Resultatdiskussion

I denna del kommer studiens viktigaste resultat att diskuteras i relation till studiens syfte och frågeställningar. Resultatdiskussionen består av tre avsnitt och avser att behandla vad som framkommit under respektive frågeställning.

7.1.1 Hur ser professionella på det kommunala stödets möjliggörande och begränsande effekter för arbetssökanden som beviljats kommunala arbetsmarknadsinsatser?

Bedömningen som gjordes gällande det kommunala stödets möjliggörande och begränsande effekter visade på att de tillfrågade såg stödet som mestadels möjliggörande. Även om ett fåtal uttryckta exempel visade på vilka slags begränsande effekter insatserna kunde ha, så ansåg de tillfrågade överlag att stödet och insatserna hade positiva implikationer för

deltagarna. I intervjuerna har respondenterna tydligt redogjort för på vilket sätt stödet leder till ökad anknytning på arbetsmarknaden för deltagarna. De tillfrågade lyfte exempelvis fram att insatserna öppnar upp för deltagarna genom utökade nätverk och möjligheten till att få nya erfarenheter och kunskaper. Detta har i sin tur bidragit till att vi fått en mer detaljerad bild över insatsernas positiva effekter utifrån de professionellas perspektiv. Där tidigare studier inom området mestadels visat på vilka insatser som statistiskt sett varit mest effektiva i syfte att leda till anställning, så har vi här fått ta del av ett annat perspektiv på hur

insatserna kan tänkas underlätta för deltagare vars mål är att uppnå anställning. Vi anser således att denna frågeställning besvarats på ett adekvat sätt eftersom det finns breda redogörelser kring hur respondenterna ser på det professionella stödet och dess inverkan på insatserna. Resultatet visar även här att det kommunala insatsstödet fyller en betydelsefull funktion i att bidra med fler möjligheter för den arbetssökande att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Vilket vidare ger indikationer på att stödet fortsatt fyller en samhällsviktig funktion där grupper som kan betraktas som marginaliserade ges utökade möjligheter att ta sig in på tidigare slutna sociala arenor likt arbetsmarknaden.

7.1.2 Vilka faktorer ser professionella som mest centrala för att påverka positionen på arbetsmarknaden för arbetssökanden som beviljats kommunala

arbetsmarknadsinsatser?

Generellt anser vi att vårt sätt att tolka push- och pullfaktorer möjliggjort för att lyfta fram påverkande faktorer i stort och på vilket sätt dessa möjliggör eller begränsar för

arbetssökande som går inom ramarna för dessa kommunala arbetsmarknadsinsatser. Exempelvis har det underlättat för upprättandet av intervjufrågor att kunna särskilja på push-faktorer och pull-faktorer för att på ett bättre sätt kunna lyfta fram vad som är dragningskrafter från individen att lämna arbetslösheten och vad som är faktorer som underlättar för individen i sin väg mot ett reguljärt arbete. På så vis har det möjliggjort för oss att under intervjuerna komma åt olika infallsvinklar på de faktorer som påverkar för arbetssökanden i möjligheterna för ett framtida arbete.

Det har även utefter de övriga teorierna gått att lyfta fram faktorer som möjliggör och begränsar för de arbetssökande. Vad gäller marginalisering och exkludering har dessa begrepp varit behjälpliga till att kunna lyfta fram faktorer som de professionella anser påverka de arbetssökande och deras position på arbetsmarknaden. De har också möjliggjort för att kunna lyfta fram framgångsfaktorer med insatserna och vilka aspekter inom

insatserna som öppnar upp och möjliggör för deltagarna. Exempelvis har det sociala

sammanhanget, språkutveckling och starkare anknytning till arbetsmarknaden lyfts som tre exempel på faktorer som de professionella enhälligt uttryckte som beståndsdelar som har en stor inverkan på de arbetssökande och deras möjligheter att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. Nämnda teorier har även gjort det möjligt att få respondenterna att lyfta

fram faktorer som tenderar att begränsa möjligheterna för deltagarna att nå en reguljär anställning och möjliggjort för oss att se vilka faktorer som anses vara försvårande omständigheter för deltagarna.

Sammantaget anser vi att denna frågeställning har besvarats genom att vi fått ett brett spektra av svar från respektive respondent gällande de faktorer som påverkar för de arbetssökande på olika sätt. Vi anser också att de valda teorierna utgjorde en grund för utformandet av relevanta frågor under intervjuprocessen vilket även underlättade för att knyta an till dessa under analysarbetet.

7.1.3 Vilka förbättringsområden för det kommunala stöd som ges bedömer de professionella som viktigast?

Vad gäller frågorna om förbättringsområden och utvecklingen inom arbetsområdet tenderade svaren att vara samstämmiga från samtliga respondenter och de belyste ofta samma aspekter som viktiga. Vi anser att vi under denna frågeställning lyckats ringa in vad de professionella anser vara viktiga förbättringsområden även om respondenterna har inriktningar och arbetsuppgifter som skiljer sig något. Utöver att svaren kan skilja sig något respondenterna emellan beroende på bland annat arbetets inriktning och arbetsuppgifter lyckades vi lyfta fram teman som är representativa för vad de professionella lyft fram kopplat till denna frågeställning under intervjuerna.

Ett av de tydligaste av teman som uppkom gällande förbättrings- och utvecklingsområden var samverkan med andra aktörer. Delvis lyftes temat av respondenterna eftersom det pågår ett ständigt arbete med utveckling och förbättring inom de verksamheter där respondenterna arbetar, men temat lyftes kanske främst eftersom respondenterna generellt ansåg att detta var ett område där det fanns många brister som tenderade att försvåra i arbetet med deltagarna. Detta synliggjorde även vilken komplex fråga samverkan är eftersom det är en faktor som respondenterna redogör för som begränsande i många fall, även om mycket arbete och fokus läggs på just samverkan.

Ytterligare ett tema som tydligt gick att urskilja i ömsesidighet mellan intervjupersonerna var utvecklingen av arbetsmetoder som i högre grad nu än förr anses vara riktade mot individen. Respondenterna vittnar om att arbetssättet har utvecklat ett större fokus till deltagarna och deras individuella behov. Arbetet utgår idag i högre grad från att den professionella upprättar handlingsplaner tillsammans med deltagarna och att dessa på ett tydligare sätt än tidigare är anpassade efter respektive individs önskemål, framtidsvisioner och intressen. Det har under intervjuerna framgått att dessa insatser tidigare ansetts vara generella och allomfattande och denna utveckling är något som respondenterna ser som positiv för arbetsområdet i stort. Frågorna om utvecklings- och förbättringsområden har också varit de som varit svårast att anknyta till teori och tidigare forskning framförallt eftersom de teman som framkommit under intervjuerna inte har någon stark koppling till det teoretiska ramverk som vi haft som grund i studien. Även om resultatet på denna frågeställning inte har någon stark koppling till de teorier och den tidigare forskning som studien grundar sig i anser vi att vi fått ett brett material av svar som gör att denna frågeställning är väl besvarad då vi fått omfattande svar på hur de professionella ser på arbetsområdet i stort. Denna uppfattning har även stärkts genom att svaren varit förhållandevis överensstämmande respondenterna emellan även om verksamheterna och arbetsuppgifterna skiljer sig åt. Det faktum att svaren från de

professionella i hög grad är överensstämmande på området förbättringsområden är också tänkvärt och åskådliggör att mycket av det som upplevs som problematiskt och

utvecklingsbart delas av de verksamma inom området till stor del. Detta faktum är också något som vi anser att detta arbete bidrar med att lyfta fram och tydliggöra eftersom det finns en enhetlig bild från respondenterna kring hur verksamhetsområdet kan utvecklas och vilka aspekter som då blir viktiga.