Resultat stadsdel 2 - Litteraturöversikt och teoribildning

2. Litteraturöversikt och teoribildning

4.2 Resultat stadsdel 2

4.2.1 Uppfattningar om pedagogisk handledning

När rektorerna talar om vad pedagogisk handledning innebär för dem talar rektorn på den ena skolan om handledning som ”problembaserad eller utvecklande”. Problembaserad handledning innebär för henne att en lärare eller ett arbetslag ber om hjälp i en viss fråga. Utvecklande handledning innebär att man reflekterar över t.ex. sig själv eller sin undervisning i diskussion. Hon tar även upp att en viktig faktor i handledningssituationen är att ”handledaren har den teoretiska kunskapen kring det”. Det viktiga är handledningskompetensen, inte vilken yrkesgrupp handledaren tillhör.Ett uttryck som lyfts fram av den andra rektorn är ”synvändor”, d.v.s. att vända upp och ner på tanken och se nya möjligheter. Hon betonar även att ”handledning är för pedagogerna men med eleven i fokus”.

När pedagogerna talar om vad pedagogisk handledning innebär för dem läggs stor vikt vid att de i handledning får hjälp av någon som är mer kunnig än vad de själva är.

Någon som hjälper dem när deras kompetens inte räcker till, en expert. En av pedagogerna betonar även att man genom handledning har någon att bolla idéer med så att man kan komma på nya saker. En annan pedagog lyfter fram vikten av att ha en mentor när man är nyutexaminerad. Hon pratar vidare om att hon ”får stöd och handledning av kollegorna.”

4.2.2 Förekomst och användning av pedagogisk handledning

Båda rektorerna beskriver efterfrågan av handledning som stor på skolorna. De beskriver även att efterfrågan varierar beroende på ”hur väl arbetslagen på skolan fungerar” och ”hur säkra eller osäkra pedagogerna känner sig i sina roller”. En av rektorerna menar att ”handledning efterfrågas när problem uppstår”. Då rektorerna beskriver de behov av handledning som de upplever finns i verksamheten tar de upp handledning med syfte att vara kompetensutvecklande, skolutvecklande eller ett specialpedagogiskt stöd. Rektorn på den ena skolan nämner specifikt behovet av handledning i ett ”långsiktigt perspektiv”. Hon hänvisar till hur pedagogerna efterfrågar handledning av specialpedagogen kring elever med språkstörning och att de önskar jobba mer i ett långsiktigt perspektiv. Hon tycker att de i det akuta kan möta behoven av handledning men inte i det långsiktiga p.g.a. bristande resurser. I akut läge kan de även få hjälp från psykologerna i resursteamet som finns i stadsdelen. Den andra rektorn beskriver efterfrågan som ”enorm” och säger att både lärare och ledning skriker efter handledning. Hon betonar vikten av handledning i ett skolutvecklande syfte eftersom de i stadsdelen genomgått en omorganisering som för skolan inneburit att man bytt ut alla i ledningen. Hon tror att det finns en ”oro bland pedagogerna kring hur mycket den nya ledningen tänker ändra och vart de vill hän”. Rektorn säger att de inte alltid kan möta de behov av pedagogisk handledning som pedagogerna uttrycker. Hon säger att ”Det beror på tiden. Det är ofta att man får prioritera annat”. Hon menar att som en kommunalt styrd verksamhet måste de på skolan ofta prioritera annat p.g.a. att de måste anpassa sig efter styrning uppifrån.

Pedagogerna uttrycker att man på skolorna arbetar med akuta lösningar. Pedagogerna på båda skolorna säger att det hade behövts mer, eller t.o.m. ”mycket mer”, handledning på skolorna. De nämner både brist på resurser, att de som har handledningskompetens är fullbokade, och ekonomi som orsak till varför deras behov inte möts.

Rektorn på den ena skolan säger att de på skolan använder sig av handledning i ganska stor utsträckning eftersom de ingår i ett projekt kring handledning som finansieras av EU. Handledningen utförs av psykologer och syftet är att utveckla arbetslagen. Hon förklarar att det blir mycket pedagogisk handledning på det sättet att man kopplar diskussionerna även till pedagogrollen och klassrumsmiljön. Hon beskriver vidare att specialpedagogen handleder pedagoger och arbetslag och då är det ur ett mer ”problembaserat perspektiv”, som kompetensutveckling och ett specialpedagogiskt stöd. Den andra rektorn talar om att handledning tillhandahålls av rektor och elevhälsoteam. Rektorn har ett större fokus på forskning kring pedagogiken och elevhälsoteamet har ett större fokus på förhållningssätt och metodik. När hon talar om handledning inkluderar hon även kompetensutvecklande föreläsningar i större grupper som de sedan följer upp och arbetar med i mindre grupper. Båda rektorerna berättar mest om användning av ”grupphandledning” men nämner att ”handledning sker både individuellt och i grupp”.

Pedagogerna på den ena skolan menar att den handledning som de deltagit i till största del har varit ”kompetensutveckling”. På den andra skolan beskrivs handledningen mer som ett specialpedagogiskt stöd där man ”suttit och diskuterat hur man kan jobba för barnets eller gruppens bästa”. Här beskriver en av pedagogerna även en typ av kollegial handledning. Den handledning de beskriver på båda skolorna har till största del ägt rum som grupphandledning.

4.2.3 Effekter och möjligheter med pedagogisk handledning

Båda rektorerna beskriver effekter av handledningen som de kan se i verksamheten. De lyfter fram att pedagogerna diskuterar mer med varandra i arbetslagen och att de där lägger fram det som är jobbigt eller problematiskt och löser det tillsammans. De beskriver också att det skapar en ”öppenhet i arbetslagen”. Den ena rektorn beskriver även att hon kan se hur en grupp eller en individ som haft handledning börjar jobba på ett annat sätt. Hon tror även att handledningen ”ger en hel del tankevändor när det har mognat” och menar att ”den ger goda effekter men att det kan ta lite tid”. Den andra rektorn lyfter möjligheter inom olika områden. Hon säger att ”om resurserna hade varit oändliga skulle jag vilja att alla våra lärare skulle kunna arbeta dels med att utveckla sin metodik” och ”få lite mer kunskaper om hur man jobbar med att skapa ett bra klimat för

barnen”. Hon berättar att de på skolan ”har mycket med sociala problem”. ”Familj och barn påverkas kraftigt och det är en väldigt hård attityd hos väldigt små barn”. Rektorn önskar att man på skolan kunde ”jobba långsiktigt både med rollen som lärare och med den sociala, mänskliga biten.”

Pedagogerna uttrycker att handledningen får stor effekt för dem. De berättar om hur de ”känner sig tryggare i sin yrkesroll” och att de ”gör ett bättre jobb”. En av pedagogerna uttrycker att handledningen gör henne ”mer professionell” och att hon tillsammans med sina kolleger ”tar sin profession till högre nivåer.” Hon säger vidare att ”det blir en helt annan nivå på diskussionerna, ens eget tänk och på ens egen undervisning.” En annan pedagog beskriver hur hon genom råd och stöd i handledning ”förstår och når barn i behov av stöd på ett bättre sätt vilket i sin tur leder till att barnet mår bättre”. En tredje pedagog beskriver hur handledningen ”öppnar upp för nya tankar”. ”Att man kan få råd och möjlighet att se andra idéer.” Hon talar om hur man ”lär sig på det sättet och öppnar ögonen eller vidgar vyerna och ser saker på ett sätt som man kanske inte hade tänkt på innan.”

4.2.4 Faktorer som bidrar till användning av pedagogisk handledning

Båda rektorerna beskriver pedagogerna som ”öppna och positiva” inför handledning och de menar att pedagogerna generellt ser på handledning som att ”det är något man kan lära sig av. Det är inget främmande.” Den ena rektorn säger även att:

Det kan hända att handledning kring ett visst barn eller arbetssätt till en början kan ses som lite skrämmande eftersom man är inne och petar i lärarens roll och vad läraren gör för något. Men sen, efterhand har man nog avdramatiserat det litegrann, att det är okej. Man söker gärna hjälp på det viset.

Hon berättar vidare att pedagogerna på skolan är ”rätt öppna för att handleda varandra. Och det är inte så vanligt, det brukar vara lite hysch hysch”.

Då pedagogerna beskriver hur de tror att deras rektor ser på handledning är det tre av dem som säger att deras rektor är positiv till handledning och tycker att det är viktigt.

En av dessa pedagoger beskriver ytterligare hur hon känner att hon och hennes kollegor ”har backup från sin rektor” och att rektorn alltid säger till dem att ”de måste ta sig tid att gå på handledningarna”. En annan pedagog uttrycker att hennes rektor är ”väldigt positiv till handledning”. Hon säger att rektorn ”hör oss och gör så gott hon kan. Sen tycker jag att stadsdelsförvaltningen inte lyssnar tillräckligt på det hon för vidare.” Den av pedagogerna som inte uttrycker att hennes rektor är positiv till handledning berättar att de ”haft en omorganisation och den har inneburit väldigt mycket fokus på att tänka om utifrån strukturerna. Det är det som fått ta och fortfarande tar energi.” Hon säger att handledning ” är inte något som man fokuserar på just nu”.

Båda rektorerna talar om resurser som avgörande för att handledning ska komma till stånd. Den ena rektorn säger ”pengar, det är det som det handlar om”. Hon menar att med större ekonomi hade de ”kunnat anställa ytterligare en specialpedagog som kanske kunde ha huvudansvar för handledning”. Hon berättar att som det är nu ”så får det bli den stackars specialpedagog som vi har på F-3, för det är den enda, som får ta sig tid och då blir ju annat lidande så länge”. Denna rektor lyfter även fram det EU-projekt gällande handledning som skolan deltar i. Handledningen inom projektet kostar inte skolan något vilket hon tycker är jättebra. Den andra rektorn nämner tid som en faktor. Hon säger att ”det låter ju helt knäppt att skylla på tid. Det är klart att vi har det och är fullt medvetna om att vi borde ha mer. Det är så jag ska säga. Vi hade velat lägga mer tid på det”. Hon fokuserar på frågan utifrån sin rektorsroll och menar att den omorganisation som de gjort har inneburit att det är ett högre tryck på rektorerna men att det snart träder i kraft funktioner som ska avlasta dem. Hon säger att ”när vi får den avlastningen kan vi fokusera mer ute i arbetslagen och mycket mer på den pedagogiska handledningen”.

Även pedagogerna nämner resurser, tid, behov och ekonomi som faktorer för om handledning finns tillgänglig. Alla fyra pedagogerna kopplar det akuta behovet av handledning för barn i behov av extra stöd till fördelningen av de befintliga resurser som finns för pedagogisk handledning. En av dessa pedagoger nämner ekonomiska resurser. Hon menar att det inte finns tillräckligt många personer anställda som kan handleda pedagogerna och säger att ”det skulle behöva anställas fler med den kompetensen”. En av pedagogerna betonar vikten av att ”kräva handledning om man behöver det”. Hon menar att det är upp till pedagogerna att ”framföra att det här

behöver vi handledning i och sedan är det upp till ledningen att organisera så att det också händer”. Tre av de fyra pedagogerna påpekar att handledning får stå åt sidan för annat i verksamheten. De lyfter än en gång fram betydelsen av ”pengar” och ”tid” för att få till stånd handledning. En pedagog säger att ”allt som kostar skär de ner på just nu”. Hon säger att de ska spara in mycket pengar trots att de på skolan ”upplever att de behöver mer utbildad personal, mer resurser, mer av allt”. Pedagogen som tidigare berättat att handledning inte prioriteras på skolan just nu tycker ”absolut att handledning får stå åt sidan”. Hon berättar även att specialläraren som hon arbetar tillsammans med inte är intresserad av att jobba med handledning. Hon tror att speciallärarens inställning har stor påverkan på användningen av handledning på skolan. Den pedagog som inte tycker att handledning får stå åt sidan menar att man som pedagog får planera för och avsätta tid för handledning.

Eftersom både rektorer och pedagoger nämner ekonomi som en viktig faktor i användningen av handledning tog vi möjligheten och frågade dem om de tror att fördelningen av skolpeng skulle kunna ha någon form av inverkan på användningen av handledning. Rektorerna svarar enhälligt ”nej” på denna fråga. De menar att en stor del av dessa pengar inte kommer ut till skolorna utan större delen av pengarna fördelas centralt och går bl.a. till hyror. Just hyror är en extra stor utgift här eftersom hyrorna är dubbelt så höga i denna stadsdel jämfört med andra. De menar att i slutänden har de inte så mycket mer resurser att fördela på skolorna.

Pedagogerna är inte så insatta i hur skolpengen fördelas men de är alla överens om att om de hade haft mer ekonomiska resurser så hade de kunnat ha mer pedagogisk handledning på skolorna.

4.2.5 Information kring pedagogisk handledning

När rektorerna talar om vilka informationskanaler som används för att marknadsföra handledningen så skiljer sig svaren åt. Den ena rektorn menar att personalen efterfrågar det själva i hög utsträckning. De efterfrågar både handledning och fortbildning i stor utsträckning och att de på skolan inte behöver marknadsföra dessa. Den andra rektorn talar om att rektorerna tar upp frågan om pedagogisk handledning på arbetsplatsträffar,

när de är ute i arbetslagen och när de har medarbetarsamtal. Hon säger också att hon ”väldigt ofta kommer med förslaget” om handledning till pedagogerna.

Pedagogerna på skolan där rektorn uppfattat det som att personalen är väl bekant med att handledning finns säger att de inte får någon speciell information kring det. En av dem hänvisar till ”specialpedagogen som kommer och informerar ibland”. Pedagogerna på den andra skolan säger båda att rektorn informerar om det. En av pedagogerna nämner även att specialpedagogen informerar om tillgången av handledning. Den andra pedagogen hänvisar till arbetsplatsträffarna, mejl, anslagstavlor och pednet (en pedagogisk plattform). Pedagogerna berättar att de både deltagit i handledning efter förslag från ”kollegor och rektor” och att de ”själv tagit initiativ”.

4.2.6 Framåtblick kring pedagogisk handledning

När rektorerna blickar framåt kring handledning och viktiga faktorer för en effektiv handledning lyfter den ena rektorn att handledningen ”ska ske då det inte är ett akut läge”. Hon säger vidare ”Det ska vara relativt lugnt. Inga organisationsförändringar eller nya skollagar och ett tydligt syfte.” Arbetslagen ska fungera relativt bra och hon återkopplar till det hon tidigare sagt om att handledningen ska vara långsiktig. Den andra rektorn återkopplar till det avlastande stödet för rektorerna som hon nämnt tidigare. Det kommer att göra att rektorerna kan vara mer tillgängliga i verksamheten. Hon säger även att hon:

vill utveckla elevhälsoteamet också mot att arbeta mer handledande/---/det får liksom större genomslagskraft om man ger handledning istället, för att de (specialpedagogerna, egen kommentar) för att de har lite svårt att klona sig när det är så många elever som är i behov av hjälp. Utan man lär lärarna ta hand om det istället. Jag tror att de absolut kommer att förbättra handledningen både kvalitetsmässigt och kvantitetsmässigt.

När pedagogerna blickar framåt talar de om handledning i positiva ordalag. En av dem säger ”Jag är positiv till det, skulle gärna vilja ha mer av det./---/ Jag tror på kontinuerlig handledning och helst att det är samma handledare varje gång så att man slipper gå igenom allt varje gång”. Den andra pedagogen på samma skola betonar vikten

av kunskap hos handledaren. ”Den som har hand om handledningen måste ha kött på benen.” Hon tycker också att det är viktigt att handledning sker i grupp ”så att man får en dialog”. En av pedagogerna på den andra skolan betonar vikten av att få tid till pedagogisk handledning och att man använder tiden effektivt. ”Att man pratar om vad problematiken är nu. Inte hur det har varit innan.” Det är viktigt att inte lägga tid på och fastna i det som har varit. Den andra pedagogen på den skolan återkommer till mentorstanken och pratar om individuell handledning och kollegial handledning. Hon tycker också att det är viktigt att ”man är två i klasserna. För då kan man bolla tankar och idéer med någon.”

4.3 Konklusion

Pedagogisk handledning används på skolor i de båda stadsdelarna. Innebörden av pedagogisk handledning har i vårt resultat förklarats på många sätt t ex: rektors handledarfunktion där tydlighet är en viktig del, handledning som ett forum där den handledde ska finna sina svar själv, stöd där konkreta råd ges, experthjälp, en möjlighet till reflektion, tillfälle att diskutera med kollegor m.m. Behovet och efterfrågan av handledning uttrycks som stor och formerna av handledning som sägs användas är kompetensutvecklande, specialpedagogiskt stöd och kollegial handledning. Handledningen utförs både individuellt och i grupp. Effekterna av handledning benämns i ord som: stärkande, stöttning, gemensamt förhållningssätt, öppenhet, trygghet, mer professionell, barnet mår bättre, möjlighet m.m. Ekonomi och tid är två faktorer som bidrar till användning av handledning enligt informanterna. Några andra är behov och inställning. När det gäller informationen kring handledningens befintlighet och tillgänglighet uttrycker några informanter att den finns och några uttrycker att den inte finns. När informanterna blickar framåt finns en önskan om mer möjligheter till handledning i form av ekonomi och tid, även kontinuitet, långsiktighet och information dyker upp i framtidsvisioner kring handledning. I informanternas svar har vi funnit sju framträdande faktorer som bidrar till användningen av handledning på skolorna. Dessa är ekonomi, inställning, prioritering, tid, behov, efterfrågan och information.

5 Diskussion och slutsats

I detta avsnitt kommer vi att behandla resultatdiskussion ur specialpedagogiska perspektiv, metoddiskussion och slutsats.

In document Faktorer som bidrar till användning av pedagogisk handledning, En studie av två stadsdelar (Page 30-38)