Akademin för hälsa, vård och välfärd
BARN OCH UNGDOMSUTREDNING.
Att beakta barnets bästa vid utredning och beslut.
AYA ALNAAMI
Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå
Högskolepoäng: 15 hp
Program: Socionomprogrammet Kursnamn: Examensarbete inom socialt
Handledare: Els-Marie Anbäcken Seminariedatum: 2021-06-04 Betygsdatum: [2021-06-14]
BARN OCH UNGDOMSUTREDNING.
Att beakta barnets bästa vid utredning och beslut. Författare: Aya Alnaami
Mälardalens högskolan
Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet
Examenarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2021
SAMMANFATTNING
Syftet med följande kvalitativa studie är att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten fattar beslut utifrån rättstillämpningen från barnkonventionen och socialtjänstlagen för barn i skolålder upptill 15 år, som har problem i relationen med deras vårdnadshavare och som utsätts för en otrygg miljö. Syftet besvaras med utgångspunkt i följande forskningsfrågor: Vilka insatser beviljar handläggaren för barnet och vårdnadshavaren för att det ska bidra till en bättre relation och en tryggare miljö för barnet? Vilka metoder använder handläggaren för att göra dessa bedömningar och beslut? Påverkar familjens ekonomi, utbildningsnivå och relation de bedömningar och beslut som handläggaren gör? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socialsekreterare. I socialtjänstens barn- och ungdomsutredningar beaktas barnets bästa och barnkonventionen i artikel 12. Studien vill förstå hur
socialsekreterare beaktar barnets bästa vid utredning och insatsbedömning. Det finns flera olika metoder som implementeras i socialtjänstens barn- och ungdomsutredning. BBIC, Signs Of Safety och ACE. Metoderna tillämpas för att hjälpa socialsekreterare att utreda de barnfamiljer där det exempelvis förekommer våld i nära relation, försummelse och där det finns brister i föräldraförmågan. Insatser som socialtjänsten erbjuder är stödjande insatser och ingripande insatser. Viktiga faktorer som kan påverka bedömningen av insatserna är ekonomi, nätverk och hälsa.
Nyckelord: Sign of Safety, children social work, children mental illness, parental behavior affects children och parents' relationship to their children.
“CHILDREN AND YOUTH INVESTIGATION.”
To consider the child's best interests when investigating and making decisions. Author(s): Aya Alnaami
Mälardalen University
School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program
Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2021
ABSTRACT
The purpose of the following qualitative study is to investigate how social workers in the social services make decisions based on the application of law from the Convention on the Rights of the Child and the Social Services Act for children of school age up to 15 years, who have problems in their relationship with their guardians and who are exposed to an unsafe environment. Semi-structured interviews were conducted with four social workers. In the social services' child and youth investigations, the best interests of the child and the Convention on the Rights of the Child are considered in Article 12. The study wants to understand how social workers consider the best interests of the child in investigations and assessment of interventions. There are several different methods that are implemented in the social services' child and youth investigation. BBIC, Signs Of Safety and ACE. The methods are applied to help social workers to investigate those families with children where, for example, there is violence in a close relationship, neglect and where there are shortcomings in parenting. Interventions that the social worker offer are supportive interventions and intervention efforts. Important factors that can affect the assessment one of the efforts is health.
Keywords: Sign of Safety, children social work, children mental illness, parental behavior affects children and parents' relationship to their children.
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ...1
1.1 Problemformulering ... 2
1.2 Syfte och frågeställning ... 3
1.3 Relevans för social arbete ... 3
2 BAKGRUND ...4 2.1 Socialtjänstlagen ... 4 2.1.1 Portalparagrafen ... 4 2.1.2 Barnets bästa ... 4 2.2 Signs Of Safety ... 5 2.3 BBIC ... 5 3 TIDIGARE FORSKNING ...7
3.1 Metoder inom barnungdomsutredning ... 7
3.2 Föräldrarelationskvalitet ... 8
3.2.1 Förbyggande program för barn och föräldrar ... 9
3.3 Barnskyddsplan ...11
4 TEORI ... 11
4.1 Anknytningsteori ...12
5 METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN ... 12
5.1 Litteratursökning ...13 5.2 Val av metod ...13 5.3 Urvalsprocess ...13 5.4 Presentation av intervjupersoner ...14 5.5 Genomförandet av intervjuerna ...15 5.6 Bearbetning av material ...15 5.7 Validitet/ Tillförlitligt ...16
5.8 Etik...17
6 RESULTAT/ ANALYS ... 17
6.1 Socialtjänstens insatser inom barn och ungdomsutredning med hänsyn till barnets bästa ...18
6.2 Metoder som hjälper för att utreda barn och ungdomsärende ...20
6.3 Faktorer som påverkar utredningen ...22
6.3.1 Att beakta barnets bästa vid utredningsprocess ...23
6.4 Corona pandemin ...24
7 DISKUSSION... 24
7.1 Resultatdiskussion ...25
7.2 Metoddiskussion ...28
7.3 Etikdiskussion ...29
7.4 Slutsats/ Förslag till vidare forskning ...29
REFERENSLISTA ... 31 BILAGA 1-Missivbrev
1 INLEDNING
Regeringen har gett uppdrag till kommuner och landsting att hjälpa föräldrar med barn. Detta gäller i de fall där föräldrarna behöver stöd och rådgivning, beträffande hur de tar hand om sina barn och samtidigt beakta barnets rättigheter. Följande uppdrag syftar främst till att ge kunskap om vilka stödinsatser som kommuner, myndigheter, ideella organisationer och privata aktörer kan erbjuda till dem föräldrar som är i behov av stöd och vägledning (Alfredson, Broberg, Axberg, 2015).
Jag har i föreliggande arbete valt att skriva om vilken roll som socialtjänsten har, för att kunna bistå föräldrar med stöd i de fall där de upplever relationsproblem med sina barn. Anledningen till att jag har valt detta ämne är på grund av att jag vill undersöka vilka insatser som socialtjänsten har att erbjuda för att kunna hjälpa både föräldrarna och barnen. Detta med fokus på hur socialtjänsten hanterar dessa fall med utgångspunkt i barnets bästa och barnkonventionen. Enligt Socialstyrelse (2016 b) I nuläget möter föräldrar mer svårigheter när de försöker etablera bra relationer med sina barn. Svårigheterna kan grunda sig i sociala medier och spel som påverkar barnets hälsa. Vidare är ekonomin, utbildningsnivån och det sociala nätverket exempel på faktorer som kan påverka föräldrarnas relation till sina barn som är i skolålder upptill 15 år. Barn i skolålder börjar imitera sina kompisar och även kändisar som finns på sociala medier. Barnet får andra behov, som innefattas av att barnet exempelvis vill köpa dyra kläder, skor och smarta mobiltelefoner. Barnet vill också resa och göra aktiviteter som kostar mer. Ekonomin, utbildning och det sociala nätverket kan också påverka barnets relation till sina föräldrar. Dessa faktorer ekonomin, utbildningsnivå för föräldrar och nätverk som kan vara ett hinder för barn som vill göra som de vill medför en ökad risk för att barnet ska få psykiska hälsoproblem. Detta bidrar till att socialtjänsten får en väsentlig roll för att kunna stödja föräldrarna när de söker stöd för att barnet inte ska riskera att hamna i en otrygg miljö (Alfredsson m fl, 2015).
Vidare är våld i nära relation också en faktor som kan leda till en otrygg miljö för barn i alla åldrar, men barn som är i skolålder är mer medvetna om vad de upplever och kan på så sätt också uttrycka sig bättre och lyfta detta jämfört med yngre barn. I de fall där socialtjänsten gör barn- och ungdomsutredningar och det finns indikationer på att familjen är i behov av stöd, är den främsta insatsen som kan erbjudas till dessa familjer, familjebehandling. Där kan både föräldrar och barn få uttrycka sig och få stöd och vägledning för att hamna i bättre och tryggare miljöer (Alfredsson m fl, 2015).
I svensk lagstiftning och Socialstyrelsen (2015) är informationen tydlig att barns åsikter bör övervägas när det ska vidtas åtgärder i frågor som rör vid barnet personligen. Barnet måste ses som en individ som har sin egen kunskap, erfarenhet och fullt mänskligt värde. Barn ska ses som en uppväxande person. Det ska vara möjligt att påverka deras liv. Att behandla barn som ett subjekt och aktör är viktigt och de specifika behoven och intressen måste beaktas i beslutet om barnen. Enligt Socialstyrelsen (2015) menar att det inte är tillräckligt med att ha allmänna föreställningar om vad som skulle vara bra för barn i en viss ålder eller utefter vilket kön. Dessa inställningar kan innebära att barnet beaktas som ett objekt i stället för att se barnet som en individ.
1.1 Problemformulering
Många föräldrar efterfrågar mer stöd och hjälp från socialtjänsten än det som finns att erbjuda idag. Att vara föräldrar till barn i skolålder är inte enkelt idag, barn i skolålder utmanar sina föräldrar genom att testa gränser för vad de får göra och inte får göra. Många föräldrar upplever svårigheter kring hur de ska förhålla sig till de nya situationerna (SOU 2008:131). Sverige har varit ett land som har tagit hänsyn till barnets bästa och erbjudit hjälp och stöd till föräldrar som har små barn, men det finns också ett bristfälligt stöd och
vägledning till föräldrar med stora barn och tonåringar. Under 2008 har regeringen gett utredningsuppdrag till kommuner och landstig. Uppdraget har innefattats av att föräldrarna fått extra råd och stöd från myndigheter samt att personal ska utbilda sig för att kunna hjälpa både barnen och föräldrar (SOU 2008:131).
Skolmiljön påverkar barnets beteende och när barnet går i grundskolan under denna period kallas perioden för ”earlystarters”. Fasen innebär att barnet börjar utveckla sina nya
beteenden och blir också påverkad av skolkamrater enligt Society for Research in Child Development (Bierman, Coie, Dodge, Greenberg, Lochman, McMahon och Pinderhughes, 2011). Småbarn med biologiskt baserade svårigheter, exempelvis impulskontroll och beteendestörningar kommer med större sannolikhet att möta föräldrar som har svårigheter med att hantera beteendet hos det barnet, särskilt i de fall föräldrarna lever i en missgynnad social-ekologisk kontext och kan spendera relativt mindre tid på barnets
kompetensutveckling (Bierman, et al., 2011). Att utvidga barnets beteende påverkar i
slutändan föräldrarna, vilket får föräldrarna att förändras och de förändringarna överförs till barnen, vilket i sin tur påverkar de senare. Kerr och kollegor hävdade att 12- till 15-åringar från en svensk befolkning ställdes frågor vid två separata tillfällen om deras eget beteende och deras föräldrars levnadsstil (Alfredson, m. fl. 2015). Detta framgår av både
experimentella och longitudinella studier av barns utveckling, liksom av föräldra-barn-interaktion. Trots den nuvarande betydelsen som denna teoretiska modell har i forskningen om föräldrastilar (Alfredson, m fl, 2015).
Sverige har alltid varit bra på att ge socialt föräldrastöd till familjer med barn, särskilt under graviditet och spädbarnstiden, men föräldrastöd till föräldrar med barn är otillräckligt (SOU 2008: 131). Idag, med tanken på ökningen av mentala problem under tonåren, anses barnens mentalhälsa vara mycket skadlig för samhället. Föräldrarna själva säger också att förutom barndomen är tonåren den period de anser att stöd behövs mest (Alfredson, m. fl. 2015). I Sverige är de ungas psykiska hälsa ett prioriterat område inom folkhälsopolitiken. Barn i Sverige har väldigt bra fysisk hälsa så att de känner sig friska jämfört med andra barnen i världen. För det senaste har skolväsende i Sverige slagit larm bland skolbarn som har
symtom på psykisk ohälsa, som nedstämdhet, sömnproblem och huvudvärk (Alfredson, m.fl., 2015).
Barndomen i dagens samhälle levs på ett helt annat sätt än vad som var fallet för bara en generation tillbaka och barnens vardag är i stort sett okänd för oss. Att uppfostra barn betyder inte längre att man bara kan lita på traditioner, i stället måste den vuxna nu relatera reflexivt till sina egna handlingar och strategier. Dagens föräldrar har, till skillnad från sina egna föräldrar, inga uppenbara förebilder att lita på. Det måste få konsekvenser för hur kunskap om och för barn produceras, eftersom de flesta socialiserings- och
än de som gäller nu. Förändrade livsformer och familjeliv är en del av villkoren för det senmoderna samhället. Det inledande skedet av sen modernitet ligger vanligtvis fram till slutet av 1950-talet och början av 60-talet. I Sverige pratades då allmänt om
strukturförändringar och dess revolutionära förändringar inom många samhällsområden, där föräldraskapet har påverkat av samhällsförändringar till exempel ökade arbetslösheten och sociala medier (Bäck-Wiklund & Lundström, 2009).
1.2 Syfte och frågeställning
Syftet med denna studie är att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten fattar beslut utifrån rättstillämpningen från barnkonventionen och socialtjänstlagen för barn i skolålder upptill 15 år som har problem i relationen med deras vårdnadshavare och utsätts för en otrygg miljö.
Det föreliggande syftet är tänkt att besvaras med utgångspunkt i följande forskningsfrågor: 1. Vilka insatser beviljar handläggaren för barnet och vårdnadshavaren för att det ska
bidra till en bättre relation och en tryggare miljö för barnet?
2. Vilka metoder använder handläggaren för att göra dessa bedömningar och beslut? 3. Påverkar familjens ekonomi, utbildningsnivå och relation de bedömningar och beslut
som handläggaren gör?
1.3 Relevans för social arbete
Den 2020 har barnkonvention blivit en lag i socialtjänstlagen, att alla socialsekreterare ska jobba utifrån barnets konvention och dokumentera i utredningen och vid beslutsfattning (Socialstyrelsen, 2016a). Barn i Sverige har rätt till socialtjänstens insatser och föräldrarna har rätt till stödutbildningar som kommunen är ansvar för sina invånare. För att kunna hjälpa utsatta barn måste socialtjänsten utreda varje ärende individuellt, genom att se vilka risk-skyddsfaktor för att kunna fatta ett beslut om vilken insats med att beakta av barnets bästa vid varje process (Socialstyrelsen, 2016a).
Regeringen har gett uppdrag till Socialstyrelse den 2008 att alla föräldrar som behöver stöd och vägledning ska utbildas för att kunna hantera situationer med deras barn i samband med de nya förändringar som sker i samhället (Socialstyrelsen, 2016b). Socialtjänsten finns i alla kommuner i Sverige, där socionomer med kunskap inom barn behov jobbar för att se att alla barn växer upp i en trygg miljö. Utifrån att stötta familjer där någon av föräldrarna eller mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Socialtjänsten ska också skydda barn och föräldrar som utsätta för våld och övergrepp (Socialstyrelsen, 2016a).
Studien handlar om hur föräldrar och barn idag har svårigheter i deras vardagliga liv och kommunikation mellan varandra. Barnen och föräldrarna behöver utredas för att få den hjälp och stöd från socialarbetare de behöver. Jag har valt att undersöka hur socialarbetare beaktar barnets bästa och om de tar hänsyn till barnkonventionen och hur de går till väga med insatser och processen för utredningens gång.
2 BAKGRUND
2.1 Socialtjänstlagen
Socialtjänstlagen är en ramlag. En ramlag är en lag som innehåller grundläggande
värderingar, helhets principer och riktlinjer, där lagstiftningen snarare sätter upp mål i stället för att reglera vad som ska göras. Ramlagen ger frihet och flexibilitet att anpassa sig efter skiftande omständigheter och ett överlåtande att ta beslut till experter på enskilda områden. Det finns alltså en ram att följa utan exakta metoder för att man ska kunna uppnå de mål som krävs. Ramlagen innebär tolkning; lagen säger inte vad en person har eller inte har rätt till utan varje kommun får själv tolka det SFS 2001:453.
2.1.1 Portalparagrafen
I 1kap. 1§ SoL finns Portalparagrafen. Där anges de övergripande målen och de fundamentala värderingarna för samhällets socialtjänst. Denna portalparagraf utgör basen för det sociala arbetet för alla individer. Eftersom SoL är en ramlag, är det särskilt viktigt att känna till att lagen vilar på dessa grunder. I det första stycket, socialtjänsten ska medverka i en
samhällsutveckling som syftar till jämlikhet i levnadsvillkor men också i social och ekonomisk trygghet. Socialtjänstens verksamhet ska ha till syfte att öka den enskildes möjligheter att ta del i samhällets gemenskap och förebygga uppkomsten av sociala
svårigheter och begränsa eller avhjälpa enskildas och gruppers behov av stöd och hjälp. I 1:1 andra stycket i SoL. Här uttrycksformerna för verksamhetens bedrivande. Av stycket framgår att vikten av att beakta den enskildes ansvar för både sin egen och andra medmänniskors sociala situation. Det är inte meningen att socialtjänsten ska ta över det egna ansvaret utan verksamheten ska inriktas på att frigöra och utveckla den enskildes egna resurser SFS 2001:453.
2.1.2 Barnets bästa
Det ska framgå tydligt i en utredning att barnets bästa har beaktats och det ska också framgå hur myndigheten resonerar kring barnets bästa och hur myndigheten motiverar i sitt beslut med beaktande av barnets bästa. Barnets bästa ska alltid beaktas när åtgärder rör barn. Barnets bästa behöver inte följas men ska alltid beaktas. När det gäller beslut om vård och behandlingsinsatser ska barnets bästa vara avgörande 1kap 2§ SoL. I en utredning ska det framgå att barnets bästa har beaktats och det ska också framgå hur myndigheten resonerar kring barnets bästa och hur myndigheten motiverar sitt beslut med beaktande av barnets bästa. Vad som är barnets bästa är inte alltid lätt att avgöra, där intressen och olika syn på situationer står mot varandra SFS 2001:453.
2.2 Signs Of Safety
Signs Of Safety är en metod för barnavårdsutredningar som utvecklades av läkaren Andrew Turnell och Steve Edwards i Australien på 1990-talet (Turnell, 2006) och har sedan dess spridits över hela världen. Denna metod fokuserar på utvecklingen av risk- och
skyddsfaktorer i barn- och ungdomsmiljön. Denna metod utvecklades av socialarbetare som behöver riskbedömningsmodeller som stöds av fler deltagare för att kontakta familjer med komplexa problem och som har motstånd mot att socialtjänsten ska involveras i deras problem. I denna metod arbetar socialsekreteraren med barnet / den unga personen och vårdnadshavaren för att kartlägga barnets behov och vilka förändringar i barn och ungdoms liv som kan påverka hemmiljön. Målet från Signs Of Saftey är att involvera barn,
familjemedlemmar och behandlare det vill säga socialsekreterare (Östberg, Wiklund & Backlund 2014). Målet är även att uppskatta socialarbetarnas erfarenhet och förmåga och är villiga att sprida din erfarenhet och övning och därmed skapa en kunskapsbas inom detta område. Socialtjänsten beaktar barnets bästa i varje kommun som är ansvarig för varje familj med barn. Socialtjänsten beaktar barnets behov enligt socialtjänstlagen 1 kap. 2 §. Där framgår att socialtjänsten har olika insatser att erbjuda utifrån varje enskilt ärende, samt efter att de gjort en förhandsbedömning som graderar risknivån för barnet. Den första insatsen som socialtjänsten kan erbjuda föräldrarna och barnet är en öppenvårdsinsats. Metoden för implementering av insatsen kallas för Signs Of Safety SOS (Socialstyrelsen, 2015).
När socialtjänsten arbetar med barn- och ungdomsutredningar arbetar de genom att bedöma vilka skydd- och riskfaktorer barnet har. De tar hänsyn till barnets utveckling, föräldrarnas förmåga samt familj och miljön. Enligt Socialstyrelsen (2015) ska socialsekreterare
genomföra en förhandsutredning, där fokuseras på olika faktorer som berör barnet.
Socialsekreterare har ett helhetstänkt kring barnet och försöker identifiera vilka skydds- och riskfaktorer som barnet har. Socialsekreterare utreder föräldrarnas förmåga, ekonomi, nätverk och utbildningsnivån, då samtliga av dessa faktorer kan påverka barnets hälsa och välbefinnande (Socialstyrelsen, 2015). För att socialsekreterare ska kunna genomföra en risk-och skyddsbedömning behöver socialsekreterare samarbeta med föräldrarna, andra nätverk som mor- och farföräldrar och nära kompisar samt aktörer som skola, kurator, lärare och hälso och sjukvården för att få bättre resultat och kunna hjälpa barnen. Socialsekreterarens utredningsprocess kan påverka barnets vardag, men med föräldrarnas och nätverkshjälp kan en trygg och effektiv utredning görs för att erbjuda barnen en trygg miljö (Söderberg, Witt & Hiller 2014).
2.3 BBIC
Barns behov i centrum, BBIC, är ett arbetssätt som tillämpas för att utreda och följa upp de behov som ett barn har. Denna metod är anpassad utefter socialtjänstens regelverk. Metoden utgår från barnets behov och ger den sociala barn- och ungdomsvården en enhetlig och evidensbaserad struktur för handläggning, genomförande och uppföljning i arbetet
(Socialstyrelsen, 2018, s 8; BBIC, Grundbok). BBIC- består av tre delar, den första delen är barnets utveckling som utgörs av barnets hälsa, utbildning, känslor, beteende och de två andra delarna är föräldrarnas förmåga samt familj och miljö. Börja användas i Sverige 2006. Anledningen till att man gjorde det var att man influerades av England där det började användas först och introducerades. I början av 2000-talet fick barnskyddsärenden mycket
kritik, att det såg väldigt olika ut från ärende till ärende, beroende på vem barnet fick träffa såg utredningarna väldigt olika ut. Detta ville man förändra, man ville att utredningsarbetet skulle bli mer rättssäkert och mer lika. Man sneglade på England och insåg att det var ett system man även ville ha i Sverige, därefter har det anpassats efter Sveriges lagstiftning och de riktlinjer som finns här. Idag används det inom 288 kommuner av Sveriges 291
kommuner, alltså är det ett väldigt användbart systematiskt sätt (Socialstyrelse, 2007). Bara för att BBIC används i om så många kommuner betyder inte det att det är det mest relevanta, det finns flera. Man måste ha en licens för att använda BBIC. Det finns både ordinarie licens och prövnings licens. Licens innebär att man skickar en person i kommunen att gå en utbildning som får lära sig tankarna bakom, hur det ska användas, vad alla dokument ska användas till och så tar man på sig ansvaret att man ska utbilda personal kring BBIC och att man måste följa BBIC (Socialstyrelsen, 2018, s 8, 9; BBIC, Grundbok).
Bilden hämtat ut den 2021/05/03 från;
https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/barns-behov-i-centrum/
Ett visionärt mål med BBIC är att de barn och unga som socialtjänsten stödjer ska ha samma chanser i livet som alla barn och unga i samhället. För att socialtjänstens verksamhet ska kunna utvecklas krävs kunskap om hur socialtjänstens verksamhet påverkar den som verksamheten är till för, det vill säga barnen och familjerna. För att möjliggöra för den framtida forskningen behöver kommunerna kunna ta fram tillförlitliga data. För att underlätta för kommunerna att genomföra systematiska uppföljningar av socialtjänstens arbete genom BBIC:s system för systematisk uppföljning, ska varje ansvarig nämnd kunna få svar på exempelvis följande frågor (Socialstyrelsen, 2018, 8,9; BBIC, Grundbok).
• Vilka behov eller problem har barn och familjer i vår kommun? • Vilka insatser får barnen och familjerna?
• Har barnens och familjernas situation förändrats efter insatserna?
• Når vi de mål vi satt upp tillsammans med barnen och familjerna?” (Socialstyrelse, 2018, 8–9; BBIC, Grundbok).
3 TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt presenteras den tidigare forskningen inom det valda ämnesområdet. Jag har valt artiklar som handlar om barn i skolålder upptill 15 år och som har problem i relationen till sina vårdnadshavare och som utsätts för en otrygg miljö. Kunskapen i detta avsnitt har inhämtats genom vetenskapliga studier och litteratur som är av relevans för arbetet. Med hjälp av Mälardalens högskolas biblioteks databas fick jag sju relevanta vetenskapliga artiklar som baseras på barns rätt och föräldrarnas förmågor samt socialarbetarnas stöd för familjer med barn som är utsatta för en otrygg miljö. Genom databasen har jag sökt fram olika artiklar med sökorden (sign of safety, children social work, children mental illness, parents' relationship to their children och parental behavior affects children). Antalet sökträffar har begränsats genom att enbart artiklar som fanns i fulltext har inkluderats i följande studie. Samtliga artiklar som har valts har varit peer reviewed, detta för att säkerställa att artiklarna är vetenskapligt granskade. För att sortera bort de artiklar som inte berörde studiens syfte, lästes artiklars sammanfattning och titel. Därefter återstod enbart artiklar som var av relevans för studien. Totalt inkluderades sju artiklar i arbetet, då de var av relevans för studiens syfta och frågeställningar. Forskningar presenteras under rubriker. De första handlar om metoder som den tidigare forskningen tog upp och de övriga utifrån teman som framkom då jag analyserade artiklarna.
3.1 Metoder inom barnungdomsutredning
Signs Of Safety är en metod för barnavårdsutredningar som utvecklades av läkaren Andrew Turnell och Steve Edwards i Australien på 1990-talet (Turnell, 2006) och har sedan dess spridits över hela världen. Denna metod fokuserar på utvecklingen av risk- och
skyddsfaktorer i barn- och ungdomsmiljön. Denna metod utvecklades av socialarbetare som behöver riskbedömningsmodeller som stöds av fler deltagare för att kontakta familjer med komplexa problem och som har motstånd mot att socialtjänsten ska involveras i deras problem. I denna metod arbetar socialsekreteraren med barnet / den unga personen och vårdnadshavaren för att kartlägga barnets behov och vilka förändringar i barn och ungdoms liv som kan påverka hemmiljön. Målet från Signs Of Saftey är att involvera barn,
familjemedlemmar och behandlare det vill säga socialsekreterare (Östberg, Wiklund & Backlund 2014). Målet är även att uppskatta socialarbetarnas erfarenhet och förmåga och är villiga att sprida din erfarenhet och övning och därmed skapa en kunskapsbas inom detta område. Socialtjänsten beaktar barnets bästa i varje kommun som är ansvarig för varje familj med barn. Socialtjänsten beaktar barnets behov enligt socialtjänstlagen 1 kap. 2 §. Där framgår att socialtjänsten har olika insatser att erbjuda utifrån varje enskilt ärende, samt efter att de gjort en förhandsbedömning som graderar risknivån för barnet. Den första insatsen som socialtjänsten kan erbjuda föräldrarna och barnet är en öppenvårdsinsats. Metoden för implementering av insatsen kallas för Signs Of Safety SOS. Utifrån en studie av Baginsky, Moriarty och Manthorpe (2019) definieras metoden SOS som ett styrkebaserat tillvägagångssätt för barnskyddsärenden som utvecklades i Australien av läkarna Andrew Tuenell och Steve Edwards. För närvarande används metoden i delar av Nordamerika, Europa och Asien. Signs of Safety betraktas som ett riskbedömningsverktyg och används exempelvis i 11 stater i USA enligt Casey Family program, samt används metoden SOS vid tidpunkten för forskningen (Baginsky, et al., 2019).
En annan metod som liknar Signs Of Safety, är enligt Spratt, Devaney och Frederick (2019) en metod, ACE (Adverse childhood experiences), som myndigheter såsom socialtjänsten och hälsomyndigheten använder. Metoden används i de fall där barn är utsatta för misshandel eller vanvård. Barndomsupplevelser kan påverka ens föräldraskap, att använda "fysisk, psykologisk och biologisk" information i ramverket har stor inverkan på att förstå
kartläggningen av tidiga ändringar av fysisk och beteendemässig tillväxt. ACE som teori, även om den är negativ, har en grund i vardagen. Det är intuitivt svårare att förhindra den
negativa påverkan när vi stöter på fler svårigheter. Ett centralt mål för denna rapport är att undersöka utvecklingen av ACE-vetenskap, belysa den nationella påverkan som den har och påpeka hur den har påverkat forskare inom socialt arbete och socialpolitik i Storbritannien. Rapporten syftar också till att definiera dessa konsekvenser för samhället och vården av barn och familjer, inklusive upptäckten av nya eller samtida frågor relaterade till
ACE-medvetenhetsmodellen (Spratt, et al., 2019).
Enlig Knezevic (2017) påvisas i en kvalitativ studie om socialtjänstens metods utredning BBIC, utifrån metoden kan socialsekreterare göra en bedömning av barnets mognad och föräldrarnas förmågor. I studien visas vilka skyddsfaktorer som barnet behöver för en tryggare miljö. Socialsekreterare kan utifrån anknytningsteorin mäta anknytningen mellan föräldrarna och deras barn (Knezevic, 2017). Barnens tal och rätten att värderas är en av de fyra grundläggande principerna i barnkonventionen om barnets rättigheter. Den svenska lagstiftningen anger tydligt principen om barns bästa. Handläggnings och
dokumentationssystemet barns behov i centrum (BBIC), är ett av de nio grundläggande utgångspunkterna för barn och ungdomsutredning i samhället. Detta innebär att barnets vilja ska avgöras.
3.2 Föräldrarelationskvalitet
Socialsekreterare på Socialtjänsten i barn och ungdomsenheten fokuserar på föräldrarnas förhållande och samspelet för hur deras relation påverkar barnets tryggmiljö. En studie som visar hur föräldrarnas relation påverkar barnets psykiska hälsa, är skriven av Moreno & Martínez-Lucena och Garriga (2018) och Marchand-Reilly & Robin G. Yaure (2019) har skrivit om föräldrarnas relation till sina barn och hur barnen blev påverkade av denna relation. Samt utifrån intervjuer med socialsekreterare som jobbar inom barn och
ungdomsutredning har de fokuserat på föräldraförhållande kvalité och hur detta påverkar barnet i barndomen och även i framtiden. I en kvantitativ studie av Moreno et al. (2018) som genomförts i Storbritannien har syftet varit att studera föräldrarnas förhållande till sina barn och hur föräldrarnas relation påverkar deras relation med barnen, dvs föräldraförhållande kvalitén. Fortsätter vi vidare i studien av Moreno et al. (2018) påvisar studiens resultat att, riskperspektiv i barnets miljö är när föräldrarnas förhållandekvalitét är låg, samt visar studien att faktorer som påverkar föräldrarnas förhållandekvalitét är socioekonomiska faktorer och stressfaktorer. I en annan studie av Marchand-Reilly et al. (2019) undersökes hur föräldrarnas förhållandekvalitet påverkar barnens beteendemässigt. Detta genom att undersöka mekanismer som kan fungera som risk- eller skyddsfaktorer. Studien visar att, när föräldrar är mer samarbetsvilliga och stödjer varandra i sina roller som medföräldrar, ger de positiva förebilder för sina barn, vilket skapar en mer positiv känslomässig miljö i båda deras förhållande och den bredare familjeramen (Marchand-Reilly & Robin G. Yaure, 2019).
Barn behöver både föräldrarna, men en av föräldrarna kan påverka mer än den andra enligt Moreno et al. (2018) som i sin forskning har undersökt hur moderns anknytning och
förhållande till hennes barn, som har en varm eller konisk relation, relationen med mamman kan påverka barnens externa problem. Moreno et al. (2018) har visat att föräldra-barn-konflikt och negativt föräldrabeteende kan öka risken för barns externa problem i samband med problem i föräldrarnas relation. Vidare visas att föräldra-barn-konflikt och negativt föräldrabeteende kan öka risken för barns externa problem i samband med problem i
föräldrarnas relation. I studien av Moreno et al. (2018) påvisade resultatet en tydlig koppling mellan föräldrars relationer och externa problem bland små barn, även efter att ha
kontrollerat tidigare problem med externa problem och andra eventuella förvirrande faktorer. Studiens forskare kunde analysera sambandet mellan familjefattigdom och föräldrars relationskvalitet i ett stort nationellt urval, som inkluderade en hög andel barn som lever i missgynnade familjer och där fann forskarna att effekten av föräldrarnas
förhållandekvalitet är större för fattigare barn än för barn som bor i rikare familjer (Moreno et al., 2018). Marchand-Reilly & Robin G. Yaure (2019) visar i deras studien att barns beteendeproblem kan påverka senare mor-far-relation och föräldraattribut, såsom relationskvalitet eller faderinvolvering.
3.2.1 Förbyggande program för barn och föräldrar
Två av artiklarna handlar om förbyggande program som hjälper och vägleder familjer med barn som är utsatta för beteendestörningsproblem och antisociala problem. Utifrån intervjuer med socialsekreterare har de uppgett att socialtjänsten erbjuder förbyggande program för både föräldrar och barn som har beteendeproblem. Utifrån frågeställningen om vilka insatser som socialtjänsten erbjuder barn som upplever relationsproblem med sina föräldrar har jag funnit relevanta artiklar som kan besvara frågeställningen om insatser.
Bierman, Coie, Dodge, Greenberg, Lochman, McMahon och Pinderhughes (2011) och Madsen (2009) har skrivit om två olika stödprogram för både föräldrar och barn.
Bierman, et al, (2011) skriver i sin forskning om ett förbyggandeprogram som benämns för Fast Track. Detta program är en strategi för att studera risknivån som barnen upplever i skolan och i hemmet. Där skolanspersonal ska vara en del av studien och ska hjälpa forskarna att mäta risknivån hos tonåringar såsom våld, hot och mobbning, genom att se vilka faktorer som påverkade dessa beteende hos barnen. Studien har genomförts i fyra geografiska platser dessa är Durham, North Carolina, en liten stad med en stor
låginkomstpopulation som främst är afrikansk amerikansk, Nashville, Tennesse en måttlig stad med en blandning av låg- till medelinkomst och afroamerikansk befolkning; Seattle, Washington, en måttlig stad med en låg till medel etnisk befolkning: centrala Pennsylvania ett mest lantligt område med europiska amerikanska befolkning med låg till medelinkomst. Data till studien insamlades genom en kvantitativ studie i form av enkäter som skickades till lärare i skolan och föräldrar som har med barn som har beteendeproblem (Bierman, et al.,
2011). Studiens resultat påvisar att den högsta riskgruppen för ungdomar som har antisocialt beteende behöver mer resurser. Det kan också uppmuntra föräldrar och kliniker som arbetar med dessa barn att minska antisocialt beteende. Även om de positiva effekterna bevarades i två år efter att uppdraget slutade, fanns det få bevis för att effekten växte eller försvagades efter att forskningen har avslutats. I denna aspekt har ökande riskperspektiv till stor del visat att familjens riskfaktorer såsom låg föräldrarelationskvalitet, fattigdom och dåliga
förhållanden mellan förälder och barn sällan förekommer isolerat och att det finns flera och ibland komplexa relationer mellan dem (Bierman, et al., 2011).
En kvalitativ studie av Madsen (2009) har sin utgångspunkt från familj-centrerad som hjälpmedel för familjer med tuffa ungdomar som upplever relationsproblem med sina föräldrar. Studien av Madsen (2009) riktar fokus mot att livshistoria för familjer med sina barn påverkar individens känslor, det vill säga relationen mellan elaka ungdomar som upplever eskalerande maktkamp med sina föräldrar. Studien av Madsen har genomförts i USA genom att intervjua familjer och med hjälp av kliniker som arbetar utifrån familj-centrerad som insats och motiverande samtal. Syftet med studien är att hjälpa klienter att få tillgång till sina egna kunskaper och öppna utrymme för framväxten av alternativa
livshistorien. Studien kan effektivt organisera deras arbeten för att hjälpa klienter (barn som upplever relationsproblem med sin familj) och familjen kring följande fem breda steg:
” (1) Att bygga en grund för klientengagemang. (2) Att hjälpa klienter att föreställa sig önskade riktningar i livet. (3) Att hjälpa klienter att identifiera element som kan begränsa och / eller upprätthålla deras utveckling av föredragna riktningar i livet. (4) Att hjälpa klienter att flytta sin relation till begränsande element och / eller förbättra deras relation till hållbara element för att "leva in i" föredragna liv. (5) Att hjälpa klienter att utveckla samhällen för att stödja antagandet av föredragna liv.” (Madsen, 2019, s 105–106).
Enligt Madsen (2009) behandlare hjälper sina klienter att lägga fokus på att lösa problemet och inte fokusera på hur problemet är. Det kan vara som en positivmagnet, det kan få arbetet att få positiv uppmärksamhet och inspirera klienter och hjälpare. Det ger också ett sätt att sätta mål tillsammans. Om behandlare med hjälp av klienten först hjälper barnet att bli frisk kan denna syn vägleda hjälpinsatser, menar Madsen (2009. På detta sätt kan utvecklingen av förväntade möjligheter förbättra partnerskap och göra vårt arbete fokuserat på och ansvarigt inför klienterna.
Madsen (2009) skriver i sin forskning att det finns många sätt att starta behandlingssamtal på Ett tillvägagångssätt kommer från uppskattande frågor.
Appreciative inquiry är en behandlingsmetod som bygger på "vad som är bäst" för att
föreställa sig "vad som kan vara" och utveckla "vad man ska vara". I kliniska situationer finns nedan exempel på uppskattande förfrågningar:
”• Alla har några dagar på sig att vara "av" eller "inte i optimalt skick." Jag kan fråga dig lite, men kan jag först fråga när du är "på" och när "som förälder" är i "bästa skick"?
• Kan du tänka dig ett speciellt ögonblick när du är nöjd med dina föräldrar? vad hände? vad har du gjort? Hur reagerar ditt barn på detta?
• Vad var din speciella uppskattning eller uppskattning av ditt tillstånd vid den tiden? • Tänk dig att det har gått ett år och att ditt förhållande till ditt barn enbart bygger på dina favoritföräldrar saker. Hur visste du? Specifikt, vad kommer att hända?” (Madsen, 2009, s 106).
Genom att identifiera problemet kan behandlare skapa erfarenheter för att kunna sätta upp positiva mål för deras kunder. Behandlingen riktar fokus mot att arbeta med kunder för att sätta upp positiva mål som kan uppmuntra kunddeltagandet (Madsen, 2009). Där
behandlaren arbetar utifrån teorin empowerment, med syftet att stärka kunders förmågor, genom att förstärka svårigheterna (Madsen, 2009).
3.3 Barnskyddsplan
I en studie av Biehal, Baldwin, Cusworth, Wade och Allgar (2018) framkom att antal barnen som har blivit placerade i barnskydd 2008 har ökat kraftigt. Anledningen till ökningen var övergrepp, sexuellt utnyttjande av barn, misskötsel och barnmisshandel. Studien om barnskydd har genomförts i Storbritannien, det framkommer att antal placering har ökat kraftigt och ökning av remisser från polisen till socialtjänsten lett till placering av barn som är i en utsatt miljö. Studien visar att året 2017 har 330 barn per 10 000 blivit placerade i barnskyddshem och anledningen till det var misshandel och försummelse. Enligt Biehal et al. (2018) undersöker barnens mående och utveckling vilka åtgärder placeringen i barnskydd varit stödjande för barnen som hade varit under riskfaktorer. Studien visade att antal barn som blivit misshandlade i storstadsområde var hög, två tredjedelar av befolkningen som var vita brittiska föräldrar hade barn som har blivit placerade i barnskydd och 20% var
sydasiatiska av pakistanskt ursprung.
Utifrån placering utanför hem har våldet mot barn minskats och barnen har upplevt mer trygg miljö i barnskyddshem, med anledning av misshandel och försummelse har barnen mått sämre i hemma miljöer. Därför har barnskyddshem varit en åtgärd för att kunna skydda barnen från fysisk misshandel och försummelse på grund av föräldrarnas missbruk av
alkohol eller droger (Biehal, et. al., 2018). Vid placering har socialsekreterare starka bevis och anledningar för att kunna placera barnen utanför hemmet där placeringen kan vara
långvarigt, eftersom det fanns hög riskfaktor som övergripande misshandel. Studiens resultat var att anledning till misshandel och försummelse bland annat barn till vita män är
anledningen är alkoholmissbruk och drogmissbruk, men barn till sydasiatiska föräldrar som har islam som religion har de misshandel anledning till att barnen ska följa upp vissa kulturella trovärdigheter. Studien visar att det inte fanns barn försummelse hos sydasiatiska föräldrar, men föräldrar som har funktionsnedsättning som upplever svårigheter att kunna ta hand om deras barn (Biehal, et. al., 2018).
4 TEORI
I detta avsnitt jag kommer att presentera anknytningsteorin. Utifrån intervjuerna och tidigare forskningen har jag kommit fram till att anknytningsteorin är den teori som passar min studie. Därför att utifrån intervjuerna med socialsekreterare inom
barn-ungdomsutredning har de nämnt att anknytningen är viktigt för socialsekreterarna för att kunna se vilka skyddsfaktorer för barnen. Jag kommer att skriva om anknytningsteorin och redogöra för vad teorin innebär för relationen mellan föräldrar och barn. Induktion i kvalitativa metoder innebär att teorin bygger på forskningsresultat, vilket innebär att det finns större chanser att anpassa sig flexibelt till forskning baserat på vad som visas i empiriska data (Bryman, 2011).
4.1 Anknytningsteori
Anknytningen påverkar individen livet ut därför är det väldigt viktigt att socialsekreterare har kunskap om denna teori och förstår hur den kan sättas i ett samband i arbetet med
människor. Det finns olika mönster inom anknytningsteorin. Dessa är - trygg/otrygg anknytning och olika mönster i det otrygga. Sen finns det en påverkan från barndomen till vuxenlivet, hur de olika anknytningsmönstren kan påverka individen.
Anknytning betyder att det finns starka känslomässiga band mellan människor som känner tillit till varandra. För ett barn är en trygg anknytning till minst en person nödvändigt för att barnet ska kunna bli en trygg individ med god självkänsla och för att själv kunna utveckla kärleksfulla relationer senare i livet (Bowlby, 2010). Individens anknytningsmönster
utvecklas främst under de första två levnadsåren, men befästs eller förändras av erfarenheter under hela uppväxten. Detta är ett underläge för att bedöma relationen mellan barn och föräldrar. I många utredningar som görs, när man möter föräldrar eller barn utgår ifrån anknytningsteorin. BVC barnavårdscentral och socialtjänstens barn och
ungdomsutredningarna utgår till exempel från anknytningsteorin och det transnationella perspektivet. Anknytningsteorin är en slags överlevnadsstrategi där barnet inte kan välja att inte knyta an, utan anknytningen är ett biologiskt överlevnadsbehov hos barn. De två första levnadsåren hos barn är viktiga eftersom dessa år lägger en viktig grund för hur barnets anknytning är och kommer att utvecklas senare. Barnets anknytningsgrund sker därmed under dessa första år. Barnet kan knyta an till flera personer, det är därmed inte bara föräldrarna som barnet kan knyta an till. Föräldrarna behöver därmed inte vara barnets första anknytningsperson utan det kan vara precis vem som helst som möjliggör utforskandet för barnet, tar hand och bemöter barnet. Anknytningen är således inte biologiskt knutet utan vem som helst kan knyta an till ett barn.
John Bowlby (2010) som är grundaren till denna teori menar att anknytningssystemet är ett system som organiserar en typ av relation, det vill säga att barn knyter an till en person som tar hand om dem som spädbarn. Men detta innebär inte att alla våra interpersonella
relationer utgår ifrån anknytning. Med andra ord utvecklar barn andra typer av relationer såsom kamrat, syskon och sociala relationer. Detta syftar inte till att tillfredsställa
anknytningssystemets mål eller behovet av att knyta an. Det finns anknytningsrelationer och det finns andra interpersonella relationer och det är viktigt att särskilja dessa och att ta hänsyn till att inte alla våra relationer är av anknytningsbehov. Det är de här
anknytningsbehoven och interpersonella relationerna som bidrar till barnets totala
socioemotionella utveckling. Vår socioemotionella utveckling utgår ifrån vår interpersonella relation och anknytningar till ett antal personer.
5 METOD OCH METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN
Detta kapitel introducerar de metoder som tillämpades för att samla in data till studien. Vidare presenteras också de etiska övervägandena i de olika stadierna av
materialanvändningen och forskningsprocessen. Målet är att göra denna process så transparent som möjligt så att andra kan utvärdera rimligheten i mina förklaringar och
slutsatser. Därmed har jag valt en induktiv metod, med en induktiv studie som strävar efter att ta fram en teori (Bryman, 2011). Antal intervjuade personer är fyra socialsekreterare inom barn-ungdomsutredning.
5.1 Litteratursökning
Jag har under avsnittet tidigare forskning förklarat hur jag har hittat relevant forskning för min studie. Med hjälp av Mälardalens högskolan databas Social Services Abstracts. Totalt inkluderades sju artiklar i arbetet, då de var av relevans för studiens syfte och
frågeställningar.
5.2 Val av metod
I min studie valde jag att använda en kvalitativ insamlingsmetod. Detta är en metod att föredra när man vill undersöka vad individer tycker om sin situation och hur de ger mening och tolkar situationen i en viss miljö (Bryman, 2011). Det viktiga är inte att hitta mätbara och generaliserbara data utan att betona människors känslor, upplevelser, attityder och avsikter kring det aktuella fenomenet som undersöks (Ahrne & Svensson 2015). Därför har den kvalitativa metoden i form av intervjuforskning blivit den som är mest kunnig att svara på forskningsfrågor. Det mest intressanta i undersökningen är respondentens ställning. För att kunna svara på forskningsfrågorna i denna studie valde jag att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2011) är semistrukturerade intervjuer en effektiv metod att tillämpa för att samla information på, om studiedeltagarnas erfarenheter och uppfattningar. Semistrukturerade intervjuer lägger stor vikt vid vad intervjuaren anser vara viktigt i deras tolkning och förståelse av olika händelser, mönster och beteenden. Denna metod medför att forskaren utgår från en intervjuguide (se bilaga 2) bestående av teman och frågor som ska behandlas under intervjun. Forskaren har genom denna metod möjlighet att ändra frågornas ordningsföljd, lägga till frågor eller utesluta frågor. Studiedeltagarna har också utrymme att besvara frågorna utifrån hur de själva vill. Detta resulterar i att
intervjuerna blir flexibla. Semistrukturerade intervjuer medför också att studiedeltagarna kan intervjuas mer än en gång, vid behov (Bryman, 2011). Eftersom syftet med denna intervjuundersökning är att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten fattar beslut utifrån rättstillämpningen från barnkonventionen och socialtjänstlagen för barn i skolålder upptill 15 år som har problem i relationen med deras vårdnadshavare och utsätts för en otrygg miljö, anser jag att kvalitativa semistrukturerade intervjuer är ett lämpligt val för att kunna besvara studiens forskningsfrågor.
5.3 Urvalsprocess
I kvalitativ forskning är det viktigt att bestämma populationen av empirisk information som är så relevant och så rik som möjligt relaterad till forskningens frågeställning. I denna forskning är det viktigast för mig att hitta respondenter i den professionella
hitta studiedeltagare till en studie är genom ett tvåstegsval. Tvåstegsval innebär att det först fokuseras på att välja organisation och sedan i det andra steget väljs enskilda respondenter (Hjerm m.fl. 2014). Genom ett målorienterat urval kan forskare använda kontakter i fältet, för att genom den första kontakten sedan kunna komma i kontakt med respondenter som kan delta i forskningen (Bryman, 2011). Därför gjorde jag detta val, vilket främst innebar att jag kontaktade en avdelningschef på en avdelning för socialtjänstenhet för barn och
ungdomsutredning. Jag blev rekommenderad att hitta lämpliga deltagare till min studie via Facebooksidan där medlemmarna är socionomer.
Eftersom forskningspopulationen består av socialsekreterare betyder det att organisationen består av socialförvaltningsenheter. Den ursprungliga idén var att hitta tre socialenheter som kunde delta i forskningen i en större stad för att uppnå större bredd och mångfald i urvalet. För att hitta socialsekreterare som kan delta i denna intervjustudie kontaktade jag flera socialenheter i en storstad. I det första steget kontaktade jag verksamhetschefer som ansvarade för organisationen och sedan de ansvariga för enheten som ansvarade för utredningen av barn och ungdomar i området. När jag kontaktade cheferna för olika avdelningar sade nej vissa chefer att delta på grund av socialsekreterarnas höga
arbetsbelastning. Samtidigt fick jag svar från fyra socialsekreterare som visade intresse för att delta i denna forskning. Det varit önskvärt med fler intervjuer, men att detta inte var möjligt på grund av Corona pandemin. Jag skickade sedan ett förklaringsbrev, ett så kallat
missivbrev (se bilaga 1) till alla socialsekreterare i barn och ungdomsenheter.
5.4 Presentation av intervjupersoner
Socialsekreterare som deltog i studien fick i början på intervjuerna beskriva deras
professionella bakgrund. Två av intervjupersonerna har ungefär 12 års arbetserfarenhet inom barn och ungdomsutredning. De hade redan efter sin universitetsexamen planerat att arbeta med barn och ungdomsutredningar. Socialsekreterarna hade inte samma förväntningar innan de började arbeta som socialsekreterare med barn och ungdomar. De har upplevt svårigheter i arbetet, en svårighet som de upplevde var exempelvis föräldrarnas svårigheter att samarbeta med socialtjänsten där samarbetat inte var tillräckligt för barnets bästa, exempelvis föräldrarna nekar utsattheten som finns hemma ett exempel är våld i nära relation eller barn som vittnar våld.
De andra två socialsekreterarna har mellan tre till sju års arbetserfarenhet av arbetet inom barn och ungdomsutredningar. De hade inte planerat att arbeta inom barn och
ungdomsutredning, men fick ansöka om en ledig tjänst som fanns och de ansökte eftersom de ville ha ny erfarenhet och mer kunskap inom olika enheter i socialtjänsten. En av intervjupersonerna har arbetat inom socialpsykiatrin, men nyfikenheten på att få nya upplevelser medförde att hen sökte sig till arbetet med barn- och ungdomsutredningar. Utmaningar som socialsekreterarna har upplevt i arbetet med barn och ungdomsutredningar är de begränsade resurserna som finns och tidsbristen.
För att ytterligare stärka anonymiteten i studien kommer intervjupersonerna att benämnas enligt följande, IP:1, IP:2, IP:3 och IP:4 när jag beskriver deras utsagor.
5.5 Genomförandet av intervjuerna
För att hitta intervjupersoner till följande studie publicerade jag flera inlägg i relevanta grupper på Facebook. Där många av gruppmedlemmarna är engagerade i socialtjänstarbete. Jag valde att publicera inläggen på Facebook eftersom jag, i början av forskningen
kontaktade flera olika socialtjänstbyråer över hela landet i hopp om att finna relevanta intervjupersoner, men detta gav inget resultat. Svaret jag fick av dem som jag kontaktade var att på grund av den utbredda Corona pandemin var socialarbetarnas arbetsbelastning väldigt hög och de kunde då inte medverka i denna studie. Detta resulterade i att jag bestämde mig för att använda Facebook. Jag delade ut brev så att intresserade personer kan få en allmän uppfattning om syftet med min forskning. I inlägget jag skrev beskrev jag i detalj de etiska principerna och vilken målgrupp som var av intresse för studien. Det vill säga
socialsekreterare som arbetar med barn och unga. Detta är mitt enda krav eftersom forskningen involverar barn och ungdomar inom socialtjänsten. Endast kvinnliga
socialsekreterare visade intresse. Dessa fyra socialsekreterare kontaktade mig därefter genom e-post eller meddelandeprogram, där de fick en tydligare förklaring om vad det skulle
innebära att delta i min studie.
Intervjuerna genomfördes via videosamtal och pågick i cirka 30–40 minuter. Alla intervjuer spelades in med mobiltelefon med deltagarnas samtycke och i samband med detta
informerades intervjupersonerna återigen om de etiska principerna som beaktades. Jag inledde intervjuerna på ett försiktigt sätt och ställde mina frågor utifrån min intervjuguide som innehöll frågorna. Intervjupersonerna tilläts att tala fritt och öppet. Det är lätt att märka om intervjupersonerna till exempel enkelt kan svara på frågan eller om de tolkar frågan på ett annat sätt än sättet som jag ställde frågan på. Om frågorna ansågs svåra under intervjun fanns en möjlighet att göra muntliga justeringar av dem medan intervjun fortskred. När samtliga intervjupersoner har frihet att utforma sina svar på sitt eget sätt kan det bidra till att nya och intressanta ämnen kommer fram.Även om strukturen i intervjun är likadan kommer innehållet i konversationen fortfarande att vara olika, beroende på vad som intervjupersonen väljer att lyfta fram och fokusera på. I de situationer där vi fastnade under intervjun eller tappade bort oss var det lätt att återvända till diskussionen igen med hjälp av intervjuguiden.
5.6 Bearbetning av material
De ljudinspelade intervjuerna transkriberades efter intervjuerna. Transkriberingen skedde för att bevara materialet och för att underlätta analysen och tolkningen av studiens resultat. Bryman (2011) lyfter fram att transkribering av intervjuer är ett sätt att bevara materialet på då intrycken fortfarande är nya och för att samla intervjuerna på ett ställe. Inspelningstiden för varje intervju var cirka 40 minuter. Jag tillbringade fyra dagar med att transkribera intervjuerna och fick totalt 43 sidor textmaterial. Intervjun transkriberades för att producera en fullständig inspelning av intervjun. Sedan planerade jag att skriva ut det färdiga innehållet i inspelningen utan att ändra graden av talspråket allt för mycket. Det är dock omöjligt att kopiera de exakta citaten i uppsatsen, det var omöjligt på grund av dialekten. När jag väl hade transkriberingen färdig läste jag igenom allt för att det inte skulle finnas grammatiska fel och felaktig meningsstruktur. Även för att säkerställa att citaten var lämpliga för den
vetenskapliga texten. Detta samtidigt som det som intervjupersonerna sade inte ändrades. Enligt Bryman (2011) är det väsentligt att bevara intervjupersonernas utsagor och att inte ändra det som framkommit under intervjuerna.
Enligt Rennstam och Wästerfors (2015) framkommer att analysen av intervjuerna kan börja med insamlingen av material och sedan adderas analysen under läsningen av materialet. Min analys av det insamlade materialet har inspirerats av Grounded Theory. Enligt Rennstam och Wästerfors (2015) innebär grounded theory att de insamlade empiriska uppgifterna leder till att forskaren får en teoretisk utgångspunkt för forskningen.
Jag har upplevt att analysprocessen börjar med transkriptionsprocessen och relaterat till detta är att jag skrev så kallade memos, vilket ledde till det första utkastet till de viktigaste punkterna för forskning och analys baserat på grounded theory. Jag valde att använda två av de tre stegen i kodning och skapade olika kategorier baserat på grounded theory. I det första steget genomförde jag en fullständig öppen och ovillkorlig kodning av materialet. Enligt Rennstam och Wästerfors (2015) är det bra att läsa samtliga utskrifter ett flertal gånger, vilket underlättar organiseringen av ämnen, information och annat viktigt material för forskningen. (Rennstam, Wästerfors, 2015).
Därefter leder den initiala kodningen till det andra steget till att bearbeta materialet, vilket är den fokuserade kodningen. Rennstam & Wästerfors (2015) lyfter fram att när jag som
forskare vill utveckla de mest relevanta kategorierna i materialet och i denna forskning kommer fokuserad kodning att vara till stor hjälp. Jag valde specifika teman baserat på föregående repetitions mönster, som kan läsas ur materialet, och började använda
färgpennor för intensiv manuell kodning. Det visade sig i att jag klippte ut den färgkodade delen av intervjuloggen och skapade ett nytt dokument på datorn. För att kunna reducera materialet ytterligare måste alla markeringar granskas. Eftersom det är omöjligt att reproducera allt innehåll som spelats in i denna studie är det viktigaste den här gången att skapa tydliga huvudkategorier för att använda representationer och att identifiera och exemplifiera utdrag ur mitt material på ett kartläggande och rättvist sätt.
5.7 Validitet/ Tillförlitligt
Jag gjorde en kvalitativ studie eftersom syftet med studien är att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten fattar beslut utifrån rättstillämpningen från barnkonventionen och socialtjänstlagen, för barn som har problem i relationen med deras vårdnadshavare och utsätts för en otrygg miljö. Bergström och Boréus (2012) lyfter fram att det ska gå att ifrågasatte undersökningens giltighet. De skriver om begreppet validitet relaterat till den konstruktivistiska forskningsuppfattningen. Den egna förståelsen kommer att påverka svaret på frågan.
Bergström och Boréus (2012) anser att textanalys som metod kan ha giltighetsproblem. När jag gör enkla bedömningar kan risken för innehållsanalys leda till en tendens att ignorera sammanhanget. Giltigheten för varje enskild studie och dess struktur kan endast bedömas i den grad den svarar på forskningsfrågan. Effektiviteten beror också på att rätt analysmetod tillämpas (Bergström & Boréus, 2012). Den bedömningen är att tematisk innehållsanalys är lämplig för analys av de undersökningar jag har gjort i forskningen. Forskningen mäter vad den avser att mäta, och jag har tänkt att återkomma till forskningens syfte och frågor och jämföra resultaten med dem (Kvale & Brinkmann, 2014).
Tillförlitlighet/ Reliabilitet beskriver ofta i vilken grad som resultaten är tillförlitliga. Detta kan relateras till om exempelvis intervjupersonerna kan svara ärligt, om forskaren förstår
svaret korrekt och om transkriptet är korrekt. Detta beskrivs som forskarnas fantastiska hantverk (Kvale & Brinkmann 2014). Tillförlitligheten i studien baseras på det faktum att om någon annan gör studien igen på samma sätt, måste personen i fråga uppnå samma resultat. I empirisk forskning är det inte alltid lätt att tolka forskningsresultat (Bergström & Boréus, 2012). Huruvida andra kan rekonstruera vår forskning och få samma resultat beror på hur framgångsrikt jag beskriver min tolkning av intervjuer och hur jag transkriberat intervjuerna med hjälp av citaten. Vidare krävs också att det finnas en tydlig och tillgänglig redogörelse för alla steg jag gjort i forskningsförfarandet. Detta för att någon annan ska ha möjlighet att uppnå samma forskningsresultat som mig.
5.8 Etik
I studien beaktades Vetenskapsrådets forskningsetiska krav. Det första kravet som beaktades är informationskravet som innebär att individer som deltar i forskningen kommer att få omfattande information om syftet med forskningen, vad det innebär att delta i forskningen, att deras deltagande är helt frivilligt och att de har rätt att dra sig tillbaka under
forskningsperioden (Vetenskapsrådet, 2002). Innan jag genomförde intervjuerna skrev jag ett informationsmeddelande (se bilaga 1), som innehöll information som
forskningsdeltagarna behövde veta, vilket kunde påverka deras villighet att delta. I början av urvalsprocessen skickades detta brev till alla undersökta socialsekreterare.
Det andra kravet är samtyckekravet som innebär att deltagarna i undersökningen har rätt att bestämma sin egen nivå av deltagande (Vetenskapsrådet, 2002). Innan intervjuerna inleddes informerade jag intervjupersonerna om att deras deltagande är helt frivilligt. Jag skickade först in samtyckesbrev till intervjupersonerna via e-post, och sedan inför varje intervju bad jag alltid om samtycket av dem och bekräftade det sedan.
Det tredje kravet är konfidentialitetskravet som innebär att informationen relaterad till intervjuaren i forskningen måste behandlas med största möjliga konfidentialitet och
materialet måste lagras så att obehöriga inte kan ta del av den (Vetenskapsrådet, 2002). Jag valde att inte ta med socialsekreterares status för att skydda deras identitet så mycket som möjligt. Platsen de arbetade på och deras namn förblev anonyma i studien för att bevara anonymiteten. För att förhindra att obehöriga får åtkomst till materialet lagrade jag materialet på en plats där enbart jag kan komma åt det.
Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att forskarna garanterar att det insamlade materialet inte kommer att användas för annat ändamål än för forskningsändamålet. (Vetenskapsrådet, 2002). Materialet jag samlade in används enbart till studiens syfte och inget annat, vilket intervjupersonerna fick tydlig information om.
6 RESULTAT/ ANALYS
I följande kapitel kommer jag att presentera och analysera den insamlade empiriska
analyseras med hjälp av tidigare forskning. De teman som ska presenteras i resultaten är socialtjänstens insatser inom barn och ungdomsutredning med hänsyn till barnets bästa, metoder som hjälper för att utreda barn-ungdomsärende, risk-skyddsfaktorer och Corona pandemin.
6.1 Socialtjänstens insatser inom barn och ungdomsutredning med
hänsyn till barnets bästa
Detta avsnitt handlar om vilka insatser som socialtjänsten erbjuder och hur socialsekreterare beaktar barnets bästa vid beviljade insatser. Utifrån intervjuerna med socialsekreterarna fick jag svar om vilka insatser som socialtjänsten erbjuder inom sitt arbete med barn och
ungdomsutredningar. När socialsekreteraren får kännedom om ett utsatt barn, påbörjas först en utredning. Utredningen har som syfte att kartlägga vilka insatser som kan erbjudas. Dessa insatser anpassas utefter det enskilda barnet eller den unge. Det görs alltid en individuell bedömning i arbetet. Enligt socialsekreterarna IP1 och IP2, framkommer att, för att kunna hjälpa barnet, behöver socialtjänsten samarbeta med föräldrarna till det utsatta barnet. Enligt socialsekreterare IP1 framkommer följande, ” Det finns en rad olika insatser bland annat stödjande och ingripande där ingripande baseras på att placera om barn och unga medan stödjande är kontaktperson och kontaktfamilj som främst är där för hjälp och stöd.” Av IP2 framkommer att ”En utredning görs där man bedömer behov och utgår från BBIC, där vanligaste insatsen som beviljas är öppet vård. Oftast är den vanligaste insatsen
familjebehandling där man syftar på att relationen mellan föräldern och barnet ska bli bättre.” Detta bekräftas av Madsen (2009) som betonar att om vi organiserar vårt samarbete med klienter kring möjligheter kan vi förbättra vårt samarbete kraftigt.
Det finns insatser som hjälper både föräldrarna och barnen, det finns även verktyg som används för att se hur relationen är med barnen och deras föräldrar. Enligt
intervjupersonerna IP3 och IP4 framgår att socialsekreterare i barn och ungdomsutredning arbetar utifrån en bok som heter fem gånger mer kärlek. Boken är som ett verktyg som hjälper socialsekreteraren i arbetet. Socialsekreterare IP:3 lyfter fram följande, ” Vi jobbar väldigt mycket utifrån en bok fem gånger mer kärlek, vi använder olika verktyg för att nå fram till föräldrarna, man kan filma föräldrarna tillsammans.” En familj med
relationsproblem behöver hjälp och stöd för att kunna framställa sig själva igen, med hjälp och stöd från socialtjänsten som har insatser som håller på att utvecklas till ett mer hållbart värdeskapande. Enligt socialsekreterare IP:2 och IP:3 framkommer att, i utredningen har socialsekreterare lagt fokus på föräldrarelation till deras barn och se anknytningen mellan vem av föräldrarna som barnet är närmare till. Föräldrar ses som en skyddsfaktor för barnen. självklart med en av föräldrar där barnen känner sig mer trygg med. Där väljer
socialsekreterare insats enligt utredningen av vilken trygganknytning har barnen till av föräldrarna. Enligt Bowlby (2010) är det viktigt att förstå att barn knyter an till sina föräldrar, men föräldrar knyter inte an till sina barn. Relationen mellan barn och föräldrar styrs av två samspelade, men av varandra oberoende. Det finns två beteendesystem, dessa är
anknytningssystemet hos barnet och omvårdnadssystemet hos föräldern. Detta ligger i linje med det första steget i utvecklingsprocessen som benämns som det traditionella första steget som socialsekreterare tillämpar. Där riktas fokus på vad som är problemet och för att sedan kunna ta reda på vad som inte fungerar och kunna bygga sina insatser så att de ska passa
IP:3 berättar om boken fem gånger mer kärlek, som socialsekreterare använder som verktyg. ”Det här är en mycket lättläst och specifik bok som innehåller många användbara tips om hur man kan hantera vissa svårigheter i föräldraskapet. När du uppmärksammar olika familjer och deras "problem" och hur du hanterar dem kan varje avsnitt enkelt kopplas till olika forskningsrapporter. Det är uppenbart att det är värt att notera att författaren är en KBT-terapeut, som förtydligar och ger förslag på hur hanterar olika problem på hens sätt. Det finns dock två förslag i boken. Det första förslaget är hens förslag att använda olika former av belöningar (som guldstjärnor) för att ändra barns beteende. Enligt IP:3 att det på sikt kan leda till att barn inte ändrar sitt beteende baserat på en ny förståelse för vad som händer och i slutändan inte kan koncentrera sig på att få belöningar. En annan socialsekreterare har också nämnt boken som ett insatsverktyg som hjälper socialsekreterare inom barn och
ungdomsutredning. Intervjuerna påvisade att det finns insatser som riktar fokus mot föräldrar för att kunna hjälpa barnet som är det primära fokusen i ärendet. Socialtjänsten väljer att fokusera mer på vilka styrkor och fördelar familjen har, vad som är effektivt för att kunna främja föräldrarnas förmågor och förbättra dessa förmågor. Genom motiverande samtal kan föräldrarna hitta rätt väg. Att stödja och hjälpa barnens föräldrar är en insats där både sidor kan vinna, det vill säga barnen och deras föräldrar. Öppenvårdsinsatsen som socialtjänsten kan erbjuda är en stödjande insats som hjälper barnen och föräldrar för att kunna delta i ett vägledningsprogram med hjälp av familjebehandling eller kontaktpersoner eller ingripande insatser vid placering av ett barn, något som även stöds av (Bierman at al.,
2011).
IP:4” Vi jobbar mycket med föräldrar som behöver stöd för att kunna klara sig med de vardagliga problemen som riktas åt barnen, med hänsyn för att beakta barnets bästa i alla beviljade insatser. Vi får mer hjälp och stöd som utredare från boken som hette fem gånger mer kärlek.”
Socialsekreterare hade nämnt under intervju hur väsentligt det är att föräldrarna samarbetar med socialtjänsten för att kunna implementera insatserna effektivt. Det finns problem med implementerings av insatser ibland, på grund av att en av föräldrarna har ett arbete i en annan kommun, eller arbetar under nätter och sover under dagen. Det finns flera familjer som upplever tidsbrist när de har olika skift av arbete och att socialsekreterare börjar
implementerings av insatser och träffa föräldrarna, men tiden för bokade möte med föräldrar passar inte med en eller båda parterna. Socialsekreterarna har också tidsbrist, ibland finns det familjer som behöver mer tid än andra familjer. Där blir lösningen att socialtjänsten får hjälp från konsulter i den privata sektorn. Där finns erfarna socialsekreterare som erbjuder sina tjänster till kommuner som har tidsbrist för att hinna med utredningsprocessen och insatsernas uppföljning. Enligt IP:2 har varje socialsekreterare 22 ärenden och varje ärende behöver utredas och dokumenteras. Vid beviljad insats måste varje ärende följas upp. Ibland får vi i kommunen hjälp av externa socialsekreterare som konsulter ibland inte. Detta
påverkat barnen som brukar träffa en eller två socialsekreterare. Barn kan ta lite tid eller mer tid innan de känner sig trygga för att kunna berätta och visa känslor när vi är med de och deras familj. Enligt IP:1 har de samma utmaning och upplever tidsbrist eftersom de arbetar i en storstad, där anmälningar gällande våld i nära relation framkommer varje dag eller barn som blir misshandlade av mammans pojkvän eller storebröder.
