Offentlig upphandling är tämligen tekniskt. Upphandlingsteorin har påtagliga likheter med reguljär statsvetenskaplig teori, och det är lätt att dra paralleller mellan de olika upphandlingsformerna med motsvarande politiska fenomen. Området är dock lite av en myr, då den beblandar traditionell statskunskap med juridik och nationalekonomisk teori, vilket gör området, kanske inte obekvämt, men väl besvärligt att gräva ned sig i. Icke desto mindre är det viktigt att skapa sig en bild av vad som försiggår på denna lägsta nivå av statlig förvaltning, mynningen genom vilken de högsta besluten löper ut i verkligheten. Upphandlingens centrala position i kommunernas finansiella förehavanden borde göra den till ett huvudobjekt för forskning och undersökning av den offentliga förvaltningen, men så tycks inte vara fallet. Utvecklingen av forskning kring marknadisering och juridifiering tangerar området offentlig upphandling på ett flertal punkter, och varför då inte upphandlingen figurerar som en del av dessa områden eller statsvetenskapen överlag är tämligen konfunderande.
Några vidare kommentarer om Umeå kommun, och resultatet som helhet, har jag inte utöver de vilka redan tagits upp i resultatet. Spridningen på strategier är ganska stor, om än i viss mån riktad om en av upphandlingsformerna undantas. Några förslag på om kommunen ska byta strategier inom exempelvis kontrakt med socioekonomiska målsättningar vågar jag mig inte på, eftersom det skulle innebära en utvärdering av varje enskilt kontrakt i analysen, vilket ligger utanför ramen för uppsatsen. Ifall tjänstemän hade kontaktats och intervjuats för uppgiften hade fallet kanske varit något annat, men så är inte fallet. Det som hade varit intressant är om Umeå kommun, som ofta agerar inköpscentral för regionen, kunde jämföras med en annan kommun med motsvarande position i en annan region. Kan vara värt en tanke framöver, att både jämföra och utvärdera olika kommuners strategier i upphandlingar beroende på målsättningar i ett singulärt arbete. Med det sagt, låt oss nu gå vidare på andra tankar och observationer på området.
Till att börja med tycks forskningen på innovationsupphandlingar vara i sin linda, och mycket på detta område är ännu okänt, exempelvis om hur strategikartan ser ut. Vilken strategi är faktiskt den som kommuner och myndigheter använder mest för innovation, och vilken ger bäst resultat? Dessutom, eftersom de två innovationsupphandlingarna som tar plats prioriterar någon form av ekonomisk målsättning, hur ser relationen mellan myndigheter och företag ut i en innovationsupphandling med socioekonomiska prioriteringar? För intern upphandling sedan följer frågor om kommunala monopol, eller korporatism, sprunget ur den växande andelen kommunala bolag på marknaden. Frågan liknar mest ett tankeexperiment, men det öppnar upp
- 36 -
för nya infallsvinklar för forskning på förvaltningstrenderna marknadisering och bolagisering.142 Hur påverkar egentligen svenska förvaltningsbolag marknaden och
konkurrensen, lokalt och nationellt? Vad är effektivast, ekonomiskt och samhälleligt, av offentliga bolag? Bör, eller kan, svenska förvaltningsbolag enbart arbeta med och möjliggöra tjänster inom välfärdsfrågor, och vad blir i så fall de demokratiska konsekvenserna om inte så är fallet? Om man sedan går in på framtida forskningsområden för juridifering: hur ser motsvarande marknadsteknokratiska utveckling ut i övriga världen, kanske främst USA? Trenden mot marknadisering och juridifiering har ju ändå sin begynnelse i USA och den övriga engelskspråkiga världen, så jämförande studier på bådadera områdena mellan Sverige och dessa länder hade varit intressant.
Slutligen, några tankar om framtida forskning inom offentlig upphandling som helhet. Mer empirisk forskning måste bidras till i kartläggningen av svenska kommuners strategier vid upphandling. Denna skrift är tyvärr, till författarens stora förtret, inte allomfattande nog för att lösa det problemet. Utformningen av upphandlingar på kommunal nivå, oavsett gällande sektor, målsättning, region eller nationellt, är påfallande ouppmärksammat. Eftersom en märkbar del av svenska skattepengar går till detta ändamål kan det förväntas att upphandlingen är så pass utforskad att den bara utgör ämne för myndighetsrapporter, men sådant är inte fallet. Vad som kan komma att behövas, och efterfrågas i framtiden, är kartläggningar av olika nivåer i svensk offentlig upphandling och utvärderingar av densamma med bas i teori och empiri. Vad är egentligen svensk upphandling, och hur fungerar den?
142 Bolagisering är ett begrepp som inte nämnvärt använts i uppsatsen, men för den intresserade rekommenderas
- 37 -
Källförteckning
Arlbjørn, Jan Stentoft & Freytag, Per Vagn. Public procurement vs private purchasing - Is there any foundation for comparing and learning across the sectors?, International Journal of Public Sector Management. Vol. 25 Nr. 3, 2012: 203-220. DOI: 10.1108/09513551211226539
Bohan, Niall & Redonnet, Denis. EU procurement legislation: does the emperor have clothes? An examination of the new empirical evidence, Public Procurement Law Review. Vol. 6, Nr 4, 1997:141-173.
EC 2004/18, on the coordination of procedures for the award of public works contracts, public supply contracts and public service contracts, [2004] OJ L134/114
ECLI:EU:C:1999:562, Mål C-107/98. Teckal Srl v Comune di Viano och Azienda Gas-Acqua Consorziale (AGAC) di Reggio Emilia
Edler, Jakob; Rolfstam, Max; Tsipouri, Lena & Uyarra, Elvira. Risk management in public procurement of innovation: a conceptualization. I Public Procurement for Innovation, Charles Edquist, Nicholas S. Vonortas, Jon Mikel Zabala-Iturriagagoitiaa och Jakob Edler (reds). 87– 109. Edward Elgar Publishing Limited: Cheltenham, 2015. DOI: 10.4337/9781783471898
Edler, Jacob & Georghiou, Luke. Public Procurement and Innovation – Resurrecting the Demand Side. Research Policy. Vol. 36, 2007: 949–963. DOI: 10.1016/j.respol.2007.03.003
Edquist, Charles & Hommen, Leif. Public Technology Procurement and Innovation Theory. I Public Technology Procurement and Innovation, Charles Edquist, Leif Hommen och Lena Tsipouri (reds). 5–64. Kluwer Academic Publishers: New York, 2000
Edquist, Charles & Zabala-Iturriagagoitiaa, Jon Mikel. Public Procurement for Innovation as mission-oriented innovation policy. Research Policy, Vol 41, Nr. 10, 2012: 1757–1769. https://doi.org/10.1016/j.respol.2012.04.022
- 38 -
Erlingsson, Gissur Ó.; Fogelgren, Mattias; Olsson, Fredrik; Thomasson, Anna & Öhrvall, Richard. Att bolagisera kommunal verksamhet – Implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?, Statsvetenskaplig tidskrift, Vol. 117, Nr. 4, 2015: 555–585
Erridge, Andrew. Public Procurement, Public Value and The Northern Ireland Unemployment Pilot Project. Public Administration, Vol. 85, Nr. 4, 2007: 1023–1043
Erridge, Andrew & McIlroy, John. Public Procurement and Supply Management Strategies.
Public Policy and Administration, Vol. 17, Nr. 1, 2002: 52–71.
DOI:10.1177/095207670201700105
Grandia, Jolien & Meehan, Joanne. Public Procurement as a Policy Tool: Using Procurement to Reach Desired Outcomes in Society. International Journal of Public Sector Management, Vol. 30 Nr. 4, 2017: 302-309
Gruening, Gernod. Origin and theoretical basis of New Public Management. International Public Management Journal. Vol. 4, Nr. 1, 2001: 1–25. PII: S1096-7494(01)00041-1
Hall, Patrik. The Swedish Administrative Model. I The Oxford Handbook of Swedish Politics, Jon Pierre (reds), 1:a uppl., 299–314. Oxford University Press: Oxford, 2016
Hettne, Jörgen & Montin, Stig. Politik och juridik i offentlig upphandling. Statsvetenskaplig tidsskrift. Nr. 5, 2018: 115–133
Hsieh, Hsiu-Fang & Shannon, Sarah E. Three Approaches to Qualitative Content Analysis. Qualitative Health Research, Vol. 15, Nr. 9, 2005: 1277-1288
DOI: 10.1177/1049732305276687
Keränen, Outi. Roles for developing public–private partnerships in centralized public
procurement. Industrial Marketing Management, Vol. 62, 2017: 199–201.
http://dx.doi.org/10.1016/j.indmarman.2016.09.003
Kibiswa, Naupess K. Directed Qualitative Content Analysis (DQlCA): A Tool for Conflict Analysis. The Qualitative Report, Vol. 24, Nr 8, 2019: 2059-2079
- 39 -
Klay, William Earle. The Enlightenment Underpinnings of The Public
Procurement Profession. Journal of Public Procurement, Vol. 15, Nr. 4, 2015: 439–457
Koala, Kouliga & Steinfeld, Joshua. Theory Building in Public Procurement. Journal of Public Procurement, Vol. 18 Nr. 4, 2018: 282-305. DOI 10.1108/JOPP-11-2018-017
Lember, Veiko; Kalvet, Tarmo & Kattel, Rainer. Urban Competitiveness and Public Procurement for Innovation. Urban Studies Journal Limited. Vol. 48, No. 7, 2011: 1373–1395. DOI: 10.1177/0042098010374512
Lember, Veiko; Kattel, Rainer & Kalvet, Tarmo. Public Procurement and Innovation: Theory and Practice. I Public Procurement, Innovation and Policy, Veiko Lember, Rainer Kattel och Tarmo Kalvet (reds). 13–34. Springer: Berlin-Heidelberg, 2014. DOI: 10.1007/978-3-642- 40258-6_2
Levin, Paul T. The Swedish Model of Public Administration: Separation of Powers - The Swedish Style. JOAAG, Vol. 4. Nr. 1, 2009: 38–46
Martin, J.M. Fernandez. The EC Public Procurement Rules: A Critical Analysis. Oxford: Clarendon Press, 1996
Nyberg, Linda. Politikens handlingsutrymme och konkurrensens lagar – Nyliberala föreställningar om stat och marknad i tre konkurrensregelverk. Statsvetenskaplig tidskrift, Vol. 117, Nr. 4, 2015: 505–530
O’Flynn, Janine. From New Public Management to Public Value: Paradigmatic Change and Managerial Implications. The Australian Journal of Public Administration, Vol. 66, Nr. 3, 2007: 353–366. DOI:10.1111/j.1467-8500.2007.00545.x
Patrucco, Andrea Stefano; Luzzini, Davide & Ronchi Stefano. Evaluating the Effectiveness of Public Procurement Performance Management Systems in Local Governments. Local Government Studies, Vol. 42, Nr. 5, 2016: 739-761. DOI: 10.1080/03003930.2016.1181059
- 40 -
Pedersen, Kristian. Upphandlingens grunder. 4:e uppl. Stockholm, Jure förlag AB, 2017
Pierre, Jon. Legitimacy, Institutional Change, and the Politics of Public Administration in Sweden. International Political Science Review, Vol. 14, Nr. 4, 1993: 387-401.
www.jstor.org/stable/1601367
Prier, Eric; Schwerin, Edward & McCue, Clifford P. Implementation of Sustainable Public Procurement Practices and Policies: A Sorting Framework. Journal of Public Procurement, Vol. 16, Nr. 3, 2016: 312-346
Rolfstam, Max. Public Procurement as an Innovation Policy Tool: The Role of Institutions. Science and Public Policy, Vol. 36, Nr. 5, 2009: 349–360. DOI: 10.3152/030234209X442025
Rolfstam, Max. Public Procurement of Innovation. Diss., Lunds universitet, 2008. ISBN 978-91-977285-2-2
Rolfstam, Max. Understanding Public Procurement of Innovation: Definitions, Innovation types and Interaction modes. Social Science Research Network (SSRN), 2012: 16 s.
http://ssrn.com/abstract=2011488
Schedler, Kuno & Proeller, Isabella. The New Public Management – A perspective form Mainland Europe. I New Public Management: Current trends and future prospects, Kate McLaughlin, Stephen P. Osborne & Ewan Ferlie (reds.), 163-180. Taylor & Francis e-Library, 2005. ISBN 0-203-99636-4
Self, Peter. Government by the Market?. London: Macmillan, 1993
SFS 1949:105, Tryckfrihetsförordning (1949:105)
SFS: 1986:223, Förvaltningslag (1986:223)
- 41 -
SOU: 1988:26, Stats-kommunberedningen. Frikommunförsöket: en rapport om försöksverk- samheten med ökad kommunal självstyrelse: delbetänkande
Testa, Francesco; Grappio, Paolo; Gusmerotti, Natalia M.; Iraldo, Fabio & Frey, Marco. Examining green public procurement using content analysis: existing difficulties for procurers and useful recommendations. Environment, Development and Sustainability, Vol. 18, 2016: 197–219
Thai, Khi V. Public Procurement Re-Examined. Journal of Public Procurement, Vol. 1, Nr. 1, 2001: 9–50
Umeå kommun. Avtalsdatabas. 2020. https://www.e-avrop.com/umea/e-Avtal/Default.aspx
(Hämtad: 2020-05-10)
Umeå kommun. Avtal Avfallsförbränning 17198. April/2018, UM2480-001527
Umeå kommun. Avtal Begravningstjänster 19171. December/2019, UM2480-002281
Umeå kommun. Avtal Friskvårdstjänster 18139. December/2018, UM2480-001612
Umeå kommun. Avtal Förvaltning av Umeå kommuns skogar 17052. September/2017, UM2480-001511
Umeå kommun. Avtal Handledningstjänster 17045. Oktober/2017, UM2480-001356
Umeå kommun. Avtal HR-system Umeregion 15098. Januari/2016, Id: UM2480-000936
Umeå kommun. Avtal HR-system Umeregion 15098 – Avtalsbilaga 1 Leveransomfattning Systemet. Januari/2016, Id: UM2480-000936
Umeå kommun. Avtal HR-system Umeregion 15098 – Avtalsbilaga 3 Samverkan. Januari/2016, Id: UM2480-000936
- 42 -
Umeå kommun. Avtal IT-stöd 16111 – Bilaga 1 Leveransomfattning. Mars/2017, Id: UM2480- 001608
Umeå kommun. Avtal IT-stöd 16111 – Bilaga 3 Samverkan. Mars/2017, Id: UM2480-001608
Umeå kommun. Avtal IT-stöd 16111 – Tilläggsavtal. Mars/2017, Id: UM2480-001608
Umeå kommun. Avtal Laboratorietjänster 18025. December/2018, Id: UM2480-001609
Umeå kommun. Avtal Omsorgs- och skyddsboende 16151. Juni/2017, Id: UM2480-001296
Umeå kommun. Avtal Årliga leveranser av björkar 19245. Februari/2020, Id: UM2480-002230
Upphandlingsmyndigheten. Tröskelvärden och direktupphandlingsgränser,
Upphandlingsmyndigheten.se, 2020.
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/upphandla/om-
upphandlingsreglerna/Upphandlingsforfaranden/troskelvarden/ (Hämtat: 2020-08-02)
Upphandlingsmyndigheten. Ramavtal, Upphandlingsmyndigheten.se, 2020.
https://www.upphandlingsmyndigheten.se/regler-och-lagstiftning/olika-sorters-avtal-och-
kontrakt/ramavtal/ (Hämtad: 2020-12-27)
Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet. Vägledning: Köp från eget bolag. 3 uppl. Stockholm: Upphandlingsmyndigheten. 2013
White, Marilyn Domas & Marsh Emily E. Content Analysis: A Flexible Methodology. Library Trends, Vol. 55, Nr. 1, 2006: 22-45. DOI: https://doi.org/10.1353/lib.2006.0053
Öjehag-Pettersson, Andreas & Granberg, Mikael. Public Procurement as Marketisation: Impacts on Civil Servants and Public Administration in Sweden. Scandinavian Journal of Public Administration, Vol. 23, Nr. 3-4, 2019: 43-59