Resultatdiskussion

Undersökningens frågeställningar var följande: 1) Vad är fritidspedagogernas erfarenheter och tankar om IKT som aktivitet för att främja elevernas sociala samspel? 2) Vilka erfarenheter kan fritidspedagogerna dela med sig av kring hur IKT kan främja elevers lärande? 3) Vilka utmaningar/möjligheter har fritidspedagogerna upplevt att där finns med användandet av IKT och digitala verktyg i förhållande till elevers sociala samspel och lärande?

För att besvara våra frågeställningar så har vi nedan delat upp resultatdiskussionen i tre kategorier. I den första kategorin diskuterar vi fritidspedagogernas erfarenheter och syn på elevernas sociala samspel i förhållande till IKT. I den andra kategorin diskuterar vi fritidspedagogernas erfarenheter och syn på hur lärandet sker och vad som lärs ut genom IKT. I den tredje kategorin diskuterar vi de möjligheter och utmaningar som fritidspedagogerna upplevt med IKT i förhållande till ovanstående ämnen.

6.1.1 Socialt samspel och IKT

Resultatet från undersökningen pekar på att fritidspedagogerna använder IKT för att främja elevernas samspel och lärande. I forskningsöversikten lyfte vi fram olika studier som påvisade att digitala verktyg skulle kunna användas som redskap av fritidspedagoger för att utveckla elevers förmågor, exempelvis när det kommer till att utveckla elevers samarbetsförmågor och kommunikationsförmågor (Danby et al, 2018; Sjöblom et al, 2013; Dahl, 2011). Detta stämmer väl överens med vår empiri, eftersom att alla informanterna som vi intervjuade hade en

samstämmig uppfattning om att elevers användning av IKT och digitala verktyg på fritidshemmet stärker och främjar elevers samarbets- och kommunikationsförmågor.

Informanterna i våra intervjuer uttrycker liknande resultat som Sjöblom och Aronsson (2013) lyfter fram i deras studie, nämligen att elevers lärande inte bara sker i spelet utan även genom och kring kommunikation runt det digitala verktyget.

Enligt den insamlade empirin så hade de fritidspedagoger vi intervjuade en samstämmig syn på att elevers användning av IKT och digitala verktyg var en social aktivitet för eleverna där de även stöttar (Vygotskij, 2001; Säljö, 2014) varandra i lärandet. Utöver att eleverna uppfattas stötta varandra i lärandet, så uttrycker fritidspedagogerna även att eleverna lär sig turordning och samarbete i såväl planerade aktiviteter som i de fria lekarna där eleverna oftast sitter i grupper.

Informanterna i vår undersökning förmedlade också att IKT var genusöverskridande och att både pojkar och flickor umgicks genom IKT, vilket stämmer överens med Dahls (2011) forskningsresultat. Däremot syftade Dahl (2011) på de fria lekarna, vilket vår undersökning pekar på sker mer sällan än i de planerade aktiviteterna.

Vår undersökning visade även att IKT kan användas som en inkörsport för att bygga nya relationer bland eleverna, vilket även Dahl (ibid), lyfter fram i sin undersökning om att digitala spel ledde till praktikgemenskaper där det sociala fokuset inte låg på tidigare relationer utan istället på om man ville delta i aktiviteten.

6.1.2 Lärande och IKT

Resultatet i vår undersökning visar att fritidspedagogerna uppfattar att lärandet sker på olika sätt, både socialt och vad gäller ämneskunskaper samt att detta sker både i de fria lekarna och i de planerade aktiviteterna.

Vad beträffar elevers lärande genom IKT, så ser vi likheter med Danby, Evaldsson, Melander och Aarsands (2018) studie där de menar att eleverna själva kan utveckla varandras digitala kompetenser genom instruktioner och samarbete och ser en slags prestige i att stötta varandra (Vygotskij 2001; Säljö 2014) då detta innebar att eleven samtidigt kunde visa upp sina egna kunskaper.

Vad beträffar ämneskunskaper så har informanterna uttryckt att eleverna lär sig matematik genom spelet Nomp, att de lär sig ekologi och hållbarhet samt matematik genom Minecraft. De har även lyft att eleverna lär sig geografi genom spelet Geocaching samt att eleverna lär sig diverse ämneskunskaper genom det digitala frågesportspelet Kahoot. Vidare så har informanterna också uttryckt att eleverna fått lära sig programmera robotar, att de fått lära sig engelska genom att se på film, samt att de fått lära sig filmskapande och samarbete genom de planerade aktiviteterna såväl som i de fria lekarna.

Resultatet från undersökningen visar att skillnader i ekonomi eller skillnader i vårdnadshavarnas förhållningssätt kan innebära en ojämlik situation för eleverna vad gäller IKT-användande på fritidshemmet. Exempelvis spelade eleverna ett skattjaktsspel som heter Geocaching där man navigerar via mobilerna trots att alla elever inte hade tillgång till mobil. Eleverna fick därmed gå ihop i par med de elever som hade tagit med sig mobil hemifrån. Detta kan elever och vårdnadshavare kanske uppleva som problematiskt, då det kan skapa en känsla av orättvisa, samtidigt som man också kan se det som en möjlighet då eleverna får tillfälle att dela med sig och hjälpa varandra vilket vi kan koppla till begreppet stöttning (Vygotskij, 2001; Säljö, 2014).

Majoriteten av informanterna har uttryckt att de vill utmana och inspirera eleverna till nya upptäckter genom IKT när de exempelvis håller i planerade IKT-aktiviteter, men att de även vill utgå från elevernas egna intressen. Informant F uttrycker att det är viktigt att utgå ifrån elevernas intressen och att man skall vara lyhörd och att ha en bra kommunikation mellan pedagog och elev. Vi kopplar detta till Aspelins begrepp om samklang och den pedagogiska relationen (2005; 1996) där pedagoger försöker skapa en förutsättning för lärande genom ett förhållande präglat av ömsesidig respekt och empati, samt till Selander et al (2009) begrepp om grundläggande lärprinciper, där en förutsättning för lärandet är att ta i beaktning elevernas interaktivitet och påverkan.

Informanterna uttrycker att de blivit införstådda att eleverna tillägnat sig nya kunskaper dels genom att observera eleverna och deras utveckling samt genom att göra en utvärdering som kan vara både muntlig och skriftlig. Vissa av informanterna har uttryckt att de har en utvärdering i slutet av terminen medan andra informanter har lyft fram att de har en utvärdering i slutet av ett projekt i en planerad aktivitetet, exempelvis efter filmskapande processen. Undersökningens resultat pekar på att eleverna lär sig samarbete och diverse ämneskunskaper,

samt att fritidspedagogerna utvärderar och observerar elevernas lärande genom att sätta sig in i elevernas intressen och försöka förstå vad eleverna vill lära sig mer.

6.1.3 Möjligheter och utmaningar med IKT

Resultatet från undersökningen visar på att samtliga fritidspedagoger använder sig av IKT på fritidshemmet, både i planerade aktiviteter och i elevernas fria lekar. När det kommer till frågan om vilka utmaningar och möjligheter som fritidspedagogerna upplevt med IKT, upptäckte vi i vår undersökning att detta kunde vara kopplat till hur stort intresse och vilka erfarenheter de hade av IKT och digitala verktyg. Detta kan således påverka deras förhållningssätt till IKT på fritidshemmet. Även Ljung-Djärfs (2004a, 2004b) och Forsling (2011) har påpekat detta i sina studier där de menar på att fritidspedagogernas intresse och erfarenheter av teknisk medium kommunikation (Thompson, 1995) påverkar fritidspedagogers förhållningssätt till IKT på fritidshemmet.

Vidare kan vi också koppla fritidspedagogernas intresse till Selanders et al (2009) begrepp om formande process där vi, i enlighet med Ljung-Djärfs (2004a, 2004b) och Forsling (2011) forskningsresultat, upptäckt att fritidspedagoger som är mer intresserade av dessa nya lärformer kanske är mer öppna för att ändra på synen vad beträffar hur lärandet kan se ut på fritidshemmet.

Vidare framkom det i vår undersökning att informanten som gett uttryck för ett ointresse av IKT, såg fler utmaningar än informanten som var intresserad och ansåg sig ha mycket goda kunskaper inom ämnet. Exempelvis såg informanten utan ett intresse i IKT, kostnaderna med att tekniken behöver bytas ut medan den andra informanten istället menade på att IKT kan ses som en ekonomisk investering då IKT möjliggör för en rad olika virtuella lärmiljöer som hade kunnat vara mer kostsamma i icke-digitala miljöer. Exempelvis kan det vara kostsamt och omöjligt att starta upp en odling eller en farm på fritidshemmet eller skolgården men det är väldigt lätt genom medierade verktyg (Thompson 1995) och spel likt exempelvis Minecraft. Det här kopplar vi till Ljung-Djärfs (2004a, 2004b) och Forslings (2011) studier som menar på att mer oerfarna pedagoger, tenderar att se fler utmaningar än möjligheter när det kommer till användandet av IKT. Resultatet från vår undersökning pekar på att det råder delade meningar bland fritidspedagoger om kostnaden med IKT bör ses som en investering eller en kostsam nackdel.

När vi tittar på den tidigare forskningen angående de problem som kan uppkomma med IKT, så har det framkommit i tidigare forskning att det kan uppstå konflikter kring interaktionsutrymmet (Ljung-Djärfs, 2004a, 2004b). Vi har inte hittat liknande resultat i vår egna empiri, då endast en av informanterna uttryckt att det uppstått konflikter när eleverna har fått turas om med att använda lärplattor vilket endast fanns i ett begränsat antal. Övriga informanter har uttryckt att det inte uppstått några sådana konflikter i sina verksamheter.

Å andra sidan hade vi i vår undersökning endast tillgång till informanternas egna utsagor. Hade vi utfört observationer hade vi kanske kunnat få annorlunda resultat.

Samtliga informanter upplevde att IKT kan främja elevernas lärande. Vi upptäckte i vår undersökning att en av möjligheterna som digitala verktyg bidrog med, och kanske framförallt spel, är att det finns en inbyggd motivationskraft då spelen oftast är strukturerade på ett sätt som stimulerar spelarens belöningssystem. En informant menade att om man kunde koppla spelintresset till ett kunskapsämne så lär sig eleverna samtidigt som de har roligt. Vi kopplar detta till Mihaly Csikszentmihalyis (1990) teori om flow. När en individ utför en uppgift eller en aktivitet som den tycker är intressant eller rolig så upplever den flow, en slags intensiv koncentration, en känsla av tidlöshet och glädje och har därför lättare för att lära sig (Chi-Cheng et al, 2018).

Samtidigt så finns det en baksida med detta och det är att eleverna kan fastna i tekniken, vilket informanterna i vår undersökning uttryckt var en av utmaningarna med att ha IKT på fritidshemmet. Här menar de på att det var viktigt att sätta gränser och att motivera eleverna att hitta olika nya intressen inom IKT genom planerade aktiviteter. En annan möjlighet som informanterna uttryckt med IKT är att ämnet är så brett att det oftast finns något för alla och att det är lätt att fånga elevernas intressen genom IKT.