Jag började med att fråga lärarna om vad de vill att eleverna ska få ut av kemilaborationerna. Lärare L7 svarade så här:
”Först att eleverna ska se att det finns en koppling mellan teori och praktik och de ska lära sig handgrepp naturligtvis. Det finns två olika slags av laborationer. Det är laborationer där man visar något speciellt kemiskt eller man visar något speciellt handgrepp där laborationen har någon slags direkt applikation i undervisningen. Genom att laborera försöker man att få en koppling till teorin, det är ju jätteviktig att eleverna förstår att det är inte bara teorin.” (L7)
Läraren L7 framhåller särskilt två aspekter på vad laborationer kan bidra med: (1) att eleverna ska förstå teorin genom att laborera samt (2) att de ska lära sig handgreppen. L9 ansluter till samma linje och hävdar att genom att göra saker har eleven lättare att förstå teorin. L9 menar att handgreppet är någonting viktig för eleverna eftersom det bidrar till deras förståelse av ämnet. Om handgreppet säger L10 att det bidrar till att eleverna ”blir bekväma
med olika laborationsutrustningar, veta vad saker heter, veta vad de används till. Det är ett hantverk på ett vis att laborera” eftersom kemi är ett praktiskt ämne. Vidare om laborationens
25
roll säger L8 att ”de allra flesta (elever) tycker att det är roligt för att där får de möjlighet att
kunna knyta teorin till praktiken och det ger ett extra inlärningsmoment.” Det kan öka
förståelsen. Både L8 och L9 tycker att laborationerna ska ligga så att de återspeglar det teoriavsnitt man har gått igenom på lektionen innan. Enligt L9 är det ett stort problem när man laborerar med halva klassen ena veckan och med andra halvan nästa vecka. Då tappas laborationens tanke att vara ett moment där teori och praktik hänger ihop. ”De flesta
laborationer belyser någonting man har gått genom för att fördjupa kunskaperna, att befästa dem”, säger L4 och hon betonar det som syftet med laborationerna. Om laborationens syfte
tillägger L3 att eleverna ska tydligt kunna se kopplingen mellan teori och praktik. Hon menar vidare att under laborationerna får man en annan kontakt med eleverna:
”Läraren har tid för eleverna på ett annat sätt på laborationerna. Man ser dem, man kan snacka med dem, man kan lättare bilda en uppfattning vad de kan, vad de förstår. Man får helt plötsligt ett helt annat betygsunderlag.” (L3)
Lärare L8 är inne på samma spår och hävdar att hon tar hänsyn till laborationerna i sin bedömning. Både L3 och L8 menar att läraren får en bättre bild av elevernas förståelse och om elevernas kunskaper inom ämnet under laborationens gång. Eleverna visar vad de kan och vad de inte kan på ett tydligare sätt när de laborerar. Lärare L5 säger vidare om varför kontakten med eleverna under laborationens gång är viktig:
”Det är så ibland att de inte förstår vad de sysslar med på labbet. Jag brukar gå genom från grupp till grupp, prata med dem och försöka ta reda på om de har förstått. Sen (på lektionerna) ska man försöka knyta till laborationer man gjort tidigare.” (L5)
Lärare L5 menar att kontakten med eleverna under laborationens gång underlättar lärarens arbete. Genom att prata med eleverna när de laborerar har läraren bättre koll på vad eleverna har och vad de inte har förstått och vad som ska tas upp och betonas på nästa lektion.
Alla lärare i studien menade att laborationerna bidrar till förståelse. Lärare L6 menar att
”kemin blir meningslös om det är bara teori för att det är syftet med ämnet att man ska praktiskt göra saker”. L9 tillägger att ”det är viktigt att man gör något med händerna och sen är det viktig att se begreppet fällning t.ex. det är ett väldigt enkelt begrepp när de redan sett det.”. Både L6 och L9 hävdar att det är självklart att man förstår mycket bättre när man ser
26
underlätta inlärningsprocessen för vissa elever och med detta menar hon att elever lär sig på olika sätt. Lärare L2 är övertygad om att laborationer bidrar till förståelse, men är samtidigt lite fundersam över ett problem som kan uppstå:
”En del elever laborerar utan att koppla på hjärnan. Alltså de bara gör det och inser inte vad det är de gör. De tror att det här gör vi bara för att vi ska träna oss i att arbeta med händerna eller så. Det kan vara ett problem, säkert för de mindre begåvade eleverna. Det måste snurra ett varv i huvudet på dem för att de ska koppla det. Och det gör det inte på alla.” (L2)
Med det menar L2 att det kan vara svårt för vissa elever att inse att teori och praktik hänger ihop och läraren måste visa det för eleverna på ett tydligt sätt genom att hela tiden koppla till laborationerna under sina lektioner.
4.1.1 Diskussion
Laborationens syfte har, som både Hofstein (2004) och Sjøberg (2000) visar, flera olika dimensioner. Varje enskild lärare får sätta sin prägel på undervisningen. Alla intervjuade lärare använder sig av laborationer för att visa tillämpning och ge ökad förståelse för kemiämnet i sin undervisning. Tanken med laborationer enligt lärarna är att de ska ta upp viktiga grundläggande teorier för att eleverna verkligen ska förstå dem. Laborationens syfte enligt de intervjuade lärarna kan sammanfattas i fem punkter, vilka beskrivs nedan:
1. För det första anser lärarna att laborationen är ett verktyg som hjälper eleverna att förstå kopplingen mellan teori och praktik. Både Andersson et al. (2004) och Strömdahl (2002) betonar att laborationen hjälper eleverna att se samband mellan vardagsbegrepp och abstrakta begrepp. Laborationer återspeglar teorin och laborativt arbetssätt ska öka elevernas förståelse av teoretiska begrepp. Detta stämmer överens med Ringnes (2006) att i kemiböckerna beskrivs det teori som ska anknytas till praktiskt arbete på alla nivåer i skolan. Det är extremt viktig, enligt samtliga lärare i studien, att teorin ska vara koppat till laborationer i lämpligt undervisningsmoment. I sin avhandling har Högström (2009) genom att intervjua lärare som undervisar på högstadiet kommit fram att det är viktigt för elevernas förståelse att teori och praktik är kopplade och att laborativt arbete ska komma i ett exakt moment under undervisningens gång. Samtliga lärare i min undersökning har samma åsikt och de motiverar med att eleverna har svårt att koppla ihop teori och praktik om undervisningssekvensen är utsträckt under lång tid.
27
2. För det andra använder lärarna sig av laborativt arbete inte bara för att det står i styrdokumenten och i kursplanerna. Av den erfarenheten lärarna har gillar eleverna att göra experiment och är nyfikna över vad som ska hända när de praktiskt gör saker. Perspektivet där eleverna betraktas som nyfik och aktiva för att lära sig nya saker är något som Piaget utgick ifrån i sina kognitiva inlärningsteorier (Sjøberg, 2000). Det ger eleverna möjlighet för ett extra inlärningsmoment. Att laborationen gör ämnet roligare och intressantare är självklart för lärarna och stämmer överens med Hofsteins (2004) påstående att laborativt arbete ger många olika möjligheter för inlärning.
3. För det tredje påpekar lärarna att eleverna lär sig att handskas med utrustning, olika tekniker mm. Sjøberg (2000) lyfter också upp betydelsen av handgreppet för elevernas inlärning. Eftersom kemi är ett praktiskt ämne ska eleverna känna sig bekväma med praktiskt utrustning. Av laborationer får elever möjlighet att se vad filtrering, destillering osv. är samt exempel på vad forskare gör i sina laboratorier. Enligt samtliga lärare kan de erfarenheterna bli till nytta för eleverna även om de inte blir kemister. Detta stämmer väl överens med Ringnes (2006) uppfattning om laborationens betydelse.
4. För det fjärde anser lärarna att laborationen har en social betydelse för eleverna. Enligt Nakhleh et al. (2003) baseras laborativt arbete på relationer mellan lärare och elever och det krävs ett fritt samarbete mellan eleverna dels för att de stimuleras av varandra, dels för att de kan kontrollera varandras resultat och öva sitt kritiska sinne (Hofstein, 2004). Samtliga lärare som jag har intervjuat lyfter fram vikten av den sociala biten för elevernas inlärning och roll i samhället. Eleverna lär sig att samarbeta under laborationer. Under laborationerna får läraren också en annan kontakt med sina elever. Läraren lär känna eleverna på ett annat sätt när de utför praktiskt arbete och läraren får en bättre bild av hur mycket eleverna kan och förstår. Det underlättar bedömningen för samtliga.
5. För det femte anser alla lärare att laborationer bidrar till förståelse. Hofstein och Lunetta (2003) skriver att det är viktigt att laborationer bidrar till förståelse och ger möjlighet för eleverna att öka sin kunskap. Med andra ord – elever måste bygga sitt lärande på en kunskapsgrund som de redan har, och luckan mellan befintliga kunskaper och de kunskaper som de för tillfället ska bygga upp, får inte vara för stor. I sin bok ”Kjemifagdidaktikk”, 2006 skriver Ringnes om en norsk undersökning som visar att laborationer underlättar elevernas kunskapsutveckling.
28