Ur resultatet kan tre huvudteman för analysen urskiljas; kön/sexualitet, säkrare sex samt
förhållningssätt till relationer.
Kön/sexualitet
Genom de unga männens berättelser och diskussionen som förs märks två saker: för det första ambivalensen till sexualiteten; de egna samt från andra uppfattade förväntningarna och för det andra det att ständigt förhålla sig till bilden av den manliga sexualiteten.
I det sexuella mötet, från början till slut, gäller det för mannen att prestera. Att ta initiativ och att vara uthållig och att inte tappa ansiktet, tänk om tjejen skull börja skratta. Informanterna bekräftar forskningen på området (Buysse och Van Oost 1997, Birgerson och Norestig 2005) att gamla könsrollsförväntningar fortfarande styr hur vi bör agera sexuellt, men visar samtidigt att förväntningarna från de m själva, tjejerna och samhället tynger. Det finns en önskan om att normerna kunde luckras upp lite och kanske tjejer var de som tog initiativet till kontakt ibland, samtidigt som detta när det händer är ovant och nästan lite skrämmande.
Connells (1996) hegemoniska idealbild av Mannen finns närvarande i de unga männens liv och även om bilden kanske inte är klar, tydlig och medveten, är det något de förhåller sig till när de diskuterar. Detta framgår i indirekt tal, i jämförande meningar exempelvis . ”Jag är inte
så bra på one-night-stands” – jämfört med vem? Här märks också att den plastiska
sexualiteten vunnit mer mark och allmän acceptans, vilket Forsberg (2006) menar syns i aktuell forskning. Synen på sexualiteten är liberal och allt är på resonemangsnivå ok, men informanterna själva eftersträvar oftare en kärleksinriktad sexualitet. Även obligatorisk heterosexualitet (Rubin 1975) är något som uttrycks indirekt; exempelvis i uttalanden kring baktankar när man tar kontakt med nya personer. Man kanske pratar med både nya tjejer och killar, men informanterna nämner sedan snabbt att det såklart är med olika syften. Eftersom den hegemoniska maskulinitetstypen inte normalt innehas av helt kan bäras upp av enskilda män faller de flesta ’vanliga’ männen under typen delaktiga. Denna maskulinitetstyp utvecklas och upprätthålls tillsammans med kvinnorna, vilket visar sig i resonemanget till exempel genom uttalanden kring vilka förväntningar tjejer kan tänkas ha på informanterna. Uppbärandet av den hegemoniska maskulin iteten märks i gruppen även på den patriarkala
41
utdelningen, att informanterna till exempel sällan behöver ansvara för preventivmedel; i värsta fall kan ju tjejen ta ett akut p-piller utan att de vet om det.
Säkrare sex
Vad gäller preventivmedel och säkrare sex finns det bland informanterna två huvudsakliga förhållningssätt; antingen finns det inget sex utan kondom med nya kontakter, eller så vore kondom kanske bra men är inte av högsta prioritet. Det viktigaste är att tjejen inte blir gravid, vilket även återfinns i litteraturen (Iredahl 2005, Birgerson och Norestig 2005). Tidsaspekten när det gäller att ta upp frågan om kondom är viktig, det kan bli fel om man tar upp det för tidigt och missas om man tar upp det för sent. Kommunikationen i den sexuella situationen är bristfällig och ibland obefintlig, vilket kan leda till att informanterna utgår från att ”allt borde
vara ok”; alltså att tjejen äter p-piller och inte har någon STI. I perspektiv av den symboliska
interaktionismen (Charon 2004) sker här ingen social interaktion, utan bara inre interaktion, vilket kan resultera i att de två inblandade individerna definierar situationen på två olika sätt. Risken för missförstånd är uppenbar. I den individuella tolkningen av situationen visar informanterna att de flesta hoten mot den egna hälsan kan resoneras bort. Många tjejer äter p- piller och därför är graviditetsrisken låg, HIV är väldigt ovanligt i Sverige och känns därför inte som ett reellt hot och klamydia botas lätt med tabletter om symptom skulle uppstå. Summan blir att kondom kanske är för omständligt att använda och svårt att fråga om för att vara värt besväret. Detta resonemang bekräftar (Burtney och Duffy 2004) fynd som talar om att eventuella hot i framtiden inte överväger nackdelarna med att ta upp en svår fråga i stunden. Att på logisk och resonerande nivå tala väl om kondomanvändande är bra, men kanske bara halva vägen; men generellt är de unga männen medvetna om att ångesten efter oskyddat sex sällan är värt ett ”hjärnsläpp”.
På krogen skapas en mycket speciell situation med egna regler. Ett sorts tillfälligt förhållande kan uppstå om de två personerna hinner prata en stund och med det kommer en tillitssituation där kondom kan förhandlas bort.
Förhållningssätt till relationer
Bland många av informanterna skönjs en längtan efter en kärleksrelation; att få vara någon bra för en annan. Oavsett vad slutresultatet blir så avgörs syftet med relationen ofta ganska direkt i kontakten med en ny tjej. Enligt den symboliska interaktionismen (Charon 2004) sker från båda parters håll en social interaktion, följd av en inre interaktion och definition av
42
situationen, varpå en handlingsstrategi som korresponderar med syftet väljs. Om tjejen är tillräckligt intressant för att man ska vilja träffa henne igen så säger de sexuella scripten (Gagnon & Simon 1973) att sex får vänta, åtminstone till dagen efter så att man hinner lära känna varandra lite. Frågan är återigen vad som händer om de två parterna tolkar situationen på olika sätt, är underförstådda syften verkligen underförstådda? Det verkar snarare finnas en rädsla för att kommunicera det som redan är förväntat beteende, inbyggt i könsstereotypa sexualiteter (Lundberg 2002).
En motsägelse som urskiljs i materialet är krogen som arena för nya kontakter. Stället i sig anses vara ”sunkigt” att ragga på och enbart leda till tillfälliga kontakter vilket går stick i stäv med kärleksideologin (Giddens 1995), men samtidigt är det just där man ofta träffar nya tjejer. Även om dessa kanske inte är ’rätt’ kan chansningar fungera och rätt vad det är poppar det upp någon från en annan plats, det där spanet från ICA som man aldrig vågat prata med över rishyllan. Alkohol, tidpunkt och ställe skapar tillsammans en social kontext där alla kan våga ta kontakt med en intressant person. Samtidigt är polariseringen av sexualiteten (Lundberg 2002) extra tydlig just här; det är killar som tar initiativ och har kontroll över hela processen att träffas. Även nästa steg, beslutet att stanna kvar eller åka hem direkt på morgonen är något som informanterna implicit känner är deras uppgift.
De tre temana hänger på intet sätt i luften, de vävs in i varandra och påverkar varandra. Om exempelvis frågan kring kondom eller inte lyfts ut ur diskussionen påverkas beslut kring detta av annat än bara det som informanterna tar upp. Om syftet med kontakten är en kärleksrelation kan två möjliga scenarion uppstå; kondom är viktigt att fråga om eftersom man ska ta hand om sig själv och den andra, samt även visa upp en ’bra sida’ av sig själv. En ’bra kille’ använder kondom. Å andra sidan finns det i ett långsiktigt relationstänkande redan inbyggt att kondom kommer sluta användas med tiden. När passeras den gränsen, det räcker kanske att prata en hel natt och sedan ta eventuella problem när de uppstår, inklusive könssjukdomar.
Sammanfattningsvis präglas hela processen att träffa nya tjejer inklusive strategier och beslut av genuskontraktet (Hirdman 1990) och det hegemoniska maskulinitetsidealet (Connell 1996), där mannen har tolkningsföreträde och kvinnan svarar på och hjälper till att upprätthålla den manliga sexualiteten som drivande och beslutsfattande. Både kvinnor och män drar nytta av givna genus- och sexualitetskonstruktioner där mannen tar
43
handlingsinitiativ och kvinnan kan ta kommunikationsinitiativ först efter att isen är bruten. Även när det gäller att definiera situationen, är det bara tillfälligt sex eller början på en kärleksrelation? Detta visar sig exempelvis i resonemanget kring förlängda one-night-stands; om tjejen vill fortsätta mötet dagen efter kan det bli trubbel medan frågan inte alltid problematiseras om killen skulle få för sig att stanna kvar. Är tjejen intressant så stannar man på frukost, kanske till och med lunch, så enkelt är det. Den enda situationen där mannen inte har kontrollen är vid eventuell graviditet, vilket också är det som skrämmer mest. Givetvis är materialet inte svartvitt, att omdefiniera situationen morgonen efter ett krogragg kan enligt informanterna vara knivigt och vilket beslut man än tar bör det göras på ett bra sätt.
I gränslandet mellan temana hamnar De Andra. Det kan vara de som inte vill ha och aldrig har haft ett förhållande utan bara jagar tillfälligt sex, vilket enligt det kärleksideologiska (Giddens 1995) resonemanget är ’fel’ beteende. Ett steg vidare är syftningen på dem som har sex med prostituerade, något som ligger långt utanför den handlingssfär informanterna talar om. Att peka ut några som de andra är med Connells (1996) terminologi ett uttryck för maskulinitetstypen ”underordnade”. För att upprätthålla en hegemonisk idealtyp behövs också ’svarta får’.
METODDISKUSSION
Hur den valda metoden och designen genomförs beror på yttre och inre omständigheter. I avsnittet presenteras hinder och planeringsproblematik som uppstod i denna studie, samt erfarna för- och nackdelar med intervjuer i fokusgrupp kring temat sex och relationer.
Urval
Vid rekrytering på sektion 1 var det svårt att finna manliga deltagare, då frekvensen av dessa är låg på den valda utbildningen. Deltagare rekryterades inte enbart i kurser, utan fick sökas i korridorer och datasalar. Att rekrytering och intervju genomfördes under tentamensperioder försvårade deltagandet ytterligare; tider som intresserade kunde deltaga var starkt begränsade. Vid sektion 2 gjordes presentation och försök till rekrytering i samband med schemalagda föreläsningar, men deltagare till intervju hittades genom personlig kontakt på allmänna ytor under lunchtid. På sektion 3 skedde rekrytering enbart genom uppsökande med personlig kontakt i datasalar, i entrén och i biblioteket. Bibliotek och öppna matsalar var naturliga samlingsplatser som lämpade sig väl för rekrytering. De tillfrågade som var intresserade av att deltaga men var hade en kärleksrelation kunde tas med i studien om de ansåg sig ha en
44
singelperiod att uttala sig om, eftersom rekryteringen generellt sett var trög. Efter en dags rekrytering kunde flera som visat intresse lämna återbud, så processen fick genomföras under några dagar. Resultatet blev att grupperna bestod av mindre deltagare än planerat, men i samråd med observatören avgjordes att gruppdynamiken var tillräckligt bra för att genomföra vidare analys.
Informanterna
Vid rekrytering på allmänna samlingsplatser föll det sig så att de som kände varandra anmälde sig tillsammans. Trots ambition att de deltagande inte ska känna varandra blev så fallet, på grund av ovan nämnda svårigheter att få ihop grupper. De deltagande hade då inbördes relationer vilket kan ha påverkat gruppdynamik och resultat.
Vad gäller att intervjua i grupp fanns bland dessa män både för- och nackdelar. Ibland fanns i gruppen en dominerande röst som skapade en tillfällig diskurs, så kallad gruppkohesion uppstod. Detta kunde överskugga den positiva gruppdynamiken där alla deltagare får input av varandra och varje enskild person får uttrycka sina egna åsikter. Moderatorn kunde i viss mån fördela talutrymmet när detta hände.
Datainsamling
Inför intervjuerna lämnade några informanter sent återbud eller uteblev, trots att vikten av att höra av sig i god tid understrukits vid rekrytering.
Under de tre olika intervjuerna var graden av styrning från moderatorn olika, vilket hörde ihop med både gruppens inre dynamik och moderatorns tilltagande kunskap och vana i rollen som intervjuledare. Tidsaspekten under intervjun, en dryg timma hade förannonserats vid rekryteringen, gjorde att följdfrågor, verifiering samt validering blev knapp. Eftersom grupperna var relativt små kunde diskussionen fördjupas och deltagarna hann i alla frågor komma till tals. I mindre grupper menar Morgan (1998:2) att deltagarna lär känna varandra bättre och därför kan hitta en lämplig nivå av självutlämnande. Däremot frågan om vad som är diskussion och vad som är unikt för gruppen vid små grupper uppstår. I materialet finns både personliga berättelser och allmänna uttalanden vilka ibland vävs samman. Informanterna definierar även intervjusituationen utifrån personliga förväntningar, moderatorns sätt att hantera situationen samt hur interaktionen sker. Wibeck (2000) menar att detta är viktigt att hålla i minnet under analysen.
45
Att moderatorn delvis tillhörde målgruppen, som studerande och ung men ej av samma kön, var både till för- och nackdel under intervjuerna. Vad som inte uttrycktes under samtalen är svårt att uttala sig om, men antagligen fick några åsikter stå tillbaka eftersom moderatorn tillhörde den grupp som diskussionerna handlade om; tjejer. Risken finns att svaren kan ha tonats ner till snällare versioner eftersom moderatorn var av motsatta könet. Samtidigt var styrkan densamma; eftersom moderatorn inte tillhörde samma kön behövde informanterna ibland uttrycka sig och förklara hur de menade extra tydligt.
Några informanter stannade kvar på eftersnack medan andra verkade ivriga att komma iväg efteråt. Att få chans att stämma av i gruppen och prata om något neutralt efter intervjuns slutförande var värdefullt för att kunna avgöra hur deltagarna uppfattat den ovana situationen. Flera uttryckte positiva känslor över att få prata om ämnena sex och relationer i grupp. Detta är bra för informanterna själva och deras självreflektion, men även för studien; att kunna ge något tillbaka till de m som bidrar med empirin.
Analys
På alla nivåer i behandlingen av materialet; från transkribering till kodning i teman och slutligen analys, sker tolkning. Även om metodologiska överväganden gjorts för systematisk behandling av materialet, kommer intervjuarens och tillika rapportförfattarens personliga tolkningar och avgöranden finnas i den slutliga rapporten. Att under transkription och analys avgöra vad som är generella uttalanden och vad som är personliga är också detta en tolkningsfråga. Wibeck (2000) menar att de specifika utsagorna väger mer än de vaga och opersonliga. I aktuell studie erhölls en hög grad personliga berättelser och åsikter, vilka berikade och stärkte materialet. Även tystnader och kroppsspråk är enligt Wibeck (2000) en tolkningsfråga under analysen. I grupperna som intervjuades för aktuell studie fanns det några informanter som valde en generellt tyst roll under samtalet och även de som var tysta under vis sa specifika ämnen. Detta kan bero på ämnets känsliga natur, men även att informanterna ibland kände sig besvärade av att ha en annan åsikt än gruppen som helhet eller kände att de inte hade något att uttala sig om i en specifik fråga.
Vad gäller vald litteratur så utgår mycket av den befintliga forskningen från ungdomar (Forsberg 2005, Birgerson och Norestig 2005 m. fl.), vilket är yngre individer än den aktuella studiens målgrupp. Vid analysen bör medvetenhet om detta finnas när empiri ställs mot teori.
46
Trovärdighet
Dahlgren m. fl. (2004) talar om fyra bedömningsgrunder för att avgöra trovärdigheten i kvalitativt material:
Intern validitet; har det som avsågs mätas blivit mätt? I aktuell studie visar resultatet att
diskussionen har gått kring valda frågeställningar.
Extern validitet; hur generaliserbart/applicerbart är materialet på andra kontexter? Generellt
sett är fokusgruppsmaterial inte statistiskt generaliserbart, men kan användas i syfte att finna attityder och utveckla idéer till vidare studier.
Reliabilitet; går resultaten att återskapa vid ny undersökning med samma tillvägagångssätt?
Gruppernas sammansättning ger riktningen på diskussionen, så individuella skillnader skulle förekomma. Flera resonemang var däremot lika i alla tre grupperna, vilka skulle stärkas ytterligare om fler intervjuer hade gjorts med samma intervjuguide.
Objektivitet; är fynden påverkade av personliga intressen och bias? Som nämnts innan
tillhörde moderatorn den grupp som grupperna skulle uttala sig om. Risk för att några informanter ville visa upp bra sidor för en tjej i sin egen ålder och därför modifierade vissa svar kan föreligga.
Vad gäller etiska aspekter skapades i grupperna en bra stämning med en hög grad av tillit så att deltagarna verkade vara trygga nog att öppna sig. Känslan av att diskussionen tillhörde gruppen och inte skulle föras vidare fanns under intervjuernas utförande. Risken finns dock att deltagarna kommer att stöta på varandra igen eftersom urval skedde på respektive sektion. Även det att några av informanterna kände varandra minskar graden av konfidentialitet dem emellan, samt skapar även risk för bias om det finns saker de inte ville berätta för en kompis.