Resultat trafikantacceptans och allmänna åsikter

Resultaten nedan redovisar slutsatser från olika undersökningar och studier som utreder vilka effekter de nya hastighetsgränserna medfört. Dessa slutsatser sammanställs sedan under rubriken Diskussion och slutsatser.

Vägkantsintervjuer

I studien Nya hastighetsgränser i Sverige – Hur upplever bilisterna detta?

(Anund, 2010a) har man använt sig av vägkantsintervjuer längs sex sträckor på platser i Sverige under 2009. Två av dessa sträckor har fått höjd hastighetsgräns medan övriga har fått sänkt.

Resultatet från studien visar bland annat att mest positiva till de nya

hastighets-gränserna är trafikanter som färdas längs sträckor med höjd hastighetsgräns. Dock har även sänkningar fått positiv respons eftersom närmare 50 procent av de intervjuade föredrar den numera sänkta hastighetsgränsen jämfört med den tidigare. Att mer än hälften accepterar och föredrar de nya hastighetsgränserna, såväl höjda som sänkta, bör ses som ett positivt resultat, speciellt eftersom intervjuerna genomfördes relativt tätt efter att de nya hastighetsgränserna införts på de utvalda sträckorna.

Det är dock inte alltid så att en hög acceptans leder till god efterlevnad. Trots att flertalet personer uppger att de har anpassat hastigheten till den numera gällande hastighets-gränsen, är det flera av de intervjuade som inte har anpassat hastigheten framförallt då hastighetsgränsen har sänkts. Flera av dessa trafikanter motiverar ofta regelbrottet med att sänkningen känns ologisk och framför allt män menar att hastighetsgränsen är för låg i förhållande till vägens standard.

I rapporten menar man också att acceptansen kan relateras till hur pass invand en hastighetsgräns är och att acceptansen, och därmed även förhoppningsvis

efterlevnaden, ökar med tiden.

I rapporten beskrivs även relationerna mellan hastighet och trafiksäkerhet respektive framkomlighet. När det gäller sänkta hastigheter anser de intervjuade överlag att trafiksäkerheten förbättras men samtidigt att framkomligheten inte försämras. Höjda hastigheter anses medföra förbättrad framkomlighet men inte nödvändigtvis en

försämrad trafiksäkerhet. Några menar att sänkta hastigheter kan leda till irritation hos förare vilket bland annat kan föranleda vårdslösa omkörningar och försämrad

trafiksäkerhet.

I Umeå och Strängnäs genomfördes under 2011 vägkantsintervjuer längs sträckor med både sänkningar och höjningar av hastighetsgränserna (Anund, 2012a). Resultaten från de olika städerna var ofta likartade då man till exempel i stort var eniga om att det nya hastighetsgränssystemet är mer logiskt och att det främjar en ökad trafiksäkerhet. Skillnader mellan städerna kunde dock ses i frågor som behandlade hur nöjda förarna var med de nya hastighetsgränserna. I Strängnäs var man något nöjdare än vad man var i Umeå. Detta avspeglade sig även i regelefterlevnaden då fler av förarna i Strängnäs (cirka 70 %) uppgav att de höll rätt hastighet jämfört med Umeå (60 %). Dessa siffror motsvarar dock ungefär värdena före ändringarna av hastighetsgränser, varvid några effekter på grund av ändringarna inte går att utläsa.

Fokusgruppsintervjuer

Utifrån kvalitativa intervjuer genom fokusgruppsintervjuer sammanställdes olika

trafikanters och boendes åsikter om de nya hastighetsgränserna för såväl tätort (Malmö) som landsbygd (Horred-Björketorp), Det nya hastighetssystemet -

Fokusgruppsintervjuer på landsbygd och i tätort (Anund, 2010b). I landsbygdsmiljö ansåg fokusgruppen att sänkningar av hastighetsgränser innebar förbättrad

trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, men att sänkningarna samtidigt skapade mer buller och köer. Dessutom upplevdes hastighetsförändringarna som ologiska vilket försämrar regelefterlevnaden.

I tätort, där 40 km/tim införts för ett större område, märktes stora skillnader för olika yrkestrafikantsgrupper. Busschaufförer menade att sänkningen från

50 km/tim inte påverkade deras situation anmärkningsvärt eftersom de sällan kan köra så fort. Taxichaufförer menade däremot att sänkningen innebar en påtaglig försämring i framkomlighet vilket föranledde stress.

Oskyddade trafikanter i tätort var överlag nöjda med sänkningen eftersom det ökade tryggheten. De var dock tillsammans med busschaufförerna eniga om att regel-efterlevnaden, likt på landsbygd, även här var begränsad.

I övrigt visade studien att trafikanter uppfattar det nya hastighetsgränssystemet som mer plottrigt än tidigare samt att det inte alltid är logiskt. Man anser också att tydligare information om kriterier för val av hastighetsgräns samt vilka effekter hastigheter har för framkomlighet, trafiksäkerhet och miljö skulle kunna öka acceptansen.

Visby – Tofta, vägkantsintervjuer och fokusgrupper

För sträckan mellan Visby och Tofta hade Trafikverket tagit emot en hel del negativa åsikter angående införande av nya hastighetsgränser längs väg 140. För att utreda detta närmre valde man då att genomföra såväl vägkantsintervjuer som

fokusgruppsdiskussioner (Anund, 2012b). Den aktuella vägsträckan, knappt 2 mil, hade redan innan översynen 10 hastighetssträckor med 3 olika hastighetsvärden som efter översynen blev 11 hastighetssträckor och 5 hastighetsvärden.

Resultaten från fokusgruppsdiskussionen visade att det finns en viss förståelse i teorin för införande av hastighetsgränser i 10-steg men att det upplevs finnas brister i hur det sedan praktiseras eftersom det ofta inte är konsekvent genomfört. Att inte använda hastighetsgränserna konsekvent anser respondenterna leder till en låg acceptans och regelefterlevnad hos förarna. Man var mest kritisk till att använda tidsdifferentierad hastighetsgräns vid skola under sommarlov.

Deltagarna visade även viss skepsis till användande av både det gamla systemet (50, 70, och så vidare) och det nya (40, 60, och så vidare) samtidigt eftersom detta leder till ett mer plottrigt system. Fler hastighetsgränser ansågs också innebära att bilförare växlar mer frekvent, med högre ljudnivåer och försämrad luftkvalitet som följd. Att hastighets-gränserna sänks skapar också irritation hos förare vilket resulterar i fler vårdslösa omkörningar.

Vägkantsintervjuerna längs sträckan visade överlag på en negativ inställning till de nya hastighetsgränserna då 54 procent ansåg att det var dåligt medans endast 26 procent tyckte att det var bra. Den hastighetsgräns som skapade mest irritation och som flest ville ta bort var 40 km/tim.

De intervjuade menade också att det var svårt att veta vilken hastighetsgräns som gällde och att införande av nya hastighetsgränser inte nödvändigtvis medför förbättrad

trafiksäkerhet och framkomlighet.

Resultat från Trafikverkets årliga trafiksäkerhetsenkät

Trafikverket undersöker årligen befolkningens syn på trafiksäkerhetsläget genom utskick av en trafiksäkerhetsenkät. 2011 skickas enkäten ut till 8 400 individer fördelat på olika ålderskategorier, kön, och geografisk tillhörighet (Trafikverket, 2011d). Några av frågorna behandlar hastighetens påverkan och vad man anser om

anser att det nya hastighetsgränssystemet med 10-steg är bättre än det tidigare. Fler kvinnor än män håller med om detta påstående.

Resultatet från enkäten visar också att drygt två av tre personer anser att det har blivit svårare att hålla reda på gällande hastighetsgräns. Andelen som håller med om

påståendet ökar med stigande ålder.

Att sänka hastighetsgränsen ur miljösynpunkt anses inte vara ett tillräckligt motiv för de flesta; endast cirka en tredjedel tycker att det är rimligt. Att sänka hastighetsgränsen för förbättrad trafiksäkerhet anses däremot vara rimligt för närmare 60 procent. För dessa två frågor syns en tydlig skillnad i svaren mellan kvinnor och män. Kvinnor är i betydligt större uträckning (mellan 10 och 25 procentenheter) beredda att sänka

hastighetsgränserna av miljö- eller trafiksäkerhetsskäl.

Webbpanel

I samband med denna del av utvärderingen av de nya hastighetsgränserna valde Trafikverket att genomföra en webbundersökning med cirka 600 respondenter, vilken främst riktades mot plottrighet. Webbpanelen anser att det har blivit svårare att hålla reda på vilken hastighetsgräns som gäller på vägen och att det nya

hastighetsgränssystemet inte är bättre än det tidigare. Man kan även se att de nya

hastighetsgränserna främst påverkar trafiksäkerhet och viss mån miljön utmed vägarna. Studien visar även att fler anser att de kör för fort nu, jämfört med det gamla systemet. Om de skulle få möjlighet att ta bort någon gräns väljer de 80 km/ tim, framför allt med motivet att det är för många hastighetsgränser att hålla reda på.