För att svar på vår huvudfråga presenterar vi i detta kapitel de uttryck för objektivitet som vi funnit i texterna genom att titta på om huvudkraven i vår objektivitetsmodell har uppfyllts. Vi har valt att presentera DN och SvD:s resultat var för sig för att sedan kunna göra en rättvis och tydligare jämförelse och på detta sätt få svar på vår underfråga.
6.1 Tabell
För att ge en tydlig bild av resultatet av analysen framställde vi en tabell. I vänstra kolumnen återfinns alla artiklar och i kolumnerna längst upp till höger återfinns huvudkraven i vår objektivitetsmodell.
Under varje huvudkrav finns antingen fyra eller sex underfrågor som tidigare visats i analysmodellen. När vi har analyserat artiklarna har vi räknat hur många av dessa som uppfyllts. I de fall ja-svaren överväger blir det ett JA i kolumnen. I de fall nej-svaren överväger blir det ett NEJ i kolumnen.
Det finns även artiklar som fått en stjärna efter sig i tabellen. Detta är artiklar som varit svårare att kategorisera då underfrågorna fått hälften ja- och hälften nej-svar, alltså har två av fyra eller tre av sex underfrågor fått samma utslag. När vi har analyserat har vi ansett att vissa underfrågor väger mer än andra, vilket gör att det är de som spelat roll för huvudkravens slutresultat, alltså antingen ett JA eller NEJ i tabellen. Vi valt att markera dessa artiklar med en stjärna efter sig under det berörda huvudkravet så att läsaren är medveten om detta. Då kan de själva gå tillbaka och läsa för att bilda sig en egen uppfattning och utefter det dra en egen slutsats.
När det kommer till sanningskravet och Lichtenbergs sanningssträcka har vi valt att tolka
Okontroversiella fakta/sanning samt Sanning finns, men är svår att hitta som att journalisten
uppnått en sanning som inte är osäker och alltså fått ett JA i kolumnen. Detta eftersom det i båda fallen är tydligt att sanning finns, även om det kräver lite extra från den som undersöker i form av exempelvis research på Internet. I dessa fall handlar det om att exempelvis en titulering saknas, vilket går att finna relativt snabbt om man vet vart man ska leta.
Artikel Informativeness Sanningskravet Balans Neutral presentation
5.1.1 JA JA JA NEJ
5.1.2 JA JA JA JA
5.1.3 JA JA JA* JA
5.1.4 JA JA JA JA
5.1.5 NEJ* JA NEJ NEJ
5.2.1 JA JA NEJ NEJ
5.2.2 NEJ* JA JA* NEJ
5.2.3 NEJ NEJ NEJ NEJ
5.2.4 JA JA NEJ JA
5.2.5 NEJ JA NEJ NEJ
Källa: Sepúlveda Nuñez & Söderlund
6.2 Dagens Nyheter
DN har överlag uppnått alla huvudkrav i vår objektivitetsmodell. Under kravet
informativeness har fyra av fem artiklar uppnått kravet. Artikeln som inte uppfyllde kravet
hade många källor och kändes verklighetstrogen, men hade samtidigt bristfällig information och var inte komplett. Detta gjorde att vi ansåg att de underfrågor som inte uppfylldes var övervägande för hela huvudkravet och fick därmed ett NEJ med en stjärna efter sig i kolumnen.
Vi anser att sanningskravet uppfylldes av alla fem artiklar eftersom det överlag fanns en variation när det kommer till ämnen och yttranden. När det gäller Lichtenbergs
sanningssträcka placeras fyra artiklar under Okontroversiella fakta/sanning och en artikel under Sanning finns, men är svår att hitta. Anledningen till att det var fler som hade okontroversiella sanningar beror på att det var mer citat och indirekta anföranden än
journalistens egen text. Detta gör att det är enklare att dra slutsatsen att det som sades är det som menades och inte journalistens antaganden eller återberättande av hur en situation var. I det fallet artikeln var någorlunda osäker berodde det på att journalisten var så pass synlig i texten att det var svårt att skilja på informationen som gavs.
När det kommer till balanskravet ger texten i stor utsträckning minst lika många citat och indirekta anföranden till alla parter som används som källor i texten. Motsägande tolkningar
och åsikter har även de fått plats i texten. I de fall det har varit obalans beror detta på att vissa personer/partier nämns vid namn av journalisten som även beskriver hur hon/han tolkat deras ställningstagande i en sakfråga. I sin tur har de källor som återfinns i texten fått ge sin åsikt kring detta ställningstagande. De personerna/partierna har från första början alltså inte fått uttala sig med egna ord och sedan inte heller fått försvara sig. Dessa har hamnat under NEJ i kolumnen.
Tre av fem artiklar har hamnat under JA i kolumnen för neutral presentation. Detta då vi enligt vår tolkning anser att journalisten oftast inte är synlig i texten. I de fall hon/han är någorlunda synlig finns inte egna värderingar, egna ställningstaganden och värdeladdade ord med. Anledningen till att artiklar har hamnat under NEJ i kolumnen är för att journalisten använt sig av ledande frågor, egna värderingar samt värdeladdade ord.
6.3 Svenska Dagbladet
Överlag uppfyller SvD inte huvudkraven i vår objektivitetsmodell. Kravet informativeness uppfylls endast av två artiklar och ytterligare två uppfyller inte kravet. Den resterande artikeln har fått ett NEJ med en stjärna efter sig då denna har varierande och relevant information, men det kan bli för mycket av allt och blir därmed inte lätt att komma ihåg. Informationen är heller inte komplett då vissa personer endast nämns vid namn, utan att få komma till tals, varken genom citat eller indirekt anföring.
Fyra av fem artiklar uppfyller sanningskravet då tre av dessa hamnar under Okontroversiella
fakta/sanning och en under Sanning finns, men är svår att hitta. Resterande artikel består till
mesta del av journalistens egna åsikter samt återberättande text och hamnar därmed längst till höger utefter Lichtenbergs sanningssträcka under Odefinierbar sanning. Denna får därmed ett NEJ i kolumnen.
Inga av de fem artiklarna uppfyller Balanskravet fullt ut. Fyra av fem artiklar har fått ett NEJ i kolumnen på grund av att alla sidor inte har presenterats, det har inte varit en rättvis
uppdelning i utrymmet när det kommer till exempelvis citat samt att texten är orättvis när det kommer till tituleringen hos sina källor. Ett tydligt exempel finns i den fjärde artikeln där journalisten skriver ”Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg” men nämner en annan källa som endast ”Peter Jeppson (S)”. Den artikel som fått JA med en stjärna efter sig i kolumnen har haft en bra balans när det kommer till representationen av olika sidor samt att
alla citerade har blivit rättvist titulerade, men det en orättvis uppdelning av utrymme för citat. Vi anser dock att representationen samt rättvis titulering väger mer än utrymmet för citat i detta fall.
Journalisterna är relativ synlig genomgående i fyra av fem artiklar och använder sig flitigt av värdeladdade ord, värderingar och egna åsikter samt har i vissa fall en synlig negativ
inställning till FRA-lagen. I en av artiklarna förekom inget av dessa och den fick därför ett JA i kolumnen eftersom det var en neutral presentation av texten.
6.4 Sammanfattning och jämförelse
Utifrån vår huvudfråga kan vi identifiera/finna de uttryck för objektivitet som vi har med i vår objektivitetsmodell. DN uppfyller informativeness och sanningskravet fullt ut medan
balanskravet och den neutrala presentationen inte uppfylls hälften av gångerna. DN har med
andra ord bra information som är sanningsenlig, men faller när det kommer till hur pass synlig journalisten är i texten samt balansen mellan de parter som återfinns.
Det mest anmärkningsvärda hos SvD:s artiklar är att de överlag inte uppfyller huvudkraven i vår objektivitetsmodell. Det största problemet återfinns även här när det kommer till
balanskravet och den neutrala presentationen, men viktigast av allt är att informationen som
ges är bristfällig de flesta av gångerna. På något sätt lyckas de ändå uppfylla sanningskravet relativt bra, vilket kan bero på att texterna bygger mycket på citat som enkelt går att få bekräftat och därmed också blir sanningsenliga.
Jämförelsevis var det endast tre artiklar av tio sammanlagt som uppfyller alla huvudkraven i vår objektivitetsmodell. Alla tre kommer från DN. Två artiklar uppfyller tre av fyra krav, av dessa kommer en från DN och en från SvD. Fyra av de tio artiklar uppfyller högst två av kraven, av dessa kommer tre från SvD och en från DN. En artikel uppfyller inga av kraven, denna kommer från SvD.
Enligt vår tolkning kan en artikel ses som objektiv om minst tre av de fyra huvudkraven uppfylls. I denna undersökning återfinns fem artiklar av tio som vi anser vara objektiva utifrån vår objektivitetsmodell. Fyra av dessa artiklar kommer från DN och en från SvD.