Resultatet som framkommit utifrån studiens frågeställningar presenteras i löpande text med flera citat från lärarna redovisade för att åskådliggöra resultatet. I bilaga 3, tabell 1 finns karakteristiska och exemplifierande citat redovisade i underordnade teman från rubricerade kluster. Genom att lyssna till lärarnas berättelser kommer deras uppfattningar om rektors ledarskap fram och kan genom studiens frågeställningar struktureras. I analysen av de transkriberade intervjuerna framträder några faktorer med extra tydlighet. Dessa faktorer är rektors kompetens, planerande- och beslutsfattande förmåga, rektors närvaro i vardagen, dennes möjlighet och förmåga till att ge feedback samt förmåga att fungera som en pedagogisk ledare som ser sina medarbetare och som genom sitt pedagogiska ledarskap och olika ledarskapshandlingar skapar både en trygghet och trivsel för lärarna. Resultatkapitlet är rubricerat utifrån studiens frågeställningar där underrubrikerna relaterar till de faktorer som i analysarbetet kunde utkristalliseras från lärarnas berättelser.
6.1 Lärares förväntningar och vad lärare anser vara viktigt i rektors ledarskap
För att en rektors ledarskap skall motsvara lärarnas förväntningar på ett bra ledarskap krävs att flera av de parametrar som anses som viktiga för lärarna, finns med i rektors ledarskap och ledarskapshandlingar.
6.1.1 En närvarande rektor som ser sina lärare
Resultatet visar att lärarna ser det som viktigt att rektor är inlyssnande och får dem att känna sig både sedda och delaktiga. Hela nio av tio lärare pekar på att det är viktigt att känna sig lyssnad till och att på så vis känna en delaktighet gällande skolans verksamhet beträffande
8 GDPR utgörs av den europeiska dataskyddsförordningen som reglerar det regelverk som gäller vid behandling
av personuppgifter. Deltagarna har förutom information om studien rätt till information om vilka personuppgifter som kommer behandlas och hur (Högskolan Dalarna, 2018).
27
exempelvis beslut som skall fattas och som i förlängningen påverkar eller leder till konsekvenser för den dagliga verksamheten.
Och också lyssna in sina medarbetare. Och låta dom få känna sig delaktiga… och inte bara låta dom få känna sig delaktiga utan även faktiskt få vara det också och visa det i praktisk handling. Där man ser att de har tagit hänsyn till våra tankar även om det är dom sen som måste ta ett bekvämt eller ett obekvämt beslut (Lärare 1).
Lärarna vill och förväntar sig från ett bra ledarskap att rektor skall vara närvarande i deras vardag och att rektor inte tappar kontakten med deras arbete på golvet. De påtalar att de behöver och önskar sig en rektor som ser dem och deras arbete, både i arbetslag och tillsammans med elever. Lärarna menar att en rektor som gör detta kan i nästa steg ge sina lärare konstruktiv feedback. En feedback som grundar sig på att rektor faktiskt har sett dem och kan göra sin bedömning och ge sin feedback utifrån en stor närvaro i vardagen. Lärare 5 och Lärare 3 uttryckte sig så här:
Ska hen9 bedöma mig om vad jag kan och vad jag gör och min undervisning
så måste hen ju ha insikt (Lärare 5).
Jag tycker att feedback behövs. Det är en grej som jag får energi och motivation av. Nu menar jag inte att de ska springa och säga vad duktig du är- inte det- utan att det kommer ibland och att de verkligen ser vad jag gör. Och inte säger jag hörde att du gjorde det där så bra utan jag 'såg' när jag var med på din lektion att du gjorde det där. Eller de kan motivera saker när vi sitter och har våra medarbetarsamtal och sånt där- att det märks att de vet vad de pratar om. Att de har sett mig!! (Lärare 3).
Feedback och konstruktiv kritik som grundar sig på en äkta närvaro leder vidare till att lärarna får ett förtroende för rektor och själva ledarskapet. Lärare 6 formulerar det så här:
Jaa och positiv feedback och saklig- alltså konstruktiv kritik också. Att man verkligen har sett mig. Att man kan säga att det här måste du förbättra. Det kan man säga att skulle också öka förtroendet för en ledare.
6.1.2 En tydlig, planerande och kompetent rektor
Flertalet av lärarna berättar även om att det är viktigt att rektor är kunnig, klok, kompetent och påläst inom sitt område gällande exempelvis vad som står i skollag och läroplan. En av lärarna
28
beskriver en av sina rektorer och menar att det som gjorde den rektorn så tydlig var att hen var ”extremt påläst”.
Vidare visar resultatet att lärarna förväntar och önskar sig från ett gott ledarskap en rektor med god framförhållning som kan leda såväl individen som gruppen och hela arbetsplatsen med tydlig och säker hand framåt. Därmed behöver rektorn ha ett paraplyperspektiv och befinna sig på ett annat plan än sina medarbetare. Alla tio lärarna har tryckt på att ett tydligt ledarskap är viktigt för dem och flera av lärarna påtalar vikten av en rektor, som är en god planerare och som ligger steget före i sina tankar. Lärare 8 får exemplifiera vad flera uttryckte:
Att rektorn var inte på samma position som oss utan systematisk i sitt tänk ehhh minst ett år före. Och då kunde vi ju få information om organisation och tankar kring saker med så god framförhållning så ingen behövde bli fundersam eller stressad.
Även Lärare 1 och Lärare 10 får belysa betydelsen av rektors planerande förmåga:
[…] en person som klarar av att hålla i en verksamhet på många olika plan. I en skola till exempel är det nödvändigt. Och som har förmåga att sätta sig in i hur olika medarbetare, föräldrar, barn tänker. Och sen ta kloka beslut utifrån det (Lärare 1).
[…] struktur- alltså- man vet vad som förväntas och man vet vad som kommer hända - i god tid- kunna se helheten men även se vad de enskilda medarbetarna faktiskt gör (Lärare 10).
Samtidigt som en rektor bör vara närvarande, inlyssnande och skapa delaktighet tycker lärarna att det är viktigt och att de bör kunna förvänta sig att en rektor även har modet att vara den som kan fatta tuffa beslut och sedan kunna stå för dessa. Åtta av tio lärare har pekat på att de vill ha en rektor som har förmågan att kunna fatta beslut. Lärare 7 och Lärare 2 säger så här:
[…] jag tycker att en bra rektor ska kunna ta fasta beslut-inte liksom för snabba beslut- men att man ska vara lyhörd och höra vad vill alla? men att man eehh sen står fast vid det beslutet och att man inte byter åsikter hela tiden (Lärare 7).
… att man tar sin roll att man har- man får inte vara mesig eller - man måste våga ta beslut och våga stå för dom samtidigt som man är lyhörd. Jag tycker det konceptet är viktigt. En sådan chef vill jag ha (Lärare 2).
29
Flera av lärarna tyckte att de visst kunde acceptera att ett beslut inte stämmer överens till fullo med deras åsikt eller övertygelse, men att en god motivering lättare leder till en acceptans. Lärare 5 och Lärare 3 formulerade sig så här:
Men som rektor måste du kunna våga fatta beslut. Det känns ju väldigt viktigt! Och som lärare kan man ju känna att man inte alltid står bakom rektorns beslut. Men nu är beslutet taget och då får jag lära mig att följa det och stå bakom min rektor naturligtvis. Jag tycker det är viktigare än att det inte kommer något beslut alls (Lärare 5).
Får vi ett beslut som vi tycker att det här var inte var bra-vi står inte alls för det- då för vi en diskussion - försöker vi göra med vår rektor. Och köper de det inte ändå försöker vi helt enkelt att göra det bästa av det beslutet som vi måste göra. Vi får anpassa oss till det beslutet (Lärare 3).
Utifrån vad som framkom i studien kan därmed sägas att en rektor som kan fatta beslut, bekväma eller obekväma, står för ett tydligt ledarskap, vilket lärarna bedömde som viktigt.
6.2 Hur lärare anser att de påverkas av rektors arbetssätt och handlingar
6.2.1 Positiva följder-trygghet och trivsel
Lärarna beskriver att för att de ska känna trivsel behöver de bli sedda av sin rektor och få konstruktiv feedback, genom att rektor verkligen har sett deras arbete och kan basera sin feedback på en faktisk närvaro i undervisningsmoment och andra arbetssituationer. Det är åtta av tio lärare som lyfter begrepp som synlig, närvarande, uppskattning, feedback och att bli sedd. Alla tio lärarna har även tryckt på att det tydliga och kompetenta ledarskapet leder för dem fram till en ökad trivsel. Majoriteten av lärarna påpekade dessutom att småsaker, som ett vänligt och positivt bemötande i korridoren eller att bli bjuden på gott fika då och då, även det är betydelsefullt för trivseln på skolan.
Lärarna är därmed samstämmiga då de framhåller liknande egenskaper och ledarskapshandlingar hos rektor som viktiga för dem i deras arbete. De är eniga i att både de och deras trygghet och trivsel på arbetsplatsen påverkas av en rektors arbetssätt och ledarskapshandlingar. Utifrån analysen pekar resultatet på att lärarna anser att en rektor som de
30
känner sig trygg med påverkar dem positivt och att tryggheten i sig leder till en ökad känsla av trivsel.
6.2.2 Negativa följder-osäkerhet och otrivsel
Egenskaper och handlingar hos rektor, som enligt lärarnas berättelser, tvärtom påverkar tryggheten och som en följd därav trivseln negativt är otydlighet, orättvisa, ointresse, favoriserande och när rektor gör skillnad mellan personer. Sex av tio lärare har pratat kring något av dessa uttryck.
En lärare menade att det verkade som om försteläraren hade högre status hos rektor gent emot övriga lärare och att detta var något som skavde hos denne lärare. Läraren lyfte vid ett flertal tillfällen vikten av att rektor inte skulle favoriserar någon individ framför andra och vikten av att rektor inte gick på hörsägen utan att faktiskt bildade sig sin egen uppfattning utifrån att själv skaffa sig insyn i det dagliga arbetet som lärarna gör.
En annan lärare lyfte även vikten av en rektor som faktiskt är intresserad av sina lärare och åtminstone kan allas namn. Här menade läraren att en rektor som verkar ointresserad av sina lärare påverkar dem negativt, får dem att känna sig oviktiga och att arbetet de gör inte är att betrakta som betydelsefullt.
6.2.3 Framtidens utmaningar för rektor
Det som dessutom framkom var att flera av lärarna såg det som en utmaning för framtidens rektorer att just kunna skapa en trygghet för sin personalgrupp och att lyckas få till en stabil känsla i arbetsgruppen, trots tuffa ekonomiska förutsättningar för skolan. En trygghet och stabilitet, som gör att lärarna blir att trivas på sin arbetsplats och väljer att stanna kvar i sin tjänst. Lärarna ansåg här att utmaningen för rektorerna låg bland annat i att de i sin rektorsroll vågade stå upp mot politiker och kommun för att visa hur situationen på skolan faktiskt är. Samt att rektorerna även skulle orka och verkligen räcka till både tidsmässigt och mentalt.