Rektorer
Teman Rektor A Rektor B Rektor C
Implementering Har varit på utbildning, men inte påbörjat arbetet med implementeringen. Senare under intervjun kommer förändringar som gjorts upp. Då visar rektorn upp två olika dokument, som inte är de nya AR. Nu blir det synligt att man inte har någon vetskap om det nya AR.
Har framförallt arbetat med implementeringen på elevhälsoteam-nivå. De har varit på Skolverkets utbildning kring det nya allmänna rådet och även haft en studiedag där det togs ett helhetsgrepp för att skapa rutiner. …jobbat med case så att man fått göra elevärenden och fundera över hur man ska göra extra anpassningar och så vidare.
Har även förnyat elevhälsoplanen samt upprättat instruktioner över arbetet med elevärenden
Implementeringen är på gång, men det har funnits så mycket kring
dokumentation som varit eftersatt så att det finns mycket att ta tag i.
Ledning och stimulans
Ska ses i förhållande till läroplanen,
kunskapsuppdraget och värdegrunds-uppdraget. Eleven skall komma till tals och få ta plats i gruppen. Skolan har ett större uppdrag än att förmedla lärande. Det handlar om tre grundstenar, självständighet,
självkänsla och att bli en läsande person – även med hjälp av bilder och andra hjälpmedel.
Ledning och stimulans handlar om att snäppa upp en nivå. Att alla har ipads, det är ledning och stimulans för mig, det är ingen extra anpassning och inget särskilt stöd.
Även skolans
logopedfunktion fungerar som ledning och
stimulans, är ett bra stöd åt både lärare och elever.
Det handlar om att eleverna skall få utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar och att synliggöra de små stegen. Pedagogerna skall ge eleverna rätt utmaningar och stimulera de förmågor de har.
Det handlar om att stimulera också dem som har lätt att nå målen så att de får möjlighet att utveckla sin fulla potential. Alla elever har rätt till utveckling, att stimulera de förmågor de har!
Extra
anpassningar
Hela grundsärskolan är en extra anpassning och att det inte nödvändigtvis måste vara kopplat till ett ämne utan också kan handla om det sociala, problembeteende, reglering och själv-kontroll. En extra
anpassning kan handla om att ge en elev med utagerande beteende verktyg att kommunicera på ett annat sätt än att få utbrott. Det kan även vara att personalen anpassar
Vid problembeteende kan en extra anpassning vara att man sätter in mer personal eller anpassa lärmiljön. Det ska inte behöva ta lång tid utan är oftast en snabb åtgärd. Extra anpassningar bör diskuteras i
elevhälsoteamet. Även det dagliga, om elever med flerfunktionsned-sättningar, efter en operation, behöver mer massage innebär för denna rektor en extra
Det är något som särskolan gör hela tiden. Det kan t.ex. vara att anpassa sig till vad eleven förmår just den dagen eller att se till att miljön är funktionell utifrån elevernas funktionsnedsättningar exempelvis såsom blinda eller döva elever. De extra anpassningarna har inte dokumenterats. Dokumentation
överhuvudtaget är något som behöver utvecklas på enheten.
sitt förhållningssätt gentemot eleven. Det är viktigt att dokumentera men någon särskild dokumentation kring detta finns inte i nuläget. Det klargörs heller inte vad som är en extra anpassning. anpassning. Extra anpassningar diskuteras oftast med vårdnadshavare. Då det genomförs under en viss tid. Dokumentationen kring detta är ett utvecklingsområde, det har under läsåret inte gått att lägga in extra
anpassningar under en särskild rubrik beroende på begränsningar i det dataprogram man dokumenterar IUP. Men inför hösten kommer detta att rättas till. I nuläget finns mycket av detta dokumenterat i EHT-pärmen.
Särskilt stöd, Åtgärds-program
Allt stöd inom den egna organisationen går under extra anpassningar och att det är först när stödet hämtas utanför den egna organisationen som det blir särskilt stöd. I de två fall åtgärdsprogram skrivits har det handlat om elever som inte kommit till skolan. Arbetsgången går till så att ärendet lyfts i elevhälsoteamet där de olika professionerna får säga sitt. Samtidigt då så
har man föräldrarna med på banan i detta. Rektorn
ser till att ÅP upprättas och klassläraren skriver. I åtgärdsprogrammen beskrivs de åtgärder som görs kring en elev och även beskrivningar om hur undervisningen ska säkerställas och vad som blir nästa steg.
Särskilt stöd utmynnar alltid utmynnar i ett ÅP och handlar om
omfattande åtgärder som frångår det normala. Detta kan t.ex. vara anpassad studiegång eller en-till-en-under-visning. Läraren ska göra en anmälan direkt till rektorn eller till Elevhälsoteamet om en elev inte når målen. Därefter blir det ett ärende i EHT och i samtal mellan de olika professionerna sker ett beslut. För att göra åtgärdsprogrammen likvärdiga hjälper specialpedagogen klassläraren att formulera dessa. Det är viktigt att skapa ett helhets-perspektiv där det organisatoriska beskrivs. Vad är det vi behöver stöd med ? Är det klassrums- eller närmiljön som behöver ändras? När det gäller särskilt stöd för att nå högre mål ger rektorn ett exempel på en situation så de satsat på det som eleven är bra på och minska på krutet i det som eleven inte har intresse eller förutsättningar för.
Erfarenheten säger att det inte skrivs några eller i alla fall väldigt få åtgärds-program i särskolan. Det inte finns någon glasklar gräns mellan extra anpassningar och särskilt stöd, men de allmänna råden och stödmaterialet är bra. Det handlar om en dialog kring vad det betyder för oss i vår verksamhet.
Konsekvenser Ser inga direkta konsekvenser. Bara att
jag fått en ökad säkerhet, i det jag hört, att
tankesättet är rätt.
Möjligen har det blivit en ökad tydlighet för vårdnadshavaren, i övrigt har det inte haft så stora konsekvenser för varken vårdnadshavare eller elever.
Det har inte fått så stora konsekvenser. Det har blivit lättare att
pedagogiskt förklara för lärarna vad det handlar om och det underlättar det Gällande konsekvenser för eleverna/vårdnadshavarna kommer det att bli otydligare då begreppet extra anpassningar vattnats ur.
Övriga kommentarer
Vad är särskilt stöd? Det är det som är
knäckfrågan….
Ang. de nya allmänna råden: Jag tycker att det
blivit tydligare och så har det faktiskt blivit lättare att gå tillbaka och bläddra i – man glömmer ju faktiskt - det för det skapar tillfälle för mig att reflektera men det är ju inte dagligen jag sitter och reflekterar över extra anpassningar och särskilt stöd, men tydligare har det blivit…// Det som har hänt är att vi fått mindre korridorsamtal kring det här.
Jag tycker att det är roligt att ni tar upp detta och just i relation till särskolan. Det är inte så många som pratar om det. Det kan man ju möjligen tycka, att det finns väldigt lite som är riktat till just särskolan. AR är ju för alla men det känns inte riktigt så ibland. Så det skulle behövas någonting mer riktat till oss, det tycker jag faktiskt.
Pedagoger
Teman Pedagog A Pedagog B Pedagog D Pedagog E
Implementering Känner inte till det nya allmänna rådet och vet heller inte
något om
implementering.
Har fått information och de allmänna råden, har haft diskussioner kring åtgärdsprogram samt fått ut råden i bokform.
Känner inte till
något om
implementering
Känner inte till
något om
implementering. De
riktar sig väl främst mot grundskolan? Jag tänker att vi är
ju som ett
åtgärdsprogram i
sig, som skall utgå från elevens behov
och förutsättningar.
Ledning och stimulans
Drar paralleller med Vygotskij. Det är
viktigt att känna till barns utveckling så
att den kan
stimuleras på ett bra sätt. Betonar vikten av små klasser och en hög personaltäthet. Ledning och stimulans fungerar när man ser elevernas glädje i deras ögon.
Det handlar om att eleven ska ledas i
sitt lärande.
Pedagogen öppnar upp dörrar och stimulerar eleven till sökande och lärande.
Ledning och
stimulans handlar
om rollen som
lärare, ledare. Att leda sina elever och stimulera dem att lära.
anpassningar är det som redan finns i särskolan, såsom alternativa kommunikationssätt, hjälpmedel och resurser.
Arbetar som resurs och ser sin funktion som en form av extra anpassning. Skriver ner detta på ett papper som pedagogen förvarar i ett skåp. Oftast får vårdnadshavarna vetskap om att en resurs sätts in.
svårigheten att veta vad som räknas
som extra
anpassning, menar att detta är tydligare
i grundskolan.
Reflekterar över om tecken som stöd skulle kunna räknas
som en extra
anpassning.
I och med att sådant som skulle klassas
som extra
anpassningar ses som naturligt så dokumenteras de inte under någon särskild rubrik.
Lärarna tänker inte
i termer som
ledning och
stimulans och extra anpassningar.
särskolan har extra anpassningar och beskriver att det kan vara t.ex. en lift,
eget rum,
kommunikations-kartor, enskild undervisning.
Ja, allt som behövs liksom. som den eleven behöver.
anpassningar i
särskolan.
Vi anpassar ju
undervisningen efter alla elever på ett helt annat sätt än övriga skolan, tänker jag.
Särskilt stöd, Åtgärds-program
Det finns inget behov av särskilt stöd i särskolan och därför skrivs heller
inga
åtgärds-program. Har endast skrivit ett ÅP på fyrtio år inom särskolan. Det skulle
i så fall vara om inte ens särskolan räcker till.
Åtgärdsprogram skrivs om en elev tas ur klassen och
placeras i en
särskild undervisnings-grupp. Skolan har en sådan grupp där några elever med autism placerats. Har även skrivit ÅP
vid anpassad
studiegång. Det
genomförs två
pedagogiska bedömningar per år. Skolans rektor som
sitter med i elevhälsoteamet beslutar om man ska göra en pedagogisk utredning och
utifrån det upprättas ett åtgärdsprogram. I enstaka akuta fall kan man även gå förbi detta. Under
EHT-möten är
dörren alltid öppen
för lärare att
komma in och
diskutera
elevärenden. Den
största förändringen är att man inte
Det finns ingen tydlig gräns mellan Extra anpassningar och särskilt stöd. Ser eleverna ur ett individperspektiv. Efter de senaste Allmänna råden har
pedagogen inte
varit med och
utarbetat ett enda åtgärdsprogram och att det blivit
alldeles tyst. Det är ju rektorn som ska ta initiativ till ÅP. Man jag måste ju säga att jag undrar
vilken rektor i
särskolan som är insatt i att det behöver göras ett ÅP. Jag har i mitt uppdrag att jag ska
hjälpa till vid
upprättande av ÅP, men det är ingen som bett mig…
Känner sig dåligt insatt och vill därför inte besvara frågorna om särskilt stöd och ÅP. I de Åp som pedagogen
varit med och
utarbetat har det dock handlat om en elev som inte klarat av skolmiljön och därför flyttats sill en enskild verksamhet. På frågan om särskilt stöd för att nå högre mål blir svaret. Det
låter ju bra, men skulle det funka i praktiken?
behöver skriva några mål längre utan bara åtgärder.
Konsekvenser Har svårt att se konsekvenser då pedagogen ej har läst de nya allmänna råden.
Det har blivit
tydligare och
enklare att skriva åtgärdsprogram, men pedagogen tror
inte att
förändringarna får konsekvenser för
elev och
vårdnadshavare.
Det har blivit ännu luddigare när det ska skrivas åtgärdsprogram, därför är det troligtvis luddigare även för vårdnadshavare. Har svårt att se konsekvenser då pedagogen ej har läst de nya allmänna råden. Övriga kommentarer Anpassningar gör vi ju hela tiden…/ i grundskolan så ska du vara skolmogen för att passa dig in i ett system. Vi lägger ribban där barnet är.
Vi gör en massa saker i särskolan som vi tycker är en del av det dagliga arbetet, men som i grundskolan skulle ses som en extra anpassning/. Det är lätt att läsa de allmänna råden.
Det är väldigt
spännande att du tar upp det här med extra anpassningar
och så här i
särskolan. Det är en fråga vi haft i
huvudet väldigt
länge, att vad som är vad.
De flesta rektorer som har särskolan som tillhör, de gör
ju detta med
vänsterhanden om man får säg så…. Det är den där lilla gruppen vid sidan om, det är ju inte
där man lägger
krutet… De
(rektorerna) har det ju så maxat så det får bara flyta på mer eller mindre. Inget är misskött, men det är ju inte så att de har ett djupt engagemang, det har de ju inte…
Jag kan väl säg att det har gått upp och ner det här med ÅP,
ibland skall det
skrivas och ibland inte…