Resultatdiskussion ur specialpedagogiska perspektiv

I inledningen av vårt arbete och i vårt problemområde tog vi upp frågan om varför pedagogisk handledning inte har fått större fäste då efterfrågan är stor. Denna fråga har stärkts under studiens gång då vi sett att inställningen till och de uttryckta effekterna av pedagogisk handledning är positiva. Därför väljer vi att lyfta fram den här. Vi kommer att lägga fokus på de faktorer som informanterna har nämnt och som vi utläser är bidragande till handledningens användning. Faktorerna vi har valt att behandla är: ekonomi (skolpeng), inställning, prioritering, tid, behov, efterfrågan och information. Vår studie behandlar två stadsdelar med olika förutsättningar och de faktorer som beskrivs har visat sig vara gällande för båda stadsdelarna.

Förutsättningarna för skolorna i de stadsdelarna vi har undersökt ser väldigt olika ut. Ekonomin varierar och fördelningen av skolpeng skiljer sig. Resultatet visar att handledning används i stor utsträckning i båda stadsdelarna. I stadsdelen med lägre skolpeng använder den ena skolan sig av handledning som en naturlig del i verksamheten. Arbetssättet kring handledning är väl utarbetat där och alla pedagoger och rektor ser det som ett självklart hjälpmedel. På den andra skolan i denna stadsdel kan man se att pedagogisk handledning som stöd inte riktig har slagit igenom. Genom rektors och pedagogers uttalanden kan vi urskilja en positiv tanke kring handledning men att verksamheten inte har någon rutin vad gäller användandet. Detta tänker vi oss kan bero på att deras syn på handledning fortfarande är i en utvecklingsfas. Lendahls- Rosendahl och Rönnerman (2003) menar att användningen av handledning i skolvärlden fortfarande är ett ganska nytt fenomen. Løw (2011) nämner handledningens komplexitet och menar att begreppet kan vara svårt att få grepp om. I den andra stadsdelen med högre skolpeng används pedagogisk handledning på båda skolorna. Vi kan dock utläsa att handledningen inte får det utrymme som verksamheterna kräver p.g.a. olika omständigheter. Öquist beskriver systemtänkandet med att det ”handlar om att förstå världen i termer av helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster” (Öquist, 2003, s.14). Han menar vidare att i ett systemtänkande är alla delar beroende av

37

varandra. Utifrån systemtänkandet och informanternas uttalanden kan vi se en klar koppling mellan effekterna av handledning och inställningen till fortsatt arbete med handledning på skolorna. Pedagogernas positiva upplevelser av handledningen mynnar ut i en större öppenhet till att be om hjälp vilket i sin tur leder till stora framsteg för verksamheten. Gjems (1997) beskriver cirkularitet och menar att förståelsen för hur allting verkar i en påverkansprocess är grunden till det systemteoretiska tankesättet. Inställningen till handledning hos både pedagoger och rektorer utläser vi som en stor bidragande faktor när det gäller användandet av handledning. Synen på handledning på alla skolorna i de båda stadsdelarna är positiv men användandet av handledning varierar. Här ser vi vikten av samsyn och förståelse mellan rektor och pedagoger. Gjems (1997) menar att systemteorin handlar om relationer mellan människor, relationen och samspelet mellan människorna för systemet vidare. Prioriteringar är något som vi här kopplar samman med både inställning och ekonomi. Vi tolkar det som att om handledning prioriteras kan resurserna anpassas så att handledning kan finnas som en naturlig del i verksamheten. Handal (1996) skriver om villkor för handledningens etablerande och nämner struktur som ett villkor. Han menar att det måste skapas möjligheter till handledning t ex i form av bestämda lokaler och angett utrymme redan i arbetsplanerna. Prioriteringarna, anser vi, måste komma från rektor. Öquist (2008) skriver om den rationelle ledaren som styr med hård hand och där medarbetarnas delaktighet i systemet är svag. Han berättar vidare om den systemteoretiske ledaren som delar ansvar med medarbetarna. Här är delaktigheten i systemet stor och man vågar pröva nya strategier. Lendahls Rosendahl och Rönnerman (2003) betonar vikten av att skolledaren inte bara tillhandahåller handledning utan även deltar i förändringsprocessen. Risken är annars, menar författarna, att förändringsarbetet avstannar. Våra erfarenheter stämmer överens med detta då vi har sett att utan förankring hos rektor och dennes samsyn är det omöjligt att genomföra en förändring och ha ett kontinuerligt arbete. På skolorna i båda stadsdelarna ser vi hur rektorernas inställning till handledning påverkar hur mycket det prioriteras både ekonomiskt och tidsmässigt.

Arbetet tar all den tid som finns till disposition - och litet till, och det är lätt att den mesta tiden går åt till planering och genomförande av planerna. Det är svårare att få plats med reflektion inom ramen för det dagliga arbetet och

38

handledning av reflekterande karaktär kan lätt upplevas som en verksamhet det inte finns plats för (Handal, 1996, s. 117).

Vi kan även utläsa att det kan vara svårt att hitta möjligheter för handledning när verksamheten inte står på en stabil grund. Den ena stadsdelen genomgår en omorganisering som innebär stora förändringar för skolorna. Detta anges vara en anledning till att det just nu inte finns tid och resurser till handledning. Detta kan vi direkt koppla till systemteorin som Gjems (1997) skriver om och här nämner relationer. Hon menar att varje system står i relation till andra system och att alla system måste förhålla sig till yttre påverkan som t ex ”lagar, förordningar och fackliga beslut” (s. 27). Hon beskriver vidare de systemteoretiska termerna inre styrning och yttre styrning:

Inre styrning sker i form av handlingar och samverkan mellan människorna i systemet. Yttre styrning handlar om att systemet anpassar sig till omgivningen, och att omgivningen anpassar sig till systemet. (s.24)

Skolorna befinner sig i olika situationer som utgör olika förutsättningar och p.g.a. detta är det olika behov av handledning som uttrycks. Att pedagogerna uttrycker dessa behov tycks vara en förutsättning till att handledning ges. En annan faktor som lyfts upp i studien och betonas av informanterna är efterfrågan. Efterfrågan av handledning tycks även den styras av inställning. Både genom rektors inställning, t ex genom hur mycket information kring handledning som tillhandahålls, och genom pedagogernas inställning, t ex på det sätt hur de ser på att be om hjälp. Normell (2002) tar upp pedagogers föreställning om att de klarar allting själv och inte behöver någon hjälp. Hon menar att om uppfattningen är att ingen hjälp finns att tillgå blir föreställningen att det inte behövs någon hjälp. I studien kan vi utläsa att information i den bemärkelsen att pedagogerna har en vetskap om att handledning som stöd finns att tillgå ger en positiv effekt till och trygghet i att be om hjälp och genom det uttrycka sina behov av handledning. Efterfrågan blir därför genom informationen större.

I vår undersökning av stadsdelarna har vi genom studien tolkat att de socioekonomiska, kulturella och ekonomiska förutsättningarna inte har en avgörande roll för användningen av handledning. En skillnad vi kunde se låg både i den kulturella och socioekonomiska aspekten och speglades i behovet av handledning som uttrycktes som

39

större i en stadsdel. I förekomsten och etablerandet av handledningen i de två stadsdelarna ser vi stora likheter. Vi kan utläsa att faktorerna som informanterna har betonat och som vi lyft upp här är gällande för alla skolorna vi har undersökt. Dessa faktorer som bidrar till användningen av handledning är ett uttryck för begreppet handledning och dess komplexitet. Vi kan se hur alla faktorerna tillsammans är nödvändiga för att handledning ska kunna förekomma och verka på skolorna. Om någon av dessa faktorer uteblir finns inte möjligheterna för användningen av handledning. Det systemteoretiska tänkandet stödjer detta då vi ser faktorerna som delar som är beroende av varandra och hur mycket systemet (rektor och pedagoger) styrs av sammanhanget.