Resultatdiskussion

Syftet med studien var att analysera två läroböcker för nyanlända elever ur ett multimodalt- och ur ett sociokulturellt perspektiv. Då samverkan mellan illustration och text granskades, tillämpades det multimodala teorin. Sociokulturella teorin användes då par- och gruppuppgifter studerades. Studien uppfyllde sitt syfte genom att frågeställningarna besvarades.

8.1.1 Ett bra samspel mellan bild och text

Resultatet på vår första frågeställning, ”På vilka sätt samverkar de tillhörande illustrationerna

med texterna i läroböckerna?”, visade att de flesta illustrationer samverkade med de tillhörande

texterna. De illustrationer som samspelade med texterna i läroböckerna, föreställde något eller några ord eller meningar som framkom i de skrivna texterna och kunde därför även vara som stöd för läsaren. I läroböckerna som undersöktes kunde en vägledning och fullständighet skapas för läsaren med hjälp av interaktionen mellan text och tillhörande illustrationer. Hur illustrationer samspelar med tillhörande text har en stor betydelse för eleverna som lär sig svenska språket och som läser svenska som andraspråk. Detta för att i flera skrivna texter och övningar i båda läroböcker, krävdes det av läsaren att kunna tolka illustrationer för att stärka textens innehåll. Utöver detta kan interaktionen mellan multimodala texter öka läsarens förståelse och budskap samt undvika feltolkningar om texten inte samspelar med tillhörande illustrationer.

Resultatet vi kommit fram till liknar det Edwards (2019) kom fram till då hon hävdar att illustrationens roll i läroböckerna är bland annat att stödja den tillhörande texten som finns och att läsaren kan få en förståelse av texten med hjälp av illustrationen. Även Løvland (2006) har kommit fram till att med hjälp av illustrationer kan barn få en förståelse av vad som står i texten och detta är en fördel för elever som håller på att lära sig ett nytt språk. Illustrationerna kan hjälpa eleverna att förstå budskapet av texten genom att de kan koppla illustrationerna till något

(2010) forskning där de uppmuntrar uppgifter med multimodalitet i undervisningen, speciellt med illustrationer, då textens innehåll och budskap stärks.

8.1.2 Svår tolkning av illustration

Enligt Wallin Wictorin (2011) bör några illustrationer i läroböcker diskuteras för att på så sätt få eleverna att förstå budskapet av illustrationen. Bilderna ska helst synas och vara i närheten av den tillhörande texten för bästa resultat. Eriksson (2009) resultat liknar Wallin Wictorins (2011) resultat gällande budskapet av illustrationerna i läroböckerna. Hon hävdar att det kan vara svårt för eleverna att tolka vissa illustrationer i läromedel och kommit fram till att eleverna bör lära sig att analysera illustrationerna för att förstå budskapet och kunna koppla det till en text.

De illustrationer som inte integrerar med texten på ett förståeligt sätt beror delvis på att dessa illustrationer inte föreställer de ord som förekommer i den tillhörande texten. Om vi exempelvis tänker på illustrationen som föreställde en ”trollstav med stjärnor” i läroboken ”Språkkraft – Svenska för nyanlända åk 4-6”, kan man som lärare förklara vad uppgiften går ut på. I denna uppgift skulle eleverna ge kamratrespons och svara på frågor om vad som var bra och vad som kunde bli bättre. Vissa läsare kan koppla illustrationen med uppgiften då den bland annat består av stjärnor och att många tolkar just stjärnor till något bra man gjort. Många läraren brukar ge återkoppling genom att klistra på guldstjärnor eller rita stjärnor när eleverna gör bra ifrån sig i en uppgift, exempelvis om eleven fått alla rätt på ett läxförhör. I denna uppgift är det eleverna själva som ska ge återkoppling till sina klasskamrater och då illustrationen bland annat föreställer stjärnor kan många koppla det till återkoppling. Denna illustration kan fortfarande vara obegriplig och svårt för elever som håller på och lära sig ett språk eller har språksvårigheter eller att de tidigare inte använt sig av återkoppling med stjärnor.

8.1.3 Lärande vid gemensamma uppgifter

Vårt resultat på andra forskningsfrågan, ”Hur utförs uppgifter som uppmuntrar till

samarbete mellan eleverna med hjälp av de valda läroböckerna?”, resulterade i att det fanns

flera olika metoder som kunde tillämpas. Uppgifterna i läroböckerna skulle utföras antingen individuellt, i par, grupp eller helklass. Läser man hur uppgifter ska utföras, ser man att dessa uppgifter kan även ändras och utföras på andra sätt.

Forslund Frykedal (2006) har skrivit att grupparbeten kan även leda till att vissa får göra mer än andra och detta kan vara ett problem. En elev kanske får göra det mesta av grupparbetet medan en annan elev inte bidrar med mycket och anledningen till det kan var många. En orsak kan vara att eleven som inte bidrar med mycket under ett grupparbete, kanske inte förstår uppgiften eller instruktionerna samt att gruppdeltagarna inte heller kan förklara. Det är därför, som Forslund Frykedal (2006) skriver, viktigt att lärarna bör ge tydliga instruktioner till eleverna för att de ska kunna utföra uppgifterna på rätt sätt. Läraren kan exempelvis, gå igenom en uppgift och skriva upp exempel på tavlan, tillsammans med eleverna. Om någon av eleverna känner sig osäkra gällande uppgiften, kan de kolla på tavlan då exemplen kan vara kvar under lektionens gång.

8.1.4 Svårigheter vid gemensamma uppgifter

Det finns uppgifter där elever ska samtala i helklass, men som lärare kan man ändra denna uppgift så att eleverna kan utföra uppgiften i par eller mindre grupper. Vissa elever tycker inte om, eller vågar inte, att prata inför en helklass och föredrar att prata i mindre grupper istället. Detta kan man, som lärare, underlätta för eleven genom att ändra helklass uppgiften till exempelvis par eller mindre grupper så att eleven blir mer aktiv och delaktig i att samtala.

Det kan däremot bli ett problem vid senare tillfälle, då eleven eller eleverna blir vana med att endast arbeta i par eller mindre grupper och undviker att samtala i helklass. I de läroböcker som analyserades, fanns det flera uppgifter som skulle utföras tillsammans med andra elever och detta tyckte vi var bra då kommunikation leder till att man lär sig saker och ting som man tidigare kanske inte hade kunskap om. Vid skriftliga samarbeten behöver eleverna även prata och komma fram till något gemensamt innan något skrivs. Att prata och diskutera med andra resulterar i att språket utvecklas. Detta är ett bra moment för nyanlända elever för att deras språk ska utvecklas. Eleverna blir på sätt och vis tvungna att prata och diskutera vid gemensamma arbetsuppgifter och detta behöver elever som vill utveckla deras språk.

Om en grupp elever, exempelvis ska skriva en text tillsammans, bör alla elever vara lika delaktiga, men i vissa situationer kan en elev göra en liten del och komma undan med det. Forslund Frykedal (2006), skriver att problem vid grupparbeten kan förekomma, bland annat då elever inte tar lika mycket ansvar vid par- eller grupparbeten och detta kan leda till att vissa elever får bidra med mer arbete än andra. I sådana situationer utvecklas inte elevens kunskaper

mycket och detta kan leda till negativa resultat, exempelvis språkutvecklingen (Forslund Frykedal, 2006, s. 73).