Slutsats/ Förslag till vidare forskning

Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare vid utredning och bedömning beaktar barnets bästa och tillämpar barnkonventionen. Slutsatsen av hela studien är att socialsekreterare har vissa brister för att kunna tillämpa och beakta barnets bästa vid utredning och bedömning av insatserna. Dessa brister är arbetsbelastning, tidsbrist,

föräldrarnas samarbete med socialsekreterare och Corona pandemin. En annan slutsats är att det finns två typ av insatser som kan socialsekreterare bevilja de är stödjande och ingripande insatser, stödjande insatser hjälper både barnen och föräldrarna genom stödutbildningar och vägledning. Medan ingripande insatser är omhändertagande av barn vid övergripande

misshandel eller försummelse. Våld i nära relation har ökat de senaste två år och anledningen kan vara pandemin som lett till ökning av arbetslösheten bland föräldrar. Förslag till vidare forskning, om jag ska göra samma studie igen så skulle jag gärna vilja intervjua familjebehandlare, eftersom de är en viktig del av hela utrednings- och insatsprocessen. Det som jag ytterligare kunde göra är att studera mer om föräldrarnas delaktighet och samarbete under utrednings-och insatsprocesser. Förslag till vidare forskning kan vara att studera mer kring hur Corona pandemin kan antas ha påverkat socialarbetarens utrednings-och insatsprocesser. Ett exempel är att studera

socialsekreterarens arbetsbelastning under pandemin samt se hur chefer gör för att minska arbetsstress och begränsningen av resurser vid beviljandet av insatserna.

REFERENSLISTA

Alfredson, E, Broberg, A & Axberg, U (2015). Föräldrastöd & Tonåringar – Rapport till Länsstyrelserna. Göteborg: Psykologiska institutionen: Göteborgs universitet. Baginsky, M, Moriarty, Jo & Manthorpe, J. (2019). Signs of Safety: lessons learnt from evaluations. Journal of children's services. 14 (2), (107-123). Hämtat den 25 maj 202115 april 2021 från https://doi.org/10.1108/JCS-11-2018-0028

Bergström, G.; Boréus, K. (2012). Textens mening och makt: metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur: Stockholm.

Bierman, Coie, Dodge, Greenberg, Lochman, McMahon och Pinderhughes. (2011). The Effects of the Fast-Track Preventive Intervention on the Development of Conduct Disorder Across Childhood. Child Development, Raising Healthy Children, 82 (1), (331-345). Hämtat den 03 maj 2021 från https://doi.org/10.1111/j.1467-

8624.2010.01558.x

Biehal, N., Baldwin, H., Cusworth, Wade, L & Allgar, V. (2018). In-home support or out of home care? Thresholds for intervention with abused and neglected children. Childrenand Youth Services Review, 89 (1), (263-271). Hämtat den 07 juni från https://doi.org/10.1016/j.childyouth.2018.04.041

Bowlby, J. (2010). En trygg bas: kliniska tillämpningar av anknytningsteorin. Stockholm: Natur & Kultur.

Bäck-Wiklund, M. (2009). Senmodernt familjeliv och barns vardag. Bäck Wiklund, M., Lundström, T. (red.) Barns vardag i det senmoderna samhället. (ss32-50). Stockholm: Natur och Kultur.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Hjerm, M. & Lindgren., S. (2010). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (2: a uppl.). Gleerups.

Kvale, S. & Brinkman, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Knezevic, Zlatana. (2017). Amoral, im/moral and dis/loyal: Children’s moral status in child welfare. Mälardalens University, Sweden, 24 (4), (470–484). Hämtat den 07 maj 2021 från https://doi.org/10.1177/0907568217711742

Madsen, william. (2009). Collaborative Helping: A Practice Framework for Family-centerad  Services. Social Science Premium Collection, 48 (1), (103-116). Hämtat den 06 maj

2021 från 10.1111/j.1545-5300.2009.01270.x

Marchand-Reilly, F., & Yaure, G. (2019). The Role of Parents’ Relationship Quality in

Children’s Behavior Problems. Journal of Child and Family Studies, 28, (2199-2208). Hämtat den 23 april 2021 från https://doi.org/10.1007/s10826-019-01436-2

Rennstam, Jens & David Wästerfors. (2015) Från stoff till studie. Om analysarbete i kvalitativ forskning. Lund: Studentlitteratur.

SFS 2001:453 Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtat den 15 maj 2021 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk

forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453

Socialstyrelsen (2007). Social barnavård i förändring. Slutrapport från BBIC-projektet. Västerås: Socialstyrelsen. Hämtat den 24 maj 2021 från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2007-110-18.pdf

Socialstyrelsen (2015). Effekter av föräldrastöd. Redovisning av en nationell utvärdering på uppdrag av Socialstyrelsen. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtat den 24 april 2021

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

dokument/artikelkatalog/ovrigt/2014-11-12.pdf

Socialstyrelsen (2016a). Barn och unga i socialtjänsten. Falun: Socialstyrelsen. Hämtat 2021-04-08. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-

och-unga-i-socialtjansten/

Socialstyrelsen (2016b). Socialtjänstens arbete med barn och unga – information för föräldrar. Hämtat 2021-04-08 från https://www.google.com/search?q=Socialtj%C3%A4nstens+arbete+med+barn+och unga+%E2%80%93+information+f%C3%B6r+f%C3%B6r%C3%A4ldrar&rlz=1C1C BF_enSE920SE920&oq=Socialtj%C3%A4nstens+arbete+med+barn+och+unga+% 2%80%93+information+f%C3%B6r%09f%C3%B6r%C3%A4ldrar&aqs=chrome..69i 7.522j0j7&sourceid=chrome&ie=UTF-8

Socialstyrelsen (2015). Utreda barn och unga, Handb ok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen. Falun. Socialstyrelsen. Hämtat den 02 maj 2021 från Utreda barn och unga – Handbok för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen

Socialstyrelse (2018). Grundbok i BBIC, barn behov i centrum. Falun. Socialstyrelse. Hämtat den 30 april 2021 https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-

SOU 2008:131. Föräldrastöd – en vinst för alla. Nationell strategi för samhällets stöd och hjälp till föräldrar i deras föräldraskap. Betänkande av föräldrastödsutredningen. Hämtat den 22 april 2021 från

https://www.regeringen.se/49b6a7/contentassets/e48e18fd326e48a4892aefd0f311b

873/foraldrastod---en-vinst-for-alla-sou-2008131

Spratt, T., Devaney, Jo & Frederick, J. (2019). Adverse Childhood Experiences: Beyond Signs of Safety; Reimagining the Organisation and Practice of Social Work with Children and Families. British Journal of Social Work, 49 (8), (2042-2058). Hämtat den 22 april 2021 från https://doi.org/10.1093/bjsw/bcz023

Söderberg, P., Witt, C., Hiller, A., (2014). Barn och ungdomar utsatta för våld: Signs of Safety och BBIC Metodstöd för myndighetsutövning. Stockholm Stad. Hämtat den 19 april 2021 från https://knowledgebank.signsofsafety.net/resources/introduction-to- signs-of-safety/barn-och-ungdomar-utsatta-f%C3%B6r-v%C3%A5ld/barn-och-ungdomar- utsatta-f-r-v-ld

Turnell, A. (2006). Tecken på säkerhet - Signs of Safety på svenska. I M. Söderquist & A. Suskin-Holmqvist (Red.), Delaktighet (s. 103–108). V Frölunda: Bokförlaget Mareld. Hämtat

den 15 april 2021 från http://mareld.se/wp

content/uploads/2019/10/I_Delaktighet.pdf

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat den 2021-05-03 från.

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskni

ngsetiska_principer_VR_2002.pdf

Östberg, F. Wiklund, S & Backlund, Å. (2014). Signs of Safety i praktiken. En studie om användning i Stockholms län. FoU Södertörns skriftserie nr 164/18. Hämtat den 09 april 2021 från http://su.diva-

BILAGA 1

Missivbrev

Jag heter Aya Alnaami och studerar termin 6 på Socionomprogrammet på Mälardalens högskola. Jag skriver nu mitt C-uppsats och ämnesområdet berör Barnkonvention och barnets bästa. Syftet med denna studie är att undersöka hur handläggare inom socialtjänsten fattar beslut utifrån rättstillämpningen från barnkonventionen och socialtjänstlagen för barn mellan 9 till 15 år som har problem i relationen med deras vårdnadshavare och utsätts för en otrygg miljö. Jag önskar därför få intervjua dig då dina upplevelser och erfarenheter

spelarstor roll för min studie. Studien följer de forskningsetiska principerna enligt

Vetenskapsrådet vilket är informations-, samtyckes-, konfidentialitets -och nyttjandekravet. Det innebär att deltagandet i studien är frivilligt och du får avsluta ditt deltagande när som helst. Du förblir även anonym och det material som samlas in kommer endast användas i vetenskapligt syfte. Intervjun beräknas ta max en timme och görs på den plats du önskar. Vid frågor och funderingar samt om du vill ta del av min färdig ställda C-uppsats är du

välkommen att ta kontakt med mig och min handledare: Student: Aya Alnaami

Telefon: 079-3398717

E-post: aai14001@student.mdh.se Handledare: Els-Marie Anbäcken E-post: els-marie.anbacken@mdh.se

Bilaga 2

Intervjuguiden

Semistrukturerad intervju med socialsekreterare verksamma inom socialtjänstens barn och ungdomsutredning.

1. Vilka insatser beviljar handläggaren för barnet och vårdnadshavaren för att det ska bidra till en bättre relation och en tryggare miljö för barnet?

INLEDANDE FRÅGOR –

• Vem är du och vad arbetar du med? (tänkbara följdfrågor; hur länge har du arbetat med detta? Vilken utbildning har du?)

DIN ARBETSPLATS

- Vilken typ av insats erbjuder ni? (tänkbara följdfrågor; riktar den sig till en specifik målgrupp?

ARBETETS PRAKTIK

• Arbetar man på din arbetsplats med föräldraskap? (tänkbara följdfrågor; på vilket sätt? Finns det någon viss typ av arbetsmetod/modell för arbetet?)

• Hur initieras samtal kring föräldraskap och barn? (Synliggörande av föräldraskap) • På vems begäran görs detta? (tänkbara följdfrågor; är det utifrån klientens egen

önskan eller görs detta som en integrerad del av den vård som erbjuds?)

2. Vilka metoder använder handläggaren för att göra dessa bedömningar och beslut? Metoder som används vid uppfattning av beslut

• Hur brukar klientens livssituation se ut när behandlingen påbörjas? (tänkbara följdfrågor; relation till barnen? ekonomi? boende?)

• I relationen med barnen, brukar klienten uppge att det är någon skillnad där? (tänkbara följdfrågor; hur då?)

• Hur arbetar ni med att förbereda klienten på att behandlingen snart är över? (tänkbara följdfrågor; hur ser denna förberedelse ut i relation till barnen?

• Uppföljning efter avslutad behandling (tänkbara följdfrågor; följer ni upp hur det går med relationen till barnen?)

• Vilka behandlingsmetoder använder ni er av?) - Hur lång är vanligtvis en fullföljd behandling? (tänkbara följdfrågor; uppskattningsvis hur lång tid har ni kontakt med klienterna?)

3.Påverkar familjens ekonomi, utbildningsnivå och relation de bedömningar och beslut som handläggaren gör?

• Vilken typ av ärenden är vanliga? • Kan du berätta om ditt arbete?

• Vilken information har ni om klienterna innan påbörjad behandling? (tänkbara följdfrågor; brukar ni få information om klienten t.ex har barn?

• Påverkar föräldrarnas nätverk vid uppfattnings av beslutet?

• Talar ni med barnen själva eller låter dem uttrycka sin åsikt på något annat sätt? AVSLUTANDE FRÅGOR

• Vad är det bästa med ditt jobb när det handlar om arbete med föräldraskap? • Vilka är utmaningarna?