Utifrån det underlag vi tagit del av i denna studie har det synliggjorts att kommunala arbetsmarknadsinsatser fyller en betydande funktion när det kommer till att påverka arbetssökandes möjligheter och begränsningar på arbetsmarknaden. Det har även visat sig att ett flertal faktorer kan påverka hur väl insatsstödet fungerar för den arbetssökande, där bland annat insatsens kvalité i form tidsmässiga resurser och vilken typ av professionellt stöd som ges i hög grad kan påverka möjligheterna för den arbetssökande att etablera sig på den reguljära arbetsmarknaden. En ytterligare aspekt som är viktig att ha i åtanke är att resultatet av denna studie framkommit utifrån professionellas bedömningar av insatsernas effekter vilket kan tolkas som både en fördel och en nackdel vilket vi tidigare berört i
metoddiskussionen. Även om de tidigare kvantitativa studierna vi refererat till (se t. ex. Kluve, 2010 och Sianesis, 2008) riktat ansenlig kritik mot just arbetsmarknadsinsatser och dess effekter överlag, så går det dock inte att förbise de positiva implikationer vilket dessa arbetsmarknadsinsatser kan bidra med. Det finns givetvis rum för förbättringsarbete vilket är något de professionella varit tydliga med, men samtidigt är detta något som ständigt
genomsyrar det dagliga arbetet på verksamheterna där de professionella ständigt strävar efter en utveckling som leder till ökade möjligheter för de arbetssökande. Beträffande den
samstämmighet som finns bland respondenterna i denna studie kring förbättringsarbete och utvecklingsåtgärder, som vi belyser i resultatdiskussionen, ser vi att detta kan vara en
intressant ingång för vidare studier. Här hade det varit intressant att se till vad som kan ligga till grund för det som anses vara problematiskt och utvecklingsbart och samtidigt mer
ingående studera de professionellas syn på hur dessa problemområden kan angripas på ett adekvat sätt. Gällande vidare forskning på området så hade det även varit intressant med fler studier som belyser insatsernas positiva effekter utöver om insatserna leder till anställning eller inte. Här tänker vi att det finns fler fördelar med insatserna än vad som synliggörs i de kvantitativa data som många utav de studier vi tagit del av presenterar. En aspekt som vi därför menar hade varit intressant för vidare studier skulle vara att lyfta fram de positiva effekter insatserna för med sig bortsett från statistiska data kring huruvida insatserna leder till reguljära anställningar eller inte på relativt kort sikt.
REFERENSLISTA
Angelin, A. (2009). Den dubbla vanmaktens logik. En studie om långvarig arbetslöshet och socialbidragstagande bland unga vuxna. Hämtad 2020-04-01 från:
https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/3374520/1504325.pdf
Arbetsmiljöverket. (2014). Sambandet mellan arbetsmiljö och beslutet att lämna arbetskraften. Hämtad 2020-04-24 från:
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/kunskapssammanstallningar/samba ndet-mellan-arbetsmiljo-och-beslutet-att-lamna-arbetskraften-
kunskapssammanstallningar-rap-2014-8.pdf
Borland, J. (2014). Dealing with unemployment: What should be the role of labour market programs?. Hämtad 2020-04-18 från:
https://www.exeley.com/exeley/journals/evidence_base/2014/4/pdf/10.21307_eb- 2014-004.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Furåker, B (2010). Arbetslivet. I T. Goldberg (Red), Samhällsproblem (s.127-158).
Stockholm: Liber utbildning.
Giertz, A. (2004). Making the Poor Work: Social Assistance and Activation in Sweden. Hämtad 2020-04-01 från: https://portal.research.lu.se/ws/files/4715275/1693304.pdf
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. (2019). Kommunal arbetsmarknadspolitik. Vad och för vem? En beskrivning utifrån ett unikt
datamaterial. Hämtad 2020-03-21 från:
https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2019/r-2019-05-kommunal- arbetsmarknadspolitik-vad-och-for-vem.pdf
Juul Kristensen, C. (2000). Marginalisering- en begrebsudredning. I J. Elm Larsen, J. Lind, & I. Hornemann Möller, Kontinuitet og forandring - kontinuiteter och forandringer i samfundets differentierings- og integrationsformer. Frederiksberg : Samfundslitteratur. Kallio J., Blomberg H., Kroll C. (2012). Social workers' attitudes towards the unemployed in
the Nordic countries. Hämtad 2020-03-21 från: https://onlinelibrary-wiley- com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1111/j.1468-2397.2012.00891.x
Kluve, J. (2010). The effectiveness of European active labor market programs. Hämtad 2020-04-18 från: https://www-sciencedirect-
com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S092753711000014X
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) (2011). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lee, E. (1966). A theory of migration. Demography, Vol. 3, No. 1, 47-57. Hämtad 2020-04- 28 från: https://www-jstor-
org.ep.bib.mdh.se/stable/2060063?sid=primo&origin=crossref&seq=4#metadata_info _tab_contents
Levin, L., & Sefati, N. (2018). Social workers and unemployment: Factors associated with using employment-promoting practices in Israeli Municipal Departments of Social Services. Health & Social Care in the Community, 26(5), 685–694. Hämtad 2020-04-17 från: https://doi.org/10.1111/hsc.12581
Lundin, M. (2018). Arbetsmarknadspolitik för arbetslösa mottagare av försörjningsstöd. Hämtad 2020-04-20 från: https://www.ifau.se/globalassets/pdf/se/2018/r-2018-12- arbetsmarknadspolitik-for-arbetslosa-forsorjningsstodsmottagare.pdf
Meeuwisse, A. & Swärd, H. (2013). Perspektiv på sociala problem. Stockholm: Natur & kultur.
Norström, F., Waenerlund, A., Lindholm, L., Nygren, R., Sahlén, K., Brydsten, A . Does unemployment contribute to poorer health-related quality of life among Swedish adults?. BMC Public Health 19, 457 (2019). Hämtad 2020-04-02 från:
https://doi.org/10.1186/s12889-019-6825-y
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. Stockholm: Natur & kultur. SCB (2020). Arbetslöshet i Sverige. Hämtad 2020-04-01 från https://www.scb.se/hitta-
statistik/sverige-i-siffror/samhallets-ekonomi/arbetsloshet-i-sverige/
Sianesis, B. (2008). Differential effects of active labour market programs for the unemployed. Hämtad 2020-04-19 från: https://www-sciencedirect-
com.ep.bib.mdh.se/science/article/pii/S0927537107000498
Socialstyrelsen (2014). Fler har långvarigt ekonomiskt bistånd. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/fler-har-langvarigt- ekonomiskt-bistand/
Sohlberg, P & Leiulfsrud, H. (2010). Social ojämlikhet, sociala klasser och strukturperspektiv. I T. Goldberg (Red), Samhällsproblem (s.25-84). Stockholm: Liber utbildning.
Svedberg, L. (1997). Marginella positioner. Kritisk diskussion om begrepp, teori och empiri. EpC-Rapport 1997:5. Stockholm: Socialstyrelsen.
BILAGA A
Intervjuguide
BakgrundsfrågorHur länge har du arbetat som arbetskonsulent? Har du tidigare haft arbeten inom samma område?
Frågor om verksamheten Vilka är dina arbetsuppgifter?
Vilka typer av insatser erbjuder ni på din arbetsplats? Har ni några speciella fokusgrupper?
På vilket sätt kommer deltagarna i kontakt med er och er verksamhet? Faktorer som påverkar arbetssökanden
Kan du lyfta fram de viktigaste faktorerna som påverkar arbetssökandes möjligheter att erhålla ett reguljärt arbete? (Typen av stöd, personlig- och yrkesmässig utveckling, motivation) Generella faktorer, men även individuella...
Vilka faktorer bedömer du utgöra störst hinder för arbetssökande när det kommer till att erhålla ett reguljärt arbete?
Vilka faktorer anser du påverka motivationen hos deltagarna? Vilka är de största
drivkrafterna för att ta sig ur arbetslösheten? (Exempel på anledningar: uppnå anställning för ekonomiska incitament , men även för ökad social status. Man kan vilja lämna
arbetslösheten pga dålig ekonomi, skamfyllt..) Bedömning av insatserna
Vilka fördelar och nackdelar ser du med insatserna?
Bedömer du någon skillnad mellan långvariga och kortvariga insatser? Vilka är i så fall de viktigaste skillnaderna som du bedömer finns?
Hur ser du på insatsernas omfattning (Hur mycket stöd deltagaren får i form av ex. tidsmässiga resurser) och på vilket sätt påverkar den sannolikheten för att deltagaren ska uppnå anställning?
Hur ser du på det professionella stödet och på vilket sätt påverkar det insatsen och resultatet av den?
Hur ser du på kopplingen mellan för mycket stöd och stödberoende? Ex. Kan stödets
omfattning bidra till svårigheter att anpassa sig till den reguljära arbetsmarknaden där stödet inte är lika omfattande?
Arbetsmarknadsinsatser kopplat till marginalisering och exkludering:
Hur ser du på insatsernas inkluderande effekter? Leder de till ökad gemenskap/tillhörighet för deltagarna? Kommer deltagarna i kontakt med nya sociala grupper, som tidigare varit stängda för deltagaren?
På vilket sätt öppnar insatserna upp möjligheter för deltagarna? Hur bidrar de till en ökad anknytning till arbetsmarknaden?
Vilka begränsande effekter finns det av att ha deltagit i en arbetsmarknadsinsats? Kan insatserna leda till utanförskap, och i så fall på vilket sätt? Kan deltagandet i en
arbetsmarknadsinsats stänga några dörrar för framtida jobb?
Förbättringsområden
Hur ser du på utvecklingen inom ditt arbetsområde fram tills nu? Vilka delar har förbättrats och vilka har försämrats (Stagnation?)? Vad tror du orsakat denna utveckling?
Om du fick bestämma, vad skulle du vilja förändra inom ditt arbetsområde?
Vilka insatser inom det arbetsområde du arbetar inom skulle kunna förbättras för att bli mer effektiva/framgångsrika. Varför det? Hur då?
BILAGA B
Mail/Missivbrev Hej!
Vi är två studenter som går socionomprogrammet på Mälardalens högskola och vi håller för närvarande på att utföra en studie inför vår c-uppsats. Syftet med studien är att undersöka den professionellas bedömning av det stöd den arbetssökande får genom kommunala insatser. Och mer specifikt undersöka hur den professionella ser på det kommunala stödets möjliggörande och begränsande effekter i relation till arbetssökandes position på
arbetsmarknaden.
Vi har studerat området men funnit bristfälligt med kunskapsunderlag vilket behandlar professionella/arbetskonsulenters syn på arbetsrelaterade insatsers möjliggörande och begränsande effekter. Därför anser vi att det skulle vara intressant att få höra era
bedömningar av detta utifrån den kunskap och erfarenhet ni besitter för att vidare fördjupa forskningsunderlaget inom området.
Ett deltagande i studien innebär att man medverkar i intervjuer som tar ca. 30-45 min. Intervjuerna är helt frivilliga och ni har när som helst rätt att avbryta er medverkan. Inom studien förhåller vi oss till följande forskningsetiska principer:
Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Forskaren skall inhämta uppgiftslämnarens och undersökningsdeltagarens sam- tycke.
Konfidentialitetskravet:Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
Nyttjandekravet:Uppgifter insamlade om enskilda personer kommer endast användas för studiens ändamål.
Vi är väl medvetna om att nuvarande situation med covid-19 kan ställa till en del problem med besök och kontakt och vi vill därför poängtera att vi är flexibla och anpassningsbara vad gäller intervjuernas genomförande och hur vi går tillväga.
Kontaktuppgifter Studenter: Martin Toreson XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Josef Björkgren XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX Handledare: Christian Kullberg XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX
Jag har blivit informerad om ovanstående forskningsetiska krav och jag samtycker även till att
mina åsikter endast används för forskningssyfte ändamål.
_______________
Underskrift
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00