I detta kapitel besvarar vi vår frågeställning som vi undersökt genom att analysera
nyhetstexter ur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet utifrån vår egen objektivitetsmodell. Därefter diskuterar vi resultatet vi kommit fram till. Vi problematiserar även valet av metod då vi inte för ens efter analysens genomförande kunde se om den fungerade och hur den hade kunnat fungera annorlunda.
Vår huvudfråga och underfråga är: Vilka uttryck för objektivitet kan man identifiera/finna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladets rapportering om FRA-lagen under tiden 2008-06-13 till 2009-10-14?
- Vad finns det för skillnader och likheter mellan Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet när det kommer till hur pass objektiva texterna är?
Undersökningen visade i första hand att vår objektivitetsmodell gick att tillämpa på de texter vi valt. Utifrån våra analysfrågor så kunde vi sedan identifiera de uttryck som enligt vår tolkning visar om en text är objektiv eller inte. Vi kom även fram till att det är avgörande att lyfta fram de huvudkrav som analysfrågorna bygger på för slutbedömningen om texternas objektivitet då dessa krav visar texternas styrkor och svagheter. Detta då alla texter är unika och bör analyseras individuellt innan en jämförelse sker. Det visade sig i undersökningen att vissa texter inte uppfyllde alla huvudkrav, men var enligt vår tolkning objektiva i sin helhet om tre av fyra huvudkrav uppfylldes. Texter faller på olika områden, men det är vikten av den punkten där den faller i jämförelse med helheten som spelar roll.
De flesta texter faller när det kommer till balansen och den neutrala presentationen. Ett återkommande problem när det gäller balansen i artiklarna är att de ofta innehåller
återberättande av ett visst ställningstagande utan att förklara var denna information kommer ifrån. I sin tur får sedan de källor artikeln har argumentera emot detta ställningstagande utan att de andra personerna får komma till tals.
När det kommer till den neutrala presentationen är det genomgående problemet i artiklarna, enligt vår bedömning, att journalisten är ”synlig” på fel sätt. Det är viktigt att poängtera att vi i denna undersökning inte har analyserat journalisten utan texten, och det är i den sistnämnda vi skådat det vi tolkat som journalistens egna åsikter och värderingar. Vi tror, som tidigare nämnts, att skribentens synlighet bör reflekteras i texterna, men utan att dessa meningar i sig
är partiska eller värderande. Problemet vi funnit i de analyserade artiklarna är att de just uppfattas som antingen partiska eller värderande. Balanskravet och den neutrala
presentationen är två huvudkrav av fyra och när dessa båda faller i en och samma text kan vi inte se den som objektiv.
Utifrån vår jämförelse mellan DN och SvD:s analyserade material visade vår undersökning att DN hade mer objektiva texter i sin rapportering om FRA-lagen än vad SvD hade. Båda föll på de krav vi tagit upp, men SvD uppfyllde genomgående väldigt få av våra huvudkrav för att vi ska kunna tolka texterna som objektiva. Detta finner vi vara intressant ur det aspekt att vi rent fördomsmässigt hade väntat oss ett sådant resultat i en jämförelse mellan en kvällstidning och en dagstidning. Inte mellan dessa två. För att få ytterligare svar på vad denna skillnad mellan DN och SvD beror på anser vi att en djupare undersökning bör göras vilket vi föreslår under rubriken Förslag till fortsatt forskning.
Sammanfattningsvis anser vi att vår undersökning har gett ett lyckat resultat då vi har fått fram värdefull information utifrån ett litet material, vilket gör det intressant att fortsätta undersöka i större mängder. Vi kan även dra slutsatsen att det är svårt att nå upp till objektivitetsidealet då idealet inte har en tydlig gemensam definition.
Under tiden vår undersökning har pågått har vi reflekterat kring problemet bakom
slutprodukten, alltså texterna. Utifrån vår egen åsikt anser vi att journalister har tankesättet om att vara objektiva i sitt arbetssätt, men verkar inte nå hela vägen fram. Det gör att vi
spekulerar kring hur det kommer sig att objektivitetsidealet ses som ett mål eller en
förväntning hos journalisten i stället för att göra det till ett krav. Hade det varit ett krav hade ribban för kvalité kanske varit lika hög för alla. Och om det inte är meningen att alla texter ska uppnå en viss kvalité så borde det bestämmas också så att journalisterna inte strävar efter något som inte är önskvärt. I slutändan handlar det om att bestämma vad som gäller i stället för att låta journalisten tolka ett begrepp som kanske hennes/hans arbetskamrat tolkar
annorlunda. Om de båda arbetar på samma arbetsplats i samma redaktion och levererar texter i samma ämne fast på olika sätt bedöms ju dessa utifrån en redaktörs tolkning. Hur blir detta i sin tur rättvist när alla har olika tolkningar av ett och samma mål? Vi anser att
7.2 Metodkritik
Vi valde medvetet artiklar med över 200 ord för att bli av med notiser, men upptäckte ganska snabbt att längre artiklar kan vara utformade efter metoden fråga/svar. Detta gjorde det svårt att undersöka objektiviteten, eftersom journalisten i största del låter andra tala. Vi upptäckte dock att texterna uppfattades som värderande när journalisten var synlig.
Fördelen med att ha valt en kvalitativ textanalys för vår undersökning är att vi kunde gå in på djupet i artiklarna och undersöka utifrån en modell där vi försökt definiera begreppet. Vi hade inte kunnat göra en kvantitativ undersökning, då det inte är möjligt att skåda med blotta ögat om en text är objektiv eller inte. Svårigheten med att ha en kvalitativ textanalys har varit att hitta artiklar som når upp till en någorlunda bra kvalité för att kunna undersöka objektiviteten på ett rättvist sätt. Exempelvis när det gäller neutral presentation är det svårt att undersöka i de fall artiklarna innehåller många citat och lite brödtext. Det svåra med att göra en egen modell var att välja ut de krav vi anser en artikeln bör leva upp till. Men vi anser att valet av att göra en egen modell var rätt.
Den största anledningen till att vi valde att utforma en egen modell var att mycket av den informationen vi fann om objektivitetsidealet var från 1970- och 80-talet och i de fall
informationen var mer uppdaterad så var den alltid i slutändan nära förankrad med den gamla. I stort sett utgick vi från att journalister och själva arbetskårens strävande efter objektivitet utvecklats under de senaste 30-40 åren, eller i alla fall så hoppades vi på det. Och genom att utforma en egen modell som hade en utredning från 1994 som utgångspunkt samt att integrera begrepp som känns väldigt aktuella idag fick vi fram värdefull information om objektiviteten i artiklarna.
Eftersom vi gjort en kvalitativ undersökning har vi ett litet material. Detta gör att det inte går att dra några generella slutsatser för hur pass objektiva morgontidningarna var i sin
rapportering om FRA-lagen. Däremot menar vi att utifrån de analyserade artiklarna går det att se ett återkommande mönster på vilka av huvudkraven i vår objektivitetsmodell som inte uppfylls.
Vi anser att vår undersökning är tillförlitlig eftersom att vi i vårt metod- och materialkapitel har en tydlig beskrivning på tillvägagångssättet samt att vår egen analysmodell är tydlig i sin utformning så att forskare, men även tidningarnas läsare kan använda sig av den. I vår
analysmodell har vi även med vissa tolkningsbara begrepp som exempelvis reflekterande
medvetenhet och vad minnet kommer ihåg under informativeness. I analyskapitlet har vi även
med många citat ur de artiklar vi analyserat. Detta för att ge läsaren möjligheten att dra sina egna slutsatser.
7.3 Förslag till fortsatt forskning
Det vore intressant att utöka materialet för att kunna göra en generalisering och mer rättvist kunna jämföra de båda tidningarna. Eftersom modellen inte är knuten till just ämnet FRA- lagen, går den även att använda vid undersökningen av andra ämnen.
Vi anser att det fortfarande finns mycket att forska kring när det kommer till
objektivitetsidealet, men det är svårt att undersöka något som är odefinierbart. Därför gäller det att vid ett tidigt stadium bestämma sig för en definition av begreppet och sedan följa det konsekvent genom hela undersökningen.
En idé till fortsatt forskning är att undersöka ansvariga utgivares egna åsikter kring
objektivitetsidealet vid utvalda redaktioner. Detta för att kunna undersöka var mediet sätter sin ribba när det kommer till en artikels utformning rent objektivt samt vad de förväntar sig av sina anställda. Utefter detta kan man sedan undersöka artiklar från de utvalda redaktionerna för att se om de lever upp till sin egen standard.