förskolan. Att barn får känna sig delaktiga och kunna uttrycka sina åsikter för att bemötas på ett respektfullt sätt av
förskolepedagogerna. Kristina Westlund (2011) belyser att barn behöver förstå de demokratiska principerna för att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i förskolan. Detta sker genom att barns uttryck och handlingar blir respekterade.
5
3.2 FN:s Konvention om barnets rättigheter
Barnkonventionen (FN, 1989) antogs år 1989 av FN:s generalförsamling och är ett rättsligt bindande dokument som specificerar barns mänskliga rättigheter. I Sverige ratificerades konventionen år 1990 men var då ingen lag. Unicef Sverige (2018) ansåg att detta inte var tillräckligt för att beakta barns rättigheter och efterfrågade att konventionen skulle bli lag. Den 1 januari 2020 blev Barnkonventionen lag i Sverige, vilket ökar förutsättningarna för att varje enskilt barn ska få de bästa förutsättningarna i livet. I och med att synen på barn
förändrades sågs barn som självständiga individer med rättigheter, vilket ledde till skarpare krav på myndigheter att beakta barns rättigheter i olika sammanhang (UNICEF Sverige, 2018). Barnkonventionen innehåller 54 artiklar som utgör en viktig helhet av barns rättigheter, det finns fyra grundläggande principer som alltid bör beaktas i frågor som rör barn. Det är artikel 2, 3, 6 och 12. Artikel 2 deklarerar att alla barn ska ha samma rättigheter och lika värde. I artikel 3 står det att barns bästa alltid beaktas i beslut som rör dem. Artikel 6 handlar om att alla barn har rätt till liv och utveckling. Artikel 12 är den som berör vår studie mest, där alla barn har rätt att få uttrycka sin mening och få den respekterad. Det innebär att barn ska få bilda sina egna åsikter och få uttrycka sig fritt i alla frågor som rör barnet, barnets åsikter ska tas tillvara utifrån mognad och ålder. Rebecca Stern (2007) anser, precis som det står skrivet i Barnkonventionen, att yttrandefrihet är en mänsklig rättighet, men även en förutsättning för att vi ska kunna vara med och ta beslut om saker som rör oss.
3.3 Rättigheter
Inflytande och delaktighet kan ses som en del av det demokratiska arbetet i förskolan men det inkluderar inte hela arbetet. Isenström (2020) menar att mänskliga rättigheter gäller för både barn och vuxna, vi ska se barn som de fullvärdiga rättighetsinnehavare som de är. Sonja Sheridan och Ingrid Pramling Samuelsson (2001) belyser, att arbetet med barns inflytande och delaktighet ska ses som en del av barns rättigheter och är en förutsättning, för att barn ska kunna praktisera demokratins principer. Genom att låta barn få vara med i processen och ta egna beslut, skapar detta en förståelse över att deras åsikter är viktiga. Louise Phillips och Vicki Coppock (2014) menar att barn ska få vara med i beslutprocesser, men det behöver inte betyda att de ska vara med i allt beslutsfattande.
I likhet med Stern (2007) beskriver, Phillips och Coppock (2014) att barns deltagande upplevs som svåra att förhålla sig till, på grund av den tidigare synen som funnits om barns
6
kompetens. Den nya synen, som innebär att barn ska ses som medborgare med mänskliga rättigheter, har blivit ett synsätt som utmanar det gamla synsättet på barn. Det finns
psykologer som riktar kritik mot de gammalmodiga teorierna, som betonar det stora avståndet som finns mellan barn och vuxna. I dessa teorier anses barn vara kognitivt underlägsna än vuxna på grund av deras unga ålder. Barn var inte kapabla att fatta beslut på egen hand för att de saknade den kompetens som krävdes. Quennerstedt (2011) beskriver att barn fortfarande betraktas som oförmögna att fatta beslut, vilket leder till att barns rätt till deltagande
åsidosätts. Phillips och Coppock (2014) menar att barn ska få respekt genom att vuxna förstår barns intellektuella, sociala, emotionella och moraliska förmågor. Barns ålder hänger inte ihop med att vara mindre kapabel till att fatta beslut, vuxna behöver förstå det för att kunna få en förståelse för vad barn är kapabla till. Det är de vuxnas ansvar att se till att barn får den kunskapen de behöver i olika beslutsfattande situationer. För att uppnå detta krävs det att barn får hjälp att bilda och uttrycka åsikter genom att de får tillgång till information. Genom detta arbete öppnar man upp för en sammanslutning mellan barn och vuxna mot målet om en ökad delaktighet för barnen. Barns deltaganderättigheter ses av många som ambitiösa och något som är svårt att förhålla sig till. Desto mer vi pratar åt barnen, desto mindre kommer de göra sina röster hörda (Phillips & Coppock, 2014).
3.4 Barns perspektiv
Skolverket (2019) belyser att många barndomsforskare skiljer på barnperspektiv och barns perspektiv. Halldén (2003), Eva Johansson (2003), Britt Tellgren och Elisabeth Arnér (2006), och Annica Persson (2012, oktober) beskriver, skillnaderna på barnperspektiv och barns perspektiv. I ett barnperspektiv utgår de vuxna från vad de tror är barnets bästa, vilket leder till att barn inte blir inkluderade. I ett barns perspektiv får barn själva vara med och påverka, här blir det extra viktigt att förskolepedagogerna ser barnen och deras behov. Som
förskolepedagog kan man inta ett barns perspektiv för att få insikt i barns föreställningar om världen. Det är viktigt att se barn som subjekt i sin egen värld. Som förskolepedagog kan man inte få all tillgång till barns subjektiva värld men genom att tolka och analysera barns
erfarenheter, leder det till en förståelse för barns livsvärldar. Bergnehr (2019) belyser genom sin forskning, att vuxna behöver sträva efter att inta ett barns perspektiv i sitt arbete med barns inflytande och delaktighet. Detta uppnås genom att de vuxna lyssnar på barnen och ger dem utrymme att förmedla sina erfarenheter, känslor, tankar och åsikter. Först när
7
delaktighet. Johansson (2003) belyser i sin forskning, att det är viktigt som förskolepedagog att vara nära barn och ge dem tid, för att kunna få en förståelse för barns åsikter.
Arnér (2006) menar att eftersom synen på barn har förändrats, har det lett till att barn fått ta mer ansvar. Att barn har fått större ansvar beror på att arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande fått större plats i styrdokumenten för förskolan. I och med att det står i läroplanen att barn har rätt till inflytande och delaktighet, innebär det att förskolepedagoger har en skyldighet att se till att barn ges denna rätt. Arnér (2006) anser att barn begränsas till inkludering i planeringen av verksamheten, eftersom förskolepedagoger glömmer bort att beakta barns åsikter. Detta på grund av fasta rutiner, traditioner och förhållningssätt som ska utgöra en stabilitet och trygghet för barnen.
8
4. Tidigare forskning
I det här avsnittet kommer vi att redogöra för, vad tidigare forskning2 har kommit fram till i
arbetet med barns inflytande och delaktighet. I den tidigare forskningen kunde vi urskilja nyckelbegrepp. Dessa ligger till grund för hur den tidigare forskningen kategoriseras och presenteras i detta stycke. De tre kategorierna benämner vi: arbetet med barns inflytande och delaktighet, makt och pedagogiska dilemman.
4.1 Sökstrategier
För att hitta tidigare forskning har vi använt oss av databaserna Eric (EBSCO), Google
Scholar, Nordic Base of Early Childhood Education and Care och Örebro universitets databas Primo. I databaserna har vi använt oss av sökord som participation, participation in preschool, child perspective in preschool, child perspectives, barns inflytande och delaktighet,
delaktighet, medbestämmande.
Vi har även fått tips på forskare som skrivit om barns inflytande och delaktighet i förskolan, dessa forskare är, Ann Quennerstedt, Louise Phillips, Maryanne Theobald, Jonna Kangas, Mary Ann Powell och Anne B. Smith. I sökningarna har vi gjort urval. Det första
urvalskriteriet var att studierna skulle beröra en förskolekontext. I sökningarna valde vi att först läsa rubrikerna på studierna, detta för att se om rubrikerna riktades till det valda ämnet. Sedan valde vi att läsa studiernas abstract vilket ledde till att ytterligare ett urval gjordes, om studierna berörde barns inflytande och delaktighet. De studier som inte berörde barns
inflytande och delaktighet valdes bort. Medan de studier som innehöll barnsyn, barns rättigheter och makt användes, om de i huvudsak kunde kopplas till barns inflytande och delaktighet. Men om studiernas centrala tema bara till en viss del innehöll barns inflytande och delaktighet, valde vi att läsa igenom studierna för att se om innehållet var relevant för vår studie eller inte.
9
4.2 Arbetet med barns inflytande och delaktighet
I arbetet med barns inflytande och delaktighet är spontana samtal en viktig aspekt. Westlund (2011) har gjort en fallstudie på två förskoleavdelningar för att ta reda på hur
förskolepedagoger arbetar med barns inflytande. Genom att ta tillvara på de spontana samtalen, får förskolepedagoger större insikt i barns världar. De får veta vad barn gillar att göra men också ge barnen en känsla av att någon lyssnar på dem. Jonna Kangas, Tuulikki Venninen och Mikko Ojala (2016) har studerat maktfrågor och förståelsen för barns kompetens i förskolan. Såväl Kangas, Venninen och Ojala (2016) som Westlund (2011) nämner, att barns intressen bör lägga grunden för den pedagogiska verksamheten och att barns deltagande ska ses som en levande process som uppstår i vardagliga sammanhang. För att deltagandet ska underlätta bör det ske i interaktioner mellan förskolepedagoger och barn, genom spontana samtal som Westlund (2011) belyste ges barn en form av inflytande och delaktighet.
Barns möjlighet till att vara med och bestämma är ofta begränsade av förskolans ramar. Jonna Kangas (2016) forskade om små barns deltagande i finska förskolor. Både Kangas (2016) och Westlund (2011) anser att verksamhetens rutiner påverkar arbetet, men också vilka ord de använder sig av när barnen får vara med och bestämma. Forskaren har sett att
förskolepedagoger ofta använder sig av orden välja eller bestämma till barn, vilket ger olika innebörder. Det kan ses som en begränsning för barns deltagande genom att ge olika
valalternativ. När barn får olika valalternativ kan det ses som en styrning av
förskolepedagoger men också en känsla av att barnen fått vara med och välja eller bestämma (Kangas, 2016; Westlund, 2011).
Barns inflytande ska stå i fokus i verksamheten, eftersom barns åsikter och tankar ses som värdefulla att lyssna på. Eva Ärlemalm-Hagsér (2012) har studerat hur barns delaktighet kommuniceras i kunskapsinnehåll. Hon beskriver barns inflytande genom tre synsätt, det första synsättet är att barn ska få möjlighet att utöva inflytande över sitt eget lärande. Det andra synsättet är att barn ska få vara med och planera aktiviteter i förskolans verksamhet och den sista är att de ska få vara med och utvärdera både sitt lärande, men även utvärdera de aktiviteter som sker på förskolan (Ärlemalm-Hagsér, 2012). Dessa synsätt skapar
förutsättningar för att barns åsikter hörs och är ett sätt för barn att kunna utöva inflytande i verksamheten. Genom att förskolepedagoger lyssnar på barns tankar och åsikter tas barns rättigheter tillvara på, men också ett arbete med olika demokratiska processer som leder till
10
att barns röster ska bli hörda. Maryanne Theobald, Susan Danby och Jo Ailwood (2011) studerade barns deltagande i Australiensiska förskolor. Även dessa forskare belyser, det som Ärlemalm-Hagsér (2012) beskriver som det andra synsättet på barns inflytande, att barn ska få vara med och påverka beslut som rör dem. I den australiensiska studien beskrivs
participation. Begreppet tolkas som en process där barn antingen gemensamt eller individuellt involveras i beslut som berör barnen, vilket kan kopplas till att se barn ur ett barnperspektiv. Barn ska få uttrycka sig fritt samtidigt som de vuxna anses vara viktiga för att kunna besvara och integrera med barns tankar och åsikter (Theobald, Danby & Ailwood, 2011; Ärlemalm-Hagsér, 2012). När barn får vara med och utöva inflytande i verksamheten stärks deras självkänsla, men även deras jaguppfattning. En stark självkänsla och
jaguppfattning är viktigt när barn ska göra sina röster hörda (Ärlemalm-Hagsér, 2012). Förskolepedagoger besitter en makt som Kangas, Venninen och Ojala (2016) beskriver, som en kontroll över hur barn ska ges och vad de ska ha inflytande och delaktighet i. Kangas (2016) menar, om förskolepedagoger ser barns röster som viktiga, bidrar det till att barn ges större chans till att bli lyssnad på och därmed ges mer inflytande och delaktighet till dem i verksamheten. Forskarna nämner att barns deltagande bör ses som en levande, pågående process som både förskolepedagoger och barn delar. Förskolepedagogerna är viktiga när det kommer till att förstärka deltagandet, det är också viktigt att de utvecklar förskolans rutiner för att stödja barns delaktighet (Kangas, Venninen & Ojala, 2016). I studien av Kangas (2016) ansåg flera förskolepedagoger att barns åsikter är viktiga, och att dessa åsikter kan uttryckas på flera sätt än bara verbalt. Detta beskriver Kangas (2016) som att barn har
hundratals språk som förskolepedagoger behöver beakta och lyssna på, det kan vara i form av gester eller ansiktsuttryck. Kangas (2016) belyser att problemet inte främst handlar om att förskolepedagoger inte vill ta hänsyn till barns åsikter, utan att de inte deltar i förhandlingar och beslutsfattande med barnen. Kangas, Venninen och Ojala, (2016) menar om
förskolepedagoger istället intar ett barns perspektiv och börjar reflektera i arbetslaget över barns inflytande och delaktighet, kan de ändra och strukturera i verksamheten för att utveckla och ge barn bättre förutsättningar till inflytande och delaktighet. I Kangas (2016) studie reflekterar hon över huruvida pedagoger involverar barn att få vara med och ta beslut i aktiviteter. Hon menar att genom att barn får vara med och ta beslut, stödjer det både barns deltagande och deras kompetens.
11
Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att arbetet med barns inflytande och delaktighet visar en komplexitet i förskolepedagogers arbete. Förskolepedagoger upplever en svårighet i hur arbetet ska ske för att synliggöra alla barns röster och åsikter i verksamheten. Arbetet behöver ske i en interaktion mellan förskolepedagoger och barn, vilket ses som en
förutsättning för att barns röster och åsikter ska bli hörda.
4.3 Makt
Det finns två sätt att se på inflytande, det ena är att se inflytande som beslutsfattande som ofta relateras till demokrati som en styrform och det andra innebär att få uttrycka sig som kopplar demokrati till en rättighet (Westlund, 2011). Isenström (2020) skriver i sin studie, där hon studerat lärarnas undervisning av mänskliga rättigheter, med skolans yngre barn att barns mänskliga rättigheter ska beaktas i dagliga interaktioner mellan barn och vuxna. Detta kan då kopplas till det som Westlund (2011) lyfter fram; demokrati som en rättighet barn har.
Förskolepedagoger upplever arbetet svårt eftersom de är osäkra på vad barn kan bestämma och hur förskolepedagoger ska kunna inkludera dem i beslutsfattande processer. Sheridan och Pramling Samuelsson (2001) har i sin studie tagit upp hur barn får möjlighet att tillämpa inflytande i förskolan, samt hur barns upplevelser relateras till förskolans kvalité som utvärderas av Early Childhood Environment Rating Scale (ECERS). Den aktuella studien genomfördes som en utökad och separat del av pågående utvecklingsprogram för lärarna i förskolan. Forskarna undersökte hur barn får sina möjligheter att utöva inflytande i förskolan och hur deras upplevelser är relaterade till förskolans kvalitet som utvärderas av ECERS. I resultatet framkom att förskolepedagoger upplever arbetet svårt, eftersom de är osäkra på vad barn kan bestämma över och hur de ska kunna involvera dem i beslutsfattande processer. Barnen i studien upplevde att det var förskolepedagogerna som i princip bestämde allt på förskolan, vilket kan ses som en begränsning för vad barn egentligen vill göra (Sheridan & Pramling Samuelsson, 2001). Även barnen i Mari Pettersvold (2015) studie, där hon intervjuade barn i 5-årsåldern om deras uppfattning om frågor gällande demokrati och medbestämmande i förskolan, uttalade barn att vuxnas bestämmande ses som en makt, eftersom de är vuxna. Barn uttrycker att alla bestämmer över sina egna liv och tankar, vilket för dem, innebär att vuxna får bestämma men inte allt (Pettersvold, 2015). Sheridan och Pramling Samuelsson (2001) kom fram till att barn upplevde att de fick inflytande i verksamheten när förskolepedagogerna svarade ja på deras frågor om olika aktiviteter.
12
Utifrån barns tolkningar i studien är det förskolepedagogerna som bestämmer i princip allt inom förskolans ramar, vilket barn upplever som en begränsning för vad de egentligen vill göra. De tillfällen som forskarna såg att förskolepedagogerna erbjöd barn att vara med och påverka i verksamheten, valde barn att inte ta den chansen utan de ville hellre bestämma över sin pågående lek. Forskarna ansåg att det var i leken som barn fick vara med och ta beslut, på grund av att de kunde ta egna initiativ (Sheridan & Pramling, 2001).
Quennerstedt (2011) studerade hur barns rättigheter i utbildning konstruerades i forskning. Hon uppmärksammade att det fanns maktstrukturer som hon förklarar som hierarkiska, där vuxna har kontroll och makt som leder till att barn begränsas och involveras i beslutsfattande. Mary Ann Powell och Anne B Smith (2009) undersökte barns deltaganderättigheter i
forskningssammanhang i Nya Zeeland. De kom fram till att barns tillgång till deltagande påverkades av uppfattningar om deras kompetens, sårbarhet, frågor om makt men även ålderns betydelse. I studien kom de fram till att barns deltaganderättigheter påverkades av olika faktorer som innebär olika uppfattningar om barn. Quennerstedt (2011) liksom, Powell och Smith (2009) menar att det finns förutfattade åsikter om barn, att barn utvecklas på ett visst sätt eller att de ses som sårbara och inkompetenta vilket påverkar att barn inte anses ha tillräckligt med kunskap för att utöva rättigheter i förskolan. Powell och Smith (2009) beskriver att om barn istället ses som kompetenta bidrar det till att barn respekteras och att deras åsikter beaktas. Barnen i deras studie ansåg, att det var viktigt att få ta del av frågor som påverkar dem men att deras rätt ofta inte tas hänsyn till. Detta kan kopplas till det som
Sheridan och Pramling Samuelsson (2001) beskriver att barn ska involveras i verksamheten, men att det inte innebär att barn ska ta varje beslut utan att de ska känna sig delaktiga. Det är förskolepedagogers uppgift att rikta barns uppmärksamhet mot frågor som rör demokrati. Det i sin tur leder till att barn blir intresserade att delta men också argumentera för sina
ståndpunkter för att kunna påverka inom förskolans ramar. Forskarna anser att det centrala i arbetet med barns inflytande och delaktighet är att se till att barn involveras i verksamheten, det sker genom att förskolepedagogerna ser barn som kompetenta att kunna delta i
beslutsprocesser.
Agneta Thörner (2017) observerade hur förskolepedagoger resonerar och främjar barns lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. I sin studie kom hon fram till att
förskolepedagoger kan arbeta utifrån ett lockande eller ett styrande arbetssätt. När
13
arbetssätt, då det kan kopplas till det som tidigare forskare belyser som en form av makt. Sheridan och Pramling Samuelsson (2001) menar att det är förskolepedagogers ansvar att synliggöra frågor om demokrati för att barn ska bli intresserade och vilja delta i beslut, men då är det viktigt att barn blir respekterade som kompetenta med mänskliga rättigheter. Sammanfattningsvis visar tidigare forskning att makt påverkar hur förskolepedagoger ska arbeta för att ge barn inflytande och delaktighet. Det kan lätt bli en maktfråga, där
förskolepedagogerna blir de som i huvudsak bestämmer.
4.4 Pedagogiska dilemman
Tidigare forskning har visat på en komplexitet i arbetet med barns inflytande och delaktighet, samt vissa dilemman som förskolepedagoger ställs inför. Det är förskolepedagogens ansvar att skapa möjligheter för barn att kunna uttrycka sina tankar, åsikter och idéer. Nada Turnšek (2016) har gjort en enkätstudie med 810 lärare från alla regioner i Slovenien, där ställde hon frågor till förskolepedagoger om barns deltagande i förskolan. I resultatet av hennes studie betonar hon att förskolepedagoger behöver lyssna på barn och ta deras synpunkter på allvar, för att kunna ge barn möjlighet att få vara med och påverka verksamheten. Detta ska ske genom att barn involveras i verksamheten, men ofta har förskolepedagoger förutfattade meningar om att barn är oförmögna att förstå konsekvenserna av sina beslut. Barn ska ses som kompetenta men enligt Turnšek (2016) blir förskolepedagogers synsätt en fråga om barn egentligen har tillräckligt med kunskap för att kunna ta beslut. Synsättet påverkar barns inflytande och delaktighet och påverkar förståelsen för barns demokratiska rättigheter som är att få uttrycka sig samt bli hörda (Turnšek, 2016). Anette Eriksson och Anette Sandberg (2008) har i sin intervjustudie med förskolepedagoger undersökt frågan ”Vad kännetecknar ett deltagande barn i förskolan?”. I studien belyser de att förskolepedagoger har ett
övergripande ansvar för den pedagogiska verksamheten, samt att det lätt kan tolkas av förskolepedagogerna som att barn inte klarar av att delta i beslutsprocesserna. Även Turnšek (2016) belyser, om barn inte ses som kompetenta påverkar det deras deltagande i
verksamheten. Eriksson och Sandberg (2008) anser att det finns en oro bland
förskolepedagoger att begreppet bestämma, lätt kan kopplas ihop med delaktighet. Om delaktighet istället ses utifrån barns perspektiv, som ett sätt att skapa förståelse för barns tolkningssätt, kan det hjälpa förskolepedagoger i arbetet. Genom att ta ett barns perspektiv,
14
skapar man förutsättningar för barns inflytande och delaktighet i verksamheten (Eriksson & Sandberg, 2008).
Westlund (2011) beskriver fyra olika dilemman som pedagoger kan ställas inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet. Det första dilemmat innebär att förskolepedagoger upplever för stora krav på sig själva, det kan vara krav från föräldrar eller kollegor men även bristande personalresurser. Vilket leder till att de inte kan ge barn tillräckligt med inflytande som de anser att barn egentligen har rätt till. Det andra dilemmat innebär om det är rättvist att ge barn olika möjligheter till inflytande utifrån deras intressen och personligheter eller om alla barn ska behandlas lika för att ges samma möjligheter till inflytande. Det tredje dilemmat innebär om förskolepedagoger ska styra barn i riktning mot olika aktiviteter, framförallt stereotypa könsnormer eller om barn ska få välja fritt. Det fjärde dilemmat innebär att när
förskolepedagoger ger barn chans till inflytande, kan det lätt leda till att barn inte säger vad de själva vill, utan vad deras kompisar vill (Westlund, 2011).
Förskolepedagogers synsätt i kommunikation bidrar till hur barns röster hörs samt hur barns förståelse blir synligt för förskolepedagogerna. I Susanne Thulin och Agneta Jonsson (2014) studie observerade de förskollärares kommunikation med barn på två olika förskolor i åldrarna 1-6 år. De anser att verksamheten bör ha ett demokratiskt och ett pedagogiskt perspektiv. I det demokratiska perspektivet ingår barns röster och åsikter. Det pedagogiska perspektivet belyser hur förskolepedagoger kommunicerar om barns lärande och förståelse i arbetet med barns inflytande och delaktighet. Forskarna menar att barns deltagande kan ses utifrån olika nivåer. I den lägsta nivån blir barn lyssnade på medan i den högsta nivån får barn vara med och delta samt ha ansvar för beslut, utifrån deras kunskaper och erfarenheter. Mellan nivåerna stödjer och observerar förskolepedagoger barns uttryck och arbetar aktivt för att involvera dem. De belyser att om förskolepedagoger har en pedagogisk medvetenhet där barnperspektiv och barns perspektiv sätts i relation till olika diskussioner i mötet med barn, kan arbetet med barns delaktighet och inflytande förbättras (Thulin & Jonsson, 2014). Ann Quennerstedt (2016) har gjort en observationsstudie där hon undersökte hur barn från 1 till cirka 3 år arrangerar sina mänskliga rättigheter i förskolan. Där såg hon att förskolepedagoger uttryckte ett intresse och engagemang för barns inflytande och att arbetslaget ofta diskuterade och planerade hur arbetet skulle gå till i verksamheten. Quennerstedt (2016) beskriver att inflytande i förskolan kopplas till deltagande och är en politisk mänsklig rättighet för barn. Att lyssna till barns åsikter är viktigt, framförallt när det handlar om att lyssna på de barn som
15
inte alltid hörs mest. Det kan vara svårt som förskolepedagog att se barns försök till inflytande eftersom de kan upplevas otydliga eller osäkra. Därför är förskolepedagogens lyhördhet betydelsefull för att barn ska känna sig hörda och respekterade. Quennerstedt (2016) beskriver att det är en mänsklig rättighet att få ha inflytande oavsett om barnen kommunicerar det tydligt eller med en tveksamhet.
I frågan om pedagogiska dilemman visade tidigare forskning att förskolepedagoger ofta har förutfattade meningar om barns kompetens, vilket skapar begränsningar för barn att delta i beslut. Förskolepedagoger upplever svårigheter att få ihop verksamheten, på grund av ökade krav på förskolepedagogerna men också svårigheter att förstå barns uttryck av sina åsikter. Även svårigheter hur förskolepedagoger hanterar barns olika förmåga att forma och uttrycka egna åsikter, vad som är rättvist eller orättvist i arbetet med barns inflytande och delaktighet. Barn behöver ses som kompetenta, de behöver bli hörda och få vara involverade i
verksamheten för att det är en mänsklig rättighet som barn har.
4.5 Sammanfattning av tidigare forskning
Nedanför sammanfattar vi vad tidigare forskning har kommit fram till i relation till den här studiens syfte.
Tidigare forskning inom arbetet med barns inflytande och delaktighet bidrar med en förståelse i vår studie, att barn ges inflytande genom att förskolepedagoger är lyhörda för barns tankar och åsikter (Westlund, 2011; Kangas, Venninen & Ojala, 2016). Det kan ske genom att samtala med barn för att lättare kunna synliggöra barnens intresse, som flera forskare anser, bör lägga grunden för verksamhetens utformning. Förskolepedagoger kan inta ett barns perspektiv för att skapa större förståelse för barns tankar och intressen. Ärlemalm-Hagsér (2012) beskriver tre synsätt som hon anser kan användas i utformningen av arbetet med barns inflytande och delaktighet. Dessa synsätt innebär att barn ska få utöva, vara med och planera samt utvärdera sitt eget lärande och förskolans aktiviteter.
Vi använde oss av tidigare forskning i formuleringen av intervjufrågor bland annat
formulerade vi en intervjufråga som berör om det finns några utmaningar i arbetet med barns inflytande och delaktighet, vilket tidigare forskning (Kangas, 2016; Westlund, 2011;
Ärlemalm-Hagsér, 2012; Theobald, Danby & Ailwood, 2011) beskriver som begränsningar. Begränsningar i form av förskolans rutiner och hur förskolepedagoger ger barn valalternativ
16
till förutbestämda aktiviteter. Bidragande faktorer som makt påverkar också barns inflytande och delaktighet, men även hur förskolepedagoger väljer att se och förstå barn. Från tidigare forskning tar den här uppsatsen stöd i den del av barns inflytande och delaktighet som
synliggör en maktfråga mellan förskolepedagog och barn. En av våra intervjufrågor handlade om i vilka sammanhang barn inte får vara med och ha inflytande, vilket kan kopplas till en fråga om makt. Tidigare forskning belyser att barn uppfattar verksamheten hierarkisk, där förskolepedagoger besitter en högre position att inneha makt. Forskarna (Westlund, 2011; Isenström, 2020; Sheridan & Pramling Samuelsson, 2001; Pettersvold, 2015; Quennerstedt, 2011; Thörner, 2017) anser att makt kan relateras till hur förskolepedagoger ser på barn. Om förskolepedagogerna inte ser barns kompetens, påverkar det barns möjligheter till inflytande i verksamhetens beslutsfattande processer. Som Sheridan och Pramling Samuelsson (2001) beskriver, ska förskolepedagoger involvera barn i största möjliga mån i verksamheten men det innebär inte att barn ska ta varje beslut.
Uppsatsen tar stöd i tidigare forskning som visar dilemman i förskolepedagogers arbete med barns inflytande och delaktighet. Vi kopplar pedagogiska dilemman till vår intervjufråga som berör huruvida det finns utmaningar i arbetet. Westlund (2011) beskriver fyra dilemman som kan påverka förskolepedagogers arbete. Forskarna (Turnšek, 2016; Eriksson & Sandberg, 2008; Westlund, 2011; Thulin & Jonsson, 2014; Quennerstedt, 2016) anser om
förskolepedagoger intar ett barnperspektiv och barns perspektiv i sin yrkesutövning kan arbetet med barns inflytande och delaktighet förbättras. Arbetet i sig är en utmaning men för att beakta alla barns rättighet till inflytande behöver förskolepedagoger vara lyhörda för alla barns röster och åsikter, även de barn som inte vågar göra sin röst hörd. Denna forskning leder vidare till intervjuer med förskolepedagoger för att synliggöra arbetet med barns inflytande och delaktighet.
17
5. Teoretiska utgångspunkter
I vår studie använde vi oss av de didaktiska frågorna som en teoretisk utgångspunkt. Vi utgick från tre centrala tankegångar inom didaktiken. Dessa var de didaktiska frågor som är, vad, hur och varför och vilka fungerade som analysverktyg när vi analyserade vår empiri. Det finns andra teorier att använda sig av men de kunde inte ge oss samma svar på vårt syfte, därför ansåg vi att de didaktiska frågorna passade bäst för att besvara studiens syfte. Didaktik betyder läran om undervisning och handlar om hur undervisning och lärande
analyseras, men även hur undervisningen faktiskt tar form (Skolverket, 2019). Det finns olika sätt att beskriva didaktik på och ett sätt är den didaktiska triangeln som Johan Öhman (2014) beskriver, som en typologi. Triangeln symboliserar innehållet, förskolepedagogen och barnet. Den didaktiska triangeln innehåller en kärna, som handlar om hur innehållet i en
kommunikativ process kan ta form. Innehållet i processen beror på vilka arbetsformer som förskolepedagogen använder sig av, vilka urval och hur förskolepedagogen presenterar innehållet (Öhman, 2014). Skolverket (2019) menar, att det även finns ett annat sätt att beskriva didaktik på och det är genom de didaktiska frågorna. Det finns flera olika didaktiska frågor, vi har valt att använda oss av vad, hur och varför-frågorna. Vad-frågan riktar sig mot vad inflytande och delaktighet är, medan hur-frågan, riktar sig mot hur barn ges inflytande och delaktighet. Varför-frågan handlar om varför inflytande och delaktighet är viktigt i förskolan. De didaktiska frågorna hjälper förskolepedagogerna i arbetet med barns inflytande och delaktighet och i denna kontext är hur-frågan en av de viktigaste (Skolverket, 2019). Sonja Sheridan och Pia Williams (2018) beskriver att didaktik är viktig i förskolan, för att utforma ett lärande hos barn för förskolans centrala innehåll. Förskolans didaktik handlar om ett samspel mellan barn, förskolepedagoger och lärandet. Förskolepedagogerna behöver jobba med avsikt att vägleda barnen mot målen som står i läroplanen. När
förskolepedagogerna vägleder barnen, blir aktiviteten målinriktad, vilket leder till att barnen blir delaktiga och förskolepedagogerna utgår ifrån barns perspektiv.
Vi har valt att använda oss av en kvalitativ analys av studiens resultat. Andreas Fejes och Robert Thornberg (2019) beskriver att forskaren systematiskt undersöker och strukturerar upp sitt datamaterial för att få fram ett resultat. Att aktivt arbeta med data, kategorisera upp och koda materialet för att sedan, sortera och jämföra likheter samt skillnader kommer utgöra analysprocessen i vår studie. Forskarna menar att det finns utmaningar med kvalitativa
18
analyser, eftersom man har att göra med en stor mängd data. Fejes och Thornberg (2019) menar att man som forskare måste kunna identifiera det betydelsefulla mönstret, men även kunna sära på det som är betydelsefullt och det triviala. För oss har valet av de didaktiska perspektivet och de didaktiska frågorna hjälpt oss att, som Fejes och Thornberg (2019) skriver, att koda, sortera och identifiera mönster.
19
6. Metod
Syftet med vår studie var att skapa kunskap om hur förskolepedagoger uppfattar och arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod som Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg och Yvonne Wengström (2013) beskriver, används för att tolka eller beskriva ett fenomen och dess egenskaper så noggrant som möjligt. Vi har valt kvalitativa intervjuer som
datainsamlingsmetod, vilket tillåter intervjupersonerna att med egna ord berätta hur de uppfattar barns inflytande och delaktighet i verksamheten.
6.1 Urval
I vår intervjustudie deltog sex stycken förskolepedagoger, från två olika förskolor. Vi gjorde ett medvetet val att ta kontakt med rektorer vi tidigare haft kontakt med bland annat under, VFU. Först skickade vi ut ett informationsbrev till förskolerektorerna (se bilaga 1) där vi beskrev studiens syfte och bad om godkännande innan vi tog kontakt med förskolor. Vi skickade informationsbrev till fyra rektorer inom två kommuner, varav tre hörde av sig och gav godkännande. När vi fått godkännande från rektorerna skickade vi ut informationsbrev och samtyckesblanketter till förskolorna som rektorerna ansvarar för. Från början hade vi bara tänkt intervjua förskollärare, men eftersom hela arbetslaget har en stor uppgift i arbetet med barns inflytande och delaktighet i verksamheten utifrån läroplanen, så valde vi att även ha med barnskötare. Vi intervjuade fem stycken utbildade förskollärare och en utbildad barnskötare. Tanken från början var att intervjua åtta förskollärare från olika förskolor för att få en bredare syn på förskollärares arbete med barns inflytande och delaktighet.
En anledning som vi tror påverkade att få förskolor hörde av sig var på grund av Covid-19, då det var personalbrist på flera förskolor samt att vi var tvungna att ta hänsyn till
Folkhälsomyndighetens restriktioner. På grund av bortfallet av svar fick vi intervjua flera förskolepedagoger från samma avdelningar.
20
6.2 Datainsamling
Som datainsamlingsmetod har vi valt kvalitativa intervjuer. Matthew David och Carole D. Sutton (2016) beskriver kvalitativt intervjuande, “Att intervjua innebär att man ställer frågor till människor, men det handlar lika mycket om att lyssna omsorgsfullt till de svar som ges” (s.113). En intervju kan ske ansikte mot ansikte, men i kvalitativa intervjuer kan de även ske över telefon eller digitalt. Utformningen av frågorna och utrymmet som intervjupersonen får för att svara på frågorna är viktiga i en kvalitativ intervju. I planeringen av en intervju är det viktigt att tänka igenom syfte och problemområde för att uppnå ett bra resultat med intervjun. Syftet med vår studie är att skapa kunskap om hur förskolepedagoger uppfattar och arbetar med barns inflytande och delaktighet, därför har vi valt att utgå från halvstrukturerade intervjuer. En halvstrukturerad intervju har hög reliabilitet och upprepningsbarhet (David & Sutton, 2016). Vi har använt oss av intervjuguiden och formulerat frågor som ska uppfattas på ett likartat sätt av deltagarna i studien, vilket hjälpte oss när vi sedan kategoriserade och jämförde svaren (Eriksson Barajas, Forsberg & Wengström, 2013). I utformningen av intervjufrågorna tog vi stöd i tidigare forskning, för att se vilka aspekter som togs upp om barns inflytande och delaktighet. Vi tog även stöd utifrån läroplansmålen i utformningen samt att vi kategoriserade upp frågorna i teman för att bibehålla en röd tråd i intervjun.
En intervju ska ses som en social interaktion mellan den som blir intervjuad och den som intervjuar, för att intervjun ska bli så bra som möjligt. I genomförandet ansåg vi att platsen har betydelse, då det underlättade om det är en plats som respondenten kände sig trygg på, men också där intervjun kunde ske ostört.
Jan Håkansson (2013) beskriver nackdelar med intervjuer, faktorerna kan vara personalbrist, att det är tidskrävande och att intervjuer kan innehålla felkällor. Med det menar han att respondenterna kan svara det som de tror att vi som forskare vill höra. De positiva faktorerna med intervjuer är att forskarna kan anpassa frågorna utifrån olika situationer. Som forskare kan man formulera om, förtydliga och motivera frågorna så att de blir mer lättförstådda för respondenten.
21
6.3 Genomförande
Vi började med att skicka ut informationsbrev till rektorer och förskolor. David och Sutton (2016) menar att när man ska ta kontakt med deltagarna behöver man först förklara syftet med forskningen och få ett godkännande om deltagandet, detta görs för att vinna förtroende men också för att visa respekt för intervjupersonernas integritet. I vårt informationsbrev framgick det att intervjuerna skulle ta mellan 20 och 30 minuter. Efter att breven skickades ut, formulerade vi intervjufrågorna (se bilaga 3) vilka vi kategoriserade för att hålla en röd tråd bland frågorna. Innan intervjuerna började fick deltagarna skriva på en
samtyckesblankett (se bilaga 2) och de fick en förfrågan om det var okej att vi spelade in intervjun. Vi båda två satt med under alla intervjuer och vi turades om att ställa frågor, detta gjorde vi för att vi båda skulle vara involverade i samtalet. Under intervjun ville vi vara lyhörda och respektera deras uttalanden, vilket Håkansson (2013) betonar. Han menar att själva tystnaden kan leda till att samtalet fortlöper och att det är viktigare att aktivt lyssna, än att ställa massa frågor när tystnad uppstår. Även Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) beskriver, att det är betydelsefullt om intervjuaren uppmuntrar respondenten att uttrycka sina egna uppfattningar. Som intervjuare är det bra att vara lyhörd för vad respondenten säger och att ställa följdfrågor, men även använda kroppsspråket som exempelvis nicka.
På första förskolan skedde intervjuerna inomhus i förskolans lokaler. När det var dags att intervjua på den andra förskolan hade nya restriktioner kommit från rektorerna och därav skedde intervjuerna utomhus. Vi började våra intervjuer med att ställa uppvärmningsfrågor för att få en bättre kontakt med våra respondenter. En av våra huvudfrågor var en varför tror du-fråga, som av några pedagoger tolkades som en ledande fråga som utgick utifrån vår tolkning. Hade vi formulerat om frågan, kunde vi kanske ha fått bättre svar. Om några svar var otydliga eller extra intressanta, ställde vi följdfrågor för att få en större förståelse. Vi valde att spela in intervjun med ljudinspelning på iPad för att vi skulle kunna lyssna på intervjuerna igen samt att det skulle underlätta vår transkribering. Vi hade olika roller under intervjun, den ena förde anteckningar medan den andra skötte det tekniska. Vi valde att föra anteckningar för att få med saker som inte framgår i det inspelade materialet, till exempel deltagarnas kroppsspråk och ansiktsuttryck.
22
Vi strävade efter att utföra individuella intervjuer, som Håkansson (2013) anser vara en fördel för att kunna gå in på djupet i frågorna samt skapa ett förtroende till personen man intervjuar. Vid ett tillfälle intervjuades två förskolepedagoger samtidigt utifrån förskolepedagogernas initiativ som vi respekterade. Håkansson (2013) skildrar både för och nackdelar med gruppintervjuer. Att genomföra gruppintervjuer kan synliggöra fler synvinklar på frågorna samtidigt som intervjupersonerna kan känna sig tryggare och våga öppna upp sig mer. Det kan också leda till en begränsning genom att den mest framträdande styr samtalet, vilket skapar svårigheter att fånga båda respondenternas uppfattningar (Håkansson, 2013).
6.4 Kvalité i kvalitativ forskning
Validitet och reliabilitet är viktiga inom realismens syn på forskningen, där används
begreppen för att bedöma om studien har uppnått en objektiv verklighet (Isenström, 2020). I en kvalitativ forskning kan begreppen trovärdighet och tillförlitlighet, vara mer lämpade att använda. Fejes och Thornberg (2019) beskriver att ”dessa begrepp handlar om hur noggrann och systematisk man har varit under hela forskningsprocessen, hur trovärdiga och tillförlitliga ens resultat är som en följd av hur man har gått tillväga beträffande datainsamling och
analys” (s.276). Vi anser att vårt syfte och frågeställningar är lämpliga för vår kvalitativa forskning. Vår valda datainsamling och analysmetod, är relevanta för att besvara studiens frågor. Som forskare har vi använt oss av en perspektivmedvetenhet, som innebär att vi använt oss av ett teoretiskt perspektiv som utgångspunkt för vår datainsamling och analys. Arbetet har utgått från intern logik, vilket menas att vi strävat efter att ha en röd tråd genom hela arbetet (Isenström, 2020; Fejes & Thornberg, 2019).
Vår studie utgår inte från att alla förskolepedagoger uppfattar barns inflytande och
delaktighet på det sätt som vårt resultat visade. Generalisering enligt Fejes och Thornberg (2019) handlar om vilken utsträckning studiens resultat kan placera på de fenomen som framträdde i studien. Eftersom vårt resultat endast bygger på sex stycken intervjuer med förskolepedagoger, kan inte vi dra en generell slutsats att det är såhär. Men andra forskare kan använda det vi kommit fram till i sina studier för att kunna få fram liknande mönster som oss.
23
6.5 Etiska överväganden
Innan studien påbörjades behövde vi som forskare ta hänsyn till olika etiska överväganden av frågor som berör dem som är med i studien (Vetenskapsrådet, 2017). Vi skickade först ut informationsbrev till rektorerna för att få ett godkännande att höra av oss till
förskolepedagogerna. När vi fått ett godkännande, skickade vi ut informationsbrev och samtyckesblanketter till förskolepedagogerna, där vi beskrev studiens syfte samt deras
rättigheter. Vetenskapsrådet (2002) beskriver fyra etiska forskningsprinciper som måste följas när studier genomförs, forskare har en skyldighet att följa dessa regler vid forskning. Dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet som vi har utgått från.
Informationskravet innebär att alla som medverkar i studien behöver bli informerade om studiens syfte. I informationsbrevet beskrev vi studiens syfte och deras villkor gällande deltagande. Vi beskrev också att det insamlade materialet bara skulle användas för studien och ingenting annat samt att deltagandet är frivilligt. Det innebär att deltagarna när som helst under studiens gång, kan välja att avbryta sin medverkan. Forskaren ska informera deltagarna vad deras huvudsakliga uppgift i studien är och de villkor som gäller vid deltagande. Det är viktigt att belysa att det insamlade materialet bara ska användas för studien och ingenting annat (Vetenskapsrådet, 2002).
Samtyckeskravet gäller att alla deltagarna i undersökningen har själva rätt att bestämma över sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2002). Annica Löfdahl (2014) menar att det viktigaste inom forskningsetiken är att man informerar dem som ska vara med i studien om vad studien ska handla om och sedan få deras samtycke. Innan intervjuerna ombads deltagarna att skriva på en samtyckesblankett. I samtyckesblanketten stod det att intervjupersonen har rätt att dra sig ur studien när hen vill och att allt material kommer att anonymiseras (David & Sutton, 2016). Vi frågade också om lov att spela in intervjuerna.
Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna ska ges konfidentialitet och personuppgifter som är insamlade ska bevaras oåtkomligt för andra. Det ska inte gå att identifiera deltagarna i studien, detta görs genom att dem anonymiseras. Den sista principen är Nyttjandekravet som innebär att deltagarnas uppgifter bara får användas för forskningsstudien (Vetenskapsrådet, 2002). Dessa krav följer vi genom att deltagarna anonymiseras, vi nämner inga namn, kön
24
eller förskola i vår studie. Det insamlade materialet används bara för forskningsstudien och när studien väl avslutas, kommer allt material att raderas.
I denna studie ansvarade vi för att följa GDPR och fyllde i formuläret, GDPR-Student, som finns på universitets hemsida. GDPR är en lagstiftning som medför ett ökat skydd för den enskilde och ett större krav på oss som hanterar personuppgifter.
6.6 Analys
Vi har genomfört vår analysprocess i sex steg.
Steg 1:
I steg ett började vi att läsa utsagorna noga flera gånger, när vi bekantat oss väl med materialet började vi granska varje fråga och svar.
Steg 2:
I steg två skedde en kategorisering, där vi färgkodade det material som vi ansåg vara viktigt och relevant för vårt syfte och frågeställningar. Vi färgkodade med tre färger utifrån våra didaktiska frågor vad, hur och varför. I vad-frågan identifierade vi vad förskolepedagogerna uppfattar att barns inflytande och delaktighet är och vad förskolepedagoger gör för att det ska ges, till exempel berättade förskolepedagog 6, “att barn ska ses som kompetenta individer och att vi ger dem ansvar”. I hur-frågan kunde vi identifiera hur barn ges inflytande, men också vad det är som hindrar dem från att få inflytande och delaktighet, till exempel som pedagogen 1 uttryckte, “försöker de [personalen] hitta gemensamma intressen hos barnen”. I varför-frågan kunde vi identifiera mönster om varför barn ges, samt varför de inte ges inflytande och delaktighet. Förskolepedagog 5 förklarade att det står med i läroplanen, medan
förskolepedagog 3 ansåg att det är svårt att räcka till. De didaktiska frågorna utgör våra tre kategorier.
Steg 3:
I steg tre skedde en koncentrering, som innebar att vi tog varje fråga för sig och tog ut de centrala delarna av materialet. Det material som vi inte ansåg vara relevant för vårt syfte och frågeställning valdes bort. Exempel på material vi valde bort är när förskolepedagog 3 berättade att barnen ville åka skolskjuts till och från förskolan eller att förskolepedagogerna
25
känner sig som poliser när barngruppen är stökig.
Steg 4:
I steg fyra utformade vi mindmaps, där vi skrev in alla begrepp som hörde till vardera kategori. Några av de begrepp som fanns under vad-frågan var: kompetenta individer, respekterade och inte få göra allt de vill. I hur-frågan fanns exempelvis begreppen: lyssna, se och hela dagen och i varför-frågan: till exempel rättigheter, alla är lika viktiga och läroplanen.
Steg 5:
I steg fem sorterade vi kvalitativa likheter och skillnader, för att kunna slå ihop eller ta bort begrepp. Exempelvis bedömde vi begrepp som respekt och bekräfta som en kvalitativ likhet.
Steg 6:
I steg sex kunde vi identifiera mönster utifrån de likheter och skillnader vi urskilde i föregående steg. Mönstret vi identifierade var att det fanns en skillnad på huruvida det är pedagoger eller verksamheten som hindrar barns inflytande och delaktighet.
6.7 Metoddiskussion
Nedanför diskuteras studiens genomförande genom att, för- och nackdelar med
datainsamlingsmetoden och analysmetoden problematiseras. Vi kommer också belysa val av teoretiska begrepp som berörs i studien.
I urvalet hade vi en förutbestämd tanke över hur många intervjuer vi ville göra med
förskollärare. På grund av få återkopplingar från förskolor nöjde vi oss med de förskolor som hörde av sig att de ville vara med i vår studie. Vi tror att resultatet hade kunnat se annorlunda ut om vi fått möjlighet att intervjua flera förskollärare från olika förskolor. Det hade kunnat leda till större spridning i svaren eftersom förskolor kan ha olika arbetssätt och tankar om barns inflytande och delaktighet. Anledningen till att få förskolor hörde av sig tror vi beror på Covid-19 och den personalbrist samt tidsbrist som pandemin fört med sig. Vi ställer oss ändå frågan om vi hade fått fler svar om vi i förväg hade förberett förskolorna med frågor som skulle ställas. Det finns dock en risk att delge deltagarna intervjufrågor i förväg eftersom svaren kan bli tillgjorda och att deltagarna säger sådant som de tror att vi vill höra, vilket minskar risken för att spontana tankar och svar synliggörs. Vi tror att intervjuer kan upplevas
26
som skrämmande då flera respondenter uttalade en viss osäkerhet inför en intervju. En av respondenterna uttryckte sig att hen först blev osäker när vi skulle ställa frågor om barns inflytande och delaktighet, men vid en eftertanke kom hen fram till att de arbetar med inflytande och delaktighet hela tiden.
Till en början hade vi endast tänkt intervjua förskollärare men eftersom det står formulerat i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018), att hela arbetslaget är en viktig del i arbetet med barns inflytande och delaktighet, valde vi att intervjua både förskollärare och barnskötare. Detta ansåg inte vi påverkade resultatet negativt, utan vi tyckte det blev tydligare hur väl sammansatta de var i arbetslaget. Vi intervjuade fem förskollärare och en barnskötare, av de intervjuade hade barnskötaren stor erfarenhet då hen hade arbetat längst i sin yrkesprofession. I genomförandet av intervjuerna ville vi intervjua förskolepedagoger individuellt, för som Håkansson (2013) nämner är det viktigt att skapa ett förtroende för den man intervjuar. Respondenten ska kunna uttrycka sig fritt utan att bli påverkad av de andra i arbetslaget. Alla intervjuer förutom en skedde individuellt, den skedde parvis. Par intervjun initierades av förskolepedagogerna själva, vilket vi valde att ta hänsyn till. Vi upplevde att det blev en bra balans i intervjun, där förskolepedagogerna fyllde i varandras meningar och blev en trygghet för varandra.
I utformningen av intervjufrågor, valde vi att ställa frågor utifrån vad som var viktigt i relation till vårt syfte och frågeställningar. En av intervjufrågorna formulerades på ett sätt som ett flertal av respondenterna, ansåg var vår egen tolkning. Detta ledde till att vi inte fick svar från alla respondenter på denna fråga. Om vi hade använt oss av en pilotintervju, innan vi gjorde de riktiga intervjuerna, hade vi haft möjlighet att formulera om frågan. Vilket hade kunnat ge oss ett bättre svar från förskolepedagogerna. Alla intervjuer skedde på förskolorna, i informationsbrevet skrev vi hur intervjuerna kunde gå till. Båda förskolorna valde att intervjuerna skulle ske på plats, ansikte mot ansikte. På första förskolan som vi besökte skedde intervjuerna inomhus. Medan när det var dags för den andra förskolan, hade deras rektor gett nya restriktioner om att inga utomstående fick komma in i lokalerna. Detta ledde till att dessa intervjuer skedde utomhus. Intervjuerna som skedde inomhus upplevde vi som lättare, då det inte fanns några störningsobjekt runt omkring oss. Utomhus blev vi störda av förbipasserande trafik och föräldrar som skulle hämta sina barn. Vi valde att använda oss av strukturerade intervjufrågor, för att kunna ställa samma frågor i alla intervjuer. Om vi hade haft ostrukturerade frågor hade respondenterna kunnat prata på och kommit ifrån frågan. Vi
27
tog hela tiden hänsyn till de fyra etiska forskningsprinciperna som är krav vi forskare måste följa. När det kommer till de etiska överväganden kan vi inte ändra på något då vi fullföljt kraven.
Eftersom vår studie handlar om att skapa kunskap om hur förskolepedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet, kunde observationer gett oss större inblick över hur de konkret arbetar i verksamheten. Genom intervjuer får vi höra hur de arbetar men vi får inte se om de faktiskt arbetar på det sättet som de uttrycker, vilket skulle vara intressant att studera närmare. På grund av Covid-19 kunde inga observationer ske, men vi anser att intervjuer var tillräckliga för att få förståelse för pedagogers arbete.
Vi började analysera utifrån sex steg för att det skulle underlätta vårt arbete. Vi valde att analysera med hjälp av de tre didaktiska frågorna, vad, hur och varför. I analysen kunde vi ha valt att använda oss av en specifik metodansats, men till detta arbete fanns det inte utrymme till att fördjupa oss ännu mer i analysen. Vi anser att de didaktiska frågorna var mest rimliga till vår studie. Då studiens syfte och frågeställningar, just berör vad förskolepedagoger inbegriper i delaktighet och inflytande och hur och i vilka sammanhang de arbetar med det. De didaktiska frågorna kunde därför fungera som ett tydligt analysverktyg som hjälpte oss att sortera och strukturera materialet.
28
7. Resultat
Nedanför presenteras mönstren som vi kunde identifiera i vår analys. Med hjälp av de didaktiska frågorna strukturerade vi upp det insamlade datamaterialet utifrån vad, hur och varför. Vi förklarar vad förskolepedagoger anser barns inflytande och delaktighet är, även hur barn ska ges inflytande och delaktighet och varför arbetet är viktigt.
När vi beskriver resultatet använder vi oss av förkortningarna P med respektive siffra efter, som står för vilken förskolepedagog som sagt vad. I vårt arbete kommer vi även att använda oss av en transkribionsnyckel som kommer att förtydliga intervjun:
… En paus där de intervjuade antingen tänker eller gör ett avbrott i meningen. Ord Understrukna ord betyder att ordet har betonats.
[ord] Ord inom hakparentes förtydligar något som den intervjuade beskriver. [...] Borttagna meningar som ansågs vara oväsentliga.
*skrattar*
7.1 Förskolepedagoger definierar vad barns inflytande och delaktighet
innebär
När förskolepedagogerna fick frågan om vad barns inflytande och delaktighet innebär för dem inom förskolans ramar, skilde sig inte svaren nämnvärt åt. Alla förskolepedagoger uttryckte att barn ska ses som kompetenta individer, även de allra yngsta barnen, P6 svarade såhär:
P6: Det är ju ett väldigt stort begrepp tycker jag. [...] det gäller ju och se även de yngsta barnen som
kompetenta individer. [...] dom är ju jättekloka [...] Dom tar ju åt sig och utforskar ju väldigt mycket om man ger dem ansvar och det här med tillit utifrån sin egen förmåga.
Förskolepedagogerna ansåg att det var viktigt att vara lyhörd, för att se barns intresse men också för att låta barn vara delaktiga i verksamheten, P3 svarade såhär:
P3: Och att vi är lyhörda, det kan ju handla om att vi ser någonting på morgon tv:n på morgonen
[...], och så kanske de vill [prova], det har hänt! Det har faktiskt [kollegan] gjort, *skrattar* det slutade med att [kollegan] gjorde [...] nåt experiment med nån vulkan och det blev ett tema hela dan med dinosaurier, snacka om barn inflytande. För det funka den dan!
29
Förskolepedagogen belyste att barns intresse ska prägla miljön i förskolan, genom att
förskolepedagoger skapade aktiviteter utifrån det som barn visade intresse för. Hen belyste att verkställa sådana här stora projekt inte fungerar att göra varje dag, men just den där dagen hade de tid att gå efter barnens intresse fullt ut. Detta bidrar till att barn blir respekterade och får vara med och påverka i verksamheten. Barns inflytande och delaktighet påverkas av barngruppen man har, då alla barn har olika behov och intressen. Det upplevs svårt att hinna med att göra det som alla barn ger uttryck för, P3 svarade:
P3: Vad är det för barngrupp jag har, och alla barn har ju olika behov, de har olika intressen [...] så man får
ju tänka och försöka vara så lyhörd som möjligt. Det handlar ju inte om att barnen kommer hit i hallen på morgon och idag ska jag göra det. För det funkar inte! Vi kan inte, det är inte det, det handlar om, utan man får ju försöka se det som att dom får en så bra dag här som möjligt och att de får göra något som utvecklar dom också faktiskt, utmanar dem lite också så, det tycker jag … det handlar om.
Även P5 uttryckte, att barns inflytande och delaktighet inte bör kopplas ihop med att barn ska få göra allt som de vill. Det handlar lika mycket om hur förskolepedagoger bemöter och bekräftar det barn ger uttryck för:
P5:Det handlar ju om att jag som pedagog är nära och vägleder och ser och lyssnar på dem, [...]. Det tycker jag är viktigt eller ah… vi är viktiga [...]. Det handlar ju inte om att barn får göra som de vill och tänker, utan det handlar om att dom blir respekterade för va dom är och att man kan säga att ja, jag hör och jag förstår dig men att nu funkar det inte [...]. Men ändå att man är där, lyssnar, på dem.
Mönstret vi identifierade, som svar på vad-frågan, var att barns inflytande och delaktighet innebär att varje individ ska få komma till tals, kunna föra fram sina egna åsikter och bli respekterade. Förskolepedagogerna definierade att barns inflytande och delaktighet, ska ses utifrån att barn är kompetenta individer. Barn ska genom deras intresse, få påverka förskolans miljö. Förskolepedagogerna förklarade att barns inflytande och delaktighet inte hör ihop med att bestämma, men att barn alltid har en rättighet att få sin röst hörd.
7.2 Hur ger förskolepedagoger barn inflytande och delaktighet
Barn ges inflytande och delaktighet genom att bli involverade i verksamheten. Flera av förskolepedagogerna pratade om att de behöver vara närvarande för att kunna lyssna på barns tankar och åsikter. I arbetet vill förskolepedagogerna att barn ska bli självständiga, för att barn ska känna sig kompetenta. P6 beskrev, att barn själva ska kunna hämta vatten, för att de
