IMER
Kandidatnivå 15 hp
Den osynliga modern
En kritisk diskursanalys av föräldrars språkbruk kring surrogatmödrar och surrogatmödraskap i media och dess effekter
The invisible mother
A critical discourse analysis on parental discourse regarding surrogate mothers and surrogacy in media and its effects
Abstract
The aim of this thesis is to study discourse in media by parents of children that
were born through transnational commercial surrogacy arrangements, and
intended parents who plan on going through this process in the future. I have
analyzed media where this parental narrative is portrayed, using critical
discourse analysis combined with Carole Bacchis policy analysis WPR-
approach. With the help of these I have identified primary issues that are being
portrayed in the media. I have further analyzed how these issues contribute in
consolidating existing norms surrounding the third world woman and
contribute to the justification of the commodification of the surrogate mother.
This is done within a postcolonial feminist framework. The findings of this
study shows the glaring invisibility of the surrogate in media discourse,
meaning her voice is never heard directly. Instead, interviewers and parents
alike offer a retelling of her narrative.
Nyckelord: Surrogatmödraskap, hegemoni, postkolonial feminism,
kritisk diskursanalys, nyliberalism
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Problemfomulering ... 6
1.2 Syfte och Frågeställningar ... 7
2. Bakgrund och tidigare forskning ... 8
2.1 Meningsbärande diskurs och kommersiella surrogatarrangemang ... 8
2.1.1 Meningsbärande diskurs och legala konsekvenser ... 9
2.2 Surrogatmödraskapets förenlighet med feministiska ståndpunkter ... 10
2.3 Forskningsläget ... 10
2.4 HBTQ – och familjebildningsrättigheter ... 11
2.5 Bidrag till forskningsområdet IMER ... 12
3. Teori ... 13
3.1 Postkolonial feminism ... 13
3.2 Beverly Skeggs och respektabilitet ... 14
3.3 Hegemoni och Medgivandets kultur ... 15
3.4 Teoretiska nyckelbegrepp ... 15
3.4.1 Nyliberalismen och Globaliseringen ... 15
3.4.2 Subjektsposition ... 15
3.4.3 Föräldranarrativ ... 16
4. Metod ... 17
4.1 Val av metod ... 17
4.2 Urval och material ... 17
4.3 Kritisk diskursanalys - CDA ... 18
4.4 Norman Fairclough och den kritiska diskursanalysen ... 18
4.4.1 What’s the problem represented to be? – Carol Bacchis policyanalytiska ansats ... 19
4.5 Tillvägagångssätt ... 20
4.6 Studiens validitet och reliabilitet ... 21
4.7 Etiska reflektioner ... 22
5. Analys ... 23
5.1 Föräldranarrativet och den ofrivilliga barnlösheten ... 23
5.1.1 Det Altruistiska motivet – en nobel handling med ekonomiska incitament ... 24
5.1.2 Kroppslig Autonomi – den moderna kvinnans prerogativ ... 29
5.1.2.1 Skeggs och den altruistiska autonoma glädjen ... 30
5.1.2.2 Mohanty, marknadslogiken och det individuella konsumentansvaret ... 32
5.2 Surrogatmammans osynlighet ... 34
6.1 Resultat ... 39 6.2 Avslutning ... 42 7. Källförteckning ... 44 7.1 Tryckta källor ... 44 7.2 Elektroniska källor: ... 45 7.3 Empiriskt material: ... 46
1. Inledning
Statens Offentliga Utredning ”Olika vägar till föräldraskap” (2016), definierar en surrogatmoder som ”En kvinna som upplåter sin kropp och blir gravid med den uttalade avsikten att efter barnets födelse lämna över barnet till ett par eller en person som inte själv kan eller vill bära fram ett barn.”(s.29-30). Eftersom surrogatarrangemang inte är tillåtet inom den svenska sjukvården, nyttjar många ofrivilligt barnlösa svenskar tjänsten i länder där det är tillåtet eller oreglerat i lag, exempelvis Ukraina, Ryssland och USA (Ibid) (Stoll 2013). Tidigare var även Thailand och speciellt Indien, som gjort sig känt som Asiens hub för kommersiellt surrogatmödraskap, en bransch som omsätter miljarder, varit populära destinationer för tilltänkta föräldrar som söker skaffa barn med hjälp av surrogat. Båda länderna har dock relativt nyligen infört skarpa restriktioner som förbjuder utländska par från att ingå kommersiella surrogatarrangemang (Head 2015) (BBC 2016).
Surrogatmödraskapet som familjebildningspraktik är långt ifrån kontroversfritt, och har av journalisten Kajsa ”Ekis” Ekman jämförts med prostitution och human trafficking (2010). Medan Ekis varit tongivande i en debatt som starkt tar avstånd från surrogatmödraskapet som en etiskt hållbar familjebildningspraktik, har RFSL, Riksförbundet för homosexuellas,
bisexuellas och transpersoners rättigheter, istället valt att tala för ett lagliggörande av altruistiskt surrogatmödraskap inom den svenska sjukvården. Detta med främjandet av HBTQI+ personers familjebildningsrättigheter som huvudsakligt argument (RFSL 2015).
Bland dem som talar för ett lagliggörande av altruistiskt surrogatmödraskap finns även den svenska ideella lobbyorganisationen Föreningen För Surrogatmödrskap (FFS), och på deras hemsidas startsida kan man läsa ”Vi arbetar för att altruistiskt surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige samt stöd till de familjer som redan bildats och de som nyligen påbörjat sin resa” (2019). Tammuz Nordic, Sveriges första surrogatförmedlingsagentur, framför på sin hemsida att de bidragit till att över 700 barn kommit till världen sen verksamhetsstarten 2008, bland annat genom transnationellt surrogatmödraskap (2019). Även Tammuz Nordic är aktiva i debatten om en legalisering av surrogatmödraskap i Sverige, och det är inte ovanligt att FFS marknadsför Tammuz evenemang, exempelvis seminarium kring surrogatmödraskap och liknande, på sin hemsida (2017). Både representanter för Tammuz och FFS framträder med jämna mellanrum i olika mediala sammanhang, ofta för att bemöta kritiska röster i
surrogatdebatten (Hjalmarson Neideman 2018) (Rustas, Holmberg & Kullendorff 2016). Surrogatmödraskap verkar även vara en trend i kändiskretsar, där Kanye West, Kim
Kardashian West, stjärnmäklaren Fredrik Eklund och maken Derek Kaplan m.fl, bara är några av de som sökt sig till kommersiellt surrogatmödraskap för att bilda familj (Bodin 2017) (Svenska Dagbladet 2018). De lyckliga föräldrarnas resor till beslutet att använda sig av surrogat diskuteras friskt, och normaliseringen av praktiken sker i takt med att nya stolta föräldrar mitt i bebisbubblan framträder i media för att dela med sig av lyckan.
1.1 Problemfomulering
Denna undersökning ämnar ta reda på vad som händer med den offentliga diskursen när normativt lyckade, framgångsrika familjer visar upp surrogatarrangemang som en möjlighet att uppfylla sina familjedrömmar. En hypotes är att det blir svårt att se eventuella problem bortom den uppvisade lycka det innebär att få ta hand om ett nytt liv. Detta särskilt när ett narrativ om lyckligt föräldraskap presenteras för offentligheten. Ofrivillig barnlöshet kan innebära stort lidande för den/de drabbade. Det individuella lidandet får dock inte stå i vägen för en analys av hur ofrivillig barnlöshet kan viktas mot potentiella risker med transnationella kommersiella surrogatarrangemang.
De narrativ som presenteras i denna uppsats material kan framstå som normativt lyckade och samtliga föräldrar kan identifieras som medel- eller överklass. Vi träffar exempelvis på två författare och en programledare för en reality-show på en stor TV kanal. Samtliga har haft möjlighet att betala de relativt stora summor som krävs för att genomgå ett
surrogatarrangemang. Även om narrativen som presenteras i denna studie inte kan fastställas vara överrepresenterade i surrogatdebatten, bör vi uppmärksamma den normbildande roll de kan ha, i skapandet av en diskurs som kan bidra till en homogen bild av surrogatarrangemang som oproblematiska och gynnsamma för samtliga inblandade.
Carol Bacchis policyanalytiska ansats kommer i denna uppsats bidra till att belysa dessa diskurser. Detta genomförs med hjälp av identifiering och analys av huvudsakliga
problemrepresentationer (Boréus & Bergström 2018, s.271-274). Den dominans och den vikt som dessa problem tilldelas i materialet analyseras med hjälp av den kritiska diskursanalysen med ett feministiskt postkolonialt teoretiskt ramverk. Dessa bidrar till att blottlägga de
1.2 Syfte och Frågeställningar
Syftet med denna undersökning är att med hjälp av ett postkolonialt feministiskt ramverk belysa vilken diskurs som används av svenska föräldrar (som planerar att genomgå, eller redan genomgått, kommersiella surrogatarrangemang i utlandet) i media kring
surrogatmödraskap. Intresset ligger i att studera hur diskurs används för att normalisera surrogatarrangemang och vilka diskursiva konsekvenser detta kan få för både tilltänkta föräldrar och surrogatmödrar. Som ett viktigt bidrag till IMER-fältet kommer därför synliggörandet av andrafieringen och subjektifieringen av surrogatmodern i
normaliseringsprocessen spela en avgörande roll i analysen.
Frågeställningar:
- Hur framställs surrogaten respektive föräldrarna i svensk media?
- Vilka diskursiva effekter kan framställningen få för surrogaten respektive föräldrarna?
2. Bakgrund och tidigare forskning
I detta sammanhang är det viktigt att understryka det faktum att det finns mycket lite
omfattande forskning som helt överensstämmer med denna undersöknings valda syfte. Därför kommer en generell presentation av forskning som omgärdar kommersiellt
surrogatmödraskap att presenteras nedan. Inledande redogörs för forskning som fokuserar på att undersöka kommersiellt (i det första fallet transnationellt kommersiellt)
surrogatmödraskap med hjälp av diskursanalytiska metoder, varav en studie använder ett postkolonialt teoretiskt ramverk. Två av studierna behandlar en offentlig, normerande meningsbärande diskurs i lagföringskontext kring surrogatmödraskap. Även forskning som berör surrogatmödraskapets förenlighet med feministiska ansatser presenteras nedan. Med tanke på ämnets kontroversiella politiska natur har jag valt att presentera studier med varierande ställningstaganden i fråga om surrogatmödraskapets etiska försvarbarhet som familjebildningspraktik. Avslutningsvis kommer detta avsnitt innehålla en redogörelse för studiens positionering inom forskningsfältet IMER.
2.1 Meningsbärande diskurs och kommersiella surrogatarrangemang
I Jennifer Aimee Sandovals avhandling Labor pains: An exploration of the complex roles of identity, the body, and policy in surrogacy discourses in India (2010) undersöks främst kommersiellt surrogatmödraskap i Indien, där hon intervjuar både representanter för kvinno- organisationer, läkare på klinikerna där surrogatmödrarna behandlas, representanter för surrogatförmedlingsagenturer och surrogatmödrarna själva. Sandoval utforskar i stora drag den postkoloniala kvinnliga kroppen och dess subjektspositioner, samt hur omkringliggande strukturer och beroendeförhållanden förstärker dessa. Med hjälp av kritisk diskursanalys och kommunikationsteori undersöker hon den kvinnliga reproduktiva kroppens förhållande till samtliga diskursiva positioner inom den Indiska kommersiella surrogatbranschen, med
särskilt fokus på identitet och policy. Med dessa verktyg belyser Sandoval vilka konsekvenser och effekter surrogatprocessen får på dess deltagare. Särskild vikt läggs vid surrogatmoderns kropp och hur den framställs och upplevs i policydokument och av samtliga deltagare i surrogatprocessen, även surrogatmodern själv.
2.1.1 Meningsbärande diskurs och legala konsekvenser
Susan Markens, lektor i Sociologi vid City University of New Yorks bok Surrogate Motherhood and The Politics of Reproduction (2007) undersöker hur dominerande
normerande diskurs kring surrogatmödraskap i USA fått forma policy och lagföring, och i förlängningen även dominerande attityder i relation till surrogatmödraskap som kommersiell bransch. Särskilt intressant och relevant för denna studie är Markens analys av medias rapportering kring prekära (och i många fall prejudicerande) rättsliga fall inom kommersiellt surrogatmödraskap, och hur dessa rapporterats i media. Markens understryker att medias rapportering i många fall speglat rättsliga utfall i rättsmål där surrogatmodern velat dra sig ur avtalet med de tilltänkta föräldrarna och behålla barnet hon burit och fött fram. I en jämförelse av två uppmärksammade fall där just detta hände, jämför hon hur rollen som förälder
framställs i media beroende på om barnet har genetisk tillhörighet med de tilltänkta föräldrarna eller ej, samt vilken roll ras som social konstruktion i en specifikt amerikansk kontext spelar i relationen mellan tilltänkta föräldrar och surrogat. Hon beskriver även hur diskursen om de tilltänkta föräldrarnas utsatthet i laglig mening och sorg över att få kämpa för att få vårdnaden över det som de ser som ”sitt” barn, tillslut favoriseras som diskurs över surrogatmoderns anspråk på föräldraskap (Ibid, s.123-124). Markens fastställer att denna typ av jämförande nyhetsrapportering, under tiden för undersökningen, bryter mark för att surrogatmödraskap som bransch legitimeras (Ibid, s.121-124, Kap 4).
Jane Stoll undersöker i sin avhandling Surrogacy Arrangements and Legal Parenthood (2013) främst den juridiska diskurs som omgärdar surrogatmödraskap, samt hur rättsligt föräldraskap fastställs i en svensk kontext. Särskilt intressant är hennes undersökning och bemötande av de bakomliggande argument som föranlett beslutet att inte tillåta surrogatmödraskap i Sverige.
Trots att Stolls avhandling är från 2013 är den fortfarande relevant eftersom beslut nyligen togs av regeringen att även i fortsättningen förbjuda surrogatmödraskap i svensk sjukvård, detta efter den statliga utredning som färdigställdes 2016 (SOU 2016:11). Stolls avhandling ramar in och bemöter den diskurs som förhåller sig kritisk till surrogatmödraskap.
Avhandlingen förhåller sig alltså kritisk till den bakomliggande utredning som föregått beslutet om olagliggörandet av surrogatmödraskap i svensk sjukvård. Stoll ställer sig försiktigt positiv till surrogatmödraskap som familjebildningspraktik. Hon antyder att de argument som föranlett beslutet att förbjuda praktiken i Sverige beskrivs som sprungna ur en
konservativ syn på familjelivet, jobb, könsroller och den personliga autonomin (Ibid 2013, s.54, Kap 2). Hon citerar även Kutte Jönssons avhandling, som presenteras i nästa stycke, för att understödja sin kritik av statens argument mot surrogatmödraskap (Ibid).
2.2 Surrogatmödraskapets förenlighet med feministiska ståndpunkter
I avhandlingen Det förbjudna mödraskapet, en moralfilosofisk undersökning av
surrogatmödraskap (2003), söker författaren Kutte Jönsson slå hål på de röster som ställer sig kritiska till surrogatmödrskap som praktik. Jönsson hävdar att surrogatmödraskap, både kommersiellt och altruistiskt, är förenligt med feministiska ställningstaganden och bemöter argument mot surrogatmödraskap med hjälp av ett moralfilosofiskt teoretiskt ramverk.
Exempelvis diskuterar Jönsson surrogatmarknadens vara eller icke vara och utreder om surrogatmödraskap som kommersiell praktik är moraliskt försvarbart. Han kritiserar
inskränkningen av autonomi som han hävdar att ett förbud mot praktiken innebär och jämför surrogatmödraskap med andra kvinnodominerade yrken, där den offentliga och privata sfärens gränser hela tiden rubbas och överskrids (Ibid, s.163-164). En slutsats han drar är att surrogatmödraskap är normbrytande och därför svårt att tillåta i den sociala kontext vi befinner oss i, eftersom den utmanar normer om hur ett ”riktigt” arbete ter sig och hur normativ familjereproduktion och familjekonstellation bör ageras. Jönssons bild av surrogatmödraskapet är att det är ett progressivt sätt att göra feminism och att den
normbrytande effekten därför motarbetas på felaktiga grunder. (Ibid, kap 7) Kutte Jönssons undersökning bidrar till en alternativ ingångsvinkel i ämnet som är nödvändig för att främja en flerdimensionell diskussion.
2.3 Forskningsläget
Det finns endast begränsad forskning att tillgå som sammanfaller med denna studies problembeskrivning och syfte, jag har därför valt att i det följande presentera ett urval av vetenskapliga artiklar som rör sig i samma forskningsområde. Vetenskapliga artiklar kan inte fullt ut i detta sammanhang bidra med en djupgående kunskap inom detta forskningsområde. De bidrar snarare till att ge en överblick av vetenskapliga intresseområden som präglar de senaste årens forskning på ämnet ”surrogatmödraskap”. Eftersom ämnet i sig omgärdas av
Det finns några viktiga artiklar som är till hjälp för att undersöka hur diskursen och debatten idag ser ut kring den potentiella exploateringen av surrogatmödrar. Svenska tilltänkta föräldrars förhållande till diskurs kring exploatering gällande transnationellt
surrogatmödraskap som familjebildningspraktik avhandlas i Views of Swedish Commissioning Parents Relating to the Exploitation Discourse in Using Transnational Surrogacy (Arvidsson, Johnsdotter & Essén, 2015), och i”I only need her uterus”: Neo-Liberal Discourses on
Transnational Surrogacy (Halmø Kroløkke & Pant, 2012). I båda artiklarna belyser författarna hur diskurs används av personer med erfarenhet av transnationellt
surrogatmödraskap och presenterar olika diskursiva ramar med vilka man talar om transnationellt surrogatmödraskap. Båda artiklarna stämmer bättre överens med denna undersöknings problembeskrivning och syfte än de mer omfattande studierna som presenterats i ovan avsnitt.
2.4 HBTQ – och familjebildningsrättigheter
Utöver ovan presenterad forskning på området surrogatmödraskap är en substantiell del av det vetenskapliga material som erbjuds på ämnet de senaste åren kopplat till HBTQ-personers familjebildningsrättigheter. Exempelvis artikeln ”Wealthy gay couples buying babies produced in India by poor womb-women”: Audience interpretations of transnational
surrogacy in TV news (Ventura, Rodríguez-Polo & Roca-Cuberes), publicerad 2018 i Journal of Homosexuality, presenterar tidigt i studien forskning som pekar på att samtliga parter i surrogatarrangemang gynnas och att erfarenheten generellt sett upplevts som positiv av samtliga inblandade (s.3-4). Detta bidrar till känslan att författarna ställer sig positiva till surrogatmödraskap som praktik, även om de också belyser forskning och problematiserande argument som framförts i många studier utförda inom ett feministiskt ramverk och visar motsatsen, dock får denna forskning inte en lika central presentation och plats i
undersökningen (Ibid). Denna positiva syn på surrogatmödraskap som familjebildningspraktik i forskning som rör HBTQ-rättigheter och familjebildningspraktiker överensstämmer med RFSLs syn på surrogatmödraskap som en möjlig familjebildningspraktik som även främjar HBTQ-rättigheter. I undersökningar med liknande ämnesbeskrivning som ovan presenterad artikel presenteras ofta olagliggörandet av både kommersiellt och altruistiskt
2.5 Bidrag till forskningsområdet IMER
Den brist som uppdagades i sökandet efter tidigare forskning på området
”surrogatmödraskap”, var främst en avsaknad av nyare postkoloniala feministiska kritiska undersökningar som inte hade länder som Indien eller Thailand som primärt fokusområde. Detta gäller särskilt i forskning som kan tolkas som tillhörande eller angränsande till IMER fältet. Ytterligare brister i forskningsfältet framkom vid eftersökning av analyser och problematisering av diskurser som brukas i media kring kommersiellt surrogatmödraskap. Diskursen om surrogatmödraskap framstår som ensidigt normaliserande och utan
problematisering av den roll som surrogatmodern tilldelas.
Diana Mulinari nämner i sitt bidrag till ”Vem älskar imerforskning? En jubileumsskrift för CEIFO (2009), att postkolonial och feministisk teori ges begränsat utrymme inom IMER forskningen, samtidigt som dessa driver områdets utveckling framåt (s.33-34). Detta uttalande bidrar till min uppfattning att denna uppsats bidrag till IMER fältet fyller ut ett område där strålkastarljuset behöver riktas, inte mot ”den andre”, utan mot diskurser som möjliggör och befäster rådande hegemoniska västerländska hierarkier. Få exempel finns där svenska föräldrar till barn som tillkommit genom kommersiella surrogatarrangemang undersöks i fråga om sin roll i reproducerande diskursiva praktiker i media, speciellt med kritisk diskursanalys som metod. Mulinari avslutar sin text med en påminnelse om utmaningen att ”… teoretisera politik och politisera teori med syftet att skapa kunskap som tar ställning för social rättvisa utan att förenkla, simplifiera och generalisera kunskapsproduktion” (Ibid s.36). Det är min uppfattning att denna uppsats ämnar göra just det, genom att bidra med tydlig bild av hur diskurs konstrueras för att vidmakthålla hegemonier som gynnar de redan
priviligierade. Positioneringen av denna uppsats är naturligt politisk och att undanhålla detta vore att underminera läsarens förmåga att själv tyda de tolkningar som presenteras i samband med analysen av det empiriska materialet. Tydlighet när det gäller det valda ämnets politiska natur anser jag vara ytterst viktigt för att bidra till uppsatsens trovärdighet och transparens.
3. Teori
I detta stycke kommer jag att presentera uppsatsens teoretiska ramverk, samt teoretiska nyckelbegrepp. Det postkoloniala feministiska perspektivet presenteras inledningsvis, tillsammans med olika teoretiker vars teorier finns representerade i analysdelen.
Avslutningsvis presenteras teoretiska nyckelbegrepp som bidrar till en tydligare förståelse av analysdelen.
3.1 Postkolonial feminism
För att synliggöra betydelsen av genus och etnicitet i denna undersökning krävs ett feministiskt postkolonialt ramverk som bidrar till att belysa dessas betydelse i rådande maktstrukturer. Den postkoloniala feminismen syfte är att belysa koloniala arv i dagens samhälle som fortfarande påverkar samtidens individuella och globala maktrelationer. Dessa koloniala maktrelationer är en bidragande faktor till kategoriseringen ”vi” och ”dem”, som grundar sig på ett exkluderande av ”den andre”. ”Den andre” exkluderas baserat på
egenskaper som uppfattas skilja sig från en västerländsk vithetsnorm som produceras och reproduceras med hjälp av rådande sociala strukturerner (De los Reyes 2011, s.17-18).
Kända feministiska teoretiker som Gayatry Chakravorty Spivak, och Chandra Talpade Mohanty får med sina olika teorier om den problematiska västerländska bilden av tredje världen utgöra ett ramverk i denna undersöknings teoretiska ansats. I ”Med västerländska ögon” i ”Feminism utan gränser, avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet” (2007) beskriver Mohanty den våldsamma homogenisering av tredje världen och dess kvinnor som väst
iscensätter i beskrivningar av den postkoloniala världen i feministisk forskning. Med hjälp av Mohantys teoretisering är det möjligt att problematisera hur normaliserandet av
exploateringen av surrogaten i tredjevärlden och väst bär på föreställningar om dennes
underställdhet och homogenitet. Mohanty skriver: ”Det är denna diskursiva homogeniserings- och systematiseringsprocess av kvinnoförtrycket i tredje världen som makt utövas i stora delar av de senaste årens västerländska feministdiskurs” (Ibid, s36). Mohantys teorier kommer i detta sammanhang bidra till att synliggöra diskurser i media gällande etnicitet, klass och kulturell bakgrund.
Gayatry Chakravorty Spivaks klassiska text ”Kan den subalterna tala?”, först publicerad 1986, bidrar med just den frågeställningen (Spivak 2014). Den subalterna beskrivs av Spivak som någon som står utanför rådande diskursiva normer som omgärdar samhällets
kunskapsparadigm och därför inte tillåts förmedla kunskap. Istället får denne kontinuerligt sitt narrativ återberättat. Hon beskriver vidare denne som ett subjekt som, i en postkolonial
feministisk kontext kontinuerligt berövas sitt aktörskap, genom det ”epistemiska våldet”. Detta syftar till ett slags kunskapsvåld som hela tiden formar och omformar den subalternas narrativ, som denne själv inte har möjlighet att styra över. Inom den västerländska
akademiska feministdiskursen skapas den subalterna kvinnan i motsatsförhållande till den västerländska kvinnan och blir allt hon inte är, hon konstrueras som den `andre`. (Spivak 2014, Spivak 2014, s.224-225). De los Reyes förklarar vidare; ”Spivaks definition framhåller den diskursiva ordningens betydelse för förståelsen av förtryck.” (De los Reyes 2011, s.14). Spivaks subalternitetsbegrepp bidrar i denna uppsats till att belysa diskursiva ramverk som resulterar i en subalternisering och andrefiering.
3.2 Beverly Skeggs och respektabilitet
Som komplement bidrar även sociologen Beverly Skeggs teorier om respektabilitet till en diskussion kring fastställandet och befästandet av klasstillhörighet i relation till
respektabilitet. Skeggs resonemang i ”Att bli respektabel” (2000), rör fostrande relationer mellan över-, medelklasskvinnor och arbetarklasskvinnor. Trots att Skeggs fokus ligger på brittiska arbetarklasskvinnor bidrar hennes teorier i detta sammanhang till en diskursiv kontextualisering kring de respektabilitetsprocesser som omgärdar både föräldrar och
surrogatmödrarna. Skeggs beskriver respektabilitet som en eftersträvansvärd position som är nödvändig för att fullt ut kunna nyttja samhällets tillgångar, samtidigt som hon belyser att långt ifrån alla kroppar upplevs som respektabla; ”Kroppar är de fysiska platser där klass-, köns-, ras-, sexualitets och åldersrelationer möts, förkroppsligas och utövas. En respektabel kropp är Vit, avsexualiserad, hetero-feminin och oftast medelklass.” (2000, s.133). Skeggs beskriver även hur respektabilitetsprocessen präglas av identifikation och disidentifikation med olika egenskaper. Disidentifikation innebär avståndstagandet från det man inte önskar associeras med, exempelvis en viss klädstil eller en viss karaktär (Ibid, s.119). Denna utgångspunkt bidrar till att belysa eventuella respektabilitetsprocesser som sker i diskursen i uppsatsens material och hur dessa eventuellt reproducerar existerande normer när kroppar görs respektabla.
3.3 Hegemoni och Medgivandets kultur
Hur beroenderelationer görs möjliga kan undersökas med hjälp av statsvetaren Antonio Gramscis hegemonibegrepp. Gramsci menade att en härskande kulturelit skapar hegemoniska samhällsystem och normer som lägre klasser tvingas ge medgivande till och handla därefter, för att inte upplevas som avvikande. Hegemonibegreppet, som Gramsci använder det, syftar just på en medgivandekultur, i vilken rådande hierarkier accepteras trots en ojämn
maktfördelning. Hegemonibegreppet i detta sammanhang är användbart främst för att belysa hur beroenderelationer i det globaliserade samhället befästs och återskapas i en dominerande diskurs (Hobden, Jones 2013 s. 147) (Boréus & Bergström 2018 s.262, 265).
3.4 Teoretiska nyckelbegrepp
I detta stycke klargörs och definieras användandet av ett antal begrepp som framförallt syftar till att bidra till att blotta olika typer av maktrelationer och i förlängningen hur dessa
produceras och vidmakthålls. Detta som en komplettering till stycket där genomgång av uppsatsens teoretiska ramverk sker.
3.4.1 Nyliberalismen och Globaliseringen
”Nyliberal” syftar i detta sammanhang på den världsordning som präglas av globalisering och marknadsrationalitetens framfart. Detta innebär att utbud och efterfrågan alltmer påverkar omfattande aspekter av våra liv, där även reproduktiva praktiker som surrogatmödraskap görs till en vara på en marknad. Begreppet syftar även i denna kontext på den politik som främjar denna varufiering och präglas av en ökad individualism och en fri, världsomspännande
marknadsekonomi. Aktörskap och bestämmanderätt i en nyliberalistisk kontext främjas därför av ekonomiskt kapital, vilket som ett resultat av en ekonomisk expansion (re)producerar ekonomiska makt- och beroenderelationer. ”Globalisering” i denna uppsats refererar främst till den sammanlänkning som blir effekten av en global marknadsekonomi och det fria flödet av kapital och kommunikation som resulterar i orsakssamband; transnationella kommersiella surrogatarrangemang representerar just en sådan reaktion. (Mohanty 2007, De los Reyes 2011)
3.4.2 Subjektsposition
Begreppet ”subjektsposition” används i denna uppsats främst för att åskådliggöra de
villkorade kategoriseringar som subjektet erbjuds i den diskurs som förs kring denne. Detta begrepp fungerar som ett analysverktyg eftersom det understryker och belyser teorin att
individer/subjekt inte existerar i diskursiva vacuum, utan att dessa är produkter av språkliga ramverk, vilka i sin tur dikterar subjektets världsuppfattning såväl som handlingsutrymme (Boréus & Bergström 2018, s.264). Begreppet ”subjektivering” förekommer även i denna uppsats och syftar på de diskursiva processer som skapar och formar subjektspositioner. Dessa processer kan exempelvis innefatta hur media talar om en särskild grupp människor, exempelvis män eller kvinnor, vilket i sin tur kan påverka hur samhället i stort uppfattar dessa och i förlängningen påverkar detta hur dessa identifierar sig själva i och med sin omgivning. Subjektspositioner som erbjuds i dessa sammanhang kan exempelvis vara feminin, huslig, lättsinnig, aggressiv, kraftfull, affärsmässig m.fl. (Ibid)(De los Reyes 2011, s.24-25).
3.4.3 Föräldranarrativ
När jag i denna undersökning talar om ”föräldranarrativ” syftar jag på det narrativ som återberättas i media av föräldrar till barn som tillkommit genom transnationella kommersiella surrogatarrangemang, eller individer som planerar att bli föräldrar på detta sätt.
4. Metod
I detta kapitel presenteras mitt val av metod, relevansen av detta val och hur jag arbetat med dessa i analysen. Urval och material kommer även att presenteras, samt en redogörelse för hur jag avgränsat mig. Jag diskuterar även studiens reliabilitet och validitet samt min roll som forskare.
4.1 Val av metod
Jag har valt att använda mig av den kritiska diskursanalysen som primär metod. Jag har även valt att komplettera denna med Carol Bacchis policyanalytiska ansats. Jag redogör för dessa nedan.
4.2 Urval och material
Det empiriska materialet i denna undersökning består av svenska tidningsartiklar och
videoklipp ur nyhetsmedia som behandlar surrogatmödraskap som ämne. Ett tydligt fokus på föräldranarrativet finns representerat i materialet. Alltså sker en intervju med, eller dialog förs av en eller flera föräldrar som har erfarenhet av transnationellt kommersiellt
surrogatmödraskap, där surrogatarrangemanget alltså sker i utlandet. Materialet är i sin helhet hämtat på nätet och finns tillgängligt som nätupplagor i mediearkivet och på nätet.
Både videoklipp och artiklar är avgränsade till svenska tilltänkta föräldrar som genomgått eller planerar att genomgå transnationella kommersiella surrogatarrangemang, publicerade i svenska medier på svenska. Surrogatmödrarnas etniciteter varierar, en surrogats etnicitet förblev okänd, tre kommer från Indien, en från Ryssland, en från Ukraina, en från Thailand och två av arrangemangen skedde i USA med amerikanska surrogatmödrar. Eftersom föräldranarrativet inte avhandlas i särskild stor utsträckning i svensk media resulterade det empiriska utfallet i denna studie i 7 videoklipp och 7 artiklar. Utbudet som erbjuds under de kriterier jag valt att avgränsa med är relativt litet varför jag valt att både analysera artiklar och videoklipp, under ett brett tidsspann.
Videoklippen jag valt att analysera har sänts i svensk television och utgår från en svensk kontext, majoriteten är producerat av och sänt hos TV4, dock förekommer klipp från SVTs debattprogram SVT debatt. Samtliga klipp är tillgängliga på Youtube, laddades upp mellan 2014-09-23 och 2017-11-21 och sändes på tv i kanalerna SVT och TV4 samma dag som de laddades upp på Youtube. De artiklar jag valt att analysera har ursprung i dags- samt
kvällstidningar och är i både debatt- och intervjuformat. Den äldsta artikeln publicerades 2016-02-23 och den senaste 2018-07-03.
Jag eftersökte även lättillgängligt material på grund av att det sannolikt bidrar till och representerar rådande diskurser kring ämnet, därför har jag valt bort artiklar och videoklipp där åtkomligheten begränsats av spärrar som kräver en aktiv prenumeration mot betalning. Med denna metod upplever jag att en mer korrekt återspegling av rådande diskurser kring ämnet kan illustreras, särskilt eftersom det även dröjer sig kvar, tillgängligt som offentligt material på internet även efter första publicering eller sändningstillfälle.
4.3 Kritisk diskursanalys - CDA
Det ”kritiska” i kritisk diskursanalys ska, som beskrivs i Terry Lockes Critical Discourse Analysis (2004) stå för en distans till materialet som undersöks och till forskaren själv och därmed utgå ifrån att materialet alltid befinner sig i och analyseras utifrån en befintlig social kontext och återkommande diskursiva praktiker (s.26). Barbara Johnstone beskriver att den kritiska diskursanalysen ofta används som ett verktyg för att avtäcka sociala maktstrukturer som upprätthålls med hjälp av olika diskursiva system som brukas av den rådande makteliten i form av ideologiska diskursiva ramverk (2008, s.53-63), (i detta fall nyliberalistisk diskurs). Generellt sker en acceptans av det hegemoniska maktutövandet i samhället så subtilt att den inte ifrågasätts, ens av dem som missgynnas av rådande maktstrukturer (Ibid s.54).
4.4 Norman Fairclough och den kritiska diskursanalysen
I denna undersökning används specifikt Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, för vilken jag redogör i detta avsnitt. Som en av den kritiska diskursanalysens grundare, såg Fairclough diskurs som ett verktyg som kan användas för att utöva inflytande på sin omgivning. Han menade även att diskursen måste förstås som en produkt av sin samtida kontext, varför den är känslig för historiska, politiska och sociala skiftningar. Alltså fungerar språk som en kraft som kan påverka sin sociala kontext samtidigt som diskursen i sig blottlägger sociala strukturer och maktförhållanden. Fairclough refererade till detta diskursiva förhållande som både konstituerande och konstituerade, vilket skiljer hans angreppsätt från den
poststrukturalistiska diskursanalysens föreställning om språk som endast konstituerande (Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.66-71).
och betydelsesystem (Ibid s.73). Primärt nämns två diskursiva kategorier som verktyg för hur diskurs kan eller bör analyseras. Den kommunikativa händelsen, vilket i denna undersökning syftar på dem tidningsartiklar och videoklipp som analyseras, sam diskursordningen som beskrivs som den diskursiva praktik som brukas inom ett särskilt socialt paradigm (Ibid). Detta innebär att diskursiva praktiker bör identifieras och analyseras för att urskilja olika processer som riskerar att befästa och reproducera maktstrukturer. I denna undersökning kan diskursordningen tolkas brett som den nyliberala politiska diskursen, med underliggande diskursiva genrer (Ibid s.73-75).
4.4.1 What’s the problem represented to be? – Carol Bacchis policyanalytiska ansats Som komplement till den kritiska diskursanalysen är även Carole Bacchis policyanalytiska ansats ett viktigt analysverktyg i denna undersökning. Bacchi syftade ursprungligen främst till att belysa normerande diskurser i politiska dokument med hjälp av frågeställningen ”Whats the probem represented to be?” (WPR)(2009). Med hjälp av denna poststrukturalistiska ansats ämnar hon bidra till blottläggandet av diskursiva praktiker som befäster rådande sociala hegemonier, genom att undersöka hur och vilka problem som framställs i exempelvis lagtexter, politiska tal och andra officiella politiska åtgärdsdokument.
Utöver den ovan nämnda analysfrågan använder sig Bacchi av ytterligare fem frågor i WPR- ansatsen. I korthet ställs följande frågor för bearbetning av empiriskt material; Vilken
förutfattad kunskap grundar sig problemrepresentationen i?, Hur har den nuvarande
problemrepresentationen skapats utifrån en historisk kontext, varför är den självklar i dag?, Vad avhandlas inte i problemrepresentationen, vilka perspektiv blir osynliga?, Vilka subjektspositioner erbjuds och vilka reella konsekvenser kan den aktuella
problemrepresentationen resultera i? Hur och i vilken samhällelig kontext har problemet konstruerats? (Boréus & Bergström 2012, s.271-272). Dessa sex analysfrågor bidrar till att blottlägga frekventa diskursiva mönster som riskerar att statuera och befästa maktrelationer.
Bacchis analysmetod, trots sitt ursprungliga fokus på poststrukturalistisk policyanalys, har visat sig användbar i analysen av medialt material (Ibid, s.271). Analysfrågorna bidrar till att belysa inte bara den primära problembeskrivningen, utan även vilka kringliggande strukturer som tillåter diskursiv dominans. Ett blottläggande av den primära problemformuleringen i materialet möjliggör även synliggörandet av olika subjektspositioner som erbjuds i
Bacchis WPR-ansats bygger på tre fundamentala granskningsområden som med hjälp av ovan nämnda analysfrågor bör utredas. Bacchi beskriver hur begreppet problemrepresentation syftar till hur problem konstrueras och hur dessa problem ligger till grund för hur makt utövas med hjälp av riktade handlingsåtgärder. Problemrepresentationerna konstrueras efter en hegemonisk diskursiv norm, vilken styr vår perception av omvärlden. Vad som uppfattas som problem eller problematiskt utformas därför i detta ramverk och producerar eller reproducerar rådande samhällsnormer, vilket i sin tur befäster och konstruerar hegemoniska diskursiva ramverk (Bacchi 2009, 25-32). Bacchi menar därför att problem bör granskas utifrån
premissen att de kontinuerligt konstrueras och reproduceras i en kontext som sätter ramar för vad som är diskursivt accepterat. Därför bör främst problemrepresentationen, alltså hur problemet kom att formuleras i sociala, diskursiva kontexter granskas och inte nödvändigtvis problemet i sig (Ibid, s.32-39). Bacchi förespråkar även studerandet av de samhälleliga effekterna som problemformuleringen får. Hon pekar på tre effekter som bör studeras: diskursiva, subjektseffekter och levda effekter (Bacchi 2009, s.15). De diskursiva effekterna identifieras genom att urskilja de diskursiva ramar inom vilka vi existerar, alltså en
identifiering av vilka språkliga normer som anses acceptabla. Subjektseffekter syftar till att undersöka vilken roll människor som subjekt har i en problemframställning. Sist uppmanar Bacchi även till granskning av de faktiska konsekvenser som drabbar den enskilda individen. Dessa kan vara materiella men även yttra sig i ett begränsat utbud av subjektspositioner att identifiera sig med. Huvudpoängen Bacchi pekar ut är att diskurser åstadkommer
konsekvenser som får effekter i samhället (Ibid, 39-43).
4.5 Tillvägagångssätt
I detta stycke redogör jag för hur jag, med hjälp av kritisk diskursanalys och Bacchis WPR-ansats, arbetat för att urskilja problemrepresentationer och teman i diskursen som finns representerad i uppsatsens empiriska material.
Med hjälp av WPR-ansatsen identifierade jag i ett tidigt stadie, efter kodning och kontinuerlig genomgång av materialet, den primära problemrepresentationen. Den primära
kommersiellt surrogatmödraskap. Dessa teman, består i två typer av argument, som framställs som ideologiska problem men med det egentliga och icke explicita syftet att argumentera för surrogatmödraskap som en etiskt försvarbar familjebildningspraktik. Inom det övergripande diskursiva ramverket, som ett resultat av min avgränsning gällande urval och material är ”föräldranarrativet”, identifierar jag två återkommande argument som ”altruistiska” och ”kroppsautonomiska”. Jag identifierar även det övergripande temat ”osynlighet”, som ett resultat av rådande diskursiva strukturer som påverkar surrogatmoderns förmåga till korrekt representation i narrativet som erbjuds. Detta övergripande tema avhandlas i slutet av analysdelen.
Den kritiska diskursanalysen och WPR-ansatsen brukas sida vid sida i analysen, där WPR bidrar till en strukturering av problemrepresentationer och kringliggande diskursiva ramverk, samtidigt som den kritiska diskursanalysen gynnar en djupare analys av textmaterialet. Jag använder inte alla steg i WPR-anstatsen. Främst huvudfrågan, ”Vad är problemet?”, tillsammans med de 4e, 5e och 6e analysfrågorna används: Vad avhandlas inte i
problemrepresentationen, vilka perspektiv blir osynliga?, Vilka subjektspositioner erbjuds och vilka reella konsekvenser kan den aktuella problemrepresentationen resultera i? Hur och i vilken samhällelig kontext har problemet konstruerats? Faircloughs tankar om diskurs som både konstituerande och konstituerad bidrar till en djupare analys kring makt- och
beroenderelationer, samt vilka diskursiva praktiker och sociala kontexter som bidrar till befästandet av dessa (Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.71).
4.6 Studiens validitet och reliabilitet
Eftersom denna studies material grundar sig på ett kontroversiellt ämne är det viktigt att kontinuerligt presentera transparens i sitt resonemang, för att bidra till ett tillförlitligt resultat. Resultaten i en kvalitativ studie är dock alltid en produkt av rådande diskurser och normer, för vilka forskaren inte är immun. Detta innebär även att tolkningen av materialet och hur
forskaren kommit fram till dessa tolkningar, bör presenteras med en tydlighet och
vetenskaplig transparens för att säkerställa hög validitet och reliabilitet (Patel & Davidson 2003, s.102-105). Även det empiriska materialet bör förstås i en viss kontext, och
materialet (Börjesson 2003, s.22 Eftersom det empiriska materialet inte kan presenteras i sin helhet har jag tydligt argumenterat för de tolkningar jag gör i analysen. Samtidigt lyfter jag diskursiva förhållanden och kontexter som materialet omgärdas av och måste förstås inom. För att läsaren även själv ska kunna orientera sig i materialet finns precisa och tydliga referenser till källor och materialkällor, samt motivering av hur det empiriska urvalet skett (Ibid) (Patel & Davidson 2003, s.105-106) (Boréus & Bergström 2018, s.38-39).
Tolkningen av det empiriska materialet är också ett resultat av undersökningens teoretisering och metodval, vilket betyder att utfallet i undersökningen kan variera om dessa byts ut. En del i att uppnå en hög validitet är att välja en för syftet passande metod, varför jag tydligt
motiverat mitt val av den kritiska diskursanalysen och Bacchis WPR-ansats i metoddelen av denna uppsats (Boréus & Bergström 2018, s.38-39).
4.7 Etiska reflektioner
Eftersom undersökningen i denna studie består av offentligt material, finns inga krav på att den ska förhålla sig till individskyddskravet som Vetenskapsrådet hänvisar till. Eftersom det empiriska materialet i denna undersökning redan är producerat och publicerat får jag med största sannolikhet anta att de medverkande gett sitt medgivande att framträda offentligt, därmed föreligger inte något krav på att jag som forskare bör söka ytterligare medgivande från deltagare som medverkar i materialet, enligt samtyckeskravet (2011, s.9). Både
konfidentialitetskravet, nyttjandekravet och informationskravet visar sig överflödiga i denna kontext, då materialet är fullt tillgänglig för vem som helst med tillgång till internet att ta del av, vilket även innebär att de medverkandes identiteter redan är offentliga, bortsett från dem som valt att inte framträda med namn (Ibid). Dock skulle man kunna argumentera utifrån forskningsetiska grunder att jag som kunskapsproducent har ett ansvar att inte missbruka det material som jag använder mig av eller framställa dem som medverkar i klippen i tveksam dager, eller vinkla materialet för att tjäna ett outtalat syfte, som i sin tur skulle kunna orsaka medverkande onödigt lidande (Vetenskapsrådet 2011 & 2017).
5. Analys
I följande avsnitt analyseras denna uppsats empiriska material, med hjälp av kritisk
diskursanalys och policyanalys. Övergripande teman och återkommande diskursiva praktiker kommer att redogöras för tillsammans med citat ur det empiriska materialet. ”Ofrivillig barnlöshet”, presenteras som en dominerande problemrepresentation och samtliga teman analyseras med denna problemdominans i åtanke. De teman, eller återkommande diskursiva praktiker, som jag identifierat presenteras i formen av olika rättfärdigande argument. Dessa är det ”altruistiska”- och det ”autonomiska” argumentet. Vidare redogör jag även för det
övergripande temat ”surrogatmoderns osynlighet”. Samtliga teman analyseras med hjälp av tidigare redovisade teoretiska ansatser.
5.1 Föräldranarrativet och den ofrivilliga barnlösheten
Vi stöter i denna undersöknings empiriska material på flera känslomässiga berättelser, om barnlängtan och förtvivlan. I följande citat från en tidningsartikel ur Göteborgs- Posten från den 19e november 2017, framträder ”Karin” med fingerat namn eftersom hon önskar vara anonym:
Karin står på en klinik i Bombay, Indien. Hon skakar och gråter av lycka. I famnen har hon sitt nyfödda barn, en bebis på drygt tre kilo. Hennes man är barnets biologiska pappa, men under graviditeten bars barnet av en annan kvinna. Äggen är donerade från ytterligare en kvinna. På grund av ett medfött fel i livmodern kunde Karin inte få barn på naturligt sätt. Efter åtta års försök med äggdonationer och misslyckade ivf behandlingar hade hon och hennes man hunnit bli för gamla för adoption. De såg därför surrogatmödraskap som enda utväg. (Bratt Lejring 2017)
Presentationen av detta narrativ sker inledande i artikeln, stöttande familjerelationer diskuteras, den känslosamma förlossningen avhandlas och ytterligare en mamma som fått barn via surrogatarrangemang presenteras innan en fråga om eventuell exploatering av surrogatmodern ställs av intervjuaren (Ibid).
Med hjälp av Bacchis policyanalytiska ansats, har jag kontinuerligt i genomgången av materialet ställt analysfrågan ”What’s the problem represented to be?”(Boréus & Bergström 2018, s.271). Den primära problemrepresentationen kan i materialet identifieras som
”ofrivillig barnlöshet”. Med tanke på materialets natur och vilket narrativ som analyseras, kan det dock te sig naturligt. Fokus på ofrivillig barnlöshet som primär problemrepresentation talar dock om vilken typ av sociala problem som tilldelas utrymme i den offentliga debatten.
Frågor som problematiserar kommersiellt surrogatmödraskap potentiellt exploaterande natur ställs ofta i relation till problemet ”ofrivillig barnlöshet” och presenteras i materialet i stor utsträckning som ”enda utväg” och ensam lösning på problemet. Övergripande teman och argument som styrker detta påstående kommer att redogöras för i kommande stycken i denna uppsats analysdel.
5.1.1 Det Altruistiska motivet – en nobel handling med ekonomiska incitament
I detta stycke kommer jag diskutera förekomsten av det altruistiska motivet i undersökningens material, tillsammans med exempel ur materialet.
Argument som syftar till att framställa surrogatens genuina vilja att hjälpa ett utomstående par att skaffa barn som en primär drivkraft till varför hon väljer att genomgå ett
surrogatarrangemang förekommer i samtliga artiklar och klipp som presenteras i denna undersökning. Nedan följer ett exempel ur en artikel i Göteborgsposten från 19e november 2017 titulerad ”De skaffade barn via surrogatarrangemang utomlands”:
Hon sa att hon gjorde det för att hon kände en glädje över att kunna hjälpa någon annan. Det kändes genuint när hon sa det, mitt intryck är att indier är hjälpsamma, de tror på karma. (Bratt Lejring 2017)
I ovan citat understryks surrogatmoderns altruistiska motiv, som även beskrivs som något som är kulturellt eller etniskt betingat. I citatet sker i och med detta en andrefiering av
surrogaten, som istället för att tala själv får sin subjektsposition beskriven av föräldern (De los Reyes 2011, s.18). Alternativa subjektspositioner berövas därmed surrogaten och dennes aktörskap kuvas i och med antaganden om inneboende essentiella egenskaper (Mohanty 2007,
subjektspositioner surrogaten erbjuds (Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.71) (Bacchi 2009).
Beverly Skeggs teori om kvinnlig respektabilitet och hur den skapas och upprätthålls i diskurser kan appliceras på typen av argument som används i studiens empiriska material (2000). Det altruistiska argumentet framställs i föräldranarrativet som ett försök att försäkra sin omgivning om surrogatmoderns altruistiska avsikter. Denna typ av diskursiv praktik kan ses som en strävan att klarlägga surrogatmoderns respektabla intentioner och i förlängningen alltså även ett försök att göra surrogaten respektabel. Skeggs förklarar vidare i ”Att bli respektabel – konstruktioner av klass och kön” att över- och medelklasskvinnors process att befästa sin egen roll som respektabla och moraliskt ansvarstagande, söker fostra kvinnor av lägre klasstillhörighet för att skydda dem mot de befarade faror som ett omoraliskt leverne kan utgöra (1999, s.78, 159). Karin tilldelar exempelvis surrogaten två attraktiva
subjektspositioner, ärlig och givmild. Denna subjektsram tillåts konstrueras eftersom förstahandsrepresentation av surrogaten saknas i citatet (Boréus & Bergström 2018).
Subjektiveringen av surrogaten som sker i ovan citat kan alltså ses som ett led i en
respektabilitetsprocess av både surrogaten och föräldern och kan tolkas som ett skydd som potentiell exploatering. Surrogaten görs genom dem subjektspositioner som denne tilldelas oexploaterbar i denna typ av diskurs, eftersom grundantagandet tycks utgå från att någon som erbjuder sin hjälp av till synes fri vilja inte kan exploateras. Denna typ av resonemang tillåter även tilltänkta föräldrar att behålla en intakt respektabel självbild i linje med västerländska ideal som moraliskt ansvarstagande, där subjektspositionen exploatör är utesluten.
Befästandet av surrogatens genuina altruistiska motiv underbygger inte bara bilden av surrogaten som oexploaterbar, utan bekräftar även bilden av tilltänkta föräldrar som icke-exploatörer. Aspekter som upplevs positiva lyfts av denna anledning för att understödja en bild av surrogatarrangemang som etiskt genomförbara.(Bacchi 2009, s.39-43)
Ett exempel på aspekter som kan kompromissa respektabiliteten hos både surrogat och tilltänkta föräldrar tycks i materialet vara pressande ekonomiska incitament hos
surrogatmodern. Ytterligare ett citat från tidigare nämnd artikel illustrerar hur ”Karin” försäkrar sig om surrogatmoderns oexploaterbarhet som ett resultat av hennes ekonomiska stabilitet:
Mitt intryck är att hon inte gjorde det för pengarna. Hon såg ut att ha det ekonomiskt gott ställt och verkade väldigt självständig och medveten om vad hon gjorde. (Bratt Lejring 2017)
Surrogatens altruistiska motiv befästs i ovan citat genom ”Karins” försäkran om dennes medvetenhet och stabila finansiella status. Kapitalistiska motiv ter sig enligt detta resonemang därför inkompatibla med etiska surrogatarrangemang. Skulle det visa sig att surrogatmodern valt allt genomgå en graviditet på grund av sin utsatta ekonomiska situation skulle detta potentiellt kunna få negativa konsekvenser för tilltänkta föräldrars självbild som icke-exploatörer i sammanhanget, vilket även äventyrar deras respektabilitet. Pressande
ekonomiska incitament skulle i denna situation kunna få effekten att både tilltänkta föräldrars och surrogatens respektabilitet kompromissas. Detta i sin tur ökar risken för att
surrogatmödraskap som familjebildningspraktik problematiseras. (Bacchi 2009)
Både skam och respektabilitet spelar här en nyckelroll i bevarandet av en intakt, socialt acceptabel självbild. Denna självbild riskerar att ifrågasättas när kontroversiella aspekter av surrogatarrangemang problematiseras i det offentliga rummet. Detta i sin tur skulle kunna leda till diverse regleringar som omöjliggör surrogatarrangemang (Skeggs 1999). Det framstår därför som angelägenheten att försvara surrogatmödraskap som en hållbar
familjebildningspraktik blir fundamental.
Ytterligare ett exempel på denna typ av resonemang syns i nedan citat, i en artikel från Svenska Dagbladet, publicerad 23e februari 2016. Johan berättar i en intervju om surrogatmamman som fött hans och partnern Eriks två söner. Han delar även med sig av bestämmande faktorer i valet av var surrogatarrangemanget skulle genomföras:
USA kändes bra för landet har väldigt strikta regler för att en kvinna ska få vara surrogat. Hon som hjälpte oss var gift och hade barn sedan tidigare, och hon gjorde det verkligen för att hon ville hjälpa ett par som inte kan skaffa barn själva. (Mårtensson 2016)
Även detta resonemang kan tolkas vara ett steg intervjuobjektens och surrogatmammans respektabilitetsprocess. Genom att understryka USAs stränga regler och surrogatens
barnafödande, upplevs som viktiga för att surrogatarrangemanget ska kännas etiskt
genomförbart. Även i detta citat understryker de tilltänkta föräldrarna surrogatens altruistiska motiv. Fokus på altruism och konservativa familjeideal begränsar återigen utbudet av
subjektspositioner som erbjuds den som önskar identifiera sig som surrogat. I detta fall kan surrogaten exempelvis inte både identifiera sig som singel, barnlös och surrogatmamma, utan hänvisas till en relativt konservativ subjektsram (Mohanty 2007, s.54-55). (Bacchi 2009) (Bacchi & Goodwin 2016)
Surrogatmodern förväntas exempelvis i ovan citat vara både moder och hustru, samtidigt premieras altruism som del i beslutet att genomgå ett surrogatarrangemang. Även värdland verkar i resonemanget ha betydelse för hur de tilltänkta föräldrarna bedömer surrogatens beslutsförmåga. USA pekas ut som ett land där sannolikheten för exploatering av
surrogatmodern anses liten. Detta resonemang tyder på att Johan och Erik aktivt valt bort andra länder där surrogatarrangemang är möjliga, eftersom de bedömt att de regler som tillämpas i USA försäkrar ett etiskt genomförbart arrangemang.
Eftersom risken för exploatering av fattiga kvinnor kontinuerligt lyfts i frågan om
surrogatmödraskap, kan den allmänna bilden av USA som ett progressivt västerländskt land spela in i beslutet om vilket land det är socialt godtagbart att vända sig till för att genomgå ett surrogatarrangemang. Den västerländska självbilden som präglas av jämställdhet och
feminism, kan sannolikt påverka i vilken grad tilltänkta föräldrar upplever risken för exploatering av surrogaten (Mohanty 2003).
Chandra Talpade Mohanty beskriver i ”Feminism utan gränser – avkoloniserad teori, praktiserad solidaritet”, hur bilden av den västerländska kvinnan som progressiv, jämställd, frigjord och intellektuell med mera, endast skapats i kontrast till 3e världen kvinnan, eller kvinnan i öst, som föses in i subjektspositioner som tyder på det motsatta (s.55-57, 2003). I materialet förekommer utöver USA surrogatarrangemang i Indien, Ryssland, Ukraina och Thailand. USA står i kontrast till de sistnämnda länderna som i motsats ofta profileras som del av 3e världen.
Bilden av tredje världen kvinnan som utsatt i kontrast med den moderna västerländska kvinnan gör USA till ett attraktivt värdland för surrogatarrangemang. Johan och Eriks val ter sig därför grundat i en medvetenhet kring surrogatmödraskapets potentiellt exploaterande
natur, och upplevelsen av minimerad risk för exploatering gör det möjligt för Johan och Erik att upprätthålla en självbild som grundar sig i respektabilitet och moderna västerländska ideal. (Ibid) (Skeggs 1999)
Mohantys beskrivning av den västerländska kvinnan som ”…frigjord och i kontroll över sitt liv”(s.57, Ibid), bidrar till att den surrogat som kan kategoriseras i en västerländsk norm upplevs besitta en sund beslutsförmåga som kan grunda sig i altruism. Pressande
ekonomiska incitament eller andraincitament upplevs inte betunga henne. Detta antyds i citatet när Johan understryker: ”…hon gjorde det verkligen för att hon ville hjälpa ett par som inte kan skaffa barn själva.”. Vidare kan Spivaks tankar om hur ”skyddandet av ”kvinnan” (”idag tredjevärldenkvinnan”) blir en signifikant för ett inrättande av ett ”gott” samhälle” (2014, s.255), appliceras på beslutsprocessen i ovan citat som indirekt resulterar i ”skyddandet” av tredje värden kvinnan från exploatering. Detta genom valet att anlita en västerländsk surrogatmoder i ett västerländskt land, och aktivt välja bort
”tredjevärldenkvinnan”.
Ytterligare ett resonemang som grundar sig i en komplex syn på kvinnlighet och altruism syns i nedan citat, ur ett avsnitt av TV4s program ”Malou efter tio” (2014-09-23), där paret Sabina och Anders som fått tvillingar med hjälp av en surrogatmamma i Indien intervjuas:
… det är ju också ett kontrakt med den kvinnan (surrogatens) och hennes familj, så att dem här kvinnorna har ju anmält sig till detta här som ett arbete, som dem ser det och dem har en chans att ge sina egna barn, för dem måste ha egna barn och dem måste vara gifta, och kontraktet sker med henne och hennes man.
I likhet med Johan och Erik understryker Sabina vikten av surrogatens familjestatus som bekräftelse på surrogatarrangemangets seriositet. Även i detta citat upplevs surrogatens giftemålsstatus och status som mamma spela en avgörande roll för uppfattningen om
arrangemangets legitimitet. I samtalet som sker precis innan ovan citat diskuteras storleken på surrogaternas ekonomiska kompensation och Anders förklarar att de får ”…två tre årslöner” (Ibid). Surrogatmodern behandlas i detta exempel som ett subjekt under övervakning. Genom
ingå avtal. Gayatri Chakravorty Spivak beskriver detta som ”den förskjutna figurationen av ”tredjevärldenkvinnan””, som är ”fångad mellan tradition och modernisering” (2014, s.269). Diskursens konstituerande effekt framträder här i subjektiveringen av surrogaten. Bilden av denne konstrueras i det dominerande föräldranarrativet, som bidrar till en reproduktion av hegemoniska diskursordningar. Föräldranarrativet i sin tur representerar en diskursiv praktik som formats i en diskursordning präglad av ett nyliberalt ideal.(Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.66-71, s.73-75)
Surrogatmödraskapet kan därmed tolkas som en modern familjebildningspraktik komplext sammanflätad med både konservativa och moderna kvinnoideal. Premieringen av surrogatens altruism i både konservativa och moderna kontexter, kan tolkas som ett försök att motbevisa en bild av surrogaten som subaltern, icke-respektabel eller essentiellt annorlunda i kontrast till ett västerländsk hegemoniskt ideal. Detta förutsätter föräldrarnas förutfattade meningar om sin egen placering i kontexten som det som Mohanty beskriver som ”mothistoriens sanna subjekt” (2007, s.55). Självbilden i detta sammanhang, tillåter inte subjektspositionen exploatör, eftersom det egna subjektet är så fast ankrat i föreställningen om den egna respektabiliteten, sammanlänkat med ett modernitetsideal som fastslår en identitet starkt präglad av västerländska ideal (De los Reyes 2011, s.32). Effekten av den i materialet rådande diskursordningen och primära problemrepresentationen blir ett begränsat utbud av
subjektspositioner. Föräldranarrativets dominans bidrar till surrogatens bristande aktörskap i sammanhanget, och den bild som förmedlas till mottagaren präglas av denna skeva diskursiva representation. (Bacchi 2009)(Winther Jorgensen & Phillips 2000, s.71)
5.1.2 Kroppslig Autonomi – den moderna kvinnans prerogativ
Ytterligare ett sätt att närma sig rättfärdigandet av surrogatmödraskap som
familjebildningspraktik är argumentet som talar för kvinnans egen bestämmanderätt över sin kropp. Detta argument vävs ofta samman med det altruistiska argumentet.
I följande citat från Mama.nu publicerat 24e februari 2016 intervjuas Daniel och maken Anders, pappor till två barn som tillkommit via transnationella kommersiella
surrogatarrangemang. I artikeln uttalar sig Daniel kring svenska statens beslut att även i fortsättningen förbjuda altruistiska surrogatarrangemang inom den svenska sjukvården:
Det är väl upp till en kvinna själv om hon vill ställa upp eller inte? Jag tycker att det är att nedvärdera kvinnan och säga att hon själv inte kan ta ett eget beslut. Det är upp till den personen om den vill göra det eller inte. Då tycker inte jag att lag ska sätta stopp för det, säger Daniel till Mama.nu (Nylén 2016)
Citatet kan i likhet med övriga exempel presenterade i analysdelen förstås i en kontext präglad av ett svenskt modernitetsideal situerad i en nyliberalistisk politisk kontext (Mohanty 2007, De los Reyes 2011)(Bacchi 2009). Paulina De los Reyes beskriver i inledningen till antologin ”Postkolonial feminism” (2011, s.31-32), hur det modernitetsideal som präglar den svenska självbilden stammar från en historisk kontext där Sverige framställs som ett progressivt föredöme i frågor om jämställdhet. Exemplet kan därför tolkas som att en reglering eller olagliggörande av surrogatmödraskap innebär en inskränkning av kvinnans kroppsliga autonomi. Ifrågasättandet av sådan lagföring kan därför upplevas som ett feministiskt
ställningstagande eftersom användandet av kvinnans reproduktiva förmåga som ett instrument i ekonomiska och altruistiska syften betraktas som en rättighet (Ibid) (Mohanty 2007, s.53-54). Surrogatrollen kan anpassas till varierande diskursiva kontexter då den uppfyller både konservativa och moderna ideal. Subjektsramen som surrogaten behöver förhålla sig till kan därför te sig attraktiv både ur ett feministiskt och konservativt perspektiv(Bacchi 2009). Ovan citat kan i detta hänseende tolkas som ett feministiskt ställningstagande, i vilken Daniel värnar om kvinnans självbestämmanderätt.(De los Reyes 2011, s.31-32)
5.1.2.1 Skeggs och den altruistiska autonoma glädjen
Denna handling som kräver att kroppen används som inkomstkälla bemöts ofta dessutom med stor tacksamhet och beskrivs som moralisk beundransvärd. Därför bidrar detta sannolikt till att surrogaten upplever en drivkraft i att kunna bidra till dem tilltänkta föräldrarnas lycka, samtidigt som hon kompenseras ekonomiskt.
Beverley Skeggs beskriver hur ”glädje användes som en slags produktivkraft” (1999, s.77), för arbetarklasskvinnor som uppmuntrades rätta sig efter en traditionell kvinnoroll i linje med ett borgerligt ideal. Hon beskriver vidare; ”Genom att lära arbetarklasskvinnor att finna glädje
I ytterligare ett exempel från artikeln som citerats ovan lyfts glädjeaspekten som ett komplement till autonomi- och altruismargumenten. Daniel beskriver nedan surrogatens motiv för att genomgå en graviditet för parets räkning:
Daniels och Anders surrogatmamma är enligt Daniel en så kallad “birth junkie”
Hon älskar att vara gravid och ville hjälpa ett killpar. Det var hennes eget val och hon har tre egna barn. (Nylén 2016)
Genom att betona altruismen, autonomin och den fundamentala glädjen som surrogaten känner för att vara gravid, förmedlas en uteslutande positiv bild av Daniel och Anders upplevelse. Skeggs beskriver vidare ”om det finns glädje att hämta i det som är förtryckande är det mycket lättare att inte lägga märke till de förtryckande inslagen.”(Skeggs 1999, s.77). I linje med Skeggs resonemang skulle fokus på att gestalta ett lyckat utfall kunna maskera eller försvåra ett ifrågasättande av denna typ av familjebildningspraktik. Detta som resultat av en ovilja att i föräldranarrativet stötta en reglering då den som nämnt i ovan stycke upplevs som en kraftig inskränkning av autonomin, som kan få upplevt negativa konsekvenser för både surrogat och tilltänkta föräldrar (Skeggs 1999, s.77) (Bacchi 2009).
Ytterligare ett resonemang där den kroppsliga autonomin står i fokus förs i nedan citat från ett debattinslag i ”Malou efter tio”. Anna Kullendorff, mamma till två barn som tillkommit genom kommersiella surrogatarrangemang i Indien och Ukraina, samt företrädare för Föreningen För Surrogatmödraskap diskuterar kvinnans bestämmanderätt i förhållande till surrogatmödraskap:
För det första så handlar det om att du måste tro på kvinnan, att hon kan ta egna beslut om sin egen kropp, och det finns väldigt många fall där vi litar på att kvinnor kan ta egna beslut. Det är tillåtet i Sverige idag att donera en livmoder, och då måste du också vara kapabel till att ta ett beslut om att låna ut den. Och kommersiellt i utlandet, de flesta länder som tillåter kommersiellt (surrogatmödraskap) har väldigt tydligt reglerat i lag vad som gäller, just för att undvika alla risker. (TV4 2017)
Även i detta uttalande beskrivs surrogatmödraskap som en möjlighet att agera på ett
altruistiskt begär. Anna värnar tillsynes om kvinnans kroppsliga autonomi och en förvägran av den fria viljan upplevs vara motståndarens motiv. Hon understryker även beslutsförmågan
hos den generaliserade ”kvinnan” som vi ombeds ha förtroende för. Resonemanget kring den autonoma aspekten av surrogatmödraskap präglas av en liberalistisk syn på självstyre som ställer krav på att både surrogat och tilltänkta föräldrar tar stort individuellt ansvar. Detta gäller inte bara exemplen i detta stycke utan är genomgående för materialet i denna undersökning. (Mohanty 2007)(Bacchi 2009) (Johnstone 2008, s.53-63)
5.1.2.2 Mohanty, marknadslogiken och det individuella konsumentansvaret
Mohanty beskriver hur grundpelare i demokratiska samhällen som allmännyttan och
kollektivt ansvar ”underkastas marknadens logik”(2007, s.210). Denna marknadslogik ställer krav på att både producent och konsument gör väl informerade val för att arrangemanget inte ska resultera i (re)producerandet av makt- och beroenderelationer. Vidare beskriver Mohanty hur ” nyliberalismens hegemoni” och ”naturaliseringen av kapitalistiska värderingar”
påverkar ”förmågan att fatta självständiga vardagliga beslut, både i ekonomiskt
marginaliserade och priviligierade samhällen jorden runt.” (Mohanty 2007, s.255). Denna bemärkelse bekräftar tidigare resonemang där svårigheten att som tilltänkt förälder skapa sig en objektiv uppfattning om surrogatarrangemangets natur lyfts, då det finns intressen som både är emotionellt och ekonomiskt betingade. De begränsade subjektspositioner som erbjuds surrogatmamman inom denna marknadslogik syftar även här till att göra henne så
oexploaterbar som möjligt för att uppfylla dessa intressen. Detta bidrar till att befästa de hegemoniska maktrelationer som tillåter att surrogatens narrativ återberättas istället för att hennes egen röst hörs. (Bacchi 2009) (Johnstone 2008, s.53-63)
Ett marknadsrationalistiskt resonemang sker även i nedan uttalande i ett tidigare citerat avsnitt av TV4s ”Malou efter tio” (2015-02-18). Utöver de altruistiska motiven beskriver här Linda, som blir intervjuad med sin man Erik, resultatet av den ekonomiska kompensation som tillfallit surrogaten:
Rent ekonomiskt så kan hon nu sätta sina barn i skola efter att hon har gjort det här för oss, och det förändrar ju hennes liv och hennes barns liv för resten av all framtid, precis som hon har förändrat vårt liv för all framtid till det bättre.
ekonomiskt kapital blir fundamentalt för valfriheten i ett marknadsrationellt samhälle och påtalar att ”beslutsrätten flyttas från medborgare till konsumenter”(2009, s.210). Av citatet kan med hjälp av Mohantys teoretisering utläsas en ekonomisk beroenderelation mellan föräldrarna och surrogaten. I denna marknadsekonomiska diskursordning försätts alltså föräldrarna i en maktposition, som resultat av deras ekonomiska kapital och möjlighet att agera som konsument. Surrogaten tvingas dock producera för att erhålla rätten att låta sina barn gå i skola. Enligt Mohantys resonemang stämmer denna maktfördelning överens med den sammhällsordning som präglas av en marknadsrationalitet där den som innehar
ekonomiska medel även besitter medborgerlig makt (Ibid) (Bacchi 2009) (Johnstone 2008) (Winther Jorgensen & Phillips 2000). Detta marknadsrationalistiska resonemang återfinns i nedan citat där Sabina, tidigare citerad och mamma till tvillingar som tillkommit via ett surrogatarrangemang i Indien, framträder i SVT Debatt:
Ja, och det finns inget hymlande med det här, utan det är en ren affärsuppgörelse i Indien, och dem sköter det professionellt och det är väldigt kontrollerat, och det är sanningen. (SVT Debatt 2015)
Sabina understryker här arrangemangets affärsmässiga natur vilket bidrar till bilden av surrogaten och samtliga inblandade som rationellt handlande subjekt. Surrogaten saknar dock i likhet med övrigt empiriskt material diskursiv förstahandsrepresentation, och bilden av henne som handlande subjekt går därmed att ifrågasätta (Mohanty 2007, s.55).
Ekonomiska incitament i samband med argument om kroppslig autonomi diskuteras kontinuerligt i denna uppsats material. Ekonomiska motiv tas i denna kontext dock inte nödvändigtvis upp som en negativ aspekt i konflikt med altruismen, som kan resultera i en exploaterande beroenderelation som antyddes i exemplen i stycke 5.1.1. Snarare ses den ekonomiska profiten som en av dem positiva aspekterna med kommersiellt
surrogatmödraskap. Detta sätt att generalisera och se på kvinnokroppen riskerar att maskera existerande beroende- och maktrelationer vilket i sin tur kan leda till
exploateringsförhållanden som är svåra att ifrågasätta (Ibid, s.37- 38). (Bacchi 2009)
I relation till denna diskursiva kontext är det även möjligt att ifrågasätta på vilka grunder den kvinnliga autonomin förespråkas. Uttalandet kretsar kring ett antagande som förutsätter att en fertil kvinnokropp kan lösa det primära problemet ofrivillig barnlöshet, vilket i sin tur skänker
