Resultatdiskussion

Syftet med vår studie var att se hur barns relationer och samspel kan yttra sig i leken utifrån kamratkultur, positioner och maktrelationer. Vår studie visar att barn överlag använder sig av maktpositioner i leken utifrån både ålder, språk och tidigare

erfarenheter, vilket ger dem en högre status i leken. I studien framkommer även hur barn tar eller får olika roller/positioner i leken samt vilka strategier som tillämpas. Resultat visar även att den fysiska miljön och pedagogens roll är av stor vikt. Resultatet liksom tidigare forskning med framställda teorier och begrepp, har visat att hur barn tillämpar makt beror på flera olika faktorer. Makt i förskolan nyttjas på många olika sätt, där vi kan konstatera att kommunikation, artefakter och den fysiska miljön är betydande faktorer. Här nedan diskuterar vi vårt resultat i jämförelse med tidigare forskning, där vi utgår från våra frågeställningar och teman.

Utifrån det sociokulturella perspektivet och våra observationer, kan vi tydligt se sammanhanget av att barn lär sig genom sociala relationer. De olika positionerna som barn intar i observationerna samt de eventuella uteslutningsmetoderna där makt är inkluderat, påverkar barn på så vis att de i framtida leksituationer provar på olika metoder. Som vi nämnt tidigare använder barn sig av tidigare erfarenheter när de samspelar i olika relationer på förskolan. Barnen tar med sig sina egna individuella erfarenheter de upplever in i de olika relationerna på förskolan. När det kommer till Corsaros teori om kamratkultur har det i våra observationer visat sig att barnen och deras positioner i leken påverkar bemötandet sinsemellan dem. Uteslutningar av olika

36

kamrater i observationerna används ofta och kan tolkas som ett övertag av makt. Det har även synliggjorts i vår studie att barn kan vara deltagande i leken men likväl utesluts och till följd av det överträder inte kamraterna mot sedvanligt förhållningssätt.

6.1.1 Hur uttrycks makt i barns fria lek?

Som vi nämnt tidigare i texten visar vår studie hur barns maktrelationer kommer till uttryck. Det visas tydligt både genom att barnen försvarar den lek de byggt upp i en viss miljö samt genom betydelsen av språk och kommunikation. Makt används i olika sammanhang och situationer; den sker målinriktat och medvetet i barns

interaktionsutrymme i leken. I våra observationer skapar barnen olika positioner i situationer som för dem är betydelsefulla. Vilken roll och vilken position varje barn får beror på vilken lek och vilka barn som är inblandade i det sociala samspelet. Liknande synliggör även Löfdahl (2007) i sin studie. Vi har uppmärksammat att de barn som tar på sig en maktroll oftast har mer erfarenhet av lärmiljöerna genom att de varit längre på avdelningen. De visar det genom att antyda hur de materiella tingen ska användas på ett specifikt sätt. I våra två första observationer har vi fått syn på att barn använder sig av olika aspekter av makt för att i specifika situationer få sin vilja igenom. I avsnittet om konfliktmotiv använder Mia sig av en äganderätt till trummorna, medan Anders i en annan observation använder sig av en rättviseaspekt för att få sin vilja igenom. Öhman (2009) och Skånfors (2013) studieresultat visar att barn ger och tar makt av varandra, vilket vi även uppmärksammat genom vår empiri. Konflikter uppstår utifrån olika perspektiv i leken och består av protester, hot, utpressningar och förhandlingar mellan barnen. Johansson & Pramling-Samuelsson (2007) nämner att miljöns och rummets utformning har stor betydelse i den fria leken; en lustfylld inspirerande miljö bidrar till socialt samspel hos barnen, vilket vi ser i många av våra observationer.

6.1.2 Vilka maktrelationer uppstår/förhandlas i barns sociala samspel i den

fria leken på förskolan?

Precis som Säljö (2014) visar i sitt forskningsresultat, ser även vi att barns samspel i den fria leken är av stor vikt. Det sker olika förhandlingar i leken såsom turtagning,

karaktärsbildning och hänsynstagande (ibid). Analysen av samtliga observationer visar att barn med stor språklig tillgång tar för sig mer i leken. De barnen får även en större möjlighet att skapa och utöva makt mot sina kamrater. Om vi blickar tillbaka till

37

observationen “Allt är bara mitt”, kan vi tydligt se att Mia förhandlar till sig en

dominant roll. Vilket gör att Karins roll blir av mindre betydelse när Mia både utesluter och bjuder in Karin. Både Jonsdottir (2007) och Löfdahl (2007) skriver i sina resultat att barn tar på sig en högstatusroll eller en lågstatusroll när de samspelar med andra.

Precis som Corsaro (2003) nämner tolkande reproduktion, ser även vi att det används hos barnen i våra observationer, där de i leken använder sig av tidigare erfarenheter från deras vardagliga liv. Vi tror liksom Vygotskij (1995) att barn lär sig de sociala regler som samhället kräver; det är genom leken som barn utvecklar förmågor såsom samverkan, medvetenhet och konflikthantering.

6.1.3 Vilken funktion har makt i barns fria lek, och hur förhandlar barn om

den?

I boken Hissad och dissad framgår ett resultat där Öhman (2009) menar att enkel tillhörighet är att bli socialt inkluderad, och motsatsen är att bli exkluderad. Vi har i vårt resultat märkt att barn i olika sammanhang som uttrycker makt utesluter andra barn. Uteslutning behöver inte orsakas av att barn inte kommer överens med sina kamrater, utan sker ibland på grund av att barnen försöker skydda sin lek. I nästintill alla

observationer har vi kunnat urskilja att det sker uteslutande handlingar. Det har gett oss en större förståelse för hur betydelsefull leken och dess uppbyggnad är för barnet som skapade leken. I observationen ”Ni får inte komma på mitt kalas” kan vi även se tecken på att makt förhandlas genom att ge den andra kamraten direktiv. Milla fogar sig och låter Kayla styra över de situationer där Kayla talar om för Milla att Pelle inte får vara med. Ovanstående kan kopplas till Corsaro (2018) och Löfdahl (2007) tolkning av sekundära anpassningar som de menar att barn gör. Milla väljer att låta Kayla styra lek och beslut om att Pelle inte får vara med. Efter en stund bryr sig Milla inte om hennes direktiv utan låter Pelle istället vara med. Milla gör i ett första skede som hon blir tillsagd, för att i nästa sekund bli sekundär och diskret göra tvärtom vad Kayla säger. Både Öhman (2009) och Löfdahl (2004) har i sina studier kommit fram till att olika maktrelationer skapas beroende på ålder och storlek. Vår studie visar att barn som vistats länge på en och samma avdelning, och som är bekant med material och miljön, gynnas i den sociala världen på förskolan. Vad som även visat sig tydligt i vår studie är att både verbal och icke-verbal kommunikation är av stor vikt i barns lek. Ett exempel

38

på icke-verbal makt kunde vi studera i observationen “Ni får inte komma på mitt kalas” där Milla kommunicerar med Pelle mestadels med ögonkontakt.

6.2 Slutsats

Syftet med vår studie var att skapa en djupare förståelse och kunskap om hur barns maktrelationer förhandlas i den fria leken. Med hjälp av observationerna i tema ett som handlar om barns orsak till konflikt och tema två som innefattar bevakning av lärmiljön genom kommunikation har vi fått en inblick i hur barn förhandlar olika maktrelationer kontinuerligt i sin lek. Fokus var att undersöka vilka resurser de använde sig av i dessa situationer samt framhäva vilka subjektspositioner som barnen ges möjlighet att ta och vilka maktpositioner som uppstår.

Det vi har kunnat konstatera är beroende på vilka roller barnen ges eller tar, blir betydelsefull huruvida leken kommer till uttryck, både genom kommunikation och att den fysiska miljön på förskolan har en stor inverkan på hur barnens

maktpositioner/relationer skapas. Även tidigare erfarenheter har i vissa situationer visat relevans i hur rollerna har fördelats: högstatus/lågstatus. Kunskapen kan leda till att vi som förskollärare på ett mer medvetet sätt vet hur vi ska agera i barns sociala samspel. Vikten av att vara närvarande pedagoger när barn på något sätt blivit uteslutna eller som har svårigheter att träda in i pågående lek, är att arbeta och uppmärksamma demokrati på förskolan. Genom att leka gemensamma lekar stärks de barn som innehar en lågstatusroll.