Resultat rörande samhällskunskapslärarnas prioritering av ämnesinnehåll

I den här delen av resultatkapitlet ska uppsatsens första frågeställning besvaras. Denna fråge-ställning var följande:

• Hur uppfattar samhällskunskapslärarna sina prioriteringar av undervisningsinnehåll som rör digitalisering under coronapandemin?

I den här delen av uppsatsen ska det benas ut vilka uppfattningar som samhällskunskapslärarna har om å ena sidan sin egen kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i undervis-ningen och å andra sidan sin uppfattning om sina prioriteringar av undervisningsinnehåll som rör digitalisering under coronapandemin.

5.1.1. Det digitala innehållet i undervisningen på olika sätt

Intervjuerna har visat att lärare gör på olika sätt när det handlar om att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen. Det finns lärare som använder digitaliseringen som att tema som överlappar olika arbetsområden. Ett exempel på det är informanten Karolin som argumen-terar på följande vis:

Jag behandlar inte digitaliseringen som ett eget arbetsområde utan det genomsyrar all under-visning och är en naturlig del av underunder-visningen.45

Ovanstående citat illustrerar ett sätt att hantera digitaliseringen i undervisningen. Ett annat sätt att beröra digitaliseringen i undervisningen är genom att använda ett specifikt ämne där dessa saker belyses. Ett exempel på detta är informanten Hugo som berättar hur man behandlar digi-taliseringen på hans skola:

23

Vi har behandlat digitala verktyg som ett enskilt ämne. Det har varit ganska bra för då har vi kunnat släppa en hel del. Det centrala innehållet i SO är ju övermäktigt.46

Detta är alltså ett annat sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen. Under intervjuerna har det också framträtt resonemang om att det främst är i arbetsområden som handlar om massmedia där digitaliseringen får en verkligt framträdande roll i undervis-ningen. Ett tredje sätt kan alltså vara att behandla digitaliseringen framförallt under arbetsom-råden om massmedia. Vissa av informanterna beskriver ett tydligt samband mellan å ena sidan sociala medier och å andra sidan digitaliseringen. Ett fjärde sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen är att göra som informanterna Patrik och Helene gör. De beskriver att de tar tillfällen i akt att undervisa om digitalisering när det dyker upp. De beskriver att de inte behandlar digitaliseringen som ett enskilt område eller ett enskilt perspektiv på under-visningen utan behandlar det snarare i underunder-visningen när någonting händer som relaterar till digitaliseringen. Helene beskriver hur hon behandlade digitaliseringen väldigt tydligt i samband med Metoo-uppropet exempelvis eftersom det till stor del utspelade sig på sociala medier. Ett annat tydligt exempel är USA-valet år 2016 och efterspelet rörande Cambridge Analytica som relaterade till digitalisering och hur bakomliggande programmering kan påverka politiska val. Det är alltså tydligt att lärare i samhällskunskap behandlar digitaliseringen som ett innehåll på olika sätt. Vissa berör det som ett perspektiv på undervisningen genomgående, andra behandlar det separat i ett enskilt arbetsområde och andra hänvisar det till ett annat separat ämne. Ett fjärde sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i samhällskunskapsundervisningen kan vara att behandla det när tillfället ges. Detta visar på att det inte finns ett tydligt framgångsrikt sätt att behandla digitaliseringen som ett innehåll i samhällskunskapsundervisningen, det finns flera olika sätt som är gångbara. Sammanfattningsvis går det slå fast att det finns fyra olika alternativ att hantera digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen. För det första finns tillvägagångs-sättet att låta digitaliseringen genomsyra all undervisning, alltså ett perspektiv som lyfts fram emellanåt i olika arbetsområden. Ett andra alternativ är att behandla digitaliseringen framförallt under ett enskilt arbetsområde i samhällskunskap, då ofta med en tydlig koppling till massmedia eller sociala medier. Ett tredje alternativ är att inte behandla digitaliseringen särskilt mycket i undervisningen utan att hänskjuta dessa delar av det centrala innehållet till ett eget separat ämne, som på informanten Hugos skola. Ett fjärde sätt är att behandla digitaliseringen när

24

fället ges. Detta alternativ är beroende av vad som händer i omvärlden. Det kan också upp-märksammas att vissa lärare arbetar spontant med digitalisering medan andra tycks behandla det mer planerat. Härefter kommer det redogöras för hur coronapandemin har påverkat inne-hållet i undervisningen.

5.1.2. Coronapandemins påverkan på innehållet

Samtliga av informanterna upplever att coronapandemin på olika sätt har fört med sig både negativa och positiva aspekter. Samtliga informanter pekar på att innehållet i undervisningen inte har påverkats nämnvärt av coronapandemin. De uttrycker att distansundervisningen fram-förallt innebär pedagogiska skillnader snarare än skillnader vad gäller ämnesinnehållet. Lärarna utrycker att deras sätt att behandla digitaliseringen i undervisningen inte är annorlunda över distans. Det som skiljer sig åt är klassrumsklimatet, möjligheten att hjälpa elever och att moti-vera elever till att nå till nästa nivå. Några informanter upplever att de tappar ledarskapet och klassrumsklimatet i ett digitalt klassrum. Detta är en av de negativa aspekter som coronapande-min har inneburit. Vidare råder det enighet bland informanterna om att en av de positiva aspekter som coronapandemin har fört med sig är att många lärare har tvingats in i den digitala verkligheten. Informanten Karolin uttrycker att samhällskunskapsämnet har ett tacksamt under-visningsinnehåll som lämpar sig väl på distans. Hon jämför med andra ämnen som hon upplever har ett svårare innehåll att förmedla på distans. Avslutningsvis upplever informanterna att co-ronapandemin och distansundervisningen framförallt påverkar måluppfyllelsen och undervis-ningens metoder snarare än ämnesinnehållet. Dessa delar ska behandlas mer senare i uppsatsen. I nästa avsnitt kommer det fokusera på programmering som en del av samhällskunskapsunder-visningen.

5.1.3. Programmering som en del av samhällsundervisningen

I den här delen ska det presenteras hur lärare upplever programmering som en del av samhälls-kunskapsämnet. Följande figur är en presentation av samtliga informanters svar på frågan om de anser sig ha en god kompetens att behandla programmering som ett innehåll i undervis-ningen.

25

Har du god kompetens att undervisa om programmering som ett innehåll i undervis-ningen?

Hugo Karolin Alexandra Patrik Helene

”Jag känner inte att jag har så god

kompe-tens att be-handla det men det är något jag

jobbar på. Där använder jag mina elever som

vet vad pro-grammering är.” ”Nej, absolut inte.” ” Ja, djupare frågor om pro-grammering tycker jag är svårt eftersom jag aldrig har programmerat själv och vet inte riktigt… jag

vet ju att det är koder och

gre-jor.”

”Programme-ring? Nej inte alls. Jag förstår inte ens frågan. Mer än en van-lig person.” ”Nej egentligen inte. Det är där-för jag måste ta exemplen när de dyker upp. Jag har ingen egen kompetens, jag måste förlita mig på vad jag

kan fånga.”

I undersökningen så har det uppmärksammats ett eventuellt problem rörande digitaliseringen som en del av innehållet i samhällskunskapsundervisningen. Kursplanen i samhällskunskap är tydlig när det kommer till att behandla programmeringen i undervisningen vilket nedanstående utdrag ur det centrala innehållet vittnar om:

Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.47

Lärarna i samhällskunskap upplevde inte att de hade en särskilt god kompetens när det handlar om att behandla programmering som ett innehåll i undervisningen. Detta kan vara en indikation på att lärare i samhällskunskap behöver mer fortbildning på området programmering specifikt och digitalisering generellt, detta är även något som flera av lärarna efterfrågar. Viket nedan-stående citat vittnar om:

Jag skulle definitivt kunna tänka mig kompetensutveckling i det. För att bli skickligare.48

47 Skolverket. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket, 2011. [Kursplan i samhällskunskap].

26

Ovanstående citat är en indikation på ett eventuellt problem när det kommer till programmering inom ramen för samhällskunskapsundervisningen. Det kan vara ett problem att lärare skattar sin egen kompetens väldigt lågt när det kommer till att undervisa om programmering. Under-sökningen kan alltså visa på ett eventuellt behov av kompetensutveckling när det kommer till programmering inom ramen för samhällskunskapsämnet. Det finns exempel på lärare som inte berör programmering inom samhällskunskapsämnet. Det finns också exempel på lärare som anser att programmering kan kopplas till andra ämnen vilket nedanstående citat vittnar om:

Spontant när du säger programmering så tänker jag på matte och teknik. För det vet jag att matte och tekniklärarna jobbar med på skolan. Jag har aldrig pratat specifikt om programme-ring i min undervisning. Men jag vet att de lär sig det i matte och teknik.49

Ovanstående citat vittar om hur det finns exempel på samhällskunskapslärare som inte behand-lar programmering i undervisningen med hänvisning att de inte ser en tydlig koppling mellan programmering och samhällskunskap. Lärarna uttrycker att de får förlita sig på det stöd som går att få ifrån andra. Återkommande tema under intervjuerna är att informanterna upplever att matematiklärare och tekniklärare har bättre kompetens på området, och att dessa också får eller har fått kompetensutveckling inom detta. En konsekvens av att samhällskunskapslärarna upp-lever att de inte har tillräcklig kompetens på området är att programmering behandlas irreguljärt och sporadiskt som ett innehåll i undervisningen. Informanten Helene exempelvis behandlar det endast om någonting händer i världen som relaterar till programmering och som gör det möjligt att transformera det in i klassrummet. Informanten Patrik anser att det är pinsamt hur lite kunskaper som han och hans kollegor har vad gäller programmering med tanke på att det ska behandlas i undervisningen. Avslutningsvis går det slå fast programmering inte har en tydlig plats i samhällskunskapsämnet enligt de intervjuade lärarna. Undersökningen har visat att denna del av det centrala innehållet i samhällskunskap behandlas irreguljärt, sporadiskt eller inte alls i undervisningen. Härefter kommer det redogöras för hur lärare graderar sin egen för-måga att undervisa om digitalisering.

5.1.4. Lärares gradering av sin egen förmåga att undervisa om digitalisering

I den här delen ska det presenteras hur samhällskunskapslärare graderar sin egen förmåga att undervisa om digitalisering. Följande figur är en presentation av samtliga informanters svar på frågan om de anser sig ha en god kompetens att behandla digitalisering som ett innehåll i under-visningen. Detta ska ställas i kontrast mot föregående figur som handlade om programmering.

27

Hur skulle du gradera din egen kompetens att behandla digitaliseringens påverkan på samhället som ett innehåll i undervisningen?

Hugo Karolin Alexandra Patrik Helene

”Det känner jag att jag har en

ganska god kompetens inom. (…) Det ligger lite inom SO -begreppet.”

”Medelmåttig skulle jag säga.

Jag skulle inte säga att jag är längst ner på

skalan eller längst upp.”

”Ja det tycker jag (att hon har god kompetens) men det är nog lite att man har ett eget intresse i det också.”

”Där har jag nog bra

kompe-tens, det tycker jag.”

”Medelmåttig, jag vet inte vad de andra gör. Jag kanske gör

skitmycket jag har ingen aning.

Absolut inte lägst men jag tror säkert man

kan göra mer. Jag gör det på den nivån där

jag reder ut det.”

Undersökningen visar att informanterna skattar sin egen kompetens att undervisa om digitali-seringens påverkan på samhället relativt högt. Jämförelsevis med föregående avsnitt som be-handlade programmering och där lärarna upplevde att de hade en väldigt låg kompetens är detta en tydlig skillnad. Samtidigt som några anser att digitaliseringen är viktig del av samhällskun-skapsundervisningen och att det finns en tydlig koppling mellan å ena sidan samhällsutveckl-ingen och å andra sidan digitalisersamhällsutveckl-ingen så känner sig inte alla väldigt självsäkra att undervisa om det. Flera lärare uttrycker också en besvikelse för att inte fått mer kompetensutveckling och fortbildning inom detta. Hugo anser att han har ”en ganska god kompetens” att undervisa om detta och informanten Alexandra anser också att hon har en god kompetens att behandla detta. Två av informanterna upplever att de har en medelmåttig kompetens att behandla detta som ett innehåll i undervisningen. Patrik upplever att han har god kompetens att undervisa om detta. Samtliga informanter upplever dock att det är väldigt mycket upp till dem själva att skaffa sig nya kunskaper om detta. De upplever också att de kunde välja på att fortbilda sig inom sam-hällskunskap eller stagnera.

5.1.5. Sammanfattande analys

Undersökningen har visat att det finns fyra olika sätt att behandla digitaliseringen som ett inne-håll i undervisningen. För det första finns tillvägagångssättet att låta digitaliseringen genomsyra all undervisning. Ett andra alternativ är att behandla digitaliseringen framförallt under ett enskilt

28

arbetsområde i samhällskunskap. Ett tredje alternativ är att inte behandla digitaliseringen sär-skilt mycket i undervisningen utan att hänskjuta dessa delar av det centrala innehållet till ett eget separat ämne. Ett fjärde sätt är att behandla digitaliseringen när tillfället ges. Det är viktigt att poängtera att samhällskunskapslärarna inte upplever att coronapandemin har inneburit några skillnader för ämnesinnehållet. Digitaliseringen behandlas som ett innehåll i undervisningen på samma sätt som före coronapandemin enligt informanterna.

Undersökningen har också visat att det kan finnas ett behov av att tydliggöra programmeringens plats inom samhällskunskapsämnet. Det kan dessutom behövas mer fortbildning för lärare i samhällskunskap kring programmering så att de skattar sin egen kompetens på området högre i framtiden. Det finns exempel på lärare som inte berör programmering inom samhällskun-skapsämnet. En anledning till att det är så kan vara för att lärarna känner att de inte har tillräck-liga kunskaper att behandla ämnet. En annan orsak till att det inte behandlas i undervisningen av alla lärare kan vara för att programmering också behandlas inom ramen för andra ämnen. Undersökningen har visat att denna del av det centrala innehållet i samhällskunskap behandlas irreguljärt, sporadiskt eller inte alls i undervisningen av vissa samhällskunskapslärare. När det kommer till att behandla digitalisering som ett innehåll i undervisningen och om det bortses ifrån programmering så anser några informanter att de har medelmåttiga kunskaper att göra detta. Ingen informant ansåg sig ha väldigt låg kompetens att behandla detta område men det var heller ingen informant som ansåg sig ha en väldigt god kompetens att behandla digitali-seringen som ett innehåll i undervisningen. Detta kan också vara en indikation på att samhälls-kunskapslärarna efterfrågar mer fortbildning på området eftersom de också ansåg att digitali-seringen har en tydlig koppling till samhällsutvecklingen.