Resultatdiskussion

Jag har uppnått mitt syfte och alla frågeställningar har besvarats utifrån intervjuerna med fyra socialsekreterare. Syftet med denna studie är att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten fattar beslut utifrån rättstillämpningen från barnkonventionen och

socialtjänstlagen för barn i skolålder upptill 15 år som har problem i relationen med deras vårdnadshavare och utsätts för en otrygg miljö. Under intervju med socialsekreterare har två av de som jobbar med barn från födelse upp till 12 år berättat om vilka metoder och insatser som passa även små barn, i mitt syfte är bara barn från skolålder det vill säga från sex år upptill 15 år. Men socialsekreterare har berättat om deras ärende, de har angett ålder på varje barn. Antal ärende till varje socialsekreterare var 22 ärende, barn ålder var mellan tre år upp till 12 år. Antal ärende för småbarn för varje socialsekreterare har varit tre och andra

socialsekreterare ett för varje socialsekreterare. Socialsekreterare har svarat på frågorna utifrån alla åldrar, jag fick utöver denna information om andra typer av utsatthet som barn hamnar i, vilka utmaningar som socialsekreterare upplever i arbetet och som kan påverka utredningen eller insatsuppföljningen. Utifrån intervjun med socialsekreterare IP:3 och IP:4 framgick att de hade problem med att kunna fortsätta uppföljningen av insatser på grund av tidsbrist. Tidsbrist är en viktig faktor för socialsekreterare inom barn och ungdomsutredning eftersom tiden kan påverka beslutsfattandet. Jag fick också information angående var orosanmälningar kommer från och det visade att det är från skolan och förskolan. I avsnittet 6.2 har socialsekreterarna berättat om, att under pandemin har de fått mer orosanmälningar från BVC ” barnavårdscentral” angående våld i nära relation. I dessa fall var både mamman och barnet offret som utsattes av våld av en närstående person, exempelvis av pappan eller av äldre syskon. Detta eftersom till exempel äldre syskon som läser på gymnasium är hemma på grund av omständigheter kring pandemin.

Utifrån resultatet och analysen har jag fått en helhetsbild av socialsekreterarens uppdrag inom barn och ungdomsutredning, hur de beviljar insatser och varför de väljer just de insatserna. Med hjälp av tidigare forskning har jag förstått hur socialsekreterare tänker och vilka möjligheter som socialtjänsten erbjuder familjer med utsatta barn. Insatser som

socialsekreterare beviljar kan delas in i två typer, stödjande och ingripande. Detta innebär att varje insats ska beviljas med hjälp av familjebehandlare. I vissa fall där ingripande insatser krävs behöver socialsekreterare tillåtelse från socialnämnden. Socialsekreterare i min studie har visat vilka andra verktyg som är lärorik för de en av de som har socialsekreterare nämnt är boken fem gånger kärlek, utifrån intervjuade socialsekreterare innehållet i boken hjälpte de genom att vägleda och stödja de som behandlare. Resultaten visade att boken är ett viktigt verktyg för socialsekreterarna som har jag intervjuat att i boken finns också stöd för hur kan socialsekreterare hjälpa föräldrarna och deras barn och hur ska relationen starkas mellan dem. Även visade Bierman, at al (2011) och Madsen (2019) att det är viktigt att fokus ligger på föräldrarna eftersom föräldrarnas relation påverkar barnets mående. Det innebär att föräldrar behöver hänvisning för hur de kan vara en trygg faktor för deras barn. Med hjälp av socialtjänsten kan socialsekreterare och familjebehandlare ge stöd till föräldrarna.

Socialtjänsten har också stödutbildning för föräldrar.

Resultaten av min studie visar att med hjälp av motiverande samtal och stödutbildning kan socialtjänsten återbygga föräldrarnas psykiska och minska oron hos de angående hur kan uppfostra ett barn. I resultaten har socialsekreterare visat att föräldrarnas relation till sina barn är viktigt, däremot har socialsekreterare uppgett att förhållande mellan barnen och mamma eller pappan är en skyddsfaktor. Enligt Bowlby (2010), barn som lär sig att det finns en stabil relation och att vuxna finns där får en positiv självbild om sig själv som en älskad

och duglig person och de kan även lita på andra individer. När man är i behov av omsorg och stöd så vet man att det finns en vuxen som kan möta barnets behov och barnet blir därmed mer avslappnad och kan ta det lugnt. Det första barn gör i sin miljö är att leka vilket är ett sätt för de att upptäcka sin värld på. När barn får lära sig att utforska och när de känner att de är trygga så kan de utforska omvärlden (Bowlby, 2010).

Resultaten visar vidare att barn som har en trygganknytning då är det lätt för

socialsekreterare att bevilja hjälp och stöd till anknytningsperson för att öka omsorgsgivares kunskaper och förmågor för mer trygghetsmiljö till barnen. Ett gott bemötande som lär barn att kontrollera beteenden är en trygghet för barnen och leder till en trygg anknytning och medför att barnet kan reglera sina känslor från början (Bowlby, 2010). Socialsekreterare i min studie angett att vissa barn har svårighet att kunna lita på någon de upplever

otryggrelation med sina föräldrar där barnen alltid ensam. Enligt Bowlby (2010), när de känner att de inte är trygga, är det alltid en hög ångestnivå som sker hos dem. Vissa av de här barnen kan bli rätt så ”klängiga” krig omsorgsgivaren i den bemärkningen att de är rädda för att den här personen inte finns när fara eller ett behov uppstår. Då vill man hellre stanna kvar, för att ingen annan kan organisera dess känslor och ta hand om barnet. Då blir barnet klängigt. Om vi tittar på de här barnen när de blir äldre har forskningen påvisat att de här personerna kan uppfattas som rätt så gränslösa och jobbiga eftersom de är klängiga vid sin partner och har svårt att släppa loss och acceptera olika distanser (Bowlby, 2010).

Resultaten visar vidare att det finns andra barn som signalerar till sin omsorgsgivare att de är i behov av mat, kärlek och närhet samtidigt som den här personen inte finns där. Ibland finns den här personen och ibland finns den inte. Då börjar de flesta barnen vid en sådan situation känna att det inte längre är någon idé att signalera till sin omsorgsgivare att barnet behöver den. Barnet försöker då att klara sig själv på egen hand. För många av de här barnen som har den här typen av anknytning när de blir äldre har Madsen (2009) påvisat att de helst inte gillar att vara i nära relationer utan de har svårt att vara i nära relationer. De gillar att vara rätt så ensamma eftersom de inte har skapat någon form av tillit till olika människor. Socialsekreterare i min studie, hjälper föräldrarna att förstå hur olika sociala problem är strukturerade i samhället, samt hur föräldrarna i samverkan med socialtjänsten kan vidta olika åtgärder för att hantera dessa problem. Socialsekreteraren bygger på antagandet att ”bedömningen” av socialtjänsten är ”korrekt” och att föräldrars bristande förståelse av arbetet leder till komplikationer. Detta resonemang överensstämmer till viss del med hur "föräldrastödsrådgivning" utformade universellt föräldrastöd (SOU 2008:131). Barn i den nya generationen har föräldrar som behöver mer kunskap för hur ungdomstiden ser ut idag, och vilka behov som ungdomarna har idag. Därför satsar socialtjänsten på att utbilda dessa föräldrar om svårigheterna som följer under tonåren, och de själva står inför risker under tonåren. Därför är myndigheternas slutsats att, om föräldrar vet vad som kan ske i förväg kommer de att kunna hantera situationen bättre. Om familjerna och andra aktörer som samarbetar med socialtjänsten har full förståelse för socialtjänstens arbete kommer det att främja deras interaktion. Resultaten av denna studie visar att det alltid finns utmaningar i socialt arbete. Det finns också olika tolkningar av verkligheten som utgör ett motstånd mot samhällets ansträngningar för att se till att alla följer samma normer.

Resultaten visar att familjer som har småbarn upp till nio år, är fokus i utredningen på föräldrarna. Fokus riktas då mot att utreda föräldrarnas förmågor, relationskvalitét och socioekonomiska faktor. Resultaten visade också hur viktigt det är att kontakta föräldrarnas nära nätverk som mormor, morfar och farmor samt farfar. Släkten ses också som en

skyddsfaktor för barn. Utifrån intervju med socialsekreterare har uppgett, familjer som har barn som har barn från tio års ålder minskas socialtjänstens kontakt med föräldrarna och där kan i stället barnen kallas till att medverka i utredningen. Då fokuseras på barnet och barnets miljö. I resultatet visade att barnet kan komma till tals så kan barnets röst därigenom är viktigare än att kalla föräldrarna till utredningen. Metoder för att kunna utreda varje enskilt ärende varierar utifrån behovet av vad socialsekreteraren vill eller ska utreda, exempel på metoder som socialsekreterare använder för att kunna utreda barnfamiljsärenden är BBIC ”barn behov i centrum”, SOS ”Signs Of Safety” och ACE ” Adverse childhood experiences”. För att kunna utreda ett ärende har socialsekreterarna utgångpunkten utifrån barnets bästa. I varje ärende beaktas barnets bästa för att hjälpa utsatta barn och deras föräldrar. Enligt Knezevics (2017) ska socialtjänsten inom barn och ungdomsutredning betrakta barnets bästa genom att tillåta att barnen kommer till tals och kunna utrycka sig.

Socialsekreterare har fokuserat sig på att utreda barnets skyddsfaktorer och att hjälpa familjen att stärka sina förmågor, samt utreda riskfaktorerna. I vissa ärenden behöver föräldrarna ekonomisk hjälp på grund av arbetslösheten eller skulder. Då hänvisar

socialsekreterare föräldrarna till andra enheter inom socialtjänsten, till exempel enheten för ekonomiskt bistånd eller enheten för skuld-rådgivning för att kunna hjälpa familjen att få sina behov tillgodosedda.

Utifrån resultat visade att socialsekreterarna som jobbar inom storstäder, om att mottagningen får mer orosanmälningar och anledningen är våld i nära relation. Flera anmälningar kommer från polis och grannar, men utifrån intervjuerna med andra två

socialsekreterare som arbetar i små städer, kommer orosanmälningar mer från förskolan och skolan med anledning av försummelse och på grund av att barnet bevittnar våld i nära relation.

Utifrån resultaten har jag fått förståelse för hur viktig tidsaspekten är för socialsekreterarna, det vill säga hur tiden organiseras för varje ärende så att de ska kunna följa upp varje beviljad insats. Resultaten visar också att socialsekreterarna i alla fyra kommuner som jag har

intervjuat upplever tidsbrist och begränsade resurser i arbetet. Enligt Madsen (2019) kan planering och organisering samt prioritering av behandlingen för utsatta barn minska arbetsbelastningen. Anledningen till tidsbristen hos behandlare kan grunda sig i att det saknas ett samarbete mellan behandlare och klienterna.

Resultatet visar att från att socialtjänsten får en inkommen orosanmälan eller ansökan, påbörjas förhandsbedömningen i ärendet. Det är alltid vid utredning och

förhandsbedömning som barnets bästa ska beaktas enligt Socialtjänstlagen (SoL). I vissa fall kan omhändertagandet av barn enligt LVU, vara det som betraktas som barnets bästa, enligt studien av Biehal, et al. (2018) beskriver om placering i barnskyddshem kan vara en

tryggmiljö till barn som har upplevt övergripande misshandel och försummelse.

Socialsekreteraren i barn och ungdomsutredning deras uppdrag är att alltid barnets bästa ska beaktas att kunna barnen ska ha en tryggmiljö. Får socialsekreterare mer hjälp vid utredning och bedömning från gruppledarna eller enhetschefer i barn och ungdomsutredning. Utifrån studiens resultat fick jag kunskap om hur socialsekreterare beaktar barnets bästa från början, vid inkommande av anmälningar tills uppföljningen av insatsen. Genom intervjuerna med socialsekreterare och deras förklaring till hur processer ser ut för de under hela

utredningsprocessen, har jag fått en förståelse för hur de beaktar barnets bästa och tillämpar barnkonventionen i arbetet.