Vad sexuell hälsa är för dessa unga män finns det inte ett svar på, utan många. Det ligger både inom individen, i gruppen och är en följd av nuvarande livsfas, relationsstatus och aktuella kunskaper. Materialet ger en intressant och nyanserad bild av en grupp unga högskolestuderande mäns livssituation vad gäller sex och relationer. Attityder och åsikter som framförs är inte alltid fasta och absoluta, utan förändras och omvärderas i den sociala interaktionen. Utifrån frågeställningarna sammanfattas diskussionen i temana sexuella
47
Sexuella relationer
I frågan om sexuella relationer finns det bland grupperna en längtan efter kärlek; att få ge något till den där speciella tjejen. Alla delar inte åsikten, men många av diskussionerna går ut på att tillfälliga sexuella relationer inte är lika bra som kärleksrelationer, både vad gäller sex, trygghet och status. Både kärleksideologin (Giddens 1995) och sexuell scripting Lundberg 2002) styr diskussionens gång med obligatorisk och underförstådd heterosexualitet (Rubin 1975) och en tvåsamhetsnorm som mål, om inte nu så i framtiden. Den plastiska sexualiteten som enligt forskningen (Forsberg 2006) är på stark uppgång syns inte alls lika tydligt i materialet. Den finns där i form av nya och olika relationsformer och är accepterad, men är generellt sett inte alls lika uttalad eller naturlig i de unga männens livssituation. I diskussionen kring kärleksrelationer ses krogen som ett dåligt ställe att söka flickvän på, men alternativ där man har chans att prata med nya intressanta tjejer verkar vara få. Alltså knyts flest nya kontakter på uteställen, men hur påverkar det attityderna till att skydda sig själv och andra? Enligt informanterna är det ändå inte ’bra sex’ efter alkohol och i kombination med att det inte är de mest intressanta tjejerna som återfinns på dessa platser kanske ambitionen att vara en ’bra kille’ och ta ansvar för skydd är lika viktigt. Här finns en viktig arena för att möta unga män och tala om sexuellt risktagande. Kondomanvändning kan höra ihop med att visa upp en bra yta eller vara ett led i att kommunicera en god sexualit et. I linje med den symboliska interaktionismen (Charon 2004) skapas en situation där den gemensamma definitionen av nuet antingen leder åt ansvarstagande eller inte, vilket är en sammanvägning av faktorerna i stunden; platsen, syftet, alkoholintag och tidpunkt. Förväntningar som hör ihop tenderar svåra att släppa, exempelvis kombinationen krogen, alkohol och tillfälligt sex. Särskilt förväntningar på underförstådda överenskommelser och utebliven kommunikation är de som leder till sämst konsekvenser enligt de unga männens berättelser, exempelvis i frågan om befintliga preventivmedel. Detta visar att mer fokus i det preventiva arbetet riktat mot ungdomar och unga vuxna bör ligga här.
Brist på skydd i ett sexuellt möte kan också bero på att det i den gemensamma tolkningen av situationen har byggts upp en relation och tillit mellan de inblandade. Detta kan hända även vid kortare engagemang såsom one-night-stands. Dessa får då formen av en tillfällig relation som tar slut nästa dag, men där kontakten som skapats mellan tjejen och killen gör att ömsesidig tillit finns.
48
Informanternas olika ålder gav i vissa fall en fingervisning om deras inställning till sex och relationer; ju äldre desto mer inriktad på en kärleksrelation. Som Lundberg (2002) menar så går den experimentella ungdomsperioden ofta över i en stabil relation med tiden, men en fråga är vad som händer om den första långvariga relationen tar slut. Kommer det en ny så kallad ungdomsfas hos unga vuxna som precis brutit upp från ett stabilt förhållande och hur ser den i såna fall ut? Med åldern kanske självsäkerheten att våga fråga om kondom finns, men det kan lika gärna bli så att ett kärleks syfte med nya kontakter finns undermedvetet så att kondom ändå inte ska användas i längden. Samma situation som ovan skapas och ansvaret för skydd förhandlas bort i den gemensamma definitionen av situationen, förutom att relationen istället för att vara tillfällig har ett långsiktigt syfte.
Kommunikation i sexuella möten
För att hitta någon intressant och för att sedan kunna föra relationen dit man vill krävs kommunikation. I grupperna råder enighet om att den tjej man har sex med ska gå att prata med och på något plan vara intressant. I det sexuella mötet däremot sker ofta inte så mycket kommunikation kring just det som ska ske. Informanterna uttalar ofta att det tycker det är viktigt att lära känna tjejen på något plan innan de har sex, men preventivmedel och STI- status är frågor som skulle vara sköna att slippa. Det finns bland de unga männen en vilja till kommunikation, men frågan är hur och när den ska ske. Kanske är osäkerheten lika stor hos unga kvinnor, men i studien märks förväntningarnas tyngd på männen. Deras tolkningsföreträde (Hirdman 1990, Connell 1996) och innehavande av förväntat aktiv sexualitet (Buysse & Van Oost 1997, Birgerson & Norestig 2005) gör att de både bör driva fram det sexuella mötet och även frågan kring eventuella skydd. Det är en svåravvägd och som synes kort stund som frågan om kondom kan tas upp. Kanske är den lätt att missa; särskilt under både alkoholens inverkan och i den sexuellt laddade situationen. Oron inför hur en fråga kring kondomanvändande eller könssjukdomar skulle tas emot gör att andra handlingsstrategier än kommunikation ibland utvecklas. Utebliven kommunikation kan tolkas som att allt är OK, men inbegriper en fara då ingen egentlig social interaktion sker och olika förväntningar eller definitioner av situationen ej uppdagas. Ansvarsförskjutning av skydd till kvinnan sker även, även här ofta med en förhoppning om att preventivmedel finns om inget annat sägs. Mer kunskap och utredning behövs om den uteblivna kommunikationen i sexuella möten, är det verkligen införstått hos båda parter och i sådana fall hur kommuniceras det ?
49
När det inte finns någon återvändo, utan den sexuella aktiviteten är ett faktum, sker ett snabbt övervägande inom individen. Det krävs mer handling och mindre prat och även om preventivmedel finns med i tanken så säger kondomdiskursen att ett avbrott just nu vore dumt. Som handlingsstrategi är det frågan om kondom är värt besväret i stundens hetta; tänk om den slaknar, tänk om hon skrattar? Även alkoholen kan ha en roll i att göra att målet inte är värt att missa. I stunden definieras situationen utifrån egna uppställda uppfattningar om p- pilleranvändning, HIV-förekomst och allvaret av en klamydia infektion; vilket är ett tydligt exempel på den symboliska interaktionismen (Charon 2004). Kondom kanske inte är så viktigt egentligen, säger kringresonemanget. Det finns ju andra, de som verkligen borde skydda sig. Detta kan även gälla informanterna själva, fast då handlar det om förut; när man var yngre och inte brydde sig om vilka tjejer man tog hem eller hur ofta. Att förskjuta allvaret till dåtid eller de andra är handlingsstrategier för att själv framstå som relativt bra och förnuftig. De andra finns även inom den egna sociala gruppen; det är svårt att aktualisera det allvarliga STI-läget (Smittskydd Skåne 2006) om alla tänker ”det händer inte mig”. Vidare finns i det sexuella mötet många regler som ibland är uttalade, men oftast inte utan bara underförstådda och förväntade. Det märks i materialet att dessa är svåra att förhålla sig till, att som ung man känna sig blyg men ändå ha förväntningarna på sig att vara den som initierar och driver på en sexuell situation.
Handlingsstrategier
De unga männens handlingsstrategier i sexuella möten varierar utifrån plats, syfte och situation. Som nämnts tidigare kan man gå ut på krogen och ragga om det är tillfälligt sex som är syftet. Om kontakten med tjejen var bra och den tillfälliga relationen behöver omdefinieras krävs kommunikation och gemensamma begrepp. I regel är det killen som handlar utifrån vilken typ av relation han vill starta, enligt informanternas resonemang. Exempelvis ska man ju inte ha sex direkt med tjejen som ska bli flickvän, henne ska man lära känna lite först. Att kommunicera en god sexualitet utåt kräver en blandning av handling och mod, till exempel att alltid prata om och kräva kondom vid nya sexuella kontakter. Vikten av att handla utifrån personliga strategier och mål påverkas även av yttre faktorer och stundens ingivelse, alltså omformulering och ny definiering av situationen man hamnat i. Till exempel alkohol som yttre påverkande faktor är avgörande; när den finns med i bilden så tenderar saker att hända av sig själva, och ansvaret för goda val i situationen kan tappas av bara farten.
50
Vidare frågor och forskning
Vad gäller preventionsstrategier på området unga män och sexuell hälsa finns ingen universell lösning. Det gäller att öka förståelsen för gruppen och möta deras livssituation. Gruppen unga män är på inget sätt homogen, men vissa attityder kan finnas hos de flesta. Det är dessa som preventionsinsatser bör inrikta sig på.
Frågor som är värda att se vidare på vad gäller utveckling av strategier samt vid utformning av vidare studier är:
- Även om kunskapen om STI är hög i Sverige verkar hot och framtida konsekvenser ändå kunna resoneras bort. De andra samt nu och då är teman som handla r om ansvarsförskjutning. Hur ska man kunna få fram budskapet om att vissa sexuellt överförbara infektioner faktiskt inte alltid ger symptom (varvid testning alltid är relevant efter oskyddat sex med ny kontakt) och att konsekvenserna för unga män kan vara allvarliga? Hur kan fler rekryteras till gruppen som aldrig kan tänka sig oskyddat sex vid nya kontakter?
- Uttalandet att kondomer är nyckeln, om tillgång finns borde de användas. Tillgången till säkra preventivmedel och testning för gruppen unga vuxna är något som nämns i handlingsplaner och som återfinns som viktig fråga i aktuellt material.
- Hur få frågan om kondom ”avslappnad”? Preventionsstrategier behöver utgå från att möta gruppen och deras behov. Just att förbättra attityder kring kondomanvändning är en springande punkt i diskussionen kring säkrare sex.
- APP, är det verkligen bra för kvinnor? I och med ökad tillgänglighet är det ett reellt och använt alternativ vid oskyddat sex, men konsekvenserna behöver problematiseras och lyftas ytterligare som fråga.
- Sexuellt risktagande kan kopplas till tillfälliga relationer och alkohol, vilket direkt ger uteställen som naturliga arenor för att möta gruppen unga män i preventivt arbete. Men hur kan detta ske?
Sammanfattningsvis kan kommunikationen ses som den avgörande faktorn för att goda beslut ska kunna tas i det sexuella mötet. Ungdomar och unga vuxna behöver få verktyg till en god kommunikation så tidigt som möjligt genom det hälsofrämjande arbetet. Vad gäller unga män kan de två viktigaste insatserna gälla först det som denna studie gjort; att ge dem tillfällen att få prata om sex och relationer i grupp. Informanterna menade själva att de mådde bra av att ha talat om ämnena så öppet och under dessa former, vilket är en början på en avslappnad och öppen diskussion i gruppen unga män som helhet. För det andra bör unga män övas i och ges
51
kunskap om hur de kan bjuda in även tjejer i kommunikationen kring sex och inte minst planeringen av ett sexuellt möte. Om alla outtalade förväntningar och frågor kunde kommuniceras skulle ansvaret kunna delas och båda parternas mål med den sexuella aktiviteten tillfredsställas på ett bra sätt.
Slutligen tillbaka till den kritiska stunden – när det bara är två cm kvar och ingen återvändo som synes finns. Finns det verkligen ingen återvändo? Det är kanske inte bara ett specifikt samlag som står på spel, de två centimetrarna verkar innehålla mycket mer än så. Skillnaden på två centimeter kan ju vara skillnaden på ett kärleksförhållandes början eller tillfälligt sex som slutar med ’tack och hej’. Skillnaden kan också ligga i beslutet att vara förnuftig och inte godkänna osäkert sex, eller våga ta risken i stunden och oron i efterhand. Att stanna upp när det är så kort kvar för att kommunicera eller bara undra något om vart detta kommer att leda kan kräva stort mod, kanske alltför stort ibland, och då är det skönt att kunna luta sig tillbaka på de oskrivna regler som finns. Genuskontraktets maktförhållande, paret passiv/ aktiv sexualitet, förväntat beteende utifrån plats, könsstereotypa sexualiteter etcetera är exempel på strukturer som både hjälper och stjälper utvecklingen av en hälsosam sexualitet . För att nå en god sexuell hälsa behöver vi alla både kommunicera och agera tillsammans, mot gemensamt uppställda mål, inte fundera var och en på hur många centimeter som är kvar.
52