Då underhållning inte verkar vara det största behovet eller målet för patienterna ansåg jag att inte fortsätta med det inom detta projekt. De andra koncepten kan enkelt digitaliseras och till viss del även slås ihop med varandra. Idéen om vårdvägen, anhörighetsapplikationen och aktivt
patientdeltagande kan tillsammans skapa mer värde för patienterna.
Handsfree nummerlappsmaskin och patientdeltagande ser jag också som en bra kombination. Alla dessa idéer skulle möjligtvis också kunna ligga under en mobil hälso-applikation.
Efter flertalet sketcher ritade jag upp två stycken storyboards och presenterade dessa för personal på administrationen NSM ör att få
återkoppling och feedback. Vårdvägen liksom digitala kösystemet är delvis inspirerad från Skånetrafikens visualiseringar av sin trafik. Detta då Skånetrafiken liksom vården riktar sig till att informera medborgarna. Skånetrafiken har dessutom stor kunskap och erfarenhet om vad som funkar och inte funkar på stora publika ställen vilket också gör dem till en lämplig inspirationskälla.
4.9.1 Vårdvägen
Vårdvägen är delvis inspirerad av Skånetrafikens visualisering av buss stopp där man tydligt kan se vart bussen är på väg och var den stannar (Figur 15). I vården är man som patient också intresserad av var man är på väg och vad som kommer hända. Att det är
någorlunda bekant från vardagen kan dessutom skapa en trygghet samt underlätta inlärning av systemet.
Genom Vårdvägen kan patienterna få en mer övergripande bild av sitt vårdförlopp men också till sin journal, recept och läkemedelsordinationer. Vårdvägen skulle också kunna skickas ut i förväg vilket kan underlätta för patienten att förbereda sig inför ett möte med vården. Man kan också underlätta för patienten att hitta rätt genom t.ex. kartprogram och gps. Påminnelser, tider och kontaktinformation till vården vid t.ex. avbokningar av möten skulle också kunna implementeras (Figur 16).
Figur 15: Tydlig bild av var bussen är på väg
4.9.2 Digitala kösystemet
Digitala kösystemet inspirerades från digitala skyltar vid hållplatser som visar i tiden när bussen och även nästa buss kommer att anlända (Figur 17). Visualiseringen med tid och cirkeldiagram tillgodoser man
användarna med både överskådlig och exakt tid samtidigt. Det gör att fler människor kan tillgodogöra sig informationen och genererar mindre missförstånd.
Med ett digitalt och mobilt kösystem kan man ge patienterna en möjlighet till att tillgodogöra sig tiden på ett helt annat sätt än tidigare. Dem behöver inte ens sitta i väntrummet för att vänta på sin tur.
Mobilen kan dessutom skicka signaler när besöket närmar sig. I det digitala kösystemet skulle man också kunna integrera typ av frågeformulär där man låter patienten förbereda mötet. Detta tror jag också kan skapa mer
trygghet då man på så vis gör något åt sin situation. Informationen kan sedan användas av vårdpersonalen för att diagnostisera samt hjälpa i samtalet. Detta system skulle också kunna bli mer personligt där man istället låter patienter ropas upp vid namn (Figur 18).
Figur 17: Tydlig illustration av tid till nästa buss
4.10 Respons på storyboards av personalen på
administrationen NSM
Responsen för Digitala kösystemet
De ansåg att en estimering av tiden skulle säkerligen skapa bättre
förutsättningar för patienterna att göra tiden mer meningsfull. Att man kan som patient skriva ner och då börja sin vårdprocess redan i väntrummet ansågs vara mycket bra. Tydligen så används redan ett liknande system på reumatologen som kallas för ”PER” förkortat Patientens Egen Registrering. Detta är en datatjänst som möjliggör för patienter att förbereda besöket via dator eller mobil. Detta system har redan visat sig underlätta besöket för både sjukvårdspersonalen och patienterna. Som jag förstått har den inte tagit bort något av konversationen utan snarare förstärkt den då båda parterna har något att följa. Förslag till förbättringar skulle vara att med hjälp av informationen ställa en oberoende diagnos utifrån det som skrivits som ett stöd i diagnostiseringen. Applikationen skulle också kunna
möjliggöra för patienter att skriva på sitt eget modersmål, vilket kan minska missförstånd och feldiagnostiseringar. Jag hade en ide att istället för att ropa upp patienterna med nummer så kunde detta istället ske med namn för att ge en mer personlig känsla. Däremot att nämna patienter vid namn kan också medföra vissa sekretessproblem. Framför allt på platser där det är känsligt t.ex. där patienter behandlas för HIV eller har skyddade
identiteter. Dock på flertalet ställen ropar man in patienter vid namn så det får vara en avvägning som görs på den enskilda avdelningen. Det skulle också kunna lösas att man får en signal från sin mobil.
Responsen för Vårdvägen
Vårdvägen menade man hade kunnat vara till stor nytta för vården då den ger patienterna en möjlighet att vara mer delaktiga. Den gör också det enklare för patienter att ha med sig sin hälso-information samt kunna dela med sig av den till andra vårdinstanser. Då befolkningen blir allt mer resande kan detta vara ett sätt att även kunna får rätt hjälp utomlands då man enkelt kan både visa vad för medicinsk historik och vilka behandlingar man har eller genomgår. Man skulle kunna snabbt återkoppla till en viss vårdinstans. Däremot när man ser till återkoppling bör detta nog ske med viss försiktighet för att inte öka belastningen på vården.
Möjliga framtida undersökningar
Min uppfattning från samtalen med personalen på NSM var att Vårdvägen är det koncept som har högst potential att förbättra både vården och patientupplevelsen. För framtida undersökningar hade det vart lämpligt att stärka koncepten ytterligare med fler samtal med vårdpersonal och
patienter. Förfinade prototyper och användartester där man kan se hur konceptet fungerar i praktiken samt studera de tekniska aspekterna för vad
som krävs för att ett sådant system ska kunna implementeras hade också varit nödvändigt.