Barngruppens storlek, ett problem? Hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem

BARN–UNGA–SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barngruppens storlek, ett problem?

Hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett

problem.

The size of the children's group, a problem?

How educators express themselves around the size of the group of

children and when it will be a problem.

Elin Karabiber

Fatma Yagci

Förskollärarexamen: 210 hp Examinationsdatum: 2019-12-02

Examinator: Linda Palla Handledare: Emelie Nilsson

2

Förord

Utifrån våra erfarenheter som vikarier på olika förskolor och kommuner, har vi uppmärksammat hur förskollärare uttryckt sig kring barngruppens storlek. Det har oftast varit en negativ inställning på gruppstorleken bland förskollärarna men även andra pedagoger. Detta väckte intresset hos oss och valde därför undersöka kring det här området, för att få en förståelse över i vilka situationer som förskollärarna uttrycker svårigheter med barngruppen.

Vi vill även tacka förskollärarna som ställde upp på intervjuer och lät oss ta del av deras erfarenheter och kunskaper. Deras deltagande var avgörande för att kunna genomföra denna studie. Tack även till förskolecheferna som tillät oss att intervjua deras förskollärare.

Vi vill även tacka våra familjer som visade förståelse och stöttade oss under den ansträngande perioden.

Sist men inte minst vill vi tacka varandra för en spännande och lärorik period. Vi har haft ett utmärkt samarbete genom hela perioden, med långa dagar och kvällar som vi har spenderat både hemma hos varandra och på Universitetet.

3

Abstrakt

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Detta för att förstå hur förskollärarna kan skapa möjligheter och villkor till barns utveckling samt erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn trots barngruppens storlek. Till vår studie har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986). Teorin bidrar till förståelsen av samband mellan politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser. Vidare analyserar vi i vår text om hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan för att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i tre frågeställningar:

- Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet

enligt förskollärare?

- Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskollärare?

- Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar goda villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan?

Vi har sedan tidigare haft ett stort intresse över barngruppens storlek i förskolan. Detta väckte vårt intresse och valde att fokusera och få en förståelse över varför barngruppens storlek förknippas som ett problem. Vi vill därför synliggöra och få en uppfattning kring barngruppens storlek, med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod har vi samlat in material till vårt empiri som består av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med fem förskollärare från tre olika förskolor i två olika kommuner. Resultatet i vårt studie visar på att de fem förskollärare som intervjuades har en gemensam syn på både möjligheter samt hinder som en stor barngrupp ger. Vidare behöver förskollärarna arbeta i mindre grupper för att minska oron /stressen och för att kunna arbeta utifrån läroplanens intentioner samt höja förskolans kvalitet.

5

Innehållsförteckning

2. Syfte och frågeställningar ...9

2.1 Frågeställningar ...9

3. Teoretisk perspektiv ... 10

3.1 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori ... 10

3.2 Systemteorin i vår studie ... 11

4. Tidigare forskning ... 13

4.1 Studier om kvalitetens betydelse i den pedagogiska verksamheten ... 13

4.2 Förskollärarens kompetens i relation till läroplanens intentioner ... 14

4.3 Konsekvenser av barngruppens storlek ur barnperspektiv ... 15

5. Metod ... 16 5.1 Kvalitativ metod ... 16 5.2 Semistrukturerade intervjuer ... 16 5.3 Urval ... 17 5.4 Etiska överväganden ... 17 5.5 Genomförande ... 18 5.6 Analysmetod... 18

6. Resultat och analys ... 20

6.1 Barnperspektiv ... 20

6.2 Analys ... 21

6.3 Arbetsrutiner... 22

6.4 Analys ... 24

6.5 Den fysiska miljöns betydelse ... 25

6.6 Analys ... 27

6.7 Personaltäthet förhållande till barngrupp ... 28

6.8 Analys ... 30

7. Summering ... 30

8. Diskussion ... 32

8.1 Resultatdiskussion ... 32

8.2 Metoddiskussion ... 34

6

Referenser ... 36 Bilaga 1 ... 39 Bilaga 2 ... 40

7

1. Inledning

Förskoletiden är en viktig del i barns liv och kvaliteten på verksamheten har stor betydelse då dem under dessa år lär, utvecklas och knyter sociala kontakter med andra barn samt vuxna. Idag går nästan 518 000 barn i förskolan och de tillbringar en stor del av sin tid där. Detta gör att utbildade förskollärare är mycket eftertraktade (Skolverket, 2018). I läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2018, s.7) lyfts vikten av förskolans kvalité fram. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande och ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Förskolans verksamhet ska ta sin utgångspunkt i läroplanen, vilket innebär att barn ska stimuleras och utmanas utifrån läroplanens mål. Det är även viktigt att förskolan erbjuder en bra miljö med varierande aktiviteter för att varje barn ska utmanas och utvecklas till självständiga individer (Lpfö 98/2018, s.7). En genomgång av teorin och vårt empiriska material kommer utgöra en grund för vår analys. Därefter görs en metod- och resultatdiskussion samt kommer det även ges förslag till fortsatt forskning som avslutning.

1.1 En likvärdig förskola

I vårt examensarbete är vi nyfikna på hur förskollärare uttrycker sig om barngruppens storlek och när det blir ett problem. Vi studenter har den senaste tiden uppmärksammat hur pedagoger runt om i Sverige har uttryckt sig kring barngruppens storlek i sociala medier, tidningar och även när vi har jobbat som vikarier i olika kommuner. Anledning till pedagogers oro över barngruppens storlek är att de inte ska kunna uppnå målområden i läroplanen och att de inte ska kunna erbjuda en likvärdig utbildning till alla barn. I lärarnas tidning skriver de om en studie som gjordes av forskare vid Göteborgs universitet. Studien visar att förskollärare med stora barngrupper valde bort visa läroplansmål, såsom naturvetenskap och teknik. Då förskollärarna kände sig otillräckliga för att kunna utmana och stimulera barns utveckling (Lärarnas tidning, 2015). Intresset kring frågan blev större när den nya reviderade läroplanen trädde i kraft den första juli 2019. Begreppen undervisning synliggörs nu, och även en likvärdig utbildning, det vill säga kvalitét med utgångspunkt i läroplanen tydliggörs. Barnantalets betydelse i den pedagogiska verksamheten kopplar vi till en forskning som gjordes av Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clarj och Woolner (2002), om hur fler barn i barngruppen försämrar kvaliteten i verksamheten. Medan en minskning i antal barn hade kunnat höja kvaliteten (ibid).

8

En annan forskning visar att förskolans kvalitet har ett samband med det villkor som skapas för barns lärande. Dessa forskare menar att med en stor barngrupp blir det problematiskt att jobba utifrån läroplanens intentioner (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015). Blatchford och Mortimore (1994) studie syftade till att undersöka hur barngruppens storlek påverkar elever i skolan, vilket är även relevant för vår studie. Även den studien visar att barngruppen upplevs problematiskt. Här menar lärarna att större klasser eller grupper kräver fler lärare och mer tid att förbereda. De menar att ha fler lärare är ingen lösning, då det sker mindre interaktion mellan pedagog och elev och även mer konflikt kan uppstå i en större klass eller grupp (ibid). Verksamhetens kvalitet har stor betydelse för barnets utveckling som även bekräftas av Skolinspektionen (2017). I deras undersökning såg de att barnen inte erbjuds likvärdiga förutsättningar och möjligheter i alla förskolor i Sverige. Detta utgör en risk som medför att barnen inte får likvärdiga förutsättningar och möjligheter till omsorg, utveckling och lärande (Skolinspektionen (2017).

I den årliga statistiken som skolverket (2018) gjorde för barngruppernas storlek, visade sig en minskning av antal barn per barngrupp. Men det var många förskollärare som reagerade via sociala medier över resultatet (Lärarförbundet, 2018). De menade att det var inget de kände igen, då de ansåg att barngruppens storlek fortfarande var lika stora och upplevdes som ett problem (Lärarförbundet, 2018). Det visar att barnantalet ökar ständigt i förskolorna och oron växer hos förskollärarna. Problematiken som blir synlig i de olika studierna visar att barngruppens storlek har betydelse för den pedagogiska verksamhetens kvalitet. Detta utgör en viktig faktor för hur barns lärande och utveckling sker. Samt vilka möjligheter och hinder som uppstår i verksamheten. Det har gjort att vi har valt och undersöka närmare om det är antalet barn som utgör problem, eller om det finns andra faktorer som tillsammans påverkar den pedagogiska verksamheten.

9

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem.

2.1 Frågeställningar

- Vilken betydelse har barngruppens storlek för den pedagogiska verksamhetens kvalitet enligt förskolläraren?

- Vilka möjligheter och begränsningar skapar barngruppens storlek enligt förskolläraren?

- Hur förskollärarna utifrån deras kompetens och strategier skapar villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan?

10

3. Teoretisk perspektiv

Till studien har vi valt att utgå från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979,1986). Teorin bidrar till förståelsen av hur politiska frågor, pedagogiska mål, förskollärares kompetens och materiella resurser samt hur förskollärare organiserar verksamheten i förskolan. För att skapa villkor för barns lärande utifrån läroplanens intentioner.

3.1 Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori

Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori har rötterna i psykologi och bygger på interaktion mellan människa i den direkta och indirekta miljön som har betydelse för individens utveckling och lärande. Detta beror på hur mötet mellan individen och den fysiska, sociala och kulturella miljön sker (Rosenqvist, 2014). Bronfenbrenner utvecklade den teoretiska modellen för att lättare få en förståelse över hur individer lär och utvecklas då olika systemen påverkar varandra och människors liv (ibid). Genom att få en förståelse för hur förskollärares möjligheter och kompetens påverkas av förändringar i samhället, av läroplaner och lagar samt vilken inverkan detta har på barns utveckling (Sheridan, Sandberg och Williams, 2015).

Systemteorin består av micro-, meso-, exo-, och makrosystemet. Systemen ska inte ses som avskilda utan är beroende av varandra. De är även rörliga och ändras oavbrutet innehållsligt (innehållsmässigt) i takt med samhällsförändringar och människors förändrade livssituation (ibid). Microsystem består av barnets dagliga relationer i sin närmiljö såsom familjen, skolan, förskolan, grannskapet, kamratgruppen och förskollärare. Interaktionen som sker mellan barnet och familjen eller lärare, förskollärare samt kamratgruppen har betydelse för hur barnets utveckling påverkas både positivt och negativt (Nygård-Juslin, 2019). I mesosystem studeras flera miljöer samtidigt och hur de samspelar med varandra. Olika närmiljöer som hemmiljön och förskolans miljö, exempelvis att barnen tar med sig erfarenheter från hemmiljön till förskolan och tvärtom. Exosystem utgörs av miljöer som den enskilda individen inte står i direkt kontakt med. Men som på något sätt kan påverka eller påverkas av, exempelvis att kommunen tar beslut som påverkar villkor för barns lärande, välmående, förskollärares arbetsvillkor med olika barngruppsstorlekar och förskollärares utbildning. Andra faktorer är lokala och regionala riktlinjer, den fysiska miljön och personaltäthet i förhållande till barngruppsstorlek (Imsen, 2006). Makrosystem formas av mer övergripande, politiska värderingar, styrdokument samt förskolans läroplan. Det kan till exempel vara hur individen påverkas vid politiska beslut som rör förskolan och dess utformning, såsom hur många barn per vuxen och antalet platser i kommunens förskolor. De bestämmelser och ordningar som

11

ges på makronivå påverkar varje barn på mikronivå och samspelet där påverkas (Rosenqvist, 2014). Teorin visar hur systemen är beroende av varandra och hur det tillsammans bildar den kontext där barn och förskollärare utvecklas, lär, påverkar och påverkas. Det innebär att det finns många faktorer som avgör vilka möjligheter eller hinder som uppstår för barns lärande och utveckling i förskolan och förskollärarnas möjligheter att kunna bedriva en verksamhet med kvalitet utifrån läroplanens intentioner (Pramling Samuelsson, Sheridan & Williams, 2015).

3.2 Systemteorin i vår studie

Med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori kan vi få en förståelse över hur hans teorier har en påverkan på den pedagogiska verksamheten. Detta kopplas sedan med vårt syfte som är “hur förskollärare uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem”. Vidare kommer det med hjälp av teorin skapa en förståelse över svaren som förskollärarna uppger under intervjun och se vilka områden som förskollärarna kommer att lyfta upp som viktiga utgångspunkter i verksamheten och hur dessa påverkar deras arbetssätt. Exempelvis hur barngruppens storlek har för påverkan med förskolans styrdokument, förskollärares kompetens, personaltäthet och verksamhetens miljö. Begreppens betydelse i förskolans kontext omfattar microsystemen i förskolan och arbetslaget med fokus på barnens närmiljö som förskolan, kamratgruppen och förskollärarna. Fokusen ligger på hur barnets utveckling påverkas av det både positivt men även negativt. Hur förskollärarna utifrån deras kompetens skapar villkor för barns välmående, utveckling och lärande i förskolan. Förskolan och förskollärarnas kompetens, dess agerande och möjligheter har samband med det villkor som skapas i interaktion med det övriga systemet. Relationer mellan olika närmiljöer skapar mesosystem och innefattar flera microsystem exempelvis relationen mellan barnet och förskolan.

Genom exosystemet kommer vi koppla hur olika faktorer utanför närmiljöerna påverkar närmiljöernas utformning och individen i samhället. Systemet handlar inte om själva individens utveckling utan mer om hur dess olika händelser påverkar individens utveckling. Dessa kan vara kommunens utbud av förskola och dess resurstilldelning i form av antal barn i grupperna samt utbildade förskollärare (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). Exempelvis riktlinjer, barngruppens storlek, fysiska miljön och förskollärarnas utbildning samt kompetens. Makrosystemets betydelse på förskolan visar hur individen påverkas av politiska beslut som rör förskolan och utformning. Det vill säga hur förskolans styrdokument och läroplan påverkas av besluten och även beslut som tas om hur många barn per vuxen det ska vara i en barngrupp

12

(Rosenqvist, 2014). Systemen visar hur individ och miljö anpassar sig till varandra (Sheridan, Sandberg & Williams, 2015).

13

4. Tidigare forskning

Nedan kommer vi presentera tidigare forskning med fokus på resultat som är av betydelse för vår undersökning. I sökandet av tidigare forskning använde vi oss av nyckelorden som gav oss en del relevanta träffar som kan vara användbart för vår studie. Dessa relevanta träffar blev sammanlagt sex artiklar, tre internationella och tre nationella. Med hjälp av en genomläsning av dessa artiklar har vi funnit kopplingar mellan vårt syfte och frågeställningar. Samt belyser vikten av barngruppens storleks betydelse i den pedagogiska verksamheten.

4.1 Studier om kvalitetens betydelse i den pedagogiska verksamheten

Forskning som gjordes av Blatchford och Mortimore (1994) lyfter vilken påverkan det finns med barngruppens storlek i skolan, men som även är relevant till vår studie då den beskriver hur barnantalet har betydelse för verksamhetens kvalitet. Forskningen gjorde de med kvantitativ studie på olika skolor i England, Wales, Skottland, Irland och United Kingdom. Med syftet att det fanns en begränsad forskning kring klasstorlekar i skolor samt genomsnittligt antal elever per lärare. Efter tio års undersökning jämförde de resultatet om det hade blivit en minskning eller ökning och vilken påverkan det fanns med en större barngrupp. I deras forskning kom de fram till att mindre barngrupper är något som föredras då större klasser eller grupper kräver mer tid från lärarna till att förbereda. Vidare menar de att fler pedagoger i en klass eller grupp inte heller är en lösning för problemet med stora barngrupper. Enligt Blatchford och Mortimore (1994) kan detta orsaka fler dialoger mellan pedagog och pedagog än pedagog och elev. Resultatet av deras forskning visar att både pedagoger och elever har mer nytta med mindre grupper eller små klasser. De menar att mindre klasser eller grupper ökar kvaliteten i verksamheten, vilket underlättar interaktionen mellan pedagog och elev samt att det uppstår mindre konflikter i klassen eller i gruppen. (ibid).

Annan forskning som gjorts med kvalitativa intervjuer med norska förskollärare av Skalicka, Belsky, Stenseng och Wichström (2015) visar i studien att mindre barngrupper är något som föredras då en ökning av antalet barn medför en negativ påverkan i barngruppen. De menar att det sker mindre interaktion mellan barnen och förskollärarna när det är större barngrupp, vilket gör att det lättare kan uppstå konflikt (ibid). Det kan vi koppla med en studie som gjordes av Rosenqvist (2014) som skrev en licentiatuppsats om ”Förskollärares perspektiv på barngruppsstorleken i förskolan” för att ta reda på hur förskollärarna uttrycker sig kring barngruppens storlek. Rosenqvist (2014) skickade ut enkäter med öppna frågor till förskollärarna runt om i Sverige. I enkäten framkom enligt förskollärarna att konflikter som uppstår i barngruppen kan bero på att barn får

14

svårare att komma till ro i aktiviteter samt rutiner när det är större barngrupp. Vidare uttrycker förskollärarna i enkäten att konsekvenser av det kan vara att barns trygghet och välbefinnande kan minska i gruppen. Vilket leder till att barn blir mer oroliga och på spänn så att ingen kommer nära eller slår. Detta medför i sin tur att barn tappar sin lust att leka och vara med andra barn där lärande kan ske. Studiens resultat visar att både barngruppens storlek och förskollärarnas bemötande har betydelse för förskolans kvalitet (ibid).

4.2 Förskollärarens kompetens i relation till läroplanens intentioner

En studie som gjordes med enkäter och intervjuer med förskollärare av Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015) beskriver hur förskollärarna uttrycker sig om läroplanens intentioner. Studien visar vilka möjligheter eller hinder som förskollärarna upplever med läroplanen i relation till barngruppens storlek. I studien uttrycker förskollärarna att de förändrar sitt arbetssätt när det är många barn i barngruppen för att lättare kunna jobba med olika läroplansmål. Det blir inte bara arbetssättet som de förändrar utan att de även blir tvungna att välja bort vissa aktiviteter såsom experiment, utflykter, och andra aktiviteter då det krävs både personaltäthet och förberedelser som tar tid. Förskollärarna upplever en tidsbrist för att förbereda vid större barngrupp. Förskollärarna menar att det inte alltid är antal barn som upplevs som stor barngrupp utan hur sammansättningen ser ut, vilka barn man har i gruppen som kan vara avgörande för hur gruppen upplevs i verksamheten. De menar att ha kompetenta förskollärare är en viktig utgångspunkt för att driva en pedagogisk verksamhet. Genom en tydlig struktur och genomtänkt organisation, där barnen delas in i mindre grupper under delar av dagen, ger bättre välmående och stimulans för utveckling vid arbete med läroplanen. Samtidigt uttrycker förskollärarna under intervjun att ibland är inte kompetens heller tillräcklig för att driva en pedagogisk verksamhet då även mindre grupperingar kan upplevas för stora i takt med att barnantalet ökar.

Resultaten av studien visar att antalet barn har betydelse för förskollärarna gällande val av målområden och deras arbetssätt i verksamheten. Förskollärarna anser att det finns större möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner när det är färre barn i en barngrupp då de krävs mindre personaltäthet och förberedelser. Medans en stor barngrupp upplevs som ett hinder i verksamheten då vissa målområden väljs bort som kräver större personaltäthet och förberedelser. Detta upplevs problematisk då barnen går miste om vissa delar av målområden som gynnar barns utveckling (ibid).

Att gynna barns utveckling tas även upp i en annan studie som gjordes av Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clarj och Woolner (2002). Studien gjordes med enkäter och observationer både med barn

15

och förskollärare i förskolan. Även genomfördes en undersökning av engelska lokala myndigheter. I denna studie visar forskningen att barngruppens storlek inte är den enda problemet utan det även är viktigt att ha kompetenta förskollärare. Här menar de att stora barngrupper skapar mindre interaktion mellan förskollärare och barn. Men samtidigt kan en förskollärare med rätt kompetens och utbildning ha bättre kommunikation med barn, och även strukturera upp dagen och skapa en lärorik miljö. I studien visar det även att miljön har en påverkan för hur barn upplevs i barngruppen då en mindre lokal med fler barn kan orsaka att barn begränsas i olika aktiviteter. Detta kan påverka barns inlärningsprocess under förskolan och anses därför i studien, att barn i mindre grupper med pedagoger som har kompetens skapar bättre kvalitet i verksamheten. Där lärmiljön blir mer effektiv som gynnar barnen (ibid).

4.3 Konsekvenser av barngruppens storlek ur barnperspektiv

En studie som heter ”Group size and organisational conditions for children´s learning in preschool: a teacher perspective” gjordes av Sheridan, Williams & Pramling Samuelsson (2014). Med syfte att det fanns en begränsad forskning om barngruppens storlek i förskolan och hur detta påverkar pedagogers arbetssätt för att gynna barn i kunskapsutveckling i förhållande till läroplanen. En semistrukturerad studie som gjordes på 12 olika förskolor där två förskollärare av varje förskola intervjuades mellan 40–60 minuter. Under tiden de gjorde intervju tittade de även närmare på förskolans avdelning. Det visade sig att barnantalet varierade i olika förskolor och hade allt från 12 barn till 45 barn. Sju förskolor hade mer än 30 barn på en avdelning. I de 12 förskolorna fanns det barn i olika åldersgrupper 3-5, 1-5 och en förskola hade en åldershomogen femårsavdelning. Under intervjuns gång ställdes frågor till förskollärarna om vad de kunde göra eller inte kunde göra med en stor barngrupp i jämförelse med en mindre barngrupp. De kom fram till att ju större barngruppen är desto mindre tid finns för varje enskild individ för att ha ett nära samspel då de inte kan vara överallt samtidigt. Detta menar förskollärarna vara en av orsakerna till att konflikter uppstår. De uttrycker vidare att tills de har löst den ena konflikten uppstår en annan konflikt i ett annat rum. Det gör att tiden går åt till att bara lösa ut konflikter i barngruppen och värdefullt lärande hamnar i bakgrunden. Resultatet av studien visade att i de flesta förskolorna så delades barnen i mindre grupper under dagen, antingen av förskollärarna eller att barnen delade in sig själva i små lekgrupper. Det framkom också att det är av stor vikt ur barnperspektiv att ha kompetenta pedagoger för att strukturera upp verksamheten och skapa en stimulerande lärmiljö (ibid).

16

5. Metod

Nedan kommer det redogöras vilken metod och vilka urval som har gjorts, hur arbetet har genomförts och vilka etiska överväganden som har följts under studien samt en analysmetod som visar bearbetningen med materialet som samlades in under intervjun.

5.1 Kvalitativ metod

Studien är baserad på den kvalitativa ansatsen. Metoden valdes för den är lämpligast att ge svar på våra frågeställningar i studien. Då vårt syfte är att studera hur förskollärarna uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. Vi gjorde intervjuer med fem förskollärare på tre olika förskolor och i två olika kommuner. Vi ville anpassa oss efter förskollärarnas arbetstider för att genomföra intervjuer vid en tidpunkt som var möjlig för respondenterna. Däremot upplevde vi att respondenterna hade svårigheter att hitta lämpliga datum och tid för en aktuell intervju. I början hade vi en tanke om att vi även skulle observera förskolorna för att se hur dygnsrytmen såg ut för pedagoger och barn. Men efter ett kort möte med varandra kom vi fram till att tiden inte räckte till för att genomföra det och valde istället att avgränsa och hålla oss till enbart intervjuer. Genom att välja den kvalitativa metoden kan man gå in mer på djupet. Men även att vid behov ställa följdfrågor till pedagogerna för att få svar på våra frågeställningar.

Fördelen med en kvalitativ metod är att forskaren möter informanterna ansikte mot ansikte, vilket är en fördel eftersom det minimerar bortfallet. Det är även en fördel som forskaren kan gå på med djupet med och vid behov ställa följdfrågor. Detta för att få kompletterande och fördjupande svar, missförstånd kan lättare redas ut och det är inte heller många som uteblir en intervju (Larsen, 2013). Nackdelen är att det inte går och generalisera vid kvalitativa undersökningar, och detta är även tidskrävande att behandla allt insamlad material när det inte finns färdiga svarskategorier som är ikryssade. En annan nackdel kan även vara att den som intervjuas inte ger ärliga svar då informanten svarar det hen tror att intervjuaren vill höra och svarar istället på ett sätt som hen tror är allmänt accepterat för att göra ett gott intryck (ibid).

5.2 Semistrukturerade intervjuer

Valet med att göra en semistrukturerad intervju för att det kändes lättare att få svar på våra frågeställningar på så kort tid. Det är för att en semistrukturerad intervju är den vanligaste som består av fåtal öppna frågor eller bredare teman. Respondenten har större möjlighet att påverka intervjuns innehåll och intervjuaren måste vara mer aktiv i sitt lyssnande och kunna ställa

17

följdfrågor (Alvehus, 2013). Genom att ställa följdfrågor till respondenten kan det leda till mer detaljerade svar och en gedigen uppfattning (Kvale & Brinkmann 2009). Vilket är en fördel till att få våra frågeställningar besvarade.

5.3 Urval

Vi valde att intervjua förskollärare i två olika kommuner i Sydsverige allt från nyutexaminerade till flera års erfarenhet. Tanken med att välja två olika kommuner var att vi sedan tidigare har varit bekanta med förskollärarna när vi jobbade som vikarier, vilket var avgörande för oss för att genomföra intervjun. Fördelen med att göra intervju på en förskola som man är bekant med är att det underlättar förståelsen och tolkningen av intervjusvaren som respondenten ger (Bryman, 2011). En nackdel som kan uppstå med att göra intervju på en förskola som man är bekant med är när bekvämlighetsurvalet tillåts styra forskningsfrågan. Synen på detta är att bekvämlighetsurvalet inte ska styra forskningen, utan det gäller att ställa intresseväckande frågor till informanten för att få ett djupare innehåll och därigenom utvecklar och berikar vår forskning (Alvehus, 2013). Att göra intervju med förskollärare från olika kommuner och från olika förskolor ger vår studie ett vidare perspektiv på hur förskollärarna från olika kommuner uttrycker hur de upplever vilka möjligheter eller hinder som sker i förhållande till personaltäthet det vill säga hur deras förhållningssätt och strategier är utifrån barngruppens storlek. För att anonymisera respondenterna kommer vi att benämna dem som förskollärare 1, 2 ,3, 4 och 5.

5.4 Etiska överväganden

Vi har följt de fyra huvudkraven på forskningsetiska principer på följande sätt. Informationskravet innebär att forskaren har en skyldighet att informera den medverkande om forskningens syfte och att det är frivilligt att delta. Detta uppfyller vi genom att ta kontakt med rektorer i respektive förskola för att informera om vårt syfte med studien och att det är frivilligt att delta. De fick även information om att det material som samlades in inte skulle användas i ett annat syfte. För att uppnå samtyckeskravet, vilket betyder att respondenterna får bestämma över sin medverkan i studien. Samtyckeslappar delades med information om syfte och forskningsetiska principer ut till de berörda. Konfidentialitetskravet följde vi genom att spara allt material på skolans server där ingen obehörig kan ha tillgång. Nyttjandekravet innebär de uppgifter som samlas in endast får användas för forskningsändamål. Uppgifterna får inte användas eller lånas ut för andra eller annat syfte. Detta

18

följde vi genom att endast använda materialet till vårt arbete, och sedan raderade allt material när vi var klara med arbetet (Vetenskapsrådet, 2002).

5.5 Genomförande

När vi hade färdigformulerat intervjufrågorna tog vi kontakt med rektorer via mejl och via personligt besök för att informera om vårt syfte med studien. Sedan informerades även de berörda om syftet och samtycken delades ut. De som ställde upp till intervjuer var medvetna om att intervjun spelades in men att deras svar hanterades anonymt. De informerades även om forskningsetiska principer. Två pedagoger som hade tidsbrist fick de frågorna mejlade till sig istället. Alvehus (2013) skriver hur en inspelning kan störa den som intervjuas, och kan känna en begränsning i hur öppen hen kan vara vid svar på frågor under intervjun (ibid).

Under intervjuns gång blev det även följdfrågor. I den semistrukturerade intervju, som vi studenter hade valt, är det endast inte de förberedda frågorna som är viktiga. Det handlar mer om att kunna ställa följdfrågor som uppmuntrar respondenten att fortsätta prata och utveckla eller fördjupa sitt svar. Detta leder till att man får ett mer komplett och fördjupat svar på intervjufrågor (Alvehus, 2013). Transkribering gjordes direkt efter intervjun och detta gjordes enskilt då var och en av oss lyssnade och antecknade var för sig för att minimera feltolkning. En inspelat intervju har både för- och nackdelar. En inspelad intervju måste transkriberas, vilket tar en hel del tid att genomföra medan att anteckna. Men samtidigt att anteckna under intervjun kan leda till att det som sägs blir förändrat på vägen. Det kan bli feltolkningar då intervjuaren antecknar de som hen hör och stämmer inte alltid med vad som har sagts (ibid).

5.6 Analysmetod

Transkriberingen gjordes direkt efter våra intervjuer vilket Alvehus (2013) beskriver att en transkribering är det första steget i analysen där tal förvandlas till text som är ett tolkningssteg. Transkriberingen gjorde vi var och en för sig för att se om vi hade tolkat respondenternas svar på samma sätt. Ljudinspelningen spolades tillbaka och pausades flera gånger för att kunna anteckna ner allt punkt för punkt. Det tog tid för oss och anteckna ner allt då vi flera gånger spolade tillbaka en och samma intervju. Detta gjordes så att vi verkligen hade förstått svaren korrekt. Efter transkribering jämfördes svaren utifrån förskollärarnas svar för att hitta likheter samt skillnader och valde ut endast det som var relevant till vår studie. Genom deras svar och det som kom i uttryck

19

gjordes en tolkning som avgjorde kategoriseringen av materialet i relevans med vårt syfte och frågeställningar. Två av frågorna som mejlades fick vi läsa igenom svaren och anteckna vilket var lättare och göra en tolkning av svaren, som även det delades in i olika kategorier. Kategoriseringen blev därefter våra rubriker som vi har använts oss av under kapitlet resultat och analys.

20

6. Resultat och analys

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärarna uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem i den pedagogiska verksamheten. I den här kapitlen kommer vi att redovisa vårt resultat och analys med fyra rubriker som vi utifrån insamlad material kategoriserade det relevanta materialet till vårt studie. Resultat och analys av intervjuerna kommer att kopplas vidare med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori. Till sist görs en summering av resultatet, vilket kommer presenteras i relation till frågeställningarna.

6.1 Barnperspektiv

En fråga som ställdes under intervjun om vilka fördelar som förskollärarna såg med en stor barngrupp visar sig att förskollärarna 2 och 3 har en gemensam syn på fördelar. De menar att barn har lättare att hitta gemenskap i en stor barngrupp men även fler barn av samma intresse och samspelet mellan barnen att de lär sig av varandra. I citatet nedan uttrycker förskollärarna fördelen med en stor barngrupp.

En fördel med en stor barngrupp, det skulle faktiskt kunna vara att barn lättare hittar gemenskap. Du har fler du kan dela saker med, sen vet jag inte fler fördelar faktiskt. Det har jag nog inte tänkt på, för oftast är man mer åt den negativa hållet när det är stor barngrupp (förskollärare 2).

Fördelen kan vara att barn har lättare att hitta kompisrelationer av samma intresse. Barn lär sig mycket av varandra (förskollärare 3).

Men samtidigt betonade (förskollärare 2) att hen inte kunde komma på fler fördelar med en stor barngrupp. Då det var en fråga som hen inte hade tänkt på att det kan finnas en fördel med en stor barngrupp och förklarade vidare att en stor barngrupp förknippas oftast negativt.

Under intervjun ställdes även frågan vilka nackdelar som kan uppstå med en stor barngrupp. Förskollärarna 1 och 3 visar här att de har en gemensam syn på nackdelar som kan uppkomma med att ha många barn i en avdelning. Att vissa som är “tystlåtna” “självgående” och “försiktiga” kan lätt hamna i bakgrunden då de mer dominanta eller barn som är i behov av särskilt stöd kräver mer tid av pedagogerna. Då får kanske inte de “tystlåtna”, “självgående” och “försiktiga” barnen samma

21

uppmärksamhet som de andra barnen. Citatet nedan beskriver hur två förskollärare påpekar nackdelen med barngruppens storlek.

Nackdelen tycker jag att det kan vara svårt att finnas tillgänglig för alla barnen och att det är väl ofta barn som oftast behöver extra stöd som får mer och de som är mer tysta och försiktiga och sköter sig själv att de hamnar i alltså bakgrunden (förskollärare 1).

Nackdelen med en stor barngrupp kan vara att de dominanta tar mer plats och uppmärksamhet och att de ”tystlåtna” och ”självgående” barn kan lätt hamna mellan stolarna då de dominanta och även vissa barn som är i behov av särskilt stöd kräver mycket tid och engagemang från pedagogerna (förskollärare 3).

Citatet nedan visar hur (förskollärare 2) uttrycker sina tankar om hur barngruppens storlek upplevs ur förskollärares perspektiv. Förskolläraren menar att det har ett uppdrag att föra och lära kunskaper till barn även om det inte är uppnåendemål i läroplanen så är det ändå något förskollärarna ska jobba med. Förskollärare 2 förklarar att hen inte kan lära känna ett barn på det sättet som hen vill mer än att kunna dess namn och ålder.

Det kan vara en nackdel med en stor barngrupp att man inte riktigt kan lära känna alla på det sättet som jag vill. Jag tycker det är viktigt att man vet lite mer om dem än att bara veta dess namn och hur gamla dem är eller så. För vi har ett uppdrag liksom att föra kunskaper och lära dem kunskap också även om de inte är uppnåendemål i läroplanen så är det ändå (förskollärare 2).

Citatet nedan visar en annan nackdel som (förskollärare 4) berättar under intervjun med att ha en stor barngrupp och förklarar att det kan ske incidenter för att man inte kan vara överallt samtidigt när det är många barn i en barngrupp.

För stor barngrupp kan innebära risker och att det kan hända incidenter för att man inte kan vara överallt samtidigt. Man känner som pedagog otillräckligt och man kan känna att man inte kan ge 100 procent av sin tid till barnet/barnen (förskollärare 4).

6.2 Analys

Förskollärarna är ganska eniga om att det finns både för- och nackdelar med en stor barngrupp. En av fördelarna med en stor barngrupp som belystes under intervjun är gemenskapen att barn lättare kan hitta fler kompisar av samma intresse och genom samspelet lär sig barnen mycket av varandra.

22

Svaren av intervjun sätts i relation till microsystem. Microsystem har sin fokus på barnets utveckling beroende på hur barnet upplever sin närmiljö, exempelvis barnets upplevelser i förskolan, eller relationen mellan kompisar och förskollärarna (Nygård-Juslin, 2019). Barnets utveckling påverkas i detta fall positivt av sin närmiljö, att barnet har goda möjligheter att skapa fler kompisrelationer och även hitta kompisar med samma intresse i en stor barngrupp. Nackdelen med en stor barngrupp visade sig att två av förskollärarna hade samsyn om barn som är “tystlåtna”, “självgående” och “försiktiga” hamnade i bakgrunden. De menar att barn som är “dominanta” eller i behov av särskilt stöd kräver mer tid av pedagogerna än barn som är “tystlåtna” och “självgående”. Vilket orsakar att de andra barnen inte får samma uppmärksamhet. Tolkningen blir att dessa barn inte får samma stöd i deras utveckling som dem andra även om dem är i behov av det.

Det tolkas även som att dessa barn som inte hörs hamnar i bakgrunden för att de inte uttrycker sig på samma sätt som de andra barnen gör. Annan nackdel som kom i uttryck under intervjun är att man inte kan lära känna alla barnen på det sättet som förskollärarna vill. Vilket de även om dem inte har ett uppnåendemål inom förskolan så har dem ändå en läroplan som ska följa barnens kunskapsutveckling än att bara veta dess namn och ålder. Även riskerna med en stor barngrupp förekom av en annan förskollärare under intervjun att det kan hända incidenter för att det inte kan vara överallt samtidigt och ge 100 procent av sin tid till barnen. Här tyder det att förskollärarna känner sig otillräckliga när det finns många barn i en barngrupp och gör det svårt för dem att arbeta utifrån läroplanen. Tolkningen här görs utifrån exosystem som visar påverkan av antal barn i barngruppen. Samt resurstilldelningen som förskollärarna påpekar att de känner sig otillräckliga i stora barngrupper (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). Men samtidigt har även makrosystem en påverkan indirekt då förskolan påverkas av beslut som kommunala och politiska beslut tas exempelvis förskolans läroplan (Rosenqvist, 2014). Även om den inte är uppnåendemål ska den ändå fullföljas i verksamheten. Systemen visar att det inte handlar om själva individens utveckling utan mer om hur dess olika händelser påverkar individens utveckling. Tolkningen blir att det finns både för- och nackdelar med en stor barngrupp men samtidigt överväger nackdelen mer enligt förskollärarnas svar.

6.3 Arbetsrutiner

Förskollärarna talade under intervjun om olika arbetssätt som var och en använder för att ge en fungerande balans i barngruppen. (Förskollärare 3) menar att för att bedriva en undervisning som barn verkligen kan lära sig något krävs det att barnen delas in i mindre grupper. Det berättar hen

23

vidare med för att kunna se och höra alla utan att behöva fånga barn som inte är intresserade av en viss aktivitet. Citatet nedan beskriver förskollärare 3 sitt arbetssätt.

För att kunna genomföra en bra undervisning där barn verkligen kan lära sig och för att kunna synliggöra deras egna lärande viktigt att man delar upp gruppen i mindre undervisningsgrupper så att du som förskollärare kan se och höra alla barn utan att rikta din uppmärksamhet bara för att försöka fånga barn som inte är intresserade just av den aktiviteten (förskollärare 3).

En annan förskollärares tillvägagångssätt var åldersindelning för att fokusera på de olika intressen genom att utgå från barnens ålder. Syfte med detta var att ge barnen möjlighet att samarbeta med jämnåriga kompisar. Därmed vill hen erbjuda barnen båda ett fungerande miljö där alla barn finns, men också se barnen som en individuell som behöver ens uppmärksamhet och omsorg. Hen hävdade också att man kan arbeta mycket med gemenskap och få barnen till att vara en stor grupp där alla hjälper varandra. Citatet nedan styrker förskollärare 4 sin strategi om åldersindelning.

Min strategi är att dela upp barngruppen, så gott det går. Åldersindelning så att man kan fokusera på de olika intressena och utgå från barnens anpassade ålder. Man kan också arbeta mycket med gemenskap och få barnen till att vara en stor grupp där alla hjälper varandra (förskollärare 4)

Citatet nedan uttrycker (förskollärare 2) hur betydelsefull det är med att ha rutiner och strukturer i verksamheten för att få barngruppen att fungera. Hen menar genom att dela barn i mindre grupper så får de en inblick i vad som fångar deras intresse. Med hjälp av det kan de strukturera dagen och skapa olika undervisningstillfällen. Förskollärare 2 berättar vidare att ett undervisningstillfälle kan se olika ut beroende på om det är en film som barnen ska titta på då är det mer i en hel grupp men är det individuellt lärande där det är fokus på specifika saker då är det bättre med gruppindelning. Hen menar vidare att detta beror på barn konstellation och aktivitet.

Mina strategier är ja det är väl egentligen, hitta en rutin, struktur över en förskoledag få igång det så att barnen och även pedagoger vet om det. När du har hittat din rutin, struktur så kan man utifrån det se vad barnen är intresserade av och utifrån det blir det här olika undervisningstillfället som då också sprids ut över hela dagen, dem här

24

undervisningstillfällen kan se olika ut, antingen delar man upp barnen i olika grupper eller om man gör något gemensamt det beror ju lite granna på både barn och de som ska undervisas (förskollärare 2).

Är det kanske en lite lätt film eller ja, då kan man sitta alla och kanske se den filmen men handlar det mer om individuellt lärande man ska se specifika saker då kanske det är bättre med en mindre grupp. Så utifrån barnen, gruppen i sig hitta strukturer antingen dela eller göra det i helgrupp. Men utifrån barn konstellationen få till olika grupper tänker jag (förskollärare 2).

6.4 Analys

Förskollärarna har ett gemensamt synsätt på hur betydelsefull det är med att strukturera upp dagen för att barnen ska få en bra pedagogisk miljö. Här blir tolkningen utifrån mesosystem som innefattar flera microsystem exempelvis i detta fall relationen mellan barnet och förskolan (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). Tolkningen som görs ur mesosystem visar vikten av att strukturera upp dagen för att barnen ska få en bra, trygg och lärorikt pedagogisk miljö. Förskollärarna betonade även vikten av att barnen skulle delas in i grupper för att hitta passande rutiner och strukturer i verksamheten. Detta för att kunna genomföra en undervisning där man både kan se och höra barnen utan att behöva rikta sin blick till att locka barn som inte är intresserad. En annan strategi som en förskollärare nämnde under intervjun är att utgå från barnens anpassade ålder, det vill säga förskolläraren föredrar åldersindelning. Hen menar med en åldersindelning är det lättare att fokusera på deras intressen och utgå från deras anpassade ålder. Här tolkas förskollärarens svar att utifrån åldersindelade grupper skapar man aktiviteter som är anpassade för deras ålder. Tolkningen blir även att de ger barnen möjlighet att ha samarbete med sina jämnåriga kompisar och genom att arbeta med gemenskap kan det utesluta att dela barn i mindre grupper. Vilket barn lär sig av att vara i en stor grupp där alla hjälper varandra. Utifrån svaren som vi fick under intervjun tolkas det som att det krävs erfarenheter och kunskaper för att hitta strategier/strukturer som kan underlätta deras vardag. Tolkningen som görs här sätts i relation till exosystem vilket synliggörs utifrån förskollärarnas svar och visar vikten av deras utbildning. Genom deras kompetens skapa strukturer i verksamheten som passar deras barngrupp (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). Förskollärarna skapar bra villkor för barns välmående, utveckling och lärande. Deras kompetens,

25

agerande och möjligheter har samband när det gäller att strukturera upp verksamheten utifrå barngruppens storlek.

6.5 Den fysiska miljöns betydelse

Under intervjun ställdes frågan om hur många barn de har per vuxen och vad en barngrupp är för (förskollärare 2). Hen svara att de hade 27 barn och började räkna hur många barn de hade per vuxen. Vidare beskrev hen vad en barngrupp är enligt (förskollärare 2). Förskollärarens svar blev att det är en grupp med olika förutsättningar. Enskilda individer som behöver olika vilket hen menar vidare att det är det som gör barngruppens storlek svårt att tillgodose 27 olika individers behov. Citatet nedan visar förskollärarens svar.

Vi räknar snabbt här. Det är 27 barn och vi är tre och en halv tjänst, delat på 3,5 det blir ungefär 7 barn per vuxen. [...] Skulle vi bara räkna på förskollärare så hade det blivit betydligt fler barn per vuxen. Det hade blivit 9 barn per vuxen av 27 barn. [...]

En barngrupp det är en grupp barn med olika förutsättningar. De är enskilda individer som behöver olika så har du 27 så är det 27 olika individer. Det är där det stora barngrupper är det lite svårare att tillgodose 27 olika individer. Sen får man hitta anpassningar som passar de flesta men det är många att tillgodose (förskollärare 2)

Vidare kopplade förskolläraren barngruppens storlek i relation till den fysiska miljön som har stor betydelse. Hen menade att det är lättare att hantera en barngrupp om man har gott om utrymme där barnen kan sprida ut sig. Citatet nedan visar förskollärarens svar från intervjun.

Det beror på hur avdelningen ser ut, har du bra pedagogiska miljöer då märks det inte att man har stor barngrupp. Sen givetvis även antalet rum som de kan sprida ut sig (Förskollärare 2)

Vidare kopplade hen den fysiska miljöns betydelse till barns lärande och välmående i förskolan. Förskolläraren nämnde att miljön ska kunna erbjuda frihet till barn så att barnen lättare kan hitta sin plats och blir mer självgående, vilket är beroende av hur välplanerade utrymmen

26

är. Förskolläraren menar att barnens intresse också synliggörs genom att ha tillgång en inbjudande miljö. Citatet nedan visar hur förskolläraren uttrycker om den pedagogiska miljöns betydelse.

Jag tror det har stor påverkan, har du inspirerande miljöer så hittar barnen tror jag lättare sin plats vad de är intresserade av och vad de vill göra. Jag tror också att de blir mer självgående vilket innebär att du som förskollärare kan gå runt och prata och även då bidra så att de utvecklar sig, utvecklas kunskapsmässigt. Alltså jag tror att de pedagogiska miljöerna har stor påverkan på hur en avdelning ser ut. För det handlar mycket om att de hittar sin plats och intressen och har du inte en inbjudande miljö, du kan själv gå till ditt jobb och tycka liksom åh gud vilka tråkiga väggar, med en bra miljö då känner man sig mycket gladare så jag tror den har stor betydelse med pedagogiska miljön (förskollärare 2).

Citatet nedan uttrycker en förskollärare att förskolans lokaler har stor betydelse för hur en barngrupp upplevs. Hen förklarar att en stor barngrupp märks inte på samma sätt i deras avdelning då de har ett stort utrymme med många olika rum. Jämfört med en annan avdelning som hade varit utformat på ett annat sätt. Men att det även har sin nackdel med ett stort utrymme att det krävs fler pedagoger för att de inte kan ha koll på alla rummen samtidigt och krävs av pedagoger att man placerar ut sig på olika ställen.

Jag tycker att det har stor betydelse som här till exempel de här lokalerna, här är det ändå många olika rum ganska stort så en stor barngrupp här märks det inte lika mycket på själva avdelningen. Som hade gjort på en annan avdelning som är utformats på ett annat sätt. Det sväller ganska många barn, men sen kräver det också fler pedagoger för att det är just man ser inte alla rummen från ett ställe så man måste utplaceras (förskollärare 1).

En annan förskollärare berättade om nackdelen med trånga lokaler, att det blir mycket konflikter när det är trångt för barnen då de knuffar och tränger sig och berättar vidare att barnen ska samarbeta när det är mindre utrymme. De ska inte knuffas eller trängas igenom. Förskollärare menar att med ett stort utrymme så har man inte det här problemet, men att när det är trångt i förskolelokal så uppstår konflikter och därför ska varje pedagog eller arbetslag tänka taktiskt för att undvika konflikter som kan uppstå när alla barn samlas på en och samma ställe. Citatet nedan visar hur förskolläraren uttrycker sig kring lokalernas utformning.

27

Ju mindre utrymme man har ju trånga blir det för barnen och om det blir trång då händer det mycket konflikter också. I slutändan blir barnen drabbad av detta därför de ska ju samarbete extra noga när det är i mindre utrymme. De ska inte knuffa sig inte tränga sig vilket det kan hända ofta när det är brist för utrymme så upplever jag det. När det är stort utrymme då behöver inte barnen tränga sig igenom [...] som individ och arbetslag måste man tänka lite mer taktiskt när man har för lite utrymme [...] så barnen inte blir drabbad av de olika situationer som uppstår när de allihopa samlas (förskollärare 5).

6.6 Analys

Barngruppens storlek i relation till den fysiska miljöns betydelse som förskollärarna pratar om, kan tolkas som att det finns både för- och nackdelar med att ha stora eller trånga utrymmen i förskolans lokaler. Att ha 27 barn med olika individer gör att man får hitta anpassningar som passar alla vilket känns svårt enligt en förskollärare. I intervjun förekom att den pedagogiska miljöns utformning med inspirerande miljö är av stor vikt. Har man en bra miljö med flera rum så märks inte barngruppens storlek och att barn även lättare hittar sin plats och intresse. Även inspirerande miljö gör att barn blir mer självgående och att ha flera rum gör att barngruppens storlek upplevs inte lika stort. Men att det även krävs fler pedagoger för att kunna placera ut sig till olika ställen för att kunna hålla koll på barnen. Tolkningen här blir i relation till micro- och mesosystem då mesosystem innehåller flera microsystem tyder det på att barns relation med sin närmiljö läggs stor vikt på (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). För att barnet ska skapa bra relationer med sin närmiljö som trygghet och inspiration tolkas det utifrån exosystem (ibid). Där vikten på förskollärarnas kompetens läggs stor vikt på för att uppnå en inspirerande miljö där barnen kan vara mer självgående som det nämns under intervjun. Under intervjun förekom det även hur trånga lokaler kan orsaka konflikter. Att barnen ska samarbeta i trånga lokaler för att det oftast sker trängsel och knuffande i ett trångt utrymme. Vidare nämndes att både förskollärare som individ men även i arbetslaget ska tänka mer taktiskt för att skapa en miljö där barnen inte drabbas av olika situationer som trängning och knuffande i barngruppen. En ren tolkning här kan vara att det sker en överbelastning då barnet ställs oskäliga krav de inte kan leva upp. Därtill även kombination med att stora barngrupper av trånga utrymmen anstränger förskollärares arbete. Förskollärarna talar även om strategier hur det kan tolkas som ett verktyg för att barnen inte ska påverkas av vissa omständigheter i förhållande till den trånga miljön. Tolkningen blir att barnens samspel med både

28

kompisar och förskollärare i förhållande till den fysiska miljön är på microsystem. Utifrån förskollärarnas utsagor blir barnen tvungna att samarbeta extra och här används microsystem som stödjer och ger sociala relationer desto större betydelse får det för barnets utveckling (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015).

6.7 Personaltäthet förhållande till barngrupp

Under intervjuns gång ställdes frågan till förskollärarna om när det upplever barngruppen som stor och varför. De flesta förskollärare tycker att personaltätheten spelar en viktig roll och beskriver att arbetsbelastningen skiljer sig allteftersom vilken arbetsstund det rör sig om. De flesta förskollärarna verkar generellt uppleva att barngruppen blir för stor och när den är stor skapar den oro hos dem. Citatet nedan visar hur två av förskollärarna beskriver situationen.

Jag kan väl säga att speciellt onsdagar när en pedagog är borta. Då är vi bara 3, och det betyder att över lunchen är man ju själv en kvart, tjugo minuter. Även om det är kort tid kan det hända saker så det blir väldigt oroligt” (förskollärare 1).

Barngrupp upplevs som stor när man känner att man inte räcker till och kan inte vara där för alla barn som behöver ens uppmärksamhet och omsorg (förskollärare 4)

Citatet ovan visar vilka påverkan personaltätheten har för barngruppen och verksamheten. Förskolläraren uttrycker att hen inte räcker till barn som behöver omsorg, tröst och tillsyn under förskoledagen. Citatet nedan beskriver en annan förskollärare orsaken till låg personaltäthet och stor barngrupp: hen menar att de utbildade förskollärare inte räcker till i samhället, då allt fler barn behöver förskoleplats. Förskolläraren uttrycker sitt bekymmer över att inte kunna hitta tillräckliga resurser när det behövs. Detta problem uppkommer mest när en pedagog är frånvarande av olika anledning, vilket citatet nedan visar på.

Behovet av barnomsorg har ökat i samband med samhällets befolkning ökar. I Större städer är behovet större och förskoleplatserna räcker inte till. Kommunens platsgaranti kan nog också vara ett faktum att de stoppar in fler och fler barn i grupper för att minska behovet.

29

Färre väljer att utbilda sig till förskollärare men fler barn behöver plats på förskolan […]. När det saknas tillräckligt med resurser till exempel när en pedagog är frånvarande av olika anledning (förskollärare 3).

En annan förskollärare uttrycker att det beror på sammansättningen av barn. Vidare nämner hen att sammansättning i en grupp har stor betydelse om en barngrupp upplevs stor eller lite. Hens förklaring till detta är beroende på vilka barn som finns i barngruppen och vilka behov dessa barn har. Hen menar att en stor barngrupp med harmoniska barn som kommer överens med varandra och inte behöver den vuxnas ingripande hela tiden, kommer att upplevas som en väl fungerande barngrupp. Förskolläraren behöver inte överanstränga sig och uppfattar inte situationen som ohanterlig. Till sådana barngrupper behöver inte avsättas resurs för en stödjande insats. Om däremot sammansättning av barngruppen består av barn som är mycket krävande och skapar orosmoment fordrar en ökad personalstyrka. I följande citatet nedan visar hur förskolläraren upplever personaltätheten förhållande till barngruppens sammansättning.

Det beror kanske egentligen på sammansättningen av barn tänker jag. Du kan ha en stor grupp som har låt säg hittat harmoni med varandra de kommer överens, en grupp kan uppfattas stor när det sker en del konflikter till exempel som ska redas ut eller barn med särskilda behov om man har många i en barngrupp då kan det upplevas stor, andra gånger kan det vara att det är bara många barn som kräver mycket. Och då säger jag inte att det är på grund av särskilda behov eller någonting annat men kräver ens uppmärksamhet (förskollärare 2)

En av förskollärarna lyfte olika hinder som påverkar deras arbetsvillkor. En förskollärare uttrycker att de låter blir att ha planering under arbetstid för att pedagogerna behövs i barngruppen. Hen uttrycker vidare att de ofta blir tvungna att jobba över, någon kväll efter arbetstid, för att hinna med att planera veckan som ett arbetslag vilket citatet nedan visar på.

Ja, det väl mer att planeringen försvinner ganska ofta och reflektioner i arbetslagen har vi inte alls möjlighet till. Så då har vi fått och sitta någon kväll efter arbetstid (förskollärare 1)

30

6.8 Analys

Förskollärare upplever barngruppens storlek i förhållande till personaltäthet olika. Utifrån förskollärares tolkning upplevs barngruppsstorleken oroväckande och ohanterbara när det saknas resurser och pedagoger i verksamheten. En förskollärare menar att detta skapar, en uppfattning hos personalen att de inte är tillräcklig närvarande för alla barn som behöver omsorg hos personalen. En förskollärare uttrycker sin upplevelse om hur hen känner sig i situationen när de är ensamma med barnen över lunchen, som följaktligen skapar stress och oro hos pedagogen. En annan förskollärare menar att sammansättning av barn har stor betydelse hur en barngrupp upplevs storleksmässigt. Sammansättning av barn med särskilt stöd behöver ett fullständigt stöd av personalen och det behövs en bra planering och struktur av arbetslaget. Å andra sidan; En stor barngrupp som kan komma överens med varandra och är lätt att hantera upplevs inte av förskollärarna som stor. En möjlig tolkning av detta är att i vissa fall kan det bero mer på sammansättningen i gruppen än antalet barn. ”Det är mer avgörande vilka barn man har, än hur många” (Williams, Sheridan & Pramling Samuelsson, 2015). Tolkningen blir inom en exosystem utifrån förskollärarnas svar som de påverkas indirekt. De menar att de känner sig otillräckliga vid vissa stunder när det inte finns tillräckligt med resurser, vilket gör att barngruppen upplevs oroväckande samt ohanterlig. Men detta tolkas även utifrån microsystem där barnets relationer till förskolan och förskollärarna kan vara påfrestande när vissa barn inte får samma möjlighet till omsorg som de andra barnen får (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015).

7. Summering

Förskollärarnas svar har hjälpt oss att få en förståelse över hur barngruppens storlek kan påverka både positivt men också negativt på barns lärande samt förskollärarnas arbetssätt. Genom deras svar får vi våra frågeställningar besvarade och även synliggörs hur Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteorin samspelar med varandra. Systemen är kopplade till varandra som gör att förskollärarna samt barnen påverkas både direkta men även indirekta. Det innebär vilka möjligheter men även hinder som uppstår i verksamheten då de olika systemen påverkar den pedagogiska verksamhetens kvalitet.

Resultaten från analysen visar att förskollärarna är eniga om att det finns både för- och nackdelar med att ha en stor barngrupp. De menar att en stor barngrupp skapar gemenskap och fler kompisar av samma intresse vilket tolkas utifrån microsystem att barn skapar relationer både positivt och

31

negativt beroende på barnets närmiljö som har en stor påverkan på barnets utveckling (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). Förskollärarna belyser även nackdelar som kan uppstå med en stor barngrupp. De menar att det dominanta barnen, barn med särskilda behov tar all uppmärksamhet och “tystlåtna”, “försiktiga” samt “självgående” barn hamnar i bakgrunden.

Vidare berättade en annan förskollärare att det har en läroplan även om det inte är uppnåendemål ska de ändå följa den och därför är det viktigt att veta mer om barnen än dess namn. Detta tolkas utifrån exosystem att barngruppens storlek kan delvis vara problematiskt i verksamheten men även makrosystem där förskolorna måste jobba med läroplanen utifrån politiskt beslut (Rosenqvist, 2014). Inom exosystem finns det flera faktorer som tillsammans påverkar individen i samhället (Sandberg, Sheridan & Williams, 2015). Genom förskollärarnas svar görs en tolkning att antal barn i barngruppen och antal pedagoger har en påverkan för barnets utveckling.

Resultatet visar även att det är betydelsefull att ha rutiner och strukturer i den pedagogiska miljön samt även indelning av mindre grupperingar var några av de som kom i uttryck under intervjun. Detta tolkas utifrån exosystem som visar betydelsen av personalens utbildning och kompetens som skapar rutiner och strukturera verksamheten för att anpassa utefter barngruppen (ibid). Miljöns utformning med inspirerande miljö är av stor vikt samt lokalernas storlek då barn i trånga miljöer oftast uppstår konflikt där barnen trängs och knuffar på varandra. Barngruppens storlek blir även mindre synlig i stora lokaler med flera rum men problematiken som en förskollärare tog upp var personaltätheten. Att det inte finns tillräcklig med personal för att ha uppsyn på barnen i de olika rummen. Samtidigt menar det att barnen lättare kan hitta sin plats och även intressen, detta tolkas som att en bra inspirerande miljö med stora lokaler förhindrar konflikter och istället stimulerar barnens fantasi. Åldersindelning är också ett alternativ som kommer till uttryck under intervjun. Förskolläraren menar att anpassa lärsituationer till barnens ålder också kan vara ett alternativ för grupperingar. Utsagor om personaltätheten spelar också en viktig roll i hur barngruppen upplevs. Alla förskollärare upplever olika. Dels så tycker att barngruppen upplevs stor när det saknas resurser/pedagog i verksamheten. Dels tycker de att det är sammansättning som är avgörande för att förskollärare upplever barngruppen som stor då de har fler barn i behov av särskilt stöd som tar tid och behövs personal. Det blir därför ett komplext uppdrag som förskollärarna har; att sträva mot.

32

8. Diskussion

I det här avsnittet kommer vi att återknyta studiens resultat till syfte och frågeställningar, samt diskuteras det i relation till tidigare forskningen. Men även metoden som har använts i studien kommer att diskuteras i relation till vårt resultat. Vi kommer bland annat titta på för-och nackdelar och vilka konsekvenser denna metod kan medföra. Slutligen kommer det även ges förslag till fortsatt forskning.

8.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring barngruppens storlek och när det blir ett problem. I analysen av det empiriska materialet har vi funnit en förståelse över hur barngruppens storlek kan påverka både positivt men också negativt på barns lärande samt förskollärarnas arbetssätt. I vårt resultat har vi kommit fram till att antalet barn har betydelse för förskollärarens val av arbetssätt och målområde i verksamheten. Utifrån förskollärarnas svar görs en tolkning hur Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samspelar med varandra. Barngruppens storlek kan skapa möjligheter som gemenskap och kompisar av samma intresse men även hinder som exempelvis barn som är mer dominanta eller i behov av stöd får mer uppmärksamhet än resten av barngruppen. Samt barn som är tystlåtna och försiktiga hamnar i bakgrunden. Tolkningen blir även att barnets utveckling kan påverkas både direkta men även indirekta och likaså förskollärarnas arbetssätt.

Olika faktorer i Bronfenbrenners systemteori (1979–1986) påverkar de villkor som förskollärare arbetar under. Exempelvis så ställer läroplanen höga krav på att förskolan ska ge likvärdig utbildning och ska vara pedagogisk. Det innebär att förskollärare har fått det komplexa uppdraget att sträva efter att alla förskolor ska vara likvärdiga, och på det viset krävs ett ständigt ansvar för att driva det pedagogiska arbetet i förskolan. Barngruppen upplevs för stor när förskollärarna inte kan uppfylla förskolans uppdrag, exempelvis reflektioner som en förskollärare nämnde, eller planering inom arbetslaget. De går ofta miste om planering som en av förskollärarna nämnde under intervjun vilket är problematiskt, då de inte kan planera som också är ett av deras uppdrag som förskollärare. Men att det även tolkas som att de inte kan planera in olika teman eller aktiviteter som kräver förberedelse. Det kan orsaka att vissa målområden inte fullföljs, vilket Pramling Samuelsson, Williams och Sheridans (2015) lyfter fram i deras studie om vilka begränsningar eller möjligheter som finns. Vilket förskollärarna bekräftar, exempelvis att det finns större möjligheter att arbeta utifrån läroplanens intentioner när det är färre barn i en barngrupp då det kräver mindre

33

personaltäthet och förberedelser. Men förskollärarna lyfter även upp som vi tolkar utifrån barnperspektiv att en stor barngrupp ger / skapar mer gemenskap och fler kompisar av samma intresse som de kan leka och dela saker med. Förskollärarens kompetens och förhållningssätt lyfts

fram som avgörande för att ta itu med de hinder som uppstår i en barngrupp som upplevs stor. Här behöver förskollärarna förändra sitt arbetssätt, ha en genomtänk planering och tydlig struktur där barnen delas in i mindre grupper under del av förskoledagen. I studien som gjordes av Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clarj och Woolner (2002) tas även förskollärarens kompetens upp och i denna studie visar forskningen att barngruppens storlek inte är den enda problemet, utan det även är viktigt att ha kompetenta förskollärare (ibid). Här menar de att stora barngrupper skapar mindre interaktion mellan förskollärare och barn. Samtidigt kan en förskollärare med rätt kompetens och utbildning ha bättre kommunikation med barn och även strukturera upp dagen och skapa en lärorik miljö. Att utgå från barns intresse är ett sätt och göra en indelning av barngruppen, men även barnets ålder och val av aktiviteter.

Vårt resultat visar att en av förskollärarna föredrar åldersindelning när en aktivitet utförs. Förskolläraren menar att det skulle bli lättare att utgå från deras intresse och skapa inlärningsstunder som anpassas utifrån deras ålder. En aktuell fråga blir då hur förskolläraren ska anpassa verksamheten utifrån barnens ålder med en blandad barngrupp, samtidigt som de ska relatera till en likvärdig utbildning för alla barn i verksamheten. Det kan även ifrågasättas vad likvärdighet innebär i detta sammanhang? Vidare menar förskollärarna att konflikter som uppstår i barngruppen bero på att barn får svårare att komma till ro i aktiviteter och rutiner när det är större barngrupp. Konsekvenser av det kan vara att barns trygghet och välbefinnande kan minska i gruppen. Detta medför att barn tappar sin lust att leka och vara med andra barn där lärande kan ske. I studien av Rosenqvist (2014) visar resultatet att både barngruppens storlek och förskollärarnas bemötande har betydelse för förskolans kvalitet (ibid).

Även inspirerande och inbjudande miljöer kom i uttryck under intervjun. Som vi även kunde göra en koppling med vår studie med en tidigare forskning som beskriver om miljöns påverkan för hur barn upplevs i barngruppen, då en mindre lokal med fler barn kan orsaka att barnet begränsas i olika aktiviteter (Munton, Mooney, Moss, Petrie, Clarj & Woolner 2002). I vår studie betonade förskollärarna vikten av att dela barnen i mindre grupper för att skapa bättre villkor för lärande trots trånga lokaler i förskolan. Även där uttrycker förskollärarna att det uppstår ett problem om det inte finns tillräckligt med pedagoger för att dela barnen i mindre grupper mitt på dagen. Utifrån förskollärarnas utsagor är det i trånga miljöer det förekommer mycket konflikter. Enligt förskollärarna hittar de mer strategier som arbetslag för att minimera stressen hos barn. Vilket en