Resultatdiskussion

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. I analysen av det empiriska materialet har vi funnit en förståelse över hur barngruppens storlek kan påverka både positivt men också negativt på barns lärande samt förskollärarnas arbetssätt. I vårt resultat har vi kommit fram till att antalet barn har betydelse för förskollärarens val av arbetssätt och målområde i verksamheten. Utifrån förskollärarnas svar görs en tolkning hur Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samspelar med varandra. Barngruppens storlek kan skapa möjligheter som gemenskap och kompisar av samma intresse men även hinder som exempelvis barn som är mer dominanta eller i behov av stöd får mer uppmärksamhet än resten av barngruppen. Samt barn som är tystlåtna och försiktiga hamnar i bakgrunden. Tolkningen blir även att barnets utveckling kan påverkas både direkta men även indirekta och likaså förskollärarnas arbetssätt.

Olika faktorer i Bronfenbrenners systemteori (1979–1986) påverkar de villkor som förskollärare arbetar under. Exempelvis så ställer läroplanen höga krav på att förskolan ska ge likvärdig utbildning och ska vara pedagogisk. Det innebär att förskollärare har fått det komplexa uppdraget att sträva efter att alla förskolor ska vara likvärdiga, och på det viset krävs ett ständigt ansvar för att driva det pedagogiska arbetet i förskolan. Barngruppen upplevs för stor när förskollärarna inte kan uppfylla förskolans uppdrag, exempelvis reflektioner som en förskollärare nämnde, eller planering inom arbetslaget. De går ofta miste om planering som en av förskollärarna nämnde under intervjun vilket är problematiskt, då de inte kan planera som också är ett av deras uppdrag som förskollärare. Men att det även tolkas som att de inte kan planera in olika teman eller aktiviteter som kräver förberedelse. Det kan orsaka att vissa målområden inte fullföljs, vilket Pramling Samuelsson, Williams och Sheridans (2015) lyfter fram i deras studie om vilka begränsningar eller möjligheter som finns. Vilket förskollärarna bekräftar, exempelvis att det finns större möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner när det är färre barn i en barngrupp då det kräver mindre

33

personaltäthet och förberedelser. Men förskollärarna lyfter även upp som vi tolkar utifrån barnperspektiv att en stor barngrupp ger / skapar mer gemenskap och fler kompisar av samma intresse som de kan leka och dela saker med. Förskollärarens kompetens och förhållningssätt lyfts

fram som avgörande för att ta itu med de hinder som uppstår i en barngrupp som upplevs stor. Här behöver förskollärarna förändra sitt arbetssätt, ha en genomtänk planering och tydlig struktur där barnen delas in i mindre grupper under del av förskoledagen. I studien som gjordes av Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clarj och Woolner (2002) tas även förskollärarens kompetens upp och i denna studie visar forskningen att barngruppens storlek inte är den enda problemet, utan det även är viktigt att ha kompetenta förskollärare (ibid). Här menar de att stora barngrupper skapar mindre interaktion mellan förskollärare och barn. Samtidigt kan en förskollärare med rätt kompetens och utbildning ha bättre kommunikation med barn och även strukturera upp dagen och skapa en lärorik miljö. Att utgå från barns intresse är ett sätt och göra en indelning av barngruppen, men även barnets ålder och val av aktiviteter.

Vårt resultat visar att en av förskollärarna föredrar åldersindelning när en aktivitet utförs. Förskolläraren menar att det skulle bli lättare att utgå från deras intresse och skapa inlärningsstunder som anpassas utifrån deras ålder. En aktuell fråga blir då hur förskolläraren ska anpassa verksamheten utifrån barnens ålder med en blandad barngrupp, samtidigt som de ska relatera till en likvärdig utbildning för alla barn i verksamheten. Det kan även ifrågasättas vad likvärdighet innebär i detta sammanhang? Vidare menar förskollärarna att konflikter som uppstår i barngruppen bero på att barn får svårare att komma till ro i aktiviteter och rutiner när det är större barngrupp. Konsekvenser av det kan vara att barns trygghet och välbefinnande kan minska i gruppen. Detta medför att barn tappar sin lust att leka och vara med andra barn där lärande kan ske. I studien av Rosenqvist (2014) visar resultatet att både barngruppens storlek och förskollärarnas bemötande har betydelse för förskolans kvalitet (ibid).

Även inspirerande och inbjudande miljöer kom i uttryck under intervjun. Som vi även kunde göra en koppling med vår studie med en tidigare forskning som beskriver om miljöns påverkan för hur barn upplevs i barngruppen, då en mindre lokal med fler barn kan orsaka att barnet begränsas i olika aktiviteter (Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clarj & Woolner 2002). I vår studie betonade förskollärarna vikten av att dela barnen i mindre grupper för att skapa bättre villkor för lärande trots trånga lokaler i förskolan. Även där uttrycker förskollärarna att det uppstår ett problem om det inte finns tillräckligt med pedagoger för att dela barnen i mindre grupper mitt på dagen. Utifrån förskollärarnas utsagor är det i trånga miljöer det förekommer mycket konflikter. Enligt förskollärarna hittar de mer strategier som arbetslag för att minimera stressen hos barn. Vilket en

34

studie av Blatchford och Mortimore (1994) visar att både pedagoger och elever har mer nytta med mindre grupper eller små klasser. De menar att mindre klasser eller grupper ökar kvaliteten i verksamheten, vilket underlättar interaktionen mellan pedagog och elev och samt att det uppstår mindre konflikter i klassen eller i gruppen (Blatchford & Mortimore, 1994). En annan förskollärare menar motsatsen där hen relaterar det stora utrymmet till personaltätheten. Hen menade att det då krävs fler vuxna för att kunna ha koll på alla barn som är utspridda i hela avdelningen. Det stora utrymmet blir då problematiskt när det är många barn som har delats upp i mindre lek grupper. Här i föreliggande studie förklarar förskollärarna på ett tydligt sätt att se på miljön som även funkar för alla elever i skola. En aktuell fråga blir då hur förskollärarna kommer lösa detta dilemma; föredrar man små lokaler eller stora lokaler som en bra lärmiljö för barnens utveckling?