Resultat

Mot bakgrund av studiens syfte att studera hur surrogat och föräldrar framställs som genomgått eller planerar att genomgå kommersiella transnationella surrogatmödraskap framställs i media, har denna uppsats visat på diskursiva praktiker som bidrar till bilden av transnationellt kommersiellt surrogatmödraskap som en etiskt försvarbar

familjebildningspraktik. Detta genom att analysera medialt material där ett ”föräldranarrativ” finns representerat i förhållande till surrogatmödraskapsdiskursen.

I den tidiga analysen fastställer jag materialets primära problemrepresentation ”ofrivillig barnlöshet” med hjälp av Bacchis policyanalytiska ansats. Denna problemdominans kan förklaras med föräldrarnas svenskhet och materialets svenska kontext, men den kan även förklaras med subjektpositioneringen av surrogaten som den olika ”andre”. Olikheten präglas i materialet i stort av tystnaden kring surrogaten, vars narrativ endast återberättas av föräldrar eller journalister. Denna obalans mellan föräldern och surrgogatens narrativ i materialet verkar i högsta grad normaliserat i materialets specifika kontext, då den inte ifrågasätts. Effekten av denna obalans gör att möjligheten för surrogaten att höras är villkorad eftersom de ramar som dikterar diskursordningen redan är satta och speglar det dominerande

narrativets föreställning om surrogatmödraskapet. Detta resulterar i en ovilja at ta till sig surrogatmoderns kunskap, som i detta fall, genom sin forcerade frånvaro stämplats som subaltern och olik (Spivak 2014, s.238). Surrogatmodern tilldelas subjektspositioner genom föräldrarnas och medias återberättande av hennes narrativ, utan utrymme och strukturella möjligheter att påverka dessa. Subjektspositionerna hon tilldelas svänger konstant mellan ett konservativt kvinnoideal och ett modernitetsideal, för att blidka det hegemoniska narrativets företrädare (Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.66-75)(Bacchi 2009). Framställningen av föräldrarna däremot präglas av möjligheter. Möjligheter att få sin barnlängtan uppfylld, möjligheter att välja på vilket sätt man bildar familj. Föräldrarna i materialet framställs även i linje med ett västerländsk framgångsideal(Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.66-

75)(Bacchi 2009). Detta underbyggs av deras konsumentmakt i surrogatarrangemanget. Ovan resonemang besvarar till viss del den första analysfrågan ”Hur framställs surrogaten

respektive föräldrarna i svensk media?”, samt följdfrågan ”Vilka diskursiva effekter kan den förmedlade bilden få för surrogaten respektive föräldrarna?”

I Labor pains: An exploration of the complex roles of identity, the body, and policy in

surrogacy discourses in India (2010), nämner författaren Jennifer Aimee Sandoval att kvinnor som arbetar som surrogatmödrar sällan hörs så mycket som andra medverkande i

surrogatbranschen (s.16). Sandoval nämner i avhandlingens resultatdel att den generella uppfattningen var att surrogatarrangemang tjänade samtliga inblandade positivt och även Indiens ekonomi i stort (Ibid, s,177). Denna framställning av surrogatmödraskap som en generellt positiv erfarenhet delas av föräldrarna som representeras i denna uppsats empiriska material. Surrogatmödrarna i min undersöknings empiriska material framträdde dock inte själva vilket påverkar möjligheten att jämföra resultaten, dock framstår deras erfarenheter som positiva i föräldrarnas återberättande. Sandoval påpekar även att surrogatmödraskap i hennes urval beskrivs som ett ”hjälpande” yrke (Ibid, s.178), vilket stämmer väl överens med

föräldrarnas återberättande av sina erfarenheter i relation till transnationella kommersiella surrogatarrangemang. Ett av de primära argument som användes för att förespråka dessa arrangemangs etiska försvarbarhet var just det ”altruistiska” argumentet.

Det andra primära argumentet som presenterades i analysdelen var argument kopplade till kroppslig autonomi. Susan Markens undersökning Surrogate Motherhood and The Politics of Reproduction (2007), beskriver hur argument som knyts till kvinnans valfrihet används på olika sätt beroende på om talaren är för eller emot lagliggörandet av surrogatarrangemang. Detta sker i en amerikansk kontext. I resonemang kring potentiella förbud på mot sidan beskrivs surrogatmödraskap som något som inkräktar på kvinnans valfrihet, då utomstående kan få inflytande över valet om hur hon brukar sin kropp och sina reproduktiva funktioner. Markens beskriver även hur valfrihetsargumentet tillämpas, i enlighet med vad vi sett i denna uppsats, för att påpeka rätten att göra som man behagar med sin kropp (Ibid, s.50-51). På grund av tillämpningen av det autonoma argumentet i materialet i denna uppsats, framställs surrogaten ofta som ett agerande subjekt av föräldrarna. Dock är det svårt att acceptera

bidrar föräldranarrativet till en maktobalans som resulterar i en passivisering av surrogaten som subjekt. Föräldrarna framstår i motsats som historiens sanna subjekt och aktörer i sammanhanget (Mohanty 2007, s.54-55) (Spivak 2014). En oundviklig effekt av dessa framställningar blir reproduktionen av maktförhållanden, då tystnaden i materialet bidrar till surrogatens subjektivering i rådande diskursiva ramverk. Nedan presenteras ytterligare effekter i relation till tidigare forskning.

Jane Stolls avhandling Surrogacy Arrangements and Legal Parenthood från 2013, skildrar meningsbärande diskurs som föregått besluten att inte tillåta surrogatmödraskap i svensk sjukvård. Hon beskriver, i likhet med Kutte Jönsson (2003) som hon även citerar, att surrogatmödraskapets mottagande i Sverige har varit mestadels negativt (2013, s.53). Det verkar dock som att inställningen till surrogatmödraskap som familjebildningspraktik normaliserats i media. I det empiriska materialet som undersökts i denna uppsats tycks

inställningen till surrogatmödraskap vara främst positiv, både hos journalister och de föräldrar som intervjuas. Frågor kring potentiell exploatering av kvinnokroppen eller fattiga kvinnor ställs, men följs sällan upp av frågor som kräver svar på hur denna process är etiskt hållbar i förhållande till exploateringsdiskursen. Självklart kan denna uppsats empiriska urval inte hävdas täcka hela diskursen som omger surrogatmödraskap, men den kan ge en fingervisning om hur diskussionen går. Vad som framkommer efter genomförd studie är att

surrogatdebatten präglas av en optimistisk syn som många ofrivilligt barnlösa par tar fasta på. Dessa blir sedan del i normaliseringsprocessen eftersom känslomässiga incitament finns för att framställa surrogatmödraskap som en möjlig familjebildningspraktik.

Denna uppfattning stärks av resultatet som presenteras i Views of Swedish Commissioning Parents Relating to the Exploitation Discourse in Using Transnational Surrogacy (Arvidsson, Johnsdotter & Essén, 2015). Författarna antyder att föräldrarna som deltagit i undersökningen påverkats av medial diskurs och diskurs som presenteras av surrogatagenturer (exempelvis Tammuz Nordic, Sveriges första kommersiella surrogatagentur). Inledningsvis möttes

föräldrarna av negativ exploateringsdiskurs i media, men sökte sig sedan till positiva narrativ bland annat på internetforum för föräldrar som genomgått surrogatarrangemang (Ibid, s.4-5). Detta kan jämföras med utfallet i denna uppsats då föräldrarna i materialet upplevdes söka sig till en positiv diskurs som legitimerar valet att genomgå surrogatarrangemang.

Avslutningsvis vill jag peka på det som avhandlades i analysdelen kring hur emotionella och ekonomiska intressen gör det svårt att skapa sig en objektiv uppfattning om

surrogatarrangemangets etiska försvarbarhet, eftersom stora tystnader och kunskapsluckor identifierats i det empiriska materialet. Det övergripande temat ”surrogatmoderns osynlighet” påvisar just identifikationen av dold kunskap som tillåts stötas undan till förmån för det centrala subjektets narrativ. Effekten som blir denna osynlighet bör utforskas vidare då detta tema är underrepresenterat i tidigare forskning på området.

6.2 Avslutning

I denna undersökning har jag granskat diskurs hos föräldrar som använt transnationell, kommersiellt surrogatmödraskap, i svensk media. Jag har, med hjälp av Bacchis policyanalys och den kritiska diskursanalysen fört diskussion om diskursiva kontexter som skapas och upprätthålls med hjälp av sociala strukturer och inom dem identifierat konkreta argument och teman som används för att rättfärdiga användandet av surrogatmödraskap som en etiskt försvarbar familjebildningspraktik. Resultatet i denna undersökning måste förstås som kontextualiserat av mig, forskaren, eftersom sann neutralitet är svår att uppnå på grund av forskarens naturliga placering i särskilda diskursiva samhällskontexter, vilka denne är en del av. Jag har av den anledningen försökt förmedla en transparens som tydligt beskriver

bakgrund och politiska ställningstaganden som omgärdar ämnet. Jag har även låtit transparens genomsyra tillvägagångssätt i analysen för att läsaren så få en så tydlig bild som möjligt av mina resonemang. De resultat jag uppnått och presenterat i tidigare diskussion stämmer till stor del överens med tidigare forskning, i den mån en jämförelse är relevant eller möjlig då få djupgående studier hade samma problembeskrivning som jag. Resultaten kan dock tolkas som generaliserbara med bakgrund av ovan presenterat avsnitt. Vidare har jag bidragit till IMER- fältet med ett brett genus- och postkolonialt perspektiv på ett föga granskat område, med uttalat politiska konnotationer.

Med ovan resonemang som bakgrund, önskar jag se ett tydliggörande av eventuell framtida forsknings politiska grundställning och en modighet när det kommer till analysen av

kontroversiella analysobjekt. Eftersom mitt valda område och syfte saknar djupgående

politiska diskursen kring ämnet är i ständig utveckling, varför det är angeläget att studera. Särskilt i en svensk IMER-kontext, då statens beslut att vidmakthålla beslutet att inte reglera surrogatmödraskap i svensk lagstiftning upprört många och skapat svängningar i debatten.

7. Källförteckning 7.1 Tryckta källor

Ahmed, Sara & De los Reyes, Paulina (2011). Postkolonial feminism 1. Stockholm: Tankekraft

Bacchi, Carol Lee (2009). Analysing policy: what's the problem represented to be?. Frenchs Forest, N.S.W.: Pearson

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 4., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Ekman, Kajsa Ekis (2010). Varat och varan: prostitution, surrogatmödraskap och den delade människan. Stockholm: Leopard

Hobden, Stephen & Jones, Richard Wyn. 2013. Marxist theories of international relations. I

Baylis, John., Smith, Steve & Owens, Patricia. (red.). 2013. The globalization of world politics. 6. uppl. Oxford: Oxford university press. S. 142-154.

Johnstone, Barbara (2008). Discourse analysis. 2. ed. Oxford: Blackwell

Locke, Terry (2004). Critical discourse analysis [Elektronisk resurs]. London: Continuum

Mohanty, Chandra Talpade (2007). Feminism utan gränser avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet. Enskede: TPB

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur

Spivak, Gayatri Chakravorty (2014). Subalternisering och den globala utopin. Hägersten: Tankekraft

Skeggs, Beverley (2000). Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön. Göteborg: Daidalos

7.2 Elektroniska källor:

Arvidsson, Anna, Johnsdotter, Sara & Essén, Birgitta (2015). Views of Swedish

commissioning parents relating to the exploitation discourse in using transnational surrogacy [Elektronisk resurs]. PLoS ONE. 10:5 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253219

God forskningsed. 2017. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://publikationer.vr.se/produkt/god-

forskningssed/?_ga=2.158850108.74706751.1525774538-1270682320.1525246483 . Hämtad 18/5-18.

Kroløkke, Charlotte Halmø & Pant, Saumya (2012). "I only need her uterus": neo-liberal discourses on transnational surrogacy. Nora (Online). 2012(20):4, s. 233-248

Markens, Susan (2007). Surrogate motherhood and the politics of reproduction [Elektronisk resurs]. Berkeley: University of California PressStoll, Jane (2013). Surrogacy arrangements and legal parenthood: Swedish law in a comparative context. Diss. Uppsala: Uppsala

universitet, 2013

Sverige. Utredningen om utökade möjligheter till behandling av ofrivillig barnlöshet (2016). Olika vägar till föräldraskap: slutbetänkande. Stockholm: Wolters Kluwer

http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/02/sou-201611/- hämtad 18/5-18.

Ventura, Rafael , Ramón Rodríguez-Polo, Xosé & Roca-Cuberes, Carles (2018). “Wealthy gay couples buying babies produced in India by poor womb-women”: Audience

interpretations of transnational surrogacy in TV news, Journal of Homosexuality Vem älskar imerforskning? [Elektronisk resurs]: en jubileumsskrift för CEIFO. (2009). Stockholm: Stockholms universitet, Centrum för invandringsforskning (CEIFO)

http://www.ceifo.su.se/content/1/c6/07/05/58/Imerforskning.pdf

RFSL. 2012. Principprogram för RFSL. https://www.rfsl.se/wp- content/uploads/2015/10/Principprogram_RFSL_2012.pdf

Hemsidor, bloggar, tidningsartiklar:

BBC News (2015). Despair over ban in India’s surrogacy hub. 22a november http://www.bbc.com/news/world-asia-india-37182197

BBC News (2016). India unveils plans to ban surrogacy. 25e augusti

Bodin, Anna (2017). Fredrik Eklund: Det var som att jag inte förtjänade barn. Dagens nyheter, 12e januari. https://www.dn.se/nyheter/sverige/fredrik-eklund-det-var-som-att-jag- inte-fortjanade-barn/?forceScript=1&variantType=large

Föreningen för Surrogatmödraskap. 2017. Tammuz Nordic håller seminarium i Malmö den 18e februati 2017. http://www.surrogat.nu/2017/02/02/tammuz-nordic-haller-seminarium-i- malmo-den-18-februari-2017/

Kropp och själ (2018). Surrgatbarn föds utanför den svenska sjukvården [Radioprogram]. Producent: Moa Sultana Magnusson. Sveriges Radio, P1 13 mars

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1036478?programid=1272 Nordic Surrogacy. 2019. FAQ: surrogatmamma och äggdonation.

https://www.nordicsurrogacy.se/faq-surrogatmamma-gravid-aggdonation/ New Life Georgia. 2019. Georgia surrogacy service.

https://www.newlifegeorgia.com/georgia-surrogacy-services/

Nordic Surrogacy, Tammuz Family. 2019. Äggdonation och surrogatmödraskap för ofrivilligt barnlösa och infertila https://www.nordicsurrogacy.se/

Nordic Surrogacy 2018. Ett svenskt barn i veckan föds av en surrogatmamma. https://www.nordicsurrogacy.se/nyheter/ett-svenskt-barn-i-veckan-fods-av-en- surrogatmamma/

Svenska Dagbladet (2018). Kardashian och West har fått barn, 16e januari https://www.svd.se/kardashian-och-west-har-fatt-barn

Rustas, Therese, Holmberg, Niclas & Kullendorff, Anna. (2016). Barnlängtan är inte kriminellt. Dagens Nyheter, 7e juni. https://www.dn.se/debatt/repliker/barnlangtan-ar-inte- kriminellt/

7.3 Empiriskt material:

Malou efter tio (2014). Tema: de nya barnen. [TV-program]. TV4 23 september https://www.youtube.com/watch?v=Gcinz4TrMf8

Malou efter tio (2015). De skaffade barn via en surrogatmamma. [TV-program]. TV4 18 februari https://www.youtube.com/watch?v=fuhHF3lssNo

Malou efter tio (2017). Debatt: rätt eller fel med surrogatmödraskap?. [TV-program]. TV4 21 november https://www.youtube.com/watch?v=m-pA71oqm1s

SVT Debatt (2015). Debatt: Surrogatmammor. [TV-program]. Sveriges Television 12 mars

https://www.youtube.com/watch?v=6zK6fu_Ugqg

Nyhetsmorgon (2016). Surrogatmödraskap – argumenten för och emot. [TV-program]. TV4 24 februari https://www.youtube.com/watch?v=iVWXCZKv_24

TV4a Nyheterna (2017). Surrogatmödraskap – ”Väldigt skev syn på människan”. [TV- program]. TV4 26 april https://www.youtube.com/watch?v=86W7lEd3rQc

Tidningsartiklar:

P4a väst (2018). Michael från smögen fick barn med hjälp av surrogatmamma [Radioprogram, Tillhörande artikel]. Sveriges Radio P4a 7 mars

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=6900959

Påhlsson, Gustav (2017). Skapar debatt om surrogatmödraskap. Göteborgs Fria Tidning, 10 december http://www.fria.nu/artikel/132140

Bratt Lejring, Elina (2017). De skaffade barn via surrogatarrangemang utomlands. Göteborgs-

Posten, 19 november https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/de-skaffade-barn-via-

surrogatarrangemang-utomlands-1.4844904

Lennen Merckx, Josefin (2016). Nybliven pappa kritisk till surrogatförmedlarna. SVT Nyheter, 26 oktober https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nybliven-pappa-kritisk-till- surrogatformedlarna

Mårtensson, Ronja (2016). Erik och Johan skaffade barn med surrogatmamma. Svenska Dagbladet, 23 februari https://www.svd.se/erik-och-johan-skaffade-barn-med-

surrogatmamma

Carlehed, Markus (2016). Eduardo blev pappa via surrogat. SVT nyheter, 23 februari

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/eduardo-blev-pappa-via-surrogat

Nylén, Lisa (2016). Pappan: Nya beslutet om surrogatmödraskap nedvärderar kvinnan. Mama.nu, 24 februari https://mama.nu/artiklar/pappan-om-nya-beslutet-kring-