Samhällskunskapslärarnas uppfattningar om målet med digitaliseringen

I den här delen av resultatkapitlet ska uppsatsens andra frågeställning besvaras. Denna fråge-ställning var följande:

• Hur uppfattar samhällskunskapslärarna målet med undervisningen gällande digitali-seringen under coronapandemin?

I den här delen av uppsatsen ska det alltså benas ut vilka uppfattningar som samhällskun-skapslärarna har om målsättningar relaterade till digitalisering.

29

5.2.1. Resultatet av digitaliseringen i samhällskunskapsundervisningen

Informanterna ger uttryck för att resultatet av digitaliseringen innebär olika målsättningar be-roende på vilket perspektiv som intas. Här får det skiljas på en ämnesteoretisk målsättning som kopplas till en ämnesteoretisk digital kompetens och en teknisk målsättning som kopplas till en teknisk digital kompetens. Detta definieras vidare i kapitel 2. Flera lärare ger uttryck för att det är viktigt att deras elever lär sig hur digitaliseringen påverkar samhällsutvecklingen. Detta in-nebär att det är en viktig ämnesteoretisk målsättning som lärarna har för sina elever. Samtidigt lyfter informanterna att det är viktigt att också ha tekniska målsättningar med sin undervisning. Då kan det istället handla om att eleverna ska lära sig bemästra olika tekniska verktyg som exempelvis Word, något som nedanstående citat är ett uttryck för:

När det kommer till Word som är ett digitalt verktyg som vi har väldigt stor nytta av så är elevernas kunskap väldigt liten. Jag har femtonåringar som inte vet vad radavstånd är. Det tycker jag är ganska skrämmande.50

Ovanstående citat ska förstås utifrån ett längre sammanhang om vad elever behöver lära sig och vad resultatet av digitaliseringen har inneburit för skolan. Intervjuerna har visat att det finns lärare som har vissa målsättningar som inte är relaterade till styrdokumenten men som kan kopplas till digitala färdigheter. Informanten Hugo har en annan målsättning med sin undervis-ning rörande digitalisering som inte är en ämnesteoretisk målsättundervis-ning förankrad i kunskapskrav eller kursplanen i samhällskunskap. Här finns ett uttryck för en vidare målsättning som innebär att utbilda eleverna i tekniska verktyg så som Word. Informanten ska förstås utifrån att den här tekniska målsättningen inte är viktig för att den regleras i kursplan utan den är snarare viktig för att läraren har en uppfattning om att dessa tekniska färdigheter behöver eleverna för att klara sig i framtiden. Ett annat exempel på en sådan här egen målsättning som Hugo har är en övning med digitala verktyg som relaterar till stress. Här är Hugos målsättning att eleverna ska förstå att de kan bli stressade av digitala verktyg. Hugo beskriver hur han ber eleverna sätta på ljudet på sina telefoner. Därefter gör de tillsammans en uträkning om hur ofta telefonerna låter i sam-band med en notis. Under någon minut brukar det komma ljud från telefonerna några gånger och därifrån brukar de räkna hur mycket ljud det blir på en timme. Utifrån detta brukar de kunna ha diskussioner om stress och fokus som Hugo anser är viktiga. Under dessa diskussioner bru-kar målsättningen vara att uppmärksamma eleverna på stress och vikten av att lägga ifrån sig digitala verktyg när de ska fokusera på skolarbetet. Hugo anser att digitala verktyg kan ta fokus

30

från ämnesinnehållet och kunskapskraven och detta vill han uppmärksamma genom den här övningen. Hugo lyfter vidare att en målsättning är att digitala verktyg inte ska behövas i under-visningen. De ska användas som stödhjul men ska inte skapa ett beroende hos eleverna.

Ett annat resultat av digitaliseringen i samhällskunskapsämnet är att det har blivit ett tydligare fokus på källkritik. Flera av informanterna ge uttryck för att källkritik har fått en central del av undervisningen i och med digitaliseringen. Det har blivit viktigare att vara källkritisk på internet exempelvis. Det är en viktig målsättning för lärarna att deras elever utvecklar källkritiska för-mågor. Detta kommer att behandlas mer under avsnittet 5.2.4 Källkritik och digitalisering. En annan viktig ämnesteoretisk målsättning som lärarna har och som relaterar till digitaliseringen är att deras elever ska förstå samhällsutvecklingen. De anser att undervisningen i samhällskun-skap ska vara en avspegling av samhället och utifrån det ställs det krav på samhällskunsamhällskun-skaps- samhällskunskaps-lärarna att ha en förståelse för digitaliseringen. Ett annat exempel på det digitaliserade samhället och dess resultat för undervisningen i samhällskunskap är den ökade tillgången på information. Informanten Helene exempelvis beskriver att en viktig målsättning som hon har är att eleverna ska göras medvetna om den här informationen så att den finns tillgänglig för dem. Informanten Patrik är den informant som har undervisat längst av lärarna, han har undervisat sedan år 1992. Patrik beskriver att en målsättning som han har är att hans elever ska bli allmänbildade. Vidare anser han att ett resultat av digitaliseringen som han har kunnat se är att allmänbildningen hos elever har blivit bättre. Han tror att tillgången till information har gett eleverna bättre möjlig-heter att nå målsättningen om allmänbildningen. Avslutningsvis går det slå fast att digitali-seringen har inneburit förändringar av målsättningarna för samhällskunskapsämnet. Det hand-lar om nya tekniska målsättningar som lärarna har fått med undervisningen men också nya äm-nesteoretiska målsättningar som ett större fokus på källkritik och ett större fokus på elevernas förståelse av samhällsutvecklingen. I nästa avsnitt ska det redogöras för en uppfattning om en tidsbrist att nå målsättningarna.

5.2.2. Tidsbrist för att nå målen

Tidigare avsnitt har behandlat de delvis förändrade målsättningarna med samhällskunskapsun-dervisningen i och med digitaliseringen av samhället. Vissa målsättningar har fått ett större fokus samtidigt som lärarna har skaffat sig nya målsättningar med sin undervisning. Detta kan vara ett problem enligt informanten Hugo då han anser att det centrala innehållet i samhälls-kunskap är väldigt omfattande och att han inte hinner med. Han upplever en tidsbrist att nå målsättningarna. Ett problem som finns med detta är att lärare kan uppleva att de inte hinner med att behandla digitaliseringen i undervisningen på ett bra sätt. Några av lärarna uttrycker

31

också att de inte upplever att de hinner med att behandla digitaliseringen och uppfylla de mål-sättningar som ställs på detta i kursplanen. De förlitar sig istället på att eleverna får det som de behöver i andra ämnen. Det är alltså möjligt att målsättningar som sätts i kursplanen inte alltid eftersträvas. Avslutningsvis går det slå fast att tidsbristen är någonting som kan göra det svårt att nå målsättningarna vad gäller digitaliseringen inom ramen för samhällskunskapsämnet. En annan faktor som har försvårat måluppfyllelsen är coronapandemin vilket ska behandlas i nästa avsnitt.

5.2.3. Coronapandemins påverkan på måluppfyllelsen

Undersökningen har visat att coronapandemin har påverkat lärares möjligheter att uppnå mål-sättningarna i samhällskunskap, särskilt när undervisningen bedrivits på distans som i infor-manterna Helenes, Karolins och Patriks fall. Samtliga informanter är eniga om att coronapande-min och distansundervinsnigen inte har inneburit någon förändring av målsättningarna i sam-hällskunskap utan att det snarare är möjligheten till att uppnå målsättningarna som har föränd-rats. Målsättningarna som lärarna har med sin undervisning är alltså samma på distans och un-der den platsförlagda unun-dervisningen. Informanten Helene upplever däremot att endast vissa elever ber om hjälp på distans och att målsättningarna har blivit svårare att uppnå för fler elever. De som inte ber om hjälp kan vara i behov av det för att uppnå målen. Dessutom upplever Helene inte att de elever som tidigare varit högpresterande tar för sig på samma sätt som tidi-gare. Hon upplever också att måluppfyllelsen påverkas av att hon inte får lika mycket muntligt att bedöma vilket nedanstående citat indikerar:

(…) inte lika mycket muntligt att bedöma, de har inte kunnat ta för sig på samma sätt. Det blir ju inte de här dialogaktiga i lika hög utsträckning.51

Ovanstående citat indikerar att det kan bli svårare för lärare i samhällskunskap att bedöma måluppfyllelsen under coronapandemin och när undervisningen bedrivs på distans eftersom de inte kan bedöma elevernas kunskaper som uttrycks muntligen. Vidare lyfter Helene under sin intervju att hon tror att de elever som går ut under innevarande läsår inte kommer gå ut med samma kunskaper och samma måluppfyllelse. Hon beskriver att detta har blivit tydligt när hon utvärderar vissa arbetsområden, att många elever inte har tagit till sig innehållet och uppnått målsättningarna. Detta upplever hon som ett problem eftersom hon tidigare har kunnat uppfatta detta mer under de platsförlagda lektionerna. Hon har då kunnat reparera detta tidigare snarare än att upptäcka det efter utvärderingen av måluppfyllelsen. Avslutningsvis går det slå fast att

32

coronapandemin inte har påverkat vilka målsättningar som samhällskunskapslärarna har med sin undervisning. Däremot har coronapandemin påverkat samhällskunskapslärares möjligheter att uppnå vissa målsättningar, särskilt i de fall där undervisningen bedrivits över distans. Här-efter ska det redogöras för uppfattningen om sambandet mellan källkritik och digitalisering.

5.2.4. Källkritik och digitalisering

Ett resultat av det digitaliserade samhället och dess påverkan på samhällskunskapsämnet är att det har blivit ett tydligare fokus på källkritik enligt informanterna. Detta lyftes även tidigare under delkapitlets första avsnitt. Samtliga av de intervjuade lärarna i samhällskunskap anser att det finns ett tydligt samband mellan digitaliseringen och målsättningen om att skapa källkritiska elever. Informanten Helene lyfter den ökade tillgången av information som finns tillgänglig som en av de största skillnaderna idag från när hon började som lärare år 2008. Informanten Patrik betonar samma sak under sin intervju. En viktig målsättning som de har är att eleverna ska bli källkritiska. Helene lyfter att det finns helt andra krav på källkritik idag jämfört med tidigare. Informanten Karolin upplever också att målsättningen om källkritik är väldigt tydligt kopplad till digitaliseringen. Hon beskriver hur framförallt den digitala källkritiken är viktig eftersom eleverna inte använder papperstidning i samma utsträckning som tidigare. Informan-ten Hugo beskriver också hur han brukar fokusera på källkritik i sin undervisning och ser en tydlig koppling mellan detta och digitaliseringen. Informanten Alexandra beskriver också att en viktig målsättning som hon har är att hennes elever ska bli källkritisk. Detta är något som hon återkommer till ofta under intervjun. Hon anser att många elever tycker detta är svårt. Ibland kan de fråga henne om källkritik vilket nedanstående citat indikerar:

Samtidigt när vi ska ha en inlämning kan de fråga om de måste visa vilka källor (de använt). Skit då måste jag vara källkritisk nu också. Man ska alltid vara det. För eleverna blir det mer som ett jobbigt tillägg typ.52

Ovanstående citat indikerar att Alexandra har en målsättning om att skapa ett källkritiskt tänk som eleverna alltid har med sig. Citatet indikerar också att detta är något som kan vara ganska svårt att skapa i praktiken. Detta är därför hon brukar behandla källkritiken som ett moment som är återkommande och som genomsyrar alla arbetsområden. Hon vill inte minst att eleverna ska vara källkritiska när de är ute på nätet. Avslutningsvis går det slå fast att samtliga informan-ter ser en tydlig koppling mellan digitalisering och källkritik. Detta är också en målsättning som

33

har blivit viktigare allteftersom samhället har blivit mer digitaliserat enligt lärarna. I nästa av-snitt ska samhällskunskapslärarnas gradering av sin egen förmåga att uppnå målen presenteras.

5.2.5. Samhällskunskapslärarnas gradering av sin förmåga att nå målen

Intervjuerna har visat att lärarna i samhällskunskap graderar sin egen kompetens att uppfylla målen i samhällskunskap som relaterar till digitalisering relativt högt. I likhet med att behandla digitaliseringen som ett innehåll i undervisningen så anser sig lärarna ha en ganska god kom-petens att uppnå målsättningarna som relaterar till digitaliseringen. Dessa målsättningar är både tekniska och ämnesteoretiska vilket har nämnts tidigare. Målsättningarna att se till att eleverna kan hantera olika tekniska hjälpmedel anser sig lärarna kunna hantera och så även målsättning-arna om att fostra källkritiska samhällsmedborgare som har en förståelse för digitaliseringens påverkan på samhällsutvecklingen. Samtidigt är detta en kompetens som lärarna ser till att skaffa sig själva. Alexandra anser att det underlättar att hon är intresserad av digitala frågor. Helene anser att hon har en medelmåttig kompetens att uppfylla dessa mål, hon tror inte hon har sämst förutsättningar att uppfylla dessa målsättningar men samtidigt tror hon att det går att göra mer. Detsamma kan anses gälla för de andra informanterna Hugo, Karolin och Patrik.

5.2.6. Sammanfattande analys

Undersökningen har visat att det finns och görs en skillnad på tekniska och ämnesteoretiska målsättningar. Det digitaliserade samhället har inneburit förändringar av målsättningarna för samhällskunskapsämnet. Det handlar om nya tekniska målsättningar som lärarna har fått i och med att undervisningen alltmer präglats av digitalisering och tekniska hjälpmedel. Det har dess-utom tillkommit nya ämnesteoretiska målsättningar. Det har exempelvis blivit ett större fokus på målsättningar relaterade till källkritik och elevernas förståelse av samhällsutvecklingen. Samtliga informanter anser att det finns en tydlig koppling mellan källkritik och digitalisering. Att eleverna ska bli källkritiska är också en viktig målsättning som lärarna har. Det har också visat sig att det finns exempel på lärare som har andra målsättningar som inte nödvändigtvis är kopplade till skolan. Det kan till exempel handla om målsättningar om att eleverna behöver kunskaper om Word för att läraren har en uppfattning om att detta är viktigt. Samtidigt finns det också exempel på lärare som anser att de har en tidsbrist när det kommer till att uppfylla alla målsättningar. Avslutningsvis kan det slås fast att samhällskunskapslärarna skattar sin kom-petens att uppnå de digitala målsättningarna relativt högt om det jämförs med hur de graderade sin kompetens att behandla programmering i undervisningen.

34