Resultat 32

I schemat nedanför står bifogat den generella kategoriseringen av de kontrakt som analyserats ovan i 5.1. Vad detta innebär diskuteras nedan.

De kontrakt som legat mellan strategier har i schemat ovan indelats beroende på vilken strategi som kontraktet bedömts ligga närmast, vilket ger vissa implikationer för de nya teoretiska tillskotten och tidigare forskning. Resultaten indikerar två saker avseende tidigare resultat. Umeå kommun följer tidigare slutsatser i frågan om de klassiskt konkurrensbaserade upphandlingsformerna, de Kommersiella och Reglerande formerna. Kommunen använder i huvudsak mer distanserade strategier, men är även öppen för de med närmare kontakt mellan parterna, vilket följer både tidigare resultat och rekommendationer från forskare. Däremot är resultatet för upphandlingar med socioekonomiska målsättningar spretigare. Umeå avviker däremot i den Socioekonomiska formen, där kommunen använder en bred blandning av upphandlingsstrategier. Detta går emot tidigare resultat och antagna teoretiska samband, då kommunen använder både de närmaste och mest distanserade strategierna. Kommunen kan därför inte sägas ha någon preferens av strategi vid sådana upphandlingar. Att kommunen

Upphandlingsform/ Inköpsstrategi Reglerande/ Kommersiell Socioekonomisk Innovation (Konkurrensbaserad) Tvåpartsrelation Fonus, ekonomisk förening

Inköpshantering Stångby Plantskola AB Psykoterapirummet i Umeå AB

Resultatshantering SYNAB Analytics & Services AB Skogssällskapets Förvaltning Aktiebolag Koordinerad logistik-kedja Aktörsnätverkssystem Västernorrland Utveckling och Omvårdnad AB

Partnerskapsrelation Aditro Public AB

Hypergene AB Strömlinjekedjan

- 33 -

brukar den mest distanserade strategin i upphandlingar med socioekonomiska målsättningar kan kanske inte sägas vara extraordinärt i detta läge, men väl besynnerligt, då detta går särskilt mycket emot tidigare slutsatser. Det resultatet kan inte heller sägas vara avvikande från trenden, sett till spridningen av de övriga upphandlingarna.

Några konklusiva slutsatser om upphandlingsform för intern upphandling kan inte dras, då de två kontrakt som redovisas tillhör vitt skilda prioriteringar. Eventuellt beror valet att använda intern upphandling för kontraktens målsättningar på ren bekvämlighet, eftersom kommunen redan har förhållandevis nära tillgång till resurserna som krävs för att uppnå målsättningen, men några indikatorer på detta kan inte ges utifrån stickprovet, och för sådana slutsatser finns det i nuläget inte utrymme i det teoretiska ramverket för att dras. Slutligen så landade kontrakten med innovationsmålsättningar där de förväntades enligt teorin. Detta indikerar, med teoretiskt stöd och visst empiriskt belägg, att innovationsupphandlingar sannolikt har ett väldigt nära samarbete mellan köpare och säljare i uppfyllandet av avtalet, och ger en stark indikator på att Umeå kommun föredrar partnerskapsrelation som strategi i innovationsupphandlingar, särskilt avseende de upphandlingar som rör IT.

Umeå kommun tycks i huvudsak använda sig av de mer konkurrensbaserade strategierna i både socioekonomiska och reglerande/kommersiella upphandlingar, vilket kanske är en konsekvens av den alltmer teknokratiska inriktningen av upphandlingsförfarandet under senare tid, potentiellt influerat av EU. Taget som helhet ändras emellertid slutsatsen, då kommunen ifråga i sådana fall har en förhållandevis jämn total fördelning av val av strategi över de fyra formerna av upphandling. Inga egentliga slutsatser om kan därmed dras om kommunens totala preferens vad gäller strategier i offentlig upphandling.

5.2.1 Slutsatser från analysen

Utifrån totalen av ovanstående analys kan ett antal generella slutsatser dras. Umeå kommun har ingen särskild preferens av strategi i upphandlingssammanhang i det totala stickprovet, men undantaget innovationsupphandlingar tycks kommunen föredra de mer konkurrensbaserade strategierna i sina upphandlingsförfaranden. Vad gäller upphandlingsformerna indikerar resultatet att Umeå kommun i alla sina upphandlingar har någon form av kommersiell eller reglerande prioritering, oavsett om det skulle röra vanliga kontrakt eller ramavtal, detta främst baserat på att nio av tio kontrakt löper över flera år, och att samtliga kontrakt kan förlängas om så önskas. Vad avser socioekonomiska prioriteringar indikerar resultatet att kommunen arbetar med policyer rörandes stöd för utsatta medborgare, hälsa och miljö. Slutligen ska det noteras att båda kontrakt som rör innovation fokuserar på IT-tjänster, vilket i någon mån kan påverka

- 34 -

resultatet. Vad sedan gäller strategier så indikerar resultatet att Umeå kommun prefererar tvåpartsrelationer i upphandling med företag, och att kommunen använder en konsekvent men varierande grad av ömsesidig informationsdelning med företagen. Detta tyder på att kommunen har som arbetspolicy att i upphandlingar odla långsiktiga och sunda relationer med vederbörande företag. Slutligen bör det noteras att Umeå kommun inte tycks renodla sina mest konkurrensbaserade strategier, vilket tycks vara fallet för de strategier som dras åt det samarbetsbaserade hållet. De strategier som kommunen använder, vilka tenderar mot att bli mest renodlade, är resultatshantering och intern upphandling, tätt följt av partnerskapsrelationen.

Umeå kommun avviker delvis från tidigare teori och slutsatser om samband mellan upphandlingens form och strategi. Kommunen följer vad som tidigare kunnat antas avseende Reglerande/Kommersiella upphandlingar och deras strategier, då strategierna för denna upphandlingsform i huvudsak är mer konkurrensbaserade, men kommunen gör även bruk av den mest samarbetsorienterade strategin intern upphandling. Umeå bryter däremot ifråga om att använda en blandning av de mest konkurrens- och samarbetsbaserade strategierna för upphandlingar av Socioekonomisk form, och visar därför ingen preferens av strategi. Detta innebär att resultatet styrker tidigare slutsatser om samband mellan strategi och målsättning för kommersiella och reglerande upphandlingar, men inte motsvarande för socioekonomiska upphandlingar. Inga slutsatser kan vidare dras om varför kommunen väljer att använda intern upphandling som strategi, utan eventuella preferenser antas bero på faktorer utanför ramverket. Slutligen följer Umeå kommun teorin för upphandlingar av formen Innovation, då båda upphandlingarna tillämpar någon av de mest samarbetsinriktade strategierna, med preferens för partnerskapsrelation. Detta stödjer hypotesen att innovationsupphandlingar använder strategier där nära samarbete anses som central i strategin, även om det inte kan uteslutas att andra strategier än partnerskapsrelation kan användas i sådana fall. Mer forskning på sådana kontrakt krävs för att till fullo klargöra inom vilka strategiska ramar innovationsupphandlingar både kan röra sig och idag faktiskt utnyttjar.

- 35 -