Inledningsvis pratade vi om de lärstilar vi valt att fördjupa oss i. Vi frågade pedagogen vilken syn hon hade på inlärningsstilar och om hon tillämpade några. Hon svarade att eftersom klassen är montessoriinspirerad finns det mycket olika inlärningssätt och genom detta blir eleverna tillgodosedda visuellt, auditivt, kinestetiskt samt taktilt. Då vi frågade pedagogen om hon kunde tänka sig att göra en djupare analys av lärstilarna på eleverna svarade hon att ambitionen fanns och att det skulle vara önskvärt men tiden räcker inte till. Det är inget hon lägger fokus på i dagsläget. Eftersom alla elever i klassen har svenska som andraspråk anser pedagogen att hon har annat hon måste lägga fokus på.
Då vi samtalade med pedagogen frågade vi henne vad hon tyckte om elevernas studiemiljö. Hon sa att klassrummets storlek inte var tillfredsställande i förhållande till antalet elever och att hon påtalat detta till ledningen. Hösten 2008 har hon blivit lovad ett annat större klassrum eftersom elevantalet då ökar. Något annat vi pratade om var hur eleverna började skoldagen. Att de har flexibel skolstart med dämpad belysning och klassisk musik. Enligt pedagogen har de utgått från montessoripedagogiken när det gäller morgonrutinerna och denna morgonstart har en lugnande inverkan på eleverna. Under vårt samtal med pedagogen diskuterade vi elevernas intervjusvar och vi lyfte fram det som vi reagerat på vid intervjuerna. Bland annat elevernas svar gällande att de inte vill sitta på golvet när de lär sig något nytt och studerar. Detta i relation till att montessoripedagogiken bygger på att mycket av verksamheten är på golvet gällande genomgångar och eget arbete. Pedagogen svarare att hon inte upplevt att eleverna ser negativt på att sitta på golvet vid genomgångar och eget arbete. Detta var något hon skulle ta till sig och titta närmre på.
På frågan hur eleverna vill ta till sig kunskap svarade pedagogen att det är ganska blandat. Hon försökte ha en variation så eleverna blir tillgodosedda genom att lyssna, se, tala och läsa. Hon berättade att hon arbetade med bilder i undervisningen och hur viktigt hon tycker det är för att förtydliga för eleverna och öka deras förståelse. Under samtalet belyste vi att eleverna kommer ihåg bäst om de pratar om det som de lärt sig. Med detta menade pedagogen att det beror på eleverna får anstränga sig mer vid skriftligt arbete och detta var något som eleverna tyckte var tidskrävande och arbetsamt. Då vi frågade henne om hur eleverna vill arbeta i klassrummet blev hon inte förvånad över att de gärna vill arbeta mer med datorn. Tyvärr finns det inte datorsal på skolan och det bidrar till att det endast finns en dator att tillgå i klassrummet och den är hårt belastad av alla eleverna i klassen. Vi påtalade för pedagogen att eleverna gärna ville arbeta i grupp eller par om de ska arbeta med samma saker som tillexempel Afrikas djur där många väljer samma djur. Pedagogen tog till sig informationen och berättade att hon hade tänkt göra en utvärdering av Afrikaarbetet för att det skulle bli bättre till nästa tillfälle.
Vi berättade för pedagogen att många elever sagt under intervju att de lär sig och kommer ihåg mycket genom experiment och laborationer. Pedagogen instämmer i detta och berättade om experiment de genomfört vid ett vattentema och att det fick ett bra utfall.
På frågan om hon har ambitionen att arbeta vidare med det som vi delgivit henne svarade hon som tidigare att hon inte har någon möjlighet att göra en djupare analys av varje individs lärstil eftersom hon har annat att lägga fokus på just nu. Hon kommer att ta till sig vårt resultat och titta närmre på vad eleverna svarat för att se om hon kan göra några förändringar i undervisningen.
Sammanfattningsvis kom vi fram till att pedagogen till eleverna har en vis kännedom om lärstilsanpassad metodik och tillämpar den till vis grad utifrån hur klassen arbetar, det vill säga montessoriinspirerat.
5 Analys
Människor tar till sig information, förstår den och lagrar den i sitt minne. Denna information kan plockas fram ur vårt minne vid behov. Detta sker på olika sätt och är individuellt. Inlärning måste därför ske i ett skolsammanhang på elevernas villkor och efter deras förutsättningar. För att skapa en skola för alla på allas villkor, tror vi att kunskaper om lärstilar är absolut nödvändigt för alla pedagoger vilket vår undersökning visar. I den omfattning vi lär oss mer om hur barn tar till sig kunskap blir vi allt skickligare på att hitta lösningar på elevers inlärning. Dels handlar det om att vi pedagoger skall undervisa elever så effektivt så möjligt men även om att eleverna själva skall bli medvetna om hur de tar till sig kunskap på bästa sätt.
I detta avsnitt kommer vi att analysera och tolka det empiriska materialet som vi har tagit del av utifrån vår trestegsmetod: intervjuer, observationer samt samtalet med pedagogen. Dessa tre steg hör ihop i en process, det vill säga att resultatet av elevintervjuerna var utgångspunkten vid våra observationstillfällen. Det vi sedan fick ut av observationerna tillsammans med intervjuresultatet låg till grund för samtalet med pedagogen. Vi valde denna trestegsmetod med elevintervju, observation och samtal med pedagog för att svaren vi fick i våra intervjuer genererade till vad vi observerade och vad vi sedan samtalade med pedagogen om. Vad vi har kunnat tillgodogöra oss i denna trestegsmetod är att vi har utnyttjat våra kunskaper vi fått till att driva vår studie framåt. Utifrån detta sätt att genomföra vår studie har vi efter varje steg reflekterat över resultatet och hur vi vidare skulle kunna använda kunskapen till nästa steg. När vi sedan analyserat vad vi fått fram har vi valt att sammanföra alla tre stegens resultat. Detta för att analysera i en vidare mening och för att kunna se att stegen har betydelse för varandra. Vi tycker att detta ger ett större värde för vår analys om vi för ihop vårt resultat.
Att elever lär sig bäst under absolut tystnad är en van föreställning (Boström, 1998). Detta var något vi fick bekräftat utifrån våra intervjusvar. Majoriteten av eleverna kunde koncentrera sig fast det pratades i klassrummet, alla påtalade dock att ljudnivån inte fick vara för hög, då detta skulle störa skolarbetet. Enligt vår studie kunde vi inte påvisa att bakgrundsmusik hade betydelse i klassrummet. De elever som föredrog bakgrundsmusik lyssnade helst på klassisk musik. Om musik skall vara tillåtet i ett
klassrum anser vi att det måste finnas regler för hur det får användas. Musiken får inte störa de elever som vill ha tyst i klassrummet. Den auditiva eleven lär sig bäst via sin hörsel och då är musik att rekommendera (Boström, 2004). I vår observation upplevde vi att ljud och prat inte var något störande för eleverna i klassrummet. Vad vi bör tillägga är att ljudvolymen var låg i klassrummet under alla observationstillfällena. Om den varit högre är det inte orimligt att fler elever blivit störda och reagerat.
Många menar att de traditionella klassrummen är ett av de största hindren för effektiv inlärning (Jensen, 1996). Ett av dessa hinder kan vara belysningen i klassrummet som oftast är väldigt stark. Elever påverkas mer eller mindre av belysningen i klassrummet, men det kan orsaka rastlöshet och huvudvärk (Boström & Svantesson, 2007). Utifrån vårt resultat kunde vi fastställa att de flesta eleverna ville ha dämpad belysning. Att istället ha en bordslampa, så kallad punktbelysning, vid arbetsplatsen var något de flesta eleverna kunde tänka sig. Något vi iakttog under vår observation var att det var dämpad belysning i början av skoldagen och enligt pedagogerna hade detta hade en lugnande inverkan på eleverna.
Elever påverkas på olika sätt av temperaturen i klassrummet. En del presterar bättre i ett varmt klassrum medan andra föredrar att ha de svalare. Om alla skall bli tillgodosedda i en klass kan temperaturen hållas på en normal nivå sedan får var individ själv ta ansvar för hur de är klädda i förhållande till temperaturen. I vår studie påverkades eleverna negativt av temperaturen i klassrummet. De flesta av eleverna ville ha det varmare och hade svårt att koncentrera sig då det var kallt.
Ett klassrum som är grundligt planerat och omsorgsfullt inrett förbättrar det pedagogiska arbetet och ger positiva associationer. En bristfällig miljö kan försvåra inlärningsprocessen medan en väl genomtänkt studiemiljö kan åstadkomma en god pedagogisk arbetsmiljö. Detta i sin tur kan leda till att stimulera tänkande, kreativitet och nyfikenhet (Jensen 1996). Vi anser att det klassrum där vi gjort vår studie är inte klassrummet tillfredsställande storleksmässigt. Den fysiska platsen är inte stor i förhållande till antalet personer och därför är risken stor att de blir störda av varandra. Ett rymligt och noggrant förberett klassrum är något som är viktigt inom montessoripedagogiken. Enligt denna pedagogik skall golvytan utnyttjas vid genomgångar och eget arbete. Det är något som görs i klassrummet men eleverna påtalade att de inte vill sitta på golvet då de skulle lära sig något nytt. Vi misstänker att
eleverna inte vill ha genomgångar på golvet på grund av att ytan är för liten i förhållande till platsen de behöver för att sitta ordentligt.
Våra sinnen är våra direkta inlärningskanaler. Sinnena är de fönster hjärnan har mot den yttre världen och de är högst individuella. Synen kan vara den bästa inlärningskanalen för vissa individer medan andra uppfattar omvärlden och lär sig bäst via hörseln. Ytterligare andra vill använda händerna och visa behöver upplevelser (Boström & Svantesson, 2007). Många av eleverna i klassen vi undersökte tyckte om att läsa texter som är skrivna. Detta är utgångspunkten för den visuella lärstilen. Den visuelle eleven föredrar den traditionella lärarledda undervisningen (Boström, 2004). Detta passar in i skolans textbaserade system. I vårt resultat kom vi fram till att eleverna både tog till sig kunskap genom att läsa och lyssna och vi tror att detta har att göra med att eleverna har svenska som andraspråk. Att eleverna i klassen även tyckte om när pedagogen skrev på tavlan kan beror på deras språksvårighet och de behöver få en direkt förklaring på ord de inte förstår. Eleverna tyckte om att lyssna på pedagogen då de skulle gå igenom något nytt. Vi tror att eleverna vill få bekräftat och förtydligat det de har läst genom att pedagogen även berättar och skriver på tavlan. I klassrummet är pedagogen motivatör för sina elever, vilket innebär att pedagogen skall optimera elevernas möjlighet till lärande (Jensen 1996).
Något vi observerade var att det fanns mycket bilder i klassrummet och för eleverna hade bilder stor betydelse i undervisningen med tanke på att det var elever med svenska som andraspråk. Detta var något som pedagogen kunde bekräfta. Bilderna hjälpte och förklarade ord så eleverna får en ökad text förståelses och kan koppla de nya orden till bilderna de såg. Bilders betydelse tror vi inte bara är viktiga för elever med svenska som andra språk utan det är betydelsefullt för alla elever i skolan. Detta för att kunna göra associationer till något man inte är förtrogen med, att kunna förtydliga någonting samt att eleverna skall kunna skapa sig en inre bild av något.
Utifrån vårt resultat tyckte eleverna om att tala med varandra istället för att skriva. Vi har uppfattningen om att detta kan bero på att eleverna tycker det är lättare att göra sig förstådda muntligt än skriftligt. Pedagogen höll med oss men menade samtidigt att eleverna får anstränga sig mer vid skriftligt arbete och detta var något som eleverna tyckte var tidskrävande och arbetsamt. Vi fick ändå uppfattningen om att eleverna
förstod vikten av att skriva eftersom alla svarade att de kommer ihåg viktig information bäst om de skriver ner det. I våra intervjuer svarade hälften av eleverna att de inte tyckte om att diskutera på lektionerna. Då vi observerade fick vi detta bekräftat vid några lektionstillfällen där eleverna skulle redovisa tidningsurklipp muntligt och diskutera dessa. De elever som hade ett mer utvecklat språk var mer villiga att diskutera än de elever som var svagare i det svenska språket. Enligt Boström (2004) tycker den auditiva eleven om diskussioner och pratar gärna mycket men är även en god lyssnare. Samtal som utvecklar är att rekommendera och man bör i många sammanhang stimulera till lyssnade och aktiva diskussioner i skolan.
Elever som tar på saker och ting i samband med att de till exempel skall lyssna eller koncentrera sig stark på något, visar på detta sätt att de behöver stödja andra sinnen för att kunna ta in informationen (Dunn & Dunn, 1998). Detta var något vi fick bekräftat i intervjusvaren och under våra observationer, hälften av eleverna behövde ta på något då de skulle lyssna. Utifrån lärstilarna är det de taktila eleverna som har behov av att känna och klämma. De har lärandet i händerna och föredrar att lära sig via tillexempel spel, pussel och dataprogram (Boström & Svantesson, 2007). För att få variation i undervisningen var datorn ett önskvärt redskap. Vi anser att datoranvändning i klassrummet och i undervisningen är ett komplement till några av lärstilarna.
För pedagoger är det en stor utmaning när det gäller ledarskapet i klassrummet att utveckla matchande metoder som tillexempel rollspel, dramatiseringar och experiment (Boström & Svantesson, 2007). Detta är något vi fick styrkt i våra intervjuer där eleverna svarade att det var viktigt att få experimentera och uppleva för att ta till sig kunskap bäst. Enligt Piaget måste barn vara aktiva och tillåtas göra egna fysiska och intellektuella erfarenheter för att utvecklas. Det är när barnet är aktivt, fysiskt och intellektuellt engagerat i sin omgivning som det utvecklar sin förmåga och tillägnar sig kunskap (Säljö, 2000). Fysisk aktivitet är bäst för den kinestetiske eleven att lära sig på. Flera forskningsrapporter visar att när elever tillåts röra sig under inlärningsmoment och när skoldagen ger många möjligheter till rörelse, förbättras såväl inlärningen som attityden till arbetet (Boström & Svantesson, 2007). I vårt resultat tog vi del av att de flesta av eleverna hade svårt att koncentrera sig om de fick sitta still för länge. Att koncentrationen försämrades för hälften av eleverna om de rörde sig under lektionerna
tolkar vi som att de behövde avbryta sitt arbete för att hämta material eller gå på toaletten.
Ett flertal undersökningar visar att elever presterar bäst när de får jobba på sin ”bästa tid” och sämre när de ska jobba vid en tidpunkt som inte stämmer med deras egen rytm. För att få bästa effekt för så många så möjligt bör man som pedagog försöka jobba med mer komplicerade saker mellan klockan 10:00 och 14:00 (Boström & Svantesson, 2007). Detta stämmer in på hur eleverna i klassen svarade. Pedagogen var fullt medveten om att komplicerade saker bör utföras under en vis tid på dagen men på grund av att andra pedagoger och ämnen var inblandade i verksamheten var det svårt att alltid tillgodose detta.
Vi har olika preferenser när det gäller sociala grupperingar då vi ska ta till oss svårt och nytt material. Vissa individer lär sig bäst om de tillåts arbeta ensamma, andra vill helst arbeta i par medan det finns elever som presterar bäst när de får arbeta i grupp. Eleverna i vår studie hade delade meningar om de ville arbete ensamma, i par eller i grupp. Vi anser att som pedagog kan det vara bra att jobba med olika sociala grupperingar och att man uppmanar eleverna att jobba i olika konstellationer. Allt för att de skall kunna bredda sin egen stil. Eleverna ansåg dock att de fick mer gjort om de arbetade ensamma. Vi tyder detta som att eleverna förstår att de får mer gjort och arbetar mer effektivt om de arbetar ensamma. Eleverna är i en ålder där den sociala faktorn och kompisarna spelar stor roll. Det är lätt att i par- och grupparbete fokusera på annat än skolarbetet. Vissa individer är mer reflekterande och behöver mer tid på sig när de skall lösa uppgifter. De tänker alltid efter en liten stund innan de svarar och de analyserar mera. Andra individer agerar utifrån sin första impuls. De är snabba i tanken och drar kvickt sina egna slutsatser (Boström & Svantesson, 2007). Detta var något vi fick bekräftat i vårt resultat. De flesta eleverna ville tänka efter först innan de började med något nytt arbete och de ville ha gått om tid på sig för att genomföra sina arbetsuppgifter.
I skollagen kan man läsa att skolans uppdrag är att främja lärandet där individer skall stimuleras att inhämta kunskap. Man skall lägga vikt vid elevens progression, valfrihet och variation, elevers delaktighet samt förmåga till ständigt lärande (1 kap. 2 §). Som framtida pedagoger anser vi att det är vår skyldighet och elevernas rättighet att aktivt
arbeta utifrån lärstilar. I vår kommande roll som pedagoger är det viktigt för oss att utgå från elevernas intresse och behov, därför måste vi föra en dialog med våra elever. Vårt syfte med denna uppsats var att vi ville undersöka hur den utvalda elevgruppens lärstilar tillgodoses i klassrummet. Vi anser att det empiriska material vi har tagit del av har givit oss en uppfattning om hur den utvalda elevgruppens lärstilar tillfredsställs. Vi bedömer emellertid att resultatet möjligen sett annorlunda ut vid en djupare studie. Om vi arbetat med denna undersökning under en längre tid hade vi fått en närmre relation till eleverna och hade då kunnat få en djupare bild av varje individs lärstil. Vi har den åsikten att då vi som kommande pedagoger har ansvaret för en klass, träffar eleverna regelbundet och har en helhetsbild av varje elev, kan man lättare bedöma elevens individuella behov och arbeta långsiktigt med lärstilar.
Vi ville även undersöka om pedagogen i den utvalda klassen praktiserar och tillämpar lärstilar i klassrummet. Utifrån vårt resultat av våra observationer och vårt samtal med pedagogen anser vi att med utgångspunkt i montessoripedagogiken tillgodoses några lärstilar. Pedagogen arbetade dock inte medvetet med lärstilar utan det fanns en variation i undervisningen som tillfredsställer elevers olika behov angående inhämtande av kunskap.
Med utgångspunkt i våra frågeställningar anser vi att vi fått svar på vad pedagogen och de utvalda eleverna i klassen har för uppfattning om lästilar, hur de visar sig och tillämpas i klassrummet. Det vi kom fram till är att eleverna har olika uppfattning om hur de tar till sig kunskap på bästa sätt och att de kanske inte alltid reflekterar över hur denna inlärningsprocess går till. Det vill säga, de är inte medvetna om sina inlärningspreferenser. Vi kom även fram till att pedagogen till eleverna har en vis kännedom om lärstilsanpassad metodik och tillämpar den till vis grad utifrån hur klassen arbetar, närmare bestämt montessoriinspirerat. Eftersom klassen var montessoriinspirerad är det möjligt att lärstilar får mer utrymme här än i en traditionell klass.
Något vi tog del av i litteraturen var att man ofta har en kombination inom lärstilspreferenser. Detta var något vi uppmärksammade i undersökningen med eleverna i klassen där det fanns någon elev som visade tecken på stark auditiv förmåga, det vill
säga han var mycket verbal och hade gott ordförråd, samtidigt som han behövde stimuleras taktilt. Han fascinerades av finmotoriska sysslor så som att klippa, klistra, klämma och att konstruera i olika material.
6 Diskussion
Läroplanens värdegrund vilar på att skolan skall främja lärandet och elevernas individuella inhämtande av kunskap ska sättas i centrum. För att individualisera undervisningen anser vi att det är av stor vikt att man som pedagog har en uppfattning om lärstilars betydelse. Eftersom lärstilar fokuserar på hur elever lär in och processar teoretiskt material kan detta vara ett stöd i undervisningen för att skapa ett optimalt lärande. Om en pedagog ska kunna uppfylla sitt uppdrag att leda elevernas lärande, måste han eller hon veta hur såväl den enskilde individen som gruppen tar till sig